To see the other types of publications on this topic, follow the link: Värderelevans.
Dissertations / Theses on the topic 'Värderelevans'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 49 dissertations / theses for your research on the topic 'Värderelevans.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Isaksson, Johan. "Avsättningars värderelevans." Thesis, Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan, ELNU, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13449.
Full textAbstract:
Introduction: This thesis is about how the accounting entry provisions are linked to corporate market value. By statistically examining accounting and share data for 56 companies listed on NASDAQ OMX Stockholm, the question of whether accounting information regarding provisions are value relevant for investors is studied. Listed companies shall follow the rules of IAS 37 – Provisions, Contingent liabilities and Contingent assets, when preparing financial statements. Aim: The purpose of this thesis is to examine the relationship between reported information about provisions and investors assessment of listed companies that comply with IFRS-regulations, by statistically testing the value relevance of the accounting entry. Method: The study is based on a quantitative, deductive methodological approach. The value relevance of provisions is examined by statistically testing the collected empirical data based on the two models that is described in the reference frame. Results: The conclusion to be drawn from the study is that reported provisions have no statistically significant association with return on shares and thus is not value relevant. The study shows a correlation between reported earnings and returns, which is in line with previous studies. Suggestions for future research: Based on the statistical tests, the study has revealed that the accounting entry provisions are not value relevant for investors. Something that could be interesting to further explore is why provisions are not value relevant. I also think it would have been interesting to closer examine which components of the reported results that are related to the return on the company's shares. A suggestion could be to examine this by combining a quantitative statistical study with qualitative interviews to gain a deeper understanding of the relationships that might arise.
2
Alsén, Elin, and Johanna Moberg. "Värderelevans och immateriella tillgångar : De immateriella tillgångarnas värderelevans för den svenska kapitalmarknaden." Thesis, Högskolan i Gävle, Företagsekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-23646.
Full textAbstract:
Syfte: De immateriella tillgångarna är svårvärderade och diffusa tillgångar. Det har länge pågått en diskussion angående huruvida hantering av de immateriella tillgångarna påverkar värderelevansen och användbarheten av de finansiella rapporterna. Syftet med studien är att undersöka värderelevansen av de redovisade immateriella tillgångarna för kapitalmarknaden utifrån ett redovisningsperspektiv. Metod: Metoden grundas i Ohlson-modellen. Data från årsredovisningar har samlats in och sedan analyserats genom flera multipla regressioner och en korrelationsanalys. Resultat & Slutsats:Resultatet av studien visar att det finns ett positivt signifikant samband mellan de totala immateriella tillgångarna och aktiepriset. Resultatet av denna studie visar således att de redovisade totala immateriella tillgångarna ger värderelevant information till kapitalmarknaden. Dock visar sig endast posterna FoU och patent vara värderelevanta för kapitalmarknaden när värderelevansen av de immateriella tillgångarna uppdelat i specifika poster undersöks. Förslag till fortsatt forskning: Ett fåtal tidigare studier undersöker tillförlitligheten av de redovisade immateriella tillgångarna. Då tillförlitlighet precis som värderelevans är en av de fundamentala egenskaper redovisningsinformation bör besitta är det intressant att även undersöka hur tillförlitlig kapitalmarknaden anser att de redovisade immateriella tillgångarna är. Då tidigare forskning hävdar att det är svårt att mäta de immateriella tillgångarna på ett tillförlitligt sätt vore det relevant att undersöka om detta stämmer. Uppsatsens bidrag: Studien ger bevis för att de totala redovisade immateriella tillgångarna är värderelevanta. Det huvudsakliga praktiska bidraget med studien är att den kan ge intressenter en bättre förståelse för hur redovisningsinformation om de immateriella tillgångarna påverkar aktiepriset.
3
Skogsvik, Stina. "Redovisningsmått, värderelevans och informationseffektivitet." Doctoral thesis, Handelshögskolan i Stockholm, Centrum för redovisningsbaserad finansiell analys och kostnadsintäktsanalys (BFAC), 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hhs:diva-580.
Full textAbstract:
På vilket sätt är redovisningsmått som publiceras i företagens årsredovisningar relevanta för att bestämma aktievärden? Kan redovisningsmått användas för att utforma lönsamma placeringsstrategier i aktier? Frågor som dessa är av intresse för såväl akademiker som professionellt verksamma placerare. I denna avhandling utreds huruvida publicerade redovisningsmått är värderelevanta, i betydelsen att de kan användas för prognoser av företagens framtida räntabilitet på eget kapital. Statistiska modeller för prognos av räntabilitet på eget kapital med hjälp av redovisningsbaserade nyckeltal har estimerats och utvärderats. Det empiriska datamaterialet har utgjorts av årsredovisningar för svenska rörelsedrivande företag under perioden 1970-1985. Vidare studeras om placeringsstrategier baserade på prognoser av framtida räntabilitet på eget kapital kan ge en aktieavkastning utöver vad som motiveras av placeringens risk. I denna del av studien prövas huruvida den svenska aktiemarknaden är informationseffektiv med avseende på offentligt tillgänglig årsredovisningsinformation. Placeringstrategier har utvärderats på aktier som fanns noterade på Stockholms fondbörs under perioden 1983-1994. Den empiriska kartläggningen indikerar att redovisningsmått kan användas för att prognostisera framtida räntabilitet på eget kapital och att placeringsstrategier baserade på offentligt tillgänglig årsredovisningsinformation har genererat en avkastning utöver vad som motiveras av olika mått på placeringsrisk. I studien observeras dock betydande tidsmässiga instabiliteter beträffande såväl möjligheterna att prognostisera framtida räntabilitet på eget kapital, som förekomsten av avkastning utöver vad som motiveras av placeringsrisk.<br><p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2002</p>
4
Hasselquist, Gabriel, and Johanna Thyrestam. "IFRS 16 påverkan på värderelevans : En studie om värderelevans för skulder och EBITDA." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-414965.
Full textAbstract:
Första januari 2019 ändrades redovisningsstandarden för leasing då IFRS 16 implementerades. Regelverksändringen förde med sig stora förändringar i finansiella rapporter för företag som innan implementeringen hade mycket operationell leasing. Syftet med denna studie är att undersöka om förändringarna har gett upphov till ökad värderelevans för EBITDA och skulder, några av de poster som bedöms påverkas mest. För att undersöka hur värderelevansen har förändrats i samband med implementeringen görs multipla regressionsanalyser med pooled OLS och fixed effect model. Studiens urval består av 429 svenska publika företag som rapporterade enligt IFRS under 2018 och 2019. Resultaten från denna studie visar att värderelevansen för EBITDA har minskat och för skulder finns ingen signifikant förändring. Att värderelevansen ej har ökat trots att finansiella rapporter bättre speglar ett företags ekonomiska situation kan bero på att marknaden sedan innan har gjort justeringar som till stor del får samma effekt som IFRS 16 när företag värderas.
5
Helméus, Nyman Robert, and Patrik Wiklund. "Goodwillnedskrivningars värderelevans : Bevis från Sverige." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-19525.
Full textAbstract:
I januari 2005 implementerades nya standarder genom IFRS 3 och SFAS 142 vilka ändrade förutsättningarna för hur goodwill ska redovisas och hanteras. En av de största skillnaderna från tidigare standards är att goodwill ska testas genom årliga nedskrivningsprövningar istället för att skrivas av enligt plan. Ett syfte med införandet av årliga nedskrivningsprövningar av goodwill var att öka informationsinnehållet till investerare eftersom årliga avskrivningar inte har ansetts värderelevant. Med data från den svenska marknaden undersöker denna studie detta syfte. Är goodwillnedskrivningar på den svenska marknaden värderelevant? Studien har också som syfte att jämföra dessa resultat med resultat som har bevisats på den brittiska marknaden. Denna studie har en deduktiv ansats och en kvantitativ forskningsmetod för att svara på frågeställningen. I studien har 435 företag listade på Nasdaq OMX Stockholm undersökts under redovisningsåren 2009, 2010 & 2011. I studien har ett marknadsassociationstest tillämpats med hjälp av en multipel regressionsanalys. Resultatet från denna studie kan inte styrka att syftet med ändringarna i och med IFRS 3 har uppnåtts på den svenska marknaden. Till skillnad från tidigare studier som gjorts i USA, Kanada och Storbritannien visar de empiriska resultaten på ett ickesignifikant samband, vilket innebär att goodwillnedskrivningar inte kan bevisas vara inkorporerad i investerares bedömning av ett företags marknadsvärde på den svenska marknaden. En av orsakerna till att bevis för värderelevansen kan hittas på andra marknader och inte på den svenska marknaden, kan förklaras i de internationella skillnader som finns i den finansiella rapporteringen. Storbritannien präglas av en stark kapitalmarknad där det finansiella rapporteringssystemet måste kunna tillhandahålla relevant och tillförlitlig information om företags prestation och bedömning av framtida kassaflöden för att hjälpa investerare att ta finansiella beslut. Sverige präglas däremot av ett mer kreditbaserat system där det prioriterade målet med den finansiella rapporteringen är att skydda kreditgivarna. Ett kreditbaserat system är därför mer beroende av försiktiga och pålitliga beräkningar av utdelningsbar och skattepliktig vinst. Det går också att argumentera för att nedskrivningsprövning av goodwill avgörs av ett flertal faktorer och inte bara av försämrade ekonomiska prestationer. Eftersom en omprövning av goodwill kan bero på faktorer som inte har med den ekonomiska prestationen att göra bör information om bokföringsmåttet goodwill hanteras med försiktighet när man försöker väga in denna information vid mätning av ekonomiska prestationer. Huruvida företagsledningen väljer att genomföra nedskrivningsprövningen av goodwill kan också påverka värderelevansen hos nedskrivningar av goodwill. Denna studie bidrar till diskuren om värderelevans hos nedskrivningar av goodwill genom att visa på resultat som stödjer argumenten för att införandet av årliga nedskrivningsprövningar av goodwill inte är värderelevant. Studien lämnar förslag till vidare forskning att undersöka anledningar till varför värderelevansen hos goodwillnedskrivningar inte kan bevisas på den svenska aktiemarknaden.
6
Frostå, Amanda, and Beatrice Bergander. "Goodwillnedskrivningarnas värderelevans: belägg från Storbritannien." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16177.
Full textAbstract:
Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan redovisad nedskrivning av goodwill och börsvärdet hos företag noterade vid London Stock Exchange mellan 2009 och 2012. Inledning: EU införde 2005 en ny standard för koncernredovisning. Syftet med den nya redovisningsstandarden, IFRS 3, är att öka relevansen, pålitligheten och jämförbarheten i den finansiella rapporteringen. Detta medförde bland annat att posten goodwill inte längre får skrivas av enligt plan, utan årligen ska testas för eventuell nedskrivning. Metod: För att fylla studiens syfte har vi använt oss av en kvantitativ undersökning, där relevant data har samlats in via marknadsdata och analysverktyget Bloomberg. Studien genomfördes på de största företagen registrerade på London Stock Exchange med undantag för de företag som inte hade den data som krävdes för att vara relevanta för studiens syfte. Svaren analyserades genom multipel regressionsanalys samt deskriptiv statistik framställda i statistikverktyget Minitab. Slutsats: Undersökningen visade att det finns ett statistiskt signifikant negativt samband mellan nedskrivning av goodwill och börsvärde. Detta tyder på att investerare anser att en nedskrivning av goodwill är ett tecken på att börsvärdet försämrats. Resultatet kan tolkas som att investerare litar på företagsledningens förmåga att värdera goodwillpostens storlek.<br>Purpose: The purpose of this study is to investigate if there is a correlation between reported goodwill impairment and market value for companies listed on the London Stock Exchange between the years 2009 and 2012. Introduction: A new accounting standard was introduced in the EU in 2005, which meant a new standard for mergers. The goal of the new accounting standard, IFRS 3, is to increase the relevance, reliability and comparability in financial reporting. This resulted in a change where goodwill no longer will be amortized, but tested annually for impairment. Method: To fulfil the purpose of this study, we used a quantitative method where secondary data was collected from the market data and analyst tool Bloomberg. The study was conducted on the largest companies listed on the London Stock Exchange, except for the firms that did not have the data relevant for the purpose of the study. The responses were analysed by multiple regression analysis and descriptive statistics analysis, both produced by the statistical software Minitab. Conclusion: The findings indicate a statistical significant correlation between the impairment of goodwill and decrease in share price. This suggests that investors believe that goodwill impairment is indicative of a decrease in expected present value of future returns, i.e. decrease in share price. The result can be interpreted as evidence that investors rely on the corporate management's ability to value the firm’s goodwill.
7
Rosén, Sara. "Goodwillnedskrivningens värderelevans inom industribranschen i Sverige." Thesis, Högskolan Dalarna, Företagsekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30765.
Full textAbstract:
Till följd av redovisningens utveckling och att olika länder har olika regleringar, har det blivit problematiskt att harmonisera och standardisera redovisningsinformation världen över. För att lösa det problemet lanserade FASB och IASB nya redovisningsregleringar, där t.ex. goodwillavskrivning ersattes med nedskrivningsprövning. I och med de nya regleringarna har det uppstått en diskussion om huruvida goodwillnedskrivning ger värderelevant information till investerare. Det är det som är syftet med den här studien; finns det ett samband mellan goodwillnedskrivning och börsvärde inom industribranschen i Sverige? Således om goodwillnedskrivning används av investerare vid företagsvärdering för räkenskapsåren 2005–2017. Studien har en kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Datamaterialet har hämtats från Retriever Business samt direkt från bolagens årsredovisningar. Datamaterialet har analyserats genom en multipel regressionsanalys. Den multipla regressionsanalysen resulterade i ett negativt signifikant samband mellan börsvärde och goodwillnedskrivning, således är goodwillnedskrivning ett värderelevant mått för investerare inom industribranschen i Sverige.<br>Due to accounting development and different regulations in different countries, it has become difficult to harmonise and standardise accounting information worldwide. To solve this problem FASB and IASB launched a new regulation, where goodwill amortisation was replaced with impairments. With the new regulation, a discussion has arisen as to whether goodwill impairments provide value relevant information to investors. The purpose with this study is to evaluate if there is a relation between market value and goodwill impairments within the industrial sector in Sweden. Thus, if goodwill impairments are used by investors at company valuation for the financial years of 2005-2017. This study has a quantitative method and a deductive approach. The data have been retrieved from Retriever Business and from the company’s annual reports. The data have then been analysed via a multiple regression. The multiple regression showed a negative significant relation between market value and goodwill impairment, thus goodwill impairments are value relevant information for investors within the industrial sector in Sweden
8
Torslow, Elisabet, and Fredrik Ytterberg. "Forskning och utveckling och värderelevans. Kan en balansföring av investeringar i forskning och utveckling öka redovisningsinformationens värderelevans?" Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-194269.
Full textAbstract:
Under de senaste årtiondena har värdering och redovisning av immateriella tillgångar blivit omdebatterade av redovisningspraktiker, standardsättare och akademiker. En av de debatterade immateriella tillgångarna är forskning och utveckling och den internationella standarden IAS 38 redogör för hur en sådan tillgång ska redovisas. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida redovisningsinformationens värderelevans påverkas av en balansföring av samtliga investeringar i forskning och utveckling. Studien utgår från en kvantitativ ansats och omfattar de svenska börsnoterade företag som redovisade investeringar i forskning och utveckling under räkenskapsåren 2001 till 2010. För att utreda syftet konstruerades en balansföringsmodell och därefter gjordes multipla regressionsanalyser på resultaten från den modellen. Vi förväntar oss ett samband mellan att balansföra investeringar i forskning och utveckling och en ökad värderelevans, samt ett samband mellan balansföring och aktiepriser.
9
Fredrikson, Finn Anna, and Berlekom Therese van. "Goodwillnedskrivningars värderelevans : - En studie på svensk marknad." Thesis, Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan, ELNU, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-20482.
Full textAbstract:
Titel Goodwillnedskrivningars värderelevans: en studie på svensk marknad Datum 2012-05-25 Författare Anna Fredrikson Finn och Therese van Berlekom Utbildning Ekonomprogrammet – redovisning och ekonomistyrning Kurs 2FE40E – Examensarbete kandidatnivå, 15 högskolepoäng Inledning: Utvecklingen går mot en mer globaliserad ekonomi och behovet av en harmoniserad redovisning har ökat. Sedan 2005 tillämpar samtliga bolag inom EU IFRS vid upprättandet av koncernredovisning. Detta har påverkat redovisningen av goodwill som numera ska testas för nedskrivning istället för att årligen skrivas av. IFRS öppnar upp för tolkningsutrymme vid redovisning av goodwill och åsikterna går isär gällande hur väl regleringen efterlevs. Forskningsfråga: Ger goodwillnedskrivning en reaktion i börsvärdet på den svenska marknaden? Syfte: Syftet är att ta reda på om goodwillnedskrivningar används av aktiemarknaden vid företagsvärdering i Sverige samt huruvida relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet har förbättras genom IFRS 3. Referensram: Utgångspunkten tas i tidigare forskning på andra marknader och teorier som behandlar ägarstruktur, kapitalmarknadsperspektiv, redovisningens kvalitativa egenskaper, värderelevans samt agentteorin. Metod: Studien har en deduktiv ansats och en kvantitativ forskningsmetod har tillämpats. Vårt urval omfattar bolag listade på Stockholmsbörsens Large Cap som uppfyller vissa kriterier. Data som ligger till grund för undersökningen består av information från årsredovisningar och är hämtad från Handelsbankens Capital Markets databas. Genom en multipel regressionsanalys undersöks sambandet mellan goodwillnedskrivningar och börsvärde. Resultat och slutsats: Utifrån regressionsmodellen går det inte att finna något negativt samband mellan goodwillnedskrivningar och börsvärde. Därmed dras slutsatsen att goodwillnedskrivningar inte används av aktiemarknaden vid företagsvärdering i Sverige och att syftet med IFRS 3 att förbättra relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet inte uppfyllts.
10
Berggren, Melinda, and Simon Stensgaard. "Goodwillnedskrivningarnas värderelevans : En studie på den svenska marknaden." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-17395.
Full textAbstract:
I denna studien har 97 företag på Stockholmsbörsens Large Cap undersökts för de finansiella åren 2016 och 2017. Syftet med studien har varit att förklara sambandet mellan nedskrivning av goodwill och börsvärde för företag på den svenska aktiemarknaden samt att analysera och jämföra studiens resultat med tidigare forskning som utförts på utländska marknader. Det innebär att goodwillnedskrivningens värderelevans har undersökts för att se om företagens börsvärde påverkas när nedskrivning av goodwill görs samt om informationen påverkar investerarens beslut. För att undersöka det har vi utgått från en modell som har tillämpats av andra forskare. Modellen innefattar variablerna börsvärde, eget kapital, resultat före skatt, redovisad goodwill och nedskrivning av goodwill; och information om dessa har inhämtats från företagens årsredovisningar. Undersökningen gjordes med hjälp av en multipel regressionsanalys. Det positiva sambandet mellan börsvärde och eget kapital och resultat före skatt som resultatet påvisade innebar att vi kunde anta att aktiemarknaden i stort är värderelevant. För att undersöka goodwillnedskrivningarnas värderelevans krävdes det att redovisad goodwill var en värderelevant variabel vilket resultatet visade. Ett positivt samband kunde påvisas mellan nedskrivning av goodwill och börsvärde, vilket indikerar att det inte är värderelevant. Detta tyder på att dessa nedskrivningar inte ger investerare någon tillförlitlig information i investeringsbeslut.<br>In this study 97 companies from Nasdaq Stockholm´s Large Cap has been examined for the financial years 2016 and 2017. The purpose of the study has been to explain the correlation between goodwill impairment loss and market value for companies on the Swedish market and to analyze and compare the study´s results with previous research that has been found on foreign markets. This means that the value relevance of goodwill impairments has been examined to see if the companies´ market value is affected when goodwill impairment loss is made and if the information affects the investors decision. A model previously used by other researchers has been applied to examine this. The model includes the variables market value, book value, pre-tax profit, carrying value of goodwill and goodwill impairment loss; and information about these has been collected from the companies’ annual reports. The study was done using a multiple regression analysis. The positive correlation between market value and the variables of book value and pre-tax profit means that we could assume that the stock market is value relevant. In order to investigate the value relevance of goodwill impairment loss it was required that reported goodwill was a value relevant variable, which the result showed. A positive correlation could be demonstrated between impairment of goodwill and market capitalization, which indicates that it is not value relevant. This indicates that these impairment losses do not give investors any reliable information in investment decisions.
11
Renvall, Lisa, and Daniella Sajfi. "Goodwillredovisningens värderelevans i de börsnoterade bolagens finansiella rapporter." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36448.
Full textAbstract:
Titel: Goodwillredovisningens värderelevans i de börsnoterade bolagens finansiella rapporter. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Lisa Renvall och Daniella Sajfi Handledare: Fredrik Hartwig Datum: 2021-Juni Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida en goodwillnedskrivning på svenska bolag noterade på Stockholmsbörsen påverkar deras värdering Metod: Denna uppsats präglas av en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. Data har samlats in via alla börsnoterade bolagens årsredovisningar på Stockholmsbörsen, Large, Mid och Small Cap mellan åren 2005 - 2019. Vidare har ytterligare data samlats in via databasen Thomson Reuters Eikon. Med hjälp av de sammanställda data har en korrelations - regressionsanalys samt ytterligare t-tester om goodwillposten utförts. Resultat & slutsats: Hypotesprövningarna kunde stödja alla tre hypoteser som formulerades. Resultaten visade på att en goodwillnedskrivning inte har någon effekt på aktiekursen. Hypotes två och tre testade om goodwillposten tagit en större andel av totala tillgångar mellan 2005–2019 samt att goodwillnedskrivningen minskat mellan dessa år, vilka vi fann stöd till. Examensarbetets bidrag: Studiens resultat bidrar till ökat kunskap kring goodwillpostens betydelse i börsnoterade bolagens balansräkning. Den bidrar med kunskapen att en goodwillnedskrivning inte har någon signifikant effekt på aktiekursen. Resultaten bidrar även till en pågående stor diskussion mellan olika redovisningsorgan. Förslag till fortsatt forskning: Första förslaget till vidare forskning är att utföra studien i andra länder eller kombinera andra länder med Sverige. Denna studie har endast utförts i Sverige och resultat är därför endast applicerbara på den svenska marknaden. Men för vidare forskning kan studier med utländska bolag göras för att förstå deras tankesätt kring goodwillposten. Ett annat förslag är att använda så kallade avkastningsmodeller som har i syfte att visa aktieprisets förändring över tid.<br>Title: The goodwill accounting value relevance in the listed companies' financial reports. Level: Student thesis, final assignment for bachelor’s degree in business administration Author: Lisa Renvall and Daniella Sajfi Supervisor: Fredrik Hartwig Date: 2021 – June Aim: The purpose of the study is to examine whether a goodwill impairment on Swedish companies listed on the Stockholm Stock Exchange affects their valuation. Method: This essay is characterized by a quantitative research method with a deductive approach. Data has been collected via all the listed companies' annual reports listed on NASDAQ Stockholm, Large, Mid and Small Cap between the years 2005 - 2019. Furthermore, additional data has been collected from the Thomson Reuters Eikon database. Using the compiled data, a correlation, regression analysis and further t-tests regarding the goodwill were performed. Result & Conclusions: The hypothesis test could support all three hypotheses. The results showed that a goodwill impairment has no effect on the share price. Hypothesis 2 and hypothesis 3 tested whether goodwill took a larger share of the total assets between the years 2005-2019 and that the goodwill impairments decreased between these years in which we found support for. Contribution of the thesis: The results of the study contribute to increased knowledge about the importance of goodwill in the listed companies' balance sheet. It contributes with the knowledge that a goodwill impairment has no significant effect on the share price. The results also contribute to an ongoing major discussion between different accounting bodies. Suggestions for future research: The first proposal for further research is to carry out the study in other countries or combine other countries with Sweden. This study has only been performed in Sweden and results are therefore only applicable on the Swedish market. But for further research, studies with foreign companies can be done to understand their way of thinking about goodwill. Another proposal is to use so-called return models that aim to show the change in share prices over time.
12
Selek, Sevinc, and Silviu Vasilescu. "Redovisningens värderelevans av fritt kassaflöde : för den svenska aktiemarknaden." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-19588.
Full textAbstract:
Problem: Is the free cash flow a value relevant accounting measure in relation to the Swedish stock market? Objective: The aim is that by using an investment strategy to examine whether the free cash flow is an accounting measure that could be perceived as value relevant in relation to the Swedish stock market. Method: The paper is based on a quantitative survey of empirical evidence that has been collected from companies listed on the Large and Mid-Cap lists of the Swedish stock market. Theoretical Frame of reference: value relevance, cash flow, portfolio theory, drive theory Results: It was concluded that the study results conform to the Finnish survey results. The portfolio shows higher returns than the OMX index.
13
Hegedüs, Zsolt, and Jennifer Gröndal. "Årsredovisningens värderelevans : En undersökning om årsredovisningens betydelse vid investeringsbeslut." Thesis, Stockholm University, School of Business, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-6210.
Full textAbstract:
<p>Årsredovisningen är ett instrument som underlättar anskaffningen av den information som behövs för att fatta ett lyckat investeringsbeslut. Vår studie syftar till att undersöka investerares syn på årsredovisningen som beslutsunderlag samt vad de anser om dess informationsinnehåll och användbarhet. Syftet med arbetet är att genom en elektronisk enkätundersökning besvara frågor som rör årsredovisningens relevans och innehåll samt hur analytiker och förvaltare tillgodogör sig denna information. Undersökningen är begränsad till att omfatta endast svenska finansanalytikers och fondförvaltares uppfattning om årsredovisningen. Adressen till den elektroniska enkätundersökningen skickades ut via e-post till 126 aktiva analytiker och förvaltare vilket utgjorde den kvantitativa basen i studien. Av dessa erhöll vi 78 svar vilka har legat som grund för vår analys. Resultaten av undersökningen tyder på att årsredovisningen förvisso är av stor betydelse vid investeringssammanhang, men att den bör kompletteras med ytterligare information. Investerare föredrar att erhålla denna information via personliga kontakter med företagen då tvåvägskommunikation är möjlig. Vidare tillskrivs vissa avsnitt i årsredovisningen högre informationsvärde och relevans än andra delar. Det är dock inte alltid så att de avsnitt som anses viktiga av investerare tillfredsställer deras behov av information. Detta tyder på att det finns ett informationsgap mellan vad företagen tror att marknadens aktörer vill ha, och vad dessa aktörer faktiskt efterfrågar. Årsredovisningen används på grund av detta huvudsakligen som kompletterande information eller som referens. Företagens övriga kommunikation med marknaden är därför av stor betydelse, då en ökad informationsspridning bidrar till ett ökat intresse från investerare.</p>
14
Lindberg, Alexander, and Nyberg Per. "Redovisningens värderelevans : i nordiska fastighetsföretag under åren 2004 - 2010." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19172.
Full textAbstract:
Sammanfattning Nivå: C-uppsats i företagsekonomi Datum: 2015, februari Författare: Alexander Lindberg och Per Nyberg Handledare: Arne Fagerström Examinator: Stig Sörling Titel: Redovisningens värderelevans i nordiska fastighetsföretag under åren 2004-2010 Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på och förklara vilken inverkan införandet av IAS-40 och finanskrisens utbrott hade på förhållandet mellan börsvärdet och eget kapital för att därigenom få svar på hur värderelevant den nya redovisningen är. Studien ämnar förklara vilka effekter som kan uppstå till följd av införandet av IAS-40 och finanskrisen 2008. Ämnet är intressant att diskutera då dessa förändringar fortfarande är aktuella. Metod: Uppsatsens problemområde har angripits genom tillämpning av en kvantitativ forskningsmetod med utgångspunkt i mainstream redovisningsforskning. Där empirin består av insamling av primär och sekundärkällor. Historiska aktiekurser, valutakurser och årsrapporter har utgjort primärkällorna medan tidigare forskning utgjort sekundär källor. Resultat och slutsats: Resultaten indikerar på att införandet av IFRS/IAS 40 har ökatförhållandet mellan företagens börsvärde och det egna kapitalet. Som en effekt av detta har värderelevansen blivit sämre på nordiska fastighetsmarknaden. Finanskrisens utbrott har gett effekter i form av ett lägre kvotvärde mellan börsvärde och redovisat eget kapital. Studien har inte kunnat påvisa att användandet av extern värderare bidrar med ett kvotvärde närmare ett och därmed öka värde relevansen. Förslag till vidare forskning: Vidare forskning skulle kunna bygga på hur det aktuella ränteläget påverkar förhållandet mellan börsvärde och eget kapital på den nordiska börsmarknaden. Även en studie som tar hänsyn till företagens avkastningskrav skulle vara intressant att se resultat av. Studiens bidrag: Studien bidrar med att tillföra en utveckling av den tidigare forskningen. Utvecklingen består av en mer ingående analys gällande hur de undersökta faktorerna kan påverka förhållandet mellan börsvärdet och eget kapital på den nordiska fastighetsmarknaden. Studiens bidrag ämnar således förklara och ge en större förståelse för den nordiska marknaden. Nyckelord: IAS40, IFRS, förvaltningsfastigheter, verkligt värde, finanskris, korrelation, värderelevans, redovisning, externvärderare och fastigheter
15
Brandt, Kristoffer, and Joakim Nygårds. "K3 eller IFRS : Hur valet av standard påverkar redovisningens värderelevans." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-415839.
Full textAbstract:
Denna tvärsnittsstudie undersöker huruvida svenska publika företags redovisade ekonomiska mått är värderelevanta, samt hur denna värderelevans påverkas av företagets val av redovisningsstandard. Resultaten visar på en statistiskt signifikant koppling mellan företagens marknadsvärde och våra undersökta redovisade balansmått: eget kapital, totala tillgångar och totala skulder. Denna koppling återfanns inte för det undersökta resultatmåttet vinst. Vidare finner vi att de undersökta balansmåttens värderelevans var signifikant högre hos de svenska företag som applicerade K3 jämfört med de som tillämpade IFRS. Vårt resultat indikerar att de siffror som redovisas i balansräkningen har en starkare koppling till värdet av företagets aktie än de mått som tas upp i resultaträkningen. Utöver detta finner vi att K3 verkar producera mer värderelevant redovisning än IFRS och därav en redovisning av bättre kvalitet.
16
Isaksson, Gustav, Emanuel Svensson, and Albin Kadin. "Vad är värderelevant? : En kvantitativ studie om värderelevans inom immateriella tillgångar med fokus på goodwill, forskning och utveckling samt patent på svenska börsnoterade bolag." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48208.
Full text
17
Bergström, Andreas, and Anton Björlund-Bergström. "Värderelevans i redovisningen av immateriella tillgångar : En studie om den uppnådda värderelevansen vid tillämpning av IAS 38 och det allmänna behovet av immateriella tillgångar i den externa redovisningen." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-227077.
Full textAbstract:
Lämpligheten i att redovisa immateriella tillgångar har diskuterats länge inom forskningen med varierande åsikter. Förespråkare för en mer omfattande redovisning av immateriella tillgångar menar att det bidrar med ökad relevans i finansiella rapporter, medan andra hävdar att en sådan redovisning skadar redovisningens trovärdighet på grund av bristande verifierbarhet. Syftet med denna studie är att undersöka om en redovisning av immateriella tillgångar behövs för att främja relevansen i den externa redovisningen. Genom en kvantitativ undersökning av Stockholmsbörsen utvärderas hur redovisade immateriella tillgångar motverkar diskrepansen mellan bokförda värden och marknadsvärden som uppstår genom konservativa redovisningsprinciper. Studiens resultat tyder på att immateriella tillgångar inte märkbart främjar relevansen i finansiella rapporter, samtidigt som en värdering från modellen om residual income gör det i högre utsträckning. Slutsatsen utifrån detta blir att redovisningsbehovet av immateriella tillgångar är lågt när det sker i enlighet med dagens redovisningsstandarder.
18
Järvengren, Håkan, and Frida Lundqvist. "Det verkliga värdets värde : IAS 40:s påverkan på redovisningens värderelevans." Thesis, Stockholms universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-113888.
Full textAbstract:
I denna uppsats undersöks hur värderelevansen i nordiska förvaltningsfastighetsbolags redovisning har påverkats i och med införandet av IAS 40,och värdering till verkligt värde den första januari år 2005. Värderelevans mäts i denna studie i styrkan av samvariationen mellan redovisningsposterna eget kapital och resultat och bolagens marknadsvärde. Alla förvaltningsfastighetsbolag som har funnits listade på Nasdaq OMX Nordic small-, mid- och large cap under samtliga av undersökningsåren (2000-2013) ingår i studien. De bolag som har noterats under undersökningsperioden ingår inte i studien, inte heller de bolag som varit registrerade under hela perioden men som bytt företagsinriktning till förvaltningsfastighetsbolag under den undersökta tiden ingår i studien. Den undersökta tidsperioden delas in i tre mindre perioder. En period som representerar läget innan införandet av IAS 40 (år 2000-2004) och två perioder som representerar läget efter (år 2005-2009, år 2010-2013). Studien genomförs med hjälp av multipla regressionsanalyser där de olika perioderna skiljs åt med hjälp av dummy-variabler. Studiens resultat visar att värderelevansen har ökat mellan period 1 och period 2. Däremot har värderelevansen sjunkit för period 3 i jämförelse med såväl period 1 som period 2. Av detta kan slutsatsen dras att värderelevansen var som starkast under period 2. För den modell som valdes (Modell 3) var samtliga variabler signifikanta.
19
Johansson, Nils, and Hannes Thomasfolk. "Hållbarhetsredovisning – för vem och vad? : Hur ser analytiker, konsulter och förvaltare på hållbarhetsredovisning?" Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16275.
Full textAbstract:
Abstract Title: Sustainability reporting- For whom and what? What is the opinion of analysts, consultants and fund managers on sustainability reporting? Level: Bachelor thesis in business administration, 15 university credits Authors: Nils Johansson and Hannes Thomasfolk Supervisor: Sarah Philipson Date: 20140108 Keywords: Sustainability reporting, value relevance, stakeholder theory, signaling theory. Purpose: The purpose of this paper is to study how different professional groups in the Swedish financial market in 2013 use sustainability reporting and explore how professional groups look at the future development of sustainability reporting. Limitations: The study focuses only on organizations that are members of SWESIF. Method: In this study we chose a multiple case study design, inspired by well grounded theory. The study's empirical data was obtained through ten semi-structured interviews with analysts, consultants and fund managers. Results and conclusions: It was revealed by the study that companies producing a sustainability report demonstrates transparency and are perceived as a company that is aware of risk, both economic risks as well as external risks. The study also shows that among the study's respondents, there is a strong belief that sustainable business in the long term is a good investment. The study also indicates that this is no concrete evidence of an association between the use of sustainability reporting and either increased or decreased profitability. Our impression of sustainability reporting is that it is so far more or less used mostly as a supplement. We believe that if the sustainability report today would contain more important information it would not be used as a supplement, but to a greater extent used as a tool. Suggestions for future research: We would like to see a study of the incentives that exist for companies to voluntarily publish information such as sustainability. A central question in this is: Why do companies chose to voluntarily publish sustainability reports? Is it to satisfy the primary stakeholders' needs or to avoid negative publicity in relation to the secondary stakeholders?
20
Eizyk, Daniel, and Arvid Hallén. "Goodwillredovisningens värderelevans: avskrivning eller nedskrivningstest? : En studie om avskrivning eller nedskrivning av goodwill är mer värderelevant hos svenska börsnoterade företag under perioden 2005-2012." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-218191.
Full textAbstract:
Bakgrund: År 2005 infördes IFRS i EU:s medlemsländer och goodwill redovisas sedan dess i enlighet med IAS 36 och IFRS 3. Den nya regleringen innebär att företag inte längre ska utföra avskrivningar på goodwill, utan de ska istället varje år, eller oftare om nödvändigt, genomföra ett nedskrivningstest mot verkligt värde. En av anledningarna till att IAS 36 infördes var att den tidigare standarden inte ansetts vara tillräckligt värderelevant. Forskningsfråga: Hade värderelevansen i svenska börsnoterade företags redovisning varit högre eller lägre under perioden 2005-2012 om avskrivning av goodwill bibehållits, och vilken avskrivningstid hade i så fall varit mest värderelevant? Tidigare forskning: Det saknas konsensus i litteraturen om avskrivningar eller nedskrivningar är det mest värderelevanta sättet att redovisa goodwill. Exempelvis anser Jenning et al (2001) och Moehrle et al (2001) att avskrivningar av goodwill inte är värderelevanta, medan Ojala (2007) anser att de är värderelevanta, och AbuGhazaleh et al (2012) och Lapointe-Antunes et al (2009)menar att nedskrivningar av goodwill är värderelevanta. Metod: Värderelevansen hos redovisningsmodeller med olika avskrivningstider och med eller utan nedskrivningar testas med regressioner och deras respektive förklaringsgrader analyseras. Grundurvalet består av företag från OMXS, First North och Aktietorget samt företag på dessa marknader som under perioden avnoterats. Resultat och slutsats: Värderelevansen minskar ju kortare avskrivningstider som används. Dagens modell med nedskrivningstest är mer värderelevant än alla de testade avskrivningsmodellerna, med undantag av den modell som skriver av goodwill på 100 år. Allra mest värderelevant är den modell som varken skriver av eller skriver ned goodwill. Varken avskrivningar eller nedskrivningar av goodwill är därmed värderelevanta.
21
Ulasevich, Veronika, and Johan Rollof. "Redovisningens värderelevans för den svenska aktiemarknaden : Hur värderelevant är redovisningen i form av kassaflöde från den löpande verksamheten, årets resultat samt bokfört värde på eget kapital?" Thesis, Södertörn University College, School of Business Studies, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3813.
Full text
22
Eberson, Johan, and John Liljenfeldt. "Värderelevansen hos goodwill : En studie av värderelevansen hos finansiell information på den svenska marknaden." Thesis, Uppsala University, Department of Business Studies, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-112342.
Full textAbstract:
<p>Finansiell information är att anses som värderelevant om den kan användas av intressenter i deras värderingsbeslut. Ett värderelevant tal bör således påverka ett företags marknadsvärde. Utifrån Easton och Harris (1991) avkastningsmodell undersöker vi relationen mellan resultat och avkastning före (2001-2004) och efter (2005-2008) införandet av IFRS/IAS-förordningen. Vi utvecklar avkastningsmodellen genom att bryta ut minskningen av goodwillpostens värde från resultatet för att på så sätt undersöka goodwillkomponentens värderelevans. Vi finner att värderelevansen hos de undersökta variablerna försämrats mellan perioderna, och att de nya redovisningsstandarderna gällande redovisning av goodwill inte gett resultat.</p>
23
Billstam, Sofie, and Madeleine Gustafsson. "Värderelevans i svenska fastighetsbolags redovisning : En repetitiv studie av Bengt Bengtssons forskning." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-18875.
Full textAbstract:
Titel: Värderelevans i svenska fastighetsbolag – en repetitiv studie av Bengt Bengtssons forskningNivå: D-uppsats i ämnet företagsekonomi Syfte: Syftet med detta examensarbete är att utföra en repetitiv studie av Bengt Bengtssons doktorsavhandling ”Redovisningens värderelevans i svenska fastighetsbolag före och efter införandet av IAS 40”. Bengtssons forskning slutar i mars 2007 och då tar denna studie avstamp för att undersöka vidare om samma slutsatser kan dras under perioden april 2007 fram till mars 2013. Detta görs med anledning av att den svenska konjunkturen har befunnits i en lågkonjunktur under större delen av denna period och gör det även idag. Ingen tidigare studie har undersökt detta samband på den svenska fastighetsmarknaden. Det är därför intressant att undersöka hur kvoten börsvärde/redovisat eget kapital har sett ut även efter Bengtssons avslutade forskning. Examensarbetets huvudfrågor som skall besvaras är: - Har samvariationen mellan företagets redovisade egna kapital och dess värde på börsen förändrats under tidsperioden juli 2007 fram till april 2013? Kan samma slutsatser som i Bengtssons forskning dras även under en nedgående konjunktur? Metod: Studien har genomförts på ett deduktivt sätt. Den bygger på sekundärdata i form av vetenskapliga artiklar, Internetsidor och litteratur samt kvantitativ primärdata från sju svenska börsnoterade fastighetsbolag. Teori och empiri har sedan analyserats och kopplats samman i analyskapitlet. Resultat & slutsats: Studien visar att värderelevansen stabiliserats på en lägre nivå jämfört med Bengtssons undersökning. Även samvariationen mellan variablerna eget kapital och börsvärde följer varandra bättre än tidigare med undantag för perioden 2008-2009 då Sverige befann sig i lågkonjunktur. Kvoten mellan eget kapital och börsvärde är hög i bättre tider men låg i sämre tider. Förslag till fortsatt forskning: Många intressanta infallsvinklar har dykt upp under studiens period vilka presenteras nedan som förslag till vidare forskning inom området. Spelar valet av extern eller intern värdering av tillgångar i ett fastighetsbolag någon roll för värderelevansen mellan eget kapital och börsvärde? Kan samma slutsatser som i Bengtssons avhandling och denna undersökning kring värderelevansen och samvariationen dras under en längre tidsperiod? Kan en liknande undersökning av korrelationen mellan eget kapital och aktievärde användas för studier av ett annat EU-land? Uppsatsens bidrag: Undersökningen är ett positivt bidrag till den samhällsvetenskapliga forskningen då den undersökt, analyserat och förklarat hur redovisningen till verkligt värde blivit mer värderelevant än i tidigare undersökta perioder., Det finns ingen tidigare studie som utför en repetitiv studie på Bengt Bengtssons avhandling med samma urval av företag. Bidraget till forskningen är således att Bengtssons avhandling blir förlängd och undersöker värderelevans och samvariation under lågkonjunktur med samma statistiska metod och urval.
24
Lång, Louise, and Emma Jansson. "Hållbarhetsrapporteringens värderelevans : En studie om hur hållbarhetsrapporters kvalitet påverkar svenska börsbolags marknadsvärden." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-434102.
Full textAbstract:
Studien undersöker om hållbarhetsrapporter av högre kvalitet är mer värderelevanta. Den föreslår och testar även tre olika mått på en hållbarhetsrapports kvalitet. Studien genomförs med hjälp av en modifierad version av Ohlsons (1995) värderingsmodell. I denna modell är företagets marknadsvärde en funktion av bokfört värde av eget kapital, årets resultat efter skatt samt en variabel för en hållbarhetsrapports kvalitet. Hållbarhetsrapportens kvalitet mäts genom ett egenkonstruerat upplysningsindex som baserar sig på de lagstadgade upplysningar som en hållbarhetsrapport förväntas inkludera, antalet sidor rapporten utgörs av, samt om den är separat eller integrerad i företagets årsredovisning. Studiens urval utgörs av 140 bolag noterade på Nasdaq Stockholm som behöver upprätta en hållbarhetsrapport under 2019 enligt kraven i 6 kap 10 §, 12 § Årsredovisningslagen (1995:1554). Resultatet av studien visar att kvaliteten på ett företags hållbarhetsrapport, som är mätt med studiens tre olika mått på kvalitet, inte har ett signifikant samband med företagets marknadsvärde. Således kan studien inte heller konstatera om hållbarhetsrapporter av högre kvalitet är mer värderelevanta.
25
Lundholm, Anna, and Philip Axelsson. "Redovisning av biologiska tillgångar till verkligt värde : - och dess implikationer på redovisningens värderelevans." Thesis, Uppsala University, Department of Business Studies, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-126800.
Full text
26
Andersson, Christian, and Lundberg Victor. "Redovisningsinformationens värderelevans : En jämförande studie innan och efter införandet av IFRS i Sverige." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-19609.
Full textAbstract:
Problem: Hur påverkar bokfört värde på eget kapital och redovisat resultat, marknadsvärdet för svenska bolag? Är dessa nämnda mått att anse som värderelevanta och i så fall har de blivit mer eller mindre värderelevanta efter införandet av IFRS i Sverige? Syfte: Syftet är att undersöka om redovisningsinformationen som svenska företag publicerar har blivit mer användbar för de aktörer som värdesätter bolagen på aktiemarknaden. Teorier: Vi har i uppsatsen använt oss av teorier som vi anser är relevanta och applicerbara på vår studie. Samtliga teorier är: Definition av värderelevans, Den effektiva marknaden, Externredovisningens uppgift, redovisningens kvalitativa kriterier samt företagens intressenter. Metod: Metoden vi har valt är ett marknadsassociationstest. Mer precist har vi använt oss av två olika statistiska analysmetoder, ett Chow-test samt en multipel regressionsanalys. Resultat: Både korrelationen och den justerade förklaringsgraden har ökat efter implementeringen av IFRS, däremot har lutningskoefficienterna blivit något lägre. Slutsatser: Utifrån resultaten kan vi konstatera att värderelevansen för bokfört eget kapital samt redovisat resultat har ökat efter implementeringen av IFRS i Sverige. Redovisat resultat är det mått som har högst värderelevans dock har bokfört värde på eget kapital totalt sett haft en kraftigare ökning.
27
Helander, Agnes, and Elin Selin. "Redovisningens värderelevans innan och efter införandet av IFRS 13 : En kvantitativ undersökning inom skogsindustrin." Thesis, Södertörns högskola, Företagsekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-35619.
Full textAbstract:
Värdering till verkligt värde har varit omdiskuterat sedan det infördes år 2005. Redovisningsstandarden IAS 41 tvingade jordbruksföretag, såsom företag inom skogsindustrin, att värdera deras biologiska tillgångar till verkligt värde. Tidigare studier har visat att detta i sin tur gav effekt på redovisningens värderelevans. För att informationen ska vara värderelevant ska ett samband finnas mellan aktiepris och det redovisade värdet. IFRS 13 infördes för att komplettera IAS 41 och ge en mer enhetlig syn om vad verkligt värde är, hur värderingen ska göras samt utökade upplysningskraven. Skulle denna kompletterande standard IFRS 13 öka redovisningens värderelevans för skogsindustrin? Detta undersöktes genom en totalundersökning på svenska och finska börsnoterade bolag inom skogsindustrin. Sambandet studerades genom korrelation- och regressionsanalyser. Variablerna som undersöktes var aktiepris, eget kapital per aktie och resultat per aktie. Förklaringsgraden visade att eget kapital per aktie och resultat per aktie inte kan förklara variansen i aktiepriset mer efter införandet; IFRS 13 gav inte någon ökad värderelevans för variablerna tillsammans. Däremot visade det sig att variabeln resultat per aktie enskilt gav en ökad värderelevans vilket tyder på att investerare bryr sig mer om resultaträkningen än balansräkningen.<br>Fair value has been discussed since its introduction in accounting in 2005. The accounting standard IAS 41 forced the companies in agriculture, such as forest industry companies, to value their biological assets at fair value. Earlier studies have shown that this increased the value relevance. In order for the information to be value relevant the accounting amount should have an association with the stock price. IFRS 13 was introduced to complement IAS 41 and provide a more unitary consensus on what fair value is. It also provides a guide on how the value is determined and additional disclosures requirements. Should this supplementary standard IFRS 13 increase the value relevance of the accounting for the forest industry? This was investigated through a study of listed companies in the forest industry located in Sweden and Finland. The relationship was studied through correlation and regression analyzes, where the variables share price, equity per share and earnings per share were examined. The explanatory power showed that equity per share and earnings per share were not able to explain share price at a higher level after the introduction; IFRS 13 did not increase value relevance for all the variables together. On the other hand, it was found that the variable earnings per share individually gave an increase in value relevance, which imply that investors care more about the income statement than the balance sheet.
28
Sinervo, Erik, and Emil Zaar. "Ökar periodiseringarna värderelevansen: En studie av den Svenska marknaden." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-218722.
Full textAbstract:
Med inspiration från tidigare forskning vill vi utreda om det är som IASB anger, att resultatet är ett bättre mått på att estimera ett framtida aktiepris än dagens kassaflöde. En anledning till att resultatet anses vara ett bättre mått är att det även innehåller periodiseringar vilka är tänkta att minska timing- och matchningsproblem. Det andra alternativet är att kassaflödet är ett mått med högre värderelevans eftersom periodiseringarna ger möjlighet till earnings management och därför kan ge en skev bild av företagets prestation. Syftet med denna studie är att undersöka hur mycket värderelevans periodiseringarna innehåller. Studien testar ett flertal olika mått av kassaflöden mot aktiepriset nästkommande år och kommer fram till att kassaflödet från den löpande verksamheten har den högsta värderelevansen följt av årets resultat, kassaflöde vid årets slut och det fria kassaflödet när vi undersöker den svenska marknaden mellan 2001-2010.
29
Andersson, Sophie, and Ingrid Didriksen. "Ägarstrukturens påverkan på goodwillnedskrivningar och dess värderelevans : En kvantitativ studie av europeiska bolag under IFRS." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-46375.
Full textAbstract:
Denna undersökning syftar till att utreda om det föreligger ett samband mellan företags rådande ägarstruktur och hur mycket goodwillnedskrivningar som görs. Undersökningen syftar även till att undersöka om goodwillnedskrivningarna i sådana fall ger värderelevant information till företagens investerare. För att uppnå undersökningens syfte har vi samlat in sekundärdata från 30 europeiska företag mellan åren 2011-2020. De statistiska analyserna är utförda genom ett X²-test och en modell som mäter värderelevans. Studiens resultat visar på att det föreligger ett samband mellan företagens ägarstruktur och antal goodwillnedskrivningar. Resultaten indikerar även att rådande ägarstruktur har en påverkan på goodwillnedskrivningars värderelevans. Slutsatsen är att företagen i undersökningen som kännetecknas av ett spritt ägande har mer frekventa nedskrivningar av goodwill som ger upphov till värderelevant information. Detta i jämförelse med företagen som karaktäriseras av semi-koncentrerat respektive koncentrerat ägande, som har färre goodwillnedskrivningar som inte gav värderelevant information till investerare.
30
Sjögren, Andreas. "Redovisning till verkligt värde : En studie om IAS 40:s inverkan på aktievärderingen av noterade fastighetföretag på Stockholmsbörsen." Thesis, Umeå University, Umeå School of Business, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1173.
Full textAbstract:
<p>De senaste decenniernas globalisering har medfört att redovisningen behöver bli mer harmoniserad. Både företag och användare av redovisningsinformation är idag i större behov av att kunna jämföra redovisningsinformation inte bara mellan företag nationellt utan även mellan länder och mellan världsdelar. Detta är bakgrunden till införandet av IASB: s redovisningsregler i hela EU. En av de standarder som har påverkats mest av införandet av IASB: s regler benämnda IFRS/IAS är redovisningsstandarden IAS 40, vilken behandlar hur förvaltningsfastigheter skall redovisas. I och med införandet av IAS 40 så öppnades möjligheten upp för att värdera förvaltningsfastigheter i balansräkningen till dess marknadsvärde. Denna förändring innebar att fastighetsföretagens balans- och resultat räkningar påverkades. Syftet med denna redovisningsförändring var att företagens redovisning på ett rättvisare sätt skulle spegla företagens ekonomiska ställning för dess intressenter. Syftet med denna uppsats är att undersöka IAS 40: s inverkan på aktievärderingen av noterade fastighetsföretag på Stockolmsbörsen och därigenom kanske kunna dra slutsatsen att förändringen av förvaltningsfastigheternas värdering lett till att ge företagens intressenter en mer rättvisande bild av företagens ekonomiska ställning. För att undersöka detta valdes en statistisk modell ut. I modellen ingick det fem stycken relevanta nyckeltal som alla förändrats av införandet av IAS 40. I modellen lades också en dummyvariabel till. Detta för att kontrollera om införandet av IAS 40 direkt påverkat aktiekurserna i de undersöka bolagen i studien. Som beroende variabel så valdes aktiekursförändringen ut. Dessa variabler ingick sedan i en multipel regressionsanalys.</p><p>Resultatet av denna multipel regressionsanalys blev att; vinst per aktie, införandet av IAS 40 samt räntetäckningsgrad visade sig vara signifikanta och därmed kan sägas inneha värderelevans. Med antagandet som gjorts i denna uppsats beträffande värderelevans kan det sägas att eftersom dessa två nyckeltal innehade värderelevans så bör slutsatsen kunna dras att införandet av IAS 40 har inverkat på aktievärderingen i de undersökta bolagen. Även variabeln införandet av IAS 40 visade sig vara signifikant. Detta faktum understryker ytterligare att införandet av IAS 40 har inverkat på aktievärderingen i de undersökta bolagen eftersom denna variabel endast mätt hur och om införandet av IAS 40 direkt påverkat aktiekurserna.Slutligen kan sägas att i de undersökta bolagen så har IASB: s nya redovisningsstandarder benämnda IFRS/IAS, då främst IAS 40 i denna uppsats uppfyllt sitt syfte med att ge en mer rättvisande bild för redovisnings intressenter, genom att visa fler verkliga värden i balansräkningen än tidigare redovisningsstandarder.</p>
31
Fernkvist, Karin. "Hållbarhetsrapportering - skapar ESG-faktorer värde för investerare?" Thesis, Högskolan i Gävle, Företagsekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-23775.
Full textAbstract:
Syftet med detta arbete är att öka förståelsen hur hållbarhetsrapportering bidrar med värde ur investerares perspektiv samt studera vilken dimension av ESG som bidrar till högst värde. I studien tillämpas en kvalitativ ansats för att besvara studiens syfte samt frågeställningar. Detta tillsammans med intervjuer och en litteraturgenomgång. Studien har visat på att ESG-dimensionerna ger upphov till värde, dock föreligger det varierande värderelevans mellan dem. Dimensionerna visar på olika nyckeltal som är av värde för investerare.
32
Koskinen, Jimmy, and Robin Eklöw. "Redovisning till Verkligt Värde : Dess effekter på skogsbolags marknadsvärde." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19636.
Full textAbstract:
Den här studien ämnar förklara hur bedömningar av skogstillgångar till verkligt värde har påverkat värderelevansen mellan redovisningen och börsvärdet för svenska skogsbolag noterade på Stockholmsbörsen. Studien har ett positivistiskt perspektiv som utgångspunkt vilket innebär en föreställning om att det existerar en objektiv värld utanför forskarna själva. En deduktiv ansats tillämpas där teori insamlas i syfte att skapa förväntningar om hur verkligheten ser ut för att sedan samla empiri i syfte att jämföra med teorin. Studien präglas av en kvantitativ metod med kvantifiering av primärdata från årsredovisningar och sekundärdata från Avanza samt OMX Nordic. Studien visar att samtliga av de tre undersökta bolagens materiella anläggningstillgångar -med de biologiska tillgångarna inräknade- steg kraftigt under redovisningsåret 2005. Detta var samma år som IAS 41 trädde i kraft och redovisning till verkligt värde av skogstillgångar blev obligatoriskt för skogsbolag noterade på Stockholmsbörsen. Utifrån studiens resultat förefaller det att redovisning till verkligt värde höjer redovisningens värderelevans - även för bolag med stora innehav av växande skog. Ett förslag på framtida forskning kan vara en kvalitativt inriktad studie där både privata och institutionella investerares åsikter på området insamlas - förslagsvis genom intervjuer eller enkäter. En mer djupgående analys där ett flertal sätt att mäta värderelevans används och även jämförs sinsemellan, skulle mycket väl kunna utgöra ett intressant komplement till detta. En studie liknande denna utförd i andra länder med syfte att förklara hur IAS 41 påverkat värderelevansen för börsnoterade skogsbolag runt om i världen kan vara av intresse, utfall kan sedan jämföras med resultaten från denna studie. Denna studie har bidragit till en ökad insikt i hur bedömningar av skogstillgångar till verkligt värde påverkat värderelevansen mellan redovisningen och börsvärdet för svenska skogsbolag noterade på Stockholmsbörsen.
33
Raattamaa, Joanna, and Hanna Sveningsson. "Värderelevansen av IFRS 16 : Redovisad information i notupplysning eller i balans- och resultaträkning." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-185211.
Full textAbstract:
För börsnoterade bolag runt om i världen uppgick leasingavtal till cirka tre biljoner euro år 2016, över 85% återfanns i notupplysningen och resterande del redovisades i balansräkningen. Redovisningen skedde i enlighet med den dåvarande leasingstandarden IAS 17, men redovisningen ansågs vara otillräcklig. Standarden resulterade i bristande information om bolagens leasingavtal i balansräkningen och det framkom att företag medvetet strukturerat leasingavtal som operationella för att undvika redovisning i balansräkningen. År 2019 ersattes IAS 17 med IFRS 16 som innebar att samtliga leasingavtal, med ett fåtal undantag, ska redovisas i balansräkningen. Den nya standarden skulle leda till ett mer korrekt återgivande av ett företags tillgångar och skulder, och således leda till mer användbar information. Syftet med finansiella rapporter är att tillhandahålla användbar information till befintliga och potentiella investerare, redovisad information är användbar om den är relevant och korrekt återgiven. Syftet med ett bolags finansiella rapporter är inte att ange bolagetsvärde, utan bidra med information som användarna behöver för att själva uppskatta värdet. Redovisningsinformation vilken reflekterar information som används av investerare för att estimera ett företags värde motsvarar värderelevant information. Studien ämnar förklara om leasingavtal redovisade under IFRS 16 genererar redovisningsinformation som är mer värderelevant, relativt den redovisningsinformation som genererades under IAS 17 för bolag noterade på Nasdaq Stockholm. Studien ämnar följaktligen bidra till värderelevanslitteraturen avseende redovisad information i notupplysningen, kontra redovisad information i balans- och resultaträkningen. Studien har ett deduktivt angreppsätt, där studien utgår från befintlig teori och formulerar en hypotes, vilken sedan statistiskt testas. Operationalisering av värderelevansen utgår från tidigare studier och undersöks genom att testa för en statistisk association mellan marknadsvärdet av eget kapital och redovisningsinformation. Den regressionsmodell som används vid de statistiska testerna bygger på en vidareutveckling av den vida använda Ohlson-modellen. Teorin består av föreställningsramen, som kan ses som standardsättanas teori om redovisning och utveckling av redovisningsstandarder, den effektiva marknadshypotesen som beskriver relationen mellan aktiepris och information, samt teorin om vad som avgör vilken information som används av investerare vid estimering av ett bolags värde. Det sistnämnda antas bero på tillförlitlighet och bearbetningskostnad, som i sin tur beror på platsen där informationen är redovisad samt användarens egenskaper. När samtliga bolag noterade på Nasdaq Stockholm (exkluderat för bank, finans och försäkring) studeras, är värderelevansen av leasingavtal redovisade under IFRS 16 oförändrad värderelevansen av leasingavtal redovisade under IAS 17. Detta tolkas som att investerare redan beaktat den operationella leasingen som funnits redovisad i notupplysningen vid estimering av ett bolags värde. Ett resultat som talar för att redovisad information i notupplysningen är lika värderelevant som redovisad information i balans- och resultaträkningen. För leasingintensiva branscher har värderelevansen däremot ökat, men effekten är liten och försvinner när hela populationen studeras. Viss effekt syns även beroende på om bolagen tillhör Small Cap, Mid Cap eller Large Cap, där värderelevansen är lägre för de större bolagen, och högre för de mindre bolagen, men effekten försvinner när hela populationen studeras.
34
Parke, Ludwig, and Karl Hägg. "Finansiell redovisning : Har redovisningsstandarden IAS 40 ökat värerelevansen av redovisningsinformation vid aktieprissättning?" Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-197236.
Full textAbstract:
Som följd av den rådande globaliseringen har företag och ägarandelar fått en större geografisk spridning. Detta har ställt krav på en mer harmoniserad redovisning för att främja jämförbarheten mellan företag internationellt. Med bakgrund till detta infördes gemensamma redovisningsregler inom EU. IASB blev det beslutsfattande organet som införde redovisningsreglerna IFRS/IAS, där IAS 40 fick en betydande inverkan på redovisning av fastigheter. Redovisning till verkligt värde av fastigheter trädde i kraft 2005 efter EUs antagande av IAS 40 för publika fastighetsbolag. Vi har valt en kvantitativ forskningsansats för att undersöka ifall införandet av IAS 40 har gjort att fastighetsbolagen redovisar en mer värderelevant information vid aktieprissättning. Att nu värdera fastigheter till verkligt värde har både teoretiskt såväl praktiskt skapat en del komplikationer. Införandet innebär ett tydligt avsteg från traditionella redovisningsprinciper såsom försiktighetsprincipen och konservativ redovisning. Detta har resulterat i att företagen tar upp orealiserade värden i resultaträkningen. Vi har samlat in data från de publika fastighetsbolagen under tiden 2001-2011 och genomfört regressionsanalyser för att se hur värdeförändringarna i redovisningsinformation har påverkat aktiepriset. Vårt empiriska resultat tyder på att förändringar i bokfört värde på eget kapital och nettoresultatet har totalt sätt fått en reducerande inverkan på aktiepriset. Detta innebär att IAS 40 inte har bidragit till en mer värderelevant information vid aktieprissättning. Vi ser dock att nettoresultatet har fått en ökad betydelse, samtidigt som bokfört värde på eget kapital har minskat avsevärt.
35
Bäckström, Mattias, and Anton Löfdahl. "Är goodwillnedskrivningar värderelevanta? : En studie av goodwillnedskrivningar bland svenska börsbolag 2011–2020 efter kontroll för marknadsindikation på nedskrivningsbehov." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-451910.
Full textAbstract:
Ännu en i raden av studier avseende goodwillnedskrivningar och dess implikationer för utfallet avseende redovisningskvalitet? Efter det att IASB år 2004 utfärdade uppdaterade riktlinjer för nedskrivning av förvärvad goodwill genom IAS 36, varigenom det tidigare kravet på årlig linjär avskrivning övergavs till förmån för kravet att redovisad goodwill enbart ska vara föremål för nedskrivningsprövning till dess verkliga värde, har hanteringen av goodwillposten i företags finansiella rapporter varit föremål för en intensiv debatt bland både standardsättare, akademiker och praktiker. Denna studie undersöker om goodwillnedskrivningar genomförda av svenska börsnoterade bolag kan anses värderelevanta efter övergången till det nya regelverket och om värderelevansen skiljer sig åt beroende på om företaget har en marknadsindikation på att det föreligger ett verkligt nedskrivningsbehov. Data från 1774 bolagsår under perioden 2011–2020, varav 171 observationer med genomförda nedskrivningar, har samlats in och studerats genom en modifierad version av Ohlsons (1995) prisregression. Studien finner inget stöd för att goodwillnedskrivningar, när hela urvalet beaktas, är värderelevanta efter regeländringen genom deras statistiska association med marknadsvärdet. Däremot visar resultatet att nedskrivningar genomförda av företag som också har en marknadsindikation på att det föreligger ett verkligt nedskrivningsbehov är värderelevanta och att värderelevansen samtidigt är signifikant skild från goodwillnedskrivningar som utförts av företag trots avsaknad av en sådan marknadsindikation. Resultatet belyser således vikten av att i värderelevansstudier ta hänsyn till eventuella skillnader i bakomliggande ekonomiska incitament och förutsättningar mellan företag i syfte att på ett mer tillförlitligt sätt kunna analysera regelverkets implikationer för graden av redovisningskvalitet.
36
Clasenius, Johan, and Christoffer Lötebo. "Vilseleder bonussystem investerare?" Thesis, Uppsala University, Department of Business Studies, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-126946.
Full textAbstract:
<p>Denna studie undersöker om det finns ett samband mellan resultatbaserade bonussystem för verkställande direktören och marknadsvärderelevansen i de finansiella rapporterna på Stockholmsbörsen under tidsperioden 2005-2008. Tidigare studier har påvisat ett samband mellan resultatbaserade bonussystem och resultatmanipulering. Ansvariga chefer väljer att manipulera resultatet för att nå de nivåer som krävs för att få den avtalade bonusen utbetald. Det finns även studier som tyder på att resultatmanipulering påverkar värderelevansen negativt. Vi anser således att det finns ett indirekt samband mellan bonussystem och värderelevans. Utifrån ett mätningsperspektiv genomförs undersökningen med ett regressionstest mellan finansiell information och företagets marknadsvärde. Våra resultat styrker det indirekta sambandet då vi funnit att företag som har ett resultatbaserat bonussystem för den verkställande direktören har lägre värderelevans än företag utan resultatbaserade bonussystem.</p>
37
Lindberg, Ludvig, and Marik Zakrisson. "Förmånsbestämda pensionsplaner : En studie om pensionsskuldens värderelevans och tolkningsutrymmet vid fastställande av diskonteringsränta." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-433923.
Full textAbstract:
Denna undersökning avser att studera skillnader i vald diskonteringsränta mellan svenska noterade företag som tillämpar förmånsbestämda pensionsplaner. Den förmånsbestämda pensionsskuldens värderelevans ämnas undersökas samt relationen mellan verkställande direktörers kompensation och tillämpad diskonteringsränta. Tidigare forskning har påvisat statistiskt signifikanta samband mellan pensionsskuld samt ofonderad komponent och företags aktiekurs samt mellan verkställande direktörers andel rörlig lön och tillämpade diskonteringsräntor. Eftersom majoriteten av befintlig forskning utgått från data från Anglosfärens kärnområden avser denna studie att bidra till befintlig forskning genom att studera den svenska marknaden. En kvantitativ ansats och multipel regressionsanalys tillämpas för att genomföra undersökningen. Resultaten visar på att förhållandevis spritt skilda diskonteringsräntor tillämpats vid beräkning av den förmånsbestämda pensionsskulden på den svenska marknaden. Samtliga av företagen som undersökts tillämpade högre diskonteringsränta än stats- samt bostadsobligationsräntan. Däremot kunde inga statistiskt signifikanta samband mellan aktiekurs och förmånsbestämd pensionsskuld samt den ofonderade komponenten respektive mellan tillämpad diskonteringsränta och verkställande direktörers andel rörlig lön påvisas.
38
Forsberg, Christin, and Hjalmar Jernström. "Är redovisning enligt Clean Surplus värderelevant för svenska företag? : En studie om införandet av rapport över totalresultat i samband med revideringen av IAS 1." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-275809.
Full textAbstract:
Den 1 januari 2009 infördes en reviderad version av IASB:s redovisningsstandard IAS 1. Den nya versionen, som gäller för alla noterade bolag i EU, ställer krav på att posterna övrigt totalresultat och totalresultat ska presenteras i, eller i nära anslutning till, resultaträkningen. Innebörden av detta är att ett flertal orealiserade poster ska lyftas fram i resultatdelen. Implementeringen innebar en övergång till så kallad Clean Surplus Accounting. Anhängare till denna redovisningsutformning menar att all information som påverkat det egna kapitalet, bortsett från ägartransaktioner, är av intresse för utomstående och därmed bör påverka resultatmåttet. Att övergå till denna redovisningsmetod skulle leda till en högre värderelevans för finansiella rapporter. Syftet med följande uppsats var att utreda om posterna övrigt totalresultat och totalresultat kan konstateras vara värderelevanta och därmed även utreda om redovisning enligt Clean Surplus har ökat relevansen hos finansiella rapporter. I studien har en kvantitativ ansats tillämpats och undersökningarna har baserats på data från stora företag noterade på Stockholmsbörsen mellan åren 2009 - 2014. Förväntningarna har varit att totalresultat är ett relevant mått, men att det historiska resultatmåttet nettoresultat fortsatt är det mått som fungerar bäst som estimering av framtida ekonomisk prestation. I enlighet med förväntningarna visar studien att övergången till redovisning enligt Clean Surplus inte ökat relevansen hos svenska finansiella rapporter.
39
Eriksson-Wingårdh, Frank, and Felix Kirstein. "Värderelevansen av resultat och bokförda värden över tid : Hög- och lågteknologiska bolag samt IFRS-införandets påverkan." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-376491.
Full textAbstract:
Uppsatsen undersöker hur väl resultat och bokförda värden förklarar marknadsvärde och avkastning för bolag noterade på Stockholmsbörsen under perioden 1999-2017. Vidare undersöker uppsatsen om värderelevansen av resultat och bokförda värden skiljer sig mellan hög- och lågteknologiska bolag samt om införandet av IFRS har påverkat värderelevansen. Justerad förklaringsgrad för tre regressionsmodeller används för att undersöka värderelevansens förändring över tid. Undersökningen visar att värderelevansen av resultat har minskat. Värderelevansen av bokförda värden av tillgångar och skulder, samt av resultat och bokfört värde av eget kapital kombinerat, har ökat. Alla tre modellerna visar, förutom i ett fall, på högre värderelevans för högteknologiska bolag än för lågteknologiska bolag. Vid en jämförelse av perioden innan införandet av IFRS och perioden efter har värderelevansen av resultat minskat, medan värderelevansen av bokförda värden, samt av resultat och bokfört värde av eget kapital kombinerat, ökat under samma tidsperiod.<br>This thesis examines the explanatory power of earnings and book values for market value and stock return for firms noted on the Nasdaq Stockholm exchange during the period 1999-2017. Further, this thesis examines if the value-relevance of earnings and book values differs between high-tech and low-tech firms, and if the implementation of IFRS has affected the value-relevance. The coefficient of determination of three regression models is used to examine the change in value-relevance over time. The examination shows that the value-relevance of earnings has declined. The value-relevance of book values of assets and liabilities, and of earnings and book value of equity, have increased. All three models show, except in one case, higher value-relevance for high-tech firms than for low-tech firms. A comparison of the periods before and after the implementation of IFRS shows that the value-relevance of earnings has declined, while the value-relevance of book values, and of earnings and book values combined, have increased.
40
Ingesson, Lina, and Maria Rönnbäck. "Den integrerade rapporteringens påverkan på värderelevansen av den finansiella informationen : En kvanitativ studie av 280 företag i Sydafrika och Frankrike." Thesis, Högskolan i Gävle, Företagsekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-25344.
Full textAbstract:
SAMMANFATTNING Titel: Den integrerade rapporteringens påverkan på värderelevansen av den finansiella informationen – En kvantitativ studie av 280 företag i Sydafrika och Frankrike Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Lina Ingesson och Maria Rönnbäck Handledare: Jan Svanberg Datum: 2017 – september Syfte: Företags rapportering kring hållbarhetsarbete har ökat och många organisationer publicerar redan frivilligt allt mer hållbarhetsinformation, antingen som fristående rapport, eller integrerat med den finansiella rapporteringen. Förespråkare av den integrerade rapporteringen menar att denna förbättrar den finansiella rapporteringens användbarhet för investerare. Det föreligger en avsaknad av empiriskt material som styrker detta. Syftet med studien är därför att undersöka om en integrerad rapportering förbättrar värderelevansen av den finansiella informationen och därmed förstärker användbarheten för investerare. Metod: Denna studie utgår från ett positivistiskt vetenskapsteoretiskt perspektiv med en hypotetiskt-deduktiv ansats. Studien är av kvantitativt slag med en longitudinell design. De data som använts i undersökningen är av sekundär art och har hämtats från Thomson Reuters Datastream samt Thomson Reuters ASSET4. Statistikprogrammet IBM SPSS har använts för att genomföra analyserna. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att en integrerad rapportering delvis förbättrar värderelevansen av den finansiella informationen och därmed delvis förstärker användbarheten för investerare. Denna slutsats kan dras genom iakttagelsen att efter att finansiell information och information och hållbarhet genom lagstiftning integrerats i en rapport kan en signifikant ökning av värderelevansen av rörelseresultatet observeras. Förslag till fortsatt forskning: Vi uppmärksammar behov av vidare studier inom ett par områden: vi finner det motiverat med forskning som undersöker tillämpningen i Sydafrika respektive Frankrike var för sig för jämförelser och belysande av eventuella skillnader i institutionell kontext. Vi anser även att det vore intressant med en studie där värderelevansen av integrerad rapportering jämförs med värderelevansen av fristående hållbarhetsredovisning. Vidare forskning kan också studera effekterna på företags kapitalkostnad mer på djupet. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till att fylla det forskningsgap vår litteraturstudie identifierat genom att bidra med empiriska bevis på att värderelevansen av den finansiella informationen delvis förbättras genom en integrerad rapportering. Studien bidrar till redovisnings- och hållbarhetslitteraturen genom att indikera att sammanförande av ett företags finansiella information med tidigare separat och till stora delar icke bokförd hållbarhetsinformation ökar värderelevansen av rörelseresultatet. Studiens resultat kan intressera dels JSE, Euronext Paris och andra finansmarknader likväl som IIRC och reglerare inom redovisningsstandarder samt bidrar till den akademiska debatten om integrerad rapportering.<br>ABSTRACT Title: The impact of an integrated reporting on the value relevance of financial information. A quantitative study of 280 companies in South Africa and France. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Lina Ingesson and Maria Rönnbäck Supervisor: Jan Svanberg Date: 2017 - September Aim: The number of companies reporting on sustainability performance has increased and many organizations already voluntarily publish more sustainability information, either as a stand-alone report or integrated with their financial reporting. Advocates of integrated reporting mean that such reporting will improve the usefulness of financial reporting for investors. There is however a lack of empirical evidence to support this. The aim of this study is, therefore, to investigate whether integrated reporting improves the value relevance of financial information, and thereby enhances the usefulness for investors. Method: The study is based upon a positivistic science theory perspective with a hypothetical deductive approach. The study is quantitative with a longitudinal design. The data used in the survey are secondary and are retrieved from Thomson Reuters Datastream and Thomson Reuters ASSET4. IBM SPSS Statistics is used to carry out the analysis. Result & Conclusions: The results of this study show that integrated reporting partially improves the value relevance of the financial information, and thereby partially enhances the usefulness for investors. From the observations, the conclusion can be drawn, that after financial information and sustainability information has been integrated into one report the value relevance of earnings significantly increases. Suggestions for future research: We find a need for future research in the following areas: we notice that research to investigate the application in South Africa and France each separately for comparison and highlighting of potential differences in institutional context is motivated. We also consider it interesting to study the value relevance of an integrated reporting compared to the value relevance of stand-alone sustainability reporting. Further research can also study the effects of companies’ capital costs more in depth. Contribution of the thesis: This study contributes to filling the research gap that our literature study has identified by contributing with empirical evidence that the value relevance of the financial information partially improves through integrated reporting. The study contributes to the accounting literature by indicating that bringing together a company’s financial information with earlier separate and not posted information on sustainability increases the value relevance of the earnings. The results of this study may be of interest to JSE, Euronext Paris and other capital markets as well as IIRC and regulators of accounting standards and contributes to the academic debate on integrated reporting.
41
Persson, Ed Oskar, and Pendar Khalati. "Totalresultat – hur kan en ny redovisningsstandard påverka börsvärdet? : En studie som undersöker förändringen i IAS 1 år 2009." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-357897.
Full textAbstract:
Denna studie undersöker förändringen i IAS 1 år 2009 där det bestämdes att totalresultat måste inkluderas i finansiella rapporter, för att redovisningen på så vis ska följa clean surplus accounting och kongruensprincipen. Syftet med studien är att se vilken inverkan förändringen har haft på börsvärdet i svenska börsnoterade bolag, med andra ord dess värderelevans. För att få klarhet kring syftet har regressioner genomförts för att jämföra de olika resultatmåtten under åren 2008 och 2010 utifrån deras samband med totalavkastning. Undersökningens urval har utgått från bolag listade på Stockholmsbörsen (OMXS30), som efter diverse kriterier mynnade ut i 50 bolag. Resultaten från regressionerna tyder på att förändringen har givit önskad effekt och att totalresultat de facto är ett mer lämpligt mått än nettoresultat plus dirty surplus accounting flows när det kommer till att förklara ett bolags börsvärde.
42
Jack, Wang. "Goodwill-nedskrivning : Värderelevant eller ej?" Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-26494.
Full textAbstract:
Studien ämnar undersöka värderelevansen för goodwill-nedskrivningar beträffande företag noterade på Stockholmsbörsen. Studien är en återupprepning av en tidigare studie utförd på den brittiska marknaden. Goodwill har länge varit ett kontroversiellt ämne och reglerna för hur goodwill ska hanteras i redovisningen har tvingats genomgå förändringar i och med att IFRS 3 infördes. Företagen som ingår i studien är noterade på OMX NASDAQ Large, Mid och Small Cap och undersökningen avser åren 2008, 2009, 2010, 2011 och 2012. Från årsredovisningar har data gällande eget kapital, resultat innan skatt, goodwill samt antal utestående aktier samlats in. I studien används associationstest med hjälp av mulitivariat regressionsanalys. Studiens resultat visar att goodwill-nedskrivningar har ett svagt negativt insignifikant samband med börsvärdet. Det betyder att ingen värderelevans går att finna för goodwill-nedskrivningar avseende företag noterade på Stockholmsbörsen. Detta resultat ger stöd åt de analytiker som anser att goodwillnedskrivningar behöver ses över.
43
Johansson, Eva-Maria, and Ann-Louise Larsson. "Värdesätts företags rapporterade hållbarhetsinformation mer eller mindre av investerare, efter att den blivit lagstadgad?" Thesis, Högskolan i Gävle, Företagsekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34825.
Full textAbstract:
SAMMANFATTNING Titel: Värdesätts företags rapporterade hållbarhetsinformation mer eller mindre av investerare, efter att den blivit lagstadgad? Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Eva-Maria Johansson och Ann-Louise Larsson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2021 – januari Syfte: Företags hållbarhetsredovisning och nyttan med den för investerare, har under många år varit ett aktuellt ämne inom företagsekonomisk forskning. Flertalet tidigare studier har undersökt hur företags hållbarhetsredovisning påverkar hur ett företag värderas av investerare på kapitalmarknaden. Få studier har dock gjorts på den svenska börsmarknaden, och framförallt studier som fokuserar på samtliga delar inom hållbarhetsredovisningen. Denna studie ser därför ett stort intresse i att undersöka om 2016 års lagstadgade hållbarhetsrapportering har påverkat värderelevansen för hållbarhetsprestanda för företagens marknadsvärden på den svenska börsmarknaden. Metod: I denna studie har en kvantitativ forskningsstrategi tillämpats, med en longitudinell forskningsdesign. Sekundär data inhämtades från Thomson Reuters databas för de 61 företag på Stockholmsbörsen med ESG-betyg för åren 2014-2019. Dataanalyser genomfördes via flertalet regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS. Resultat & slutsats: Resultaten visar att det finns värderelevans för hållbarhetsprestanda och att den är positivt relaterad till företagens marknadsvärden. Däremot har inga resultat kunnat påvisa att lagändringen givit effekt på hur företagens hållbarhetsrapporter värderas på aktiemarknaden. Examensarbetets bidrag: Denna studie är relevant för både forskningen och företagen med resultat om huruvida lagstadgat hållbarhetsarbete ger ekonomiska fördelar ur ett värderings- och kapitalmarknadsperspektiv. Den är även den första i sitt slag att undersöka om den lagstadgade hållbarhetsrapporteringen 2016 har värdemässig relevans för marknadsvärdet för företag på den svenska börsmarknaden. Förslag till fortsatt forskning: Eventuella skillnader i värderelevans för ESG-betygets olika dimensioner och underkategorier skulle kunna undersökas genom en uppdelning av betygets olika delar för att utröna en eventuell utjämnande effekt. Ytterligare studier skulle också kunna göras med en annan proxy för hållbarhetsprestanda som inkluderar de företag som fallit utanför denna studies urval med anledning av förekomst av ESG-betyg. Nyckelord: Hållbarhet, hållbarhetsprestanda, ESG, ESG-betyg, värderelevans, lagstadgad hållbarhetsrapportering, hållbarhetsrapport.<br>ABSTRACT Title: Is a company's reported sustainability information valued higher or lower by investors, after it has become statutory? Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Eva-Maria Johansson and Ann-Louise Larsson Supervisor: Jan Svanberg Date: 2021 – January Aim: Corporate sustainability reporting and the benefits of it for investors, has for many years been a current topic in business economics research. Several previous studies have examined how companies' sustainability reporting affects how a company is valued by investors in the capital market. However, few studies have been conducted regarding the Swedish stock market, especially studies that focus on the total spectrum of sustainability reporting. This study therefore sees great interest in examining whether the 2016 statutory sustainability reporting has affected the value relevance of sustainability performance for companies' market values in the Swedish stock market. Method: In this study, a quantitative research strategy has been applied, with a longitudinal research design. Secondary data were obtained from Thomson Reuters' database for the 61 companies on the Stockholm Stock Exchange with ESG ratings for the years 2014-2019. Data analyzes were performed through several regression analyzes in the statistical program SPSS. Result & Conclusions: The results show that there is value relevance for sustainability performance and that it is positively related to companies' market values. On the other hand, no results have been able to show that the law change has had an impact on how companies' sustainability reports are valued in the stock market. Contribution of the thesis: This study is relevant for both research and companies with results on whether statutory sustainability work provides economic benefits from a valuation and capital market perspective. It is also the first of its kind to examine whether the statutory sustainability reporting in 2016 has value relevance for the market value of companies on the Swedish stock market. Suggestions for future research: Possible differences in value relevance for the different dimensions and subcategories of the ESG grade could be investigated by dividing the different parts of the grade in order to ascertain a possible leveling effect. Additional studies could also be performed with another sustainability performance proxy that includes those companies that fell out of the scope of this study due to the presence of ESG ratings. Key words: Sustainability, sustainability performance, ESG, ESG rating, value relevance, statutory sustainability reporting, sustainability report.
44
Sperring, Tina, and Anton Schönqvist. "Är miljön värderelevant? : En studie om miljörelaterade pressmeddelandens påverkan på aktiepriser." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-434898.
Full textAbstract:
Denna studie undersöker om miljörelaterade pressmeddelanden påverkar företags aktiepris. Studien undersöker även om det finns en skillnad i påverkan beroende på innehåll. Miljörelaterade pressmeddelanden delas upp i fem kategorier: Index, Utmärkelse, Produkt, Strategi och Övriga. Två eventstudier genomförs för att få fram den kumulativa onormala avkastningen (CAR) samt det absoluta värdet av CAR. En regressionsanalys utförs på CAR för kontrollera om en skillnad i reaktion kan observeras mellan kategorierna. De absoluta värdena för den kumulativa onormala avkastningen visar signifikanta reaktioner för hela datasetet samt alla kategorier separat på i genomsnitt 4-7%. Resultatet för den andra eventstudien, som tar hänsyn till reaktionernas riktning, visar en signifikant positiv reaktion från kategorierna Utmärkelse och Produkt samt en signifikant negativ reaktion för kategorin Strategi. I regressionsanalysen observeras ingen signifikant skillnad mellan kategoriernas reaktioner. Studien finner att miljörelaterade pressmeddelanden ger en signifikant reaktion på marknaden, däremot är det ingen skillnad i reaktionen beroende på pressmeddelandets innehåll.
45
Ling, Rosanna, and Erica Ohlsson. "PIOTROSKIS FUNDAMENTALA SIGNALER;ÄR DE VÄRDERELEVANTA? : EN NUTIDA STUDIE PÅ STOCKHOLMSBÖRSEN." Thesis, Uppsala University, Department of Business Studies, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-127044.
Full textAbstract:
<p>This study aims to evaluate the value relevance of Piotroski’s (2000) nine fundamental signals. In order to do this, the signals are tested on the OMX Nordic Exchange Stockholm between the years 2003 and 2009. The hypotheses of the study are whether the signals are value relevant and if the value relevance has changed. To test this, a Chi-square test and a regression are used. The tests show that some signals are value relevant, and that some are not. We also find evidence for a change in the value relevance during the years of the observation. Some explanations to why the value relevance has changed is also discussed.<em></em></p>
46
Araj, Gabriel, and Kaleb Solomon. "Är investerare mindre uppmärksamma till värderelevant information på fredagar? : En kvantitativ studie om fredagseffekten på den svenska kapitalmarknaden." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-452144.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka om investerare på den svenska kapitalmarknaden är mindre uppmärksamma på värderelevant information på fredagar. För att studera detta, undersöker vi kortsiktiga marknadsreaktioner vid publicering av delårsrapporter på fredagar i förhållande till övriga handelsdagar. I studien tillämpas en kvantitativ forskningsmetod i form av en eventstudie, där marknadsreaktionerna mäts i onormal avkastning. Eftersom förtida reaktioner till kvartalsrapporter minskar reaktionerna under publiceringsdagen, kontrollerar vi för händelser som kan tänkas ge upphov till sådana reaktioner innan fredagsrapporterna publiceras. Urvalet består av delårsrapporter tillhörande företag som varit listade på OMXS30 under perioden mellan 2017-01-01 till 2019-12-31. Resultatet indikerar att marknadsreaktionerna, givet en viss nivå av oväntat resultat, är 32% lägre för fredagar än andra handelsdagar. Eftersom resultatet saknar statistisk signifikans, kan dock inga generella tolkningar eller slutsatser dras. Vi finner heller inget stöd för att eventuella underreaktioner till fredagsrapporter skulle kunna förklaras av förtida reaktioner. Studien lämnar dock utrymme för spekulationer kring eventuella oregelbundenheter i responsiviteten till oväntat resultat hos svenska investerare, och utgör därmed en intressant utgångspunkt för vidare forskning.<br>This paper aims to investigate if Swedish investors are less attentive to value-relevant information on Fridays. To study this, we compare the short-term market reactions to quarterly reports published on Fridays to other trading days. This paper applies an event study, where market reactions are measured in abnormal returns. Since premature reactions to quarterly reports reduce reactions on the day the reports get published, we control for events that can give rise to such reactions before Friday reports are published. This study focuses on quarterly earnings reports belonging to companies that have been listed on OMXS30 between 2017-01- 01 and 2019-12-31. The results indicate that market reactions to unexpected earnings are 32% lower for Fridays than other trading days. However, in lack of statistical significance, no concrete conclusions can be drawn. We also find no support for the possibility of events causing negative expectations among investors explaining underreactions on Fridays. However, the study leaves room for speculation about possible irregularities in the responsiveness to unexpected earnings among Swedish investors, and thus constitutes an interesting basis for future studies.
47
Ingemarsson, Niklas, and Per Grundström. "Hur införandet av IFRS/IAS år 2005 påverkat värderelevansen för immateriella tillgångar och goodwill hos svenska företag." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-176601.
Full text
48
Alexandersson, Gustav, and William Sheehy. "Informationsvärdet i delårsrapporter : En studie om hur och varför delårsrapporter spelar roll i investeringsbeslutet för svenska förvaltare." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-450032.
Full textAbstract:
Börsnoterade aktiebolag i Sverige lämnar i regel delårsredogörelser över företagets prestationer och annan information. Användare av informationen inkluderar bland annat professionella förvaltare som ska ta till sig och bearbeta informationen, vilket sedermera ska leda fram till ett beslut om att investera i företaget eller inte. Denna studie syftar därmed att undersöka vilken information i delårsrapporterna som anses vara relevant och varför. Vi genomför fem semistrukturerade intervjuer med professionella förvaltare i Sverige och finner en övervägande positiv syn på delårsrapporter och dess innehåll. Vi finner att en tydlig och enkel presentation av innehållet föredras, både när de kommer till redovisning av kvantitativ data men även avseende innehållet i kvalitativa delar. I analysen är VD-ordet och en beskrivning av framtidsutsikterna viktigt samt användningen av traditionella nyckeltal såsom exempelvis p/e-talet. Delade meningar råder kring mer omfattande värderingsmodeller såsom kassaflödesvärderingar men överlag föreligger en gemensam syn att helhetsbilden är det centrala i analysen.
49
Kaijser, Anna, and Sofie Winblad. "Leder IFRS till en mer värderelevant redovisning för fastighetsbolagen? : En studie över kostnad för eget kapital samt börsvärde i förhållande till det egna kapitalet." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för ekonomi och företagande, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-10554.
Full textAbstract:
Syfte: Huvudsyftet är att undersöka effekterna av införandet av IAS inom fastighetsbranschen och se om de nya principerna har lett mot en mer värderelevant redovisning. Delsyftet är att se på införandets effekter på det egna kapitalet, samt att utröna förhållanden före och efter införandet, då sett till två tidsperioder 2000-2004 och 2005-2009. Metod: Undersökningen är en totalundersökning som innefattar tio stycken företag. Studien sträcker sig från år 2000 - 2009 där 2000 - 2004 är perioden innan införandet av IAS 40 och perioden 2005 - 2009 är efter införandet. CAPM och Tobins Q används för att se om det finns skillnader i eget kapital samt eget kapital i förhållande till börskurs före och efter införandet. Teori: Undersökningen utgår från Finansieringsteori, Effektiva marknadshypotesen, Capital Asset Pricing Model (CAPM), Tobins Q, Redovisningsteori, Beslutsfattande och Human Information Processing Empiri: I kapitlet illustreras undersökningen i tabeller och diagram. Statistik programmet SPSS har använts för bearbetning av data och illustreras även i diagram för CAPM och Tobins Q. Ytterligare en tabell visas för substansrabatt och substanspremie för att se hur pass väl aktiepriset och eget kapital överensstämmer. Slutsats: Det finns ingen signifikans för att införandet av den nya redovisningspraxisen, IFRS/IAS, har lett till att börskursen kongruerar mer med eget kapital för perioden 2005-2009 än perioden innan införandet 2000-2004. Det går inte att påvisa någon signifikans för att införandet av IFRS/IAS har påverkat kostanden för eget kapital mätt under perioden 2000-2009.<br>Purpose: The main purpose is to examine the effects of the implementation of IAS in the real-estate business and see if the principles have led to a more value relevance accounting. The study also examines the effects on equity before and after the introduction over two periods, 2000-2004 and 2005-2009. Methods: The survey includes teen business. The study extends from 2000 - 2009 where 2000 - 2004 is the period before the introduction of IAS 40 and the period 2005 - 2009 is after the introduction. CAPM and Tobins Q will be examined to see whether there exist differences in equity and equity in relation to the share price after the introduction. Theoretical: The study is based on Finance theory, Efficient market hypothesis, Capital Asset Pricing Model (CAPM), Tobins Q, Accounting theory, Decision making and Human Information Processing Empirical: This chapter illustrates the survey in charts and graphs. The statistical software SPSS was used for processing data and is also shown in diagrams for CAPM and Tobins Q for the development of all business together. Another table shows discount or premium so that stock buyers can evaluate how well the stock price and equity line. Conclusion: There is no significant that the introduction of the new accounting principle, IFRS/IAS has led to the conclusion that the share price correlates more with equity for the period 2005-2009 than before the introduction 2000-2004. It is unable to demonstrate any significance that the introduction of IFRS/IAS has affected the cost of equity measures over the period 2000-2009.