Dissertations / Theses: 'Vårdmötet'

1

Järlskog, Alice, and Elin Georg. "DET MÅNGKULTURELLA VÅRDMÖTET." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25185.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Sjuksköterskor arbetar i ett mångkulturellt samhälle och ställs införutmaningar i strävan efter ett fullvärdigt omvårdnadsarbete och en närhet irelationen med patienter. Kulturen präglar människor som varelser liksomrelationen mellan patient och sjuksköterska. En bristande kunskap om kulturensbetydelse och innebörd riskerar att ha inverkan på den omvårdnad som ges. Syfte:Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att bedriva omvårdnadsarbete i detmångkulturella samhället. Metod: En litteraturstudie där tolv vetenskapligaartiklar med kvalitativ ansats valdes från databaserna CINAHL och PubMed.Studierna har granskats, analyserats och sammanställts med innehållsanalys.Resultat: Analys av studierna frambringade tre teman med tillhörande kategorier.Temat Attityder och egenskaper som bidrar till en kulturellt kompetentomvårdnad omfattar kategorierna Empati och ett respektfullt bemötande,Flexibilitet och Kulturell medvetenhet. Temat Behov av kunskap hossjuksköterskan i ett mångkulturellt samhälle rymmer kategorierna Identifiering avkunskapsbrist och Att tillgodogöra sig kunskap. Det tredje temat var Attöverkomma språkliga barriärer med kategorierna Kommunikationsstrategier ochAtt tolka. Konklusion: Enligt sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda patienterfrån minoritetskulturer framkom ett antal strategier de tillämpade i strävan efteratt ge fullgod omvårdnad. Ofta saknades gemensamma och övergripandestrategier samt kunskap om hur en kulturellt kompetent vård för bästa resultat börbedrivas. Sjuksköterskorna upplevde en kunskapsbrist och önskade en ökadmedvetenhet och kunskap inom kulturell kompetens genom utbildning i såvälgrundutbildningen som vidareutbildning via arbetsplatser.Nyckelord: Erfarenheter, Jämlik vård, Kulturell kompetens, Kulturellmedvetenhet, Omvårdnad, Sjuksköterskor, Utmaningar.
Background: Nurses working in a multicultural society are faced with challengesin the quest for satisfactory nursing care and closeness in the relation withpatients. Culture influences human beings as well as the relation between patientand nurse. An inadequate knowledge regarding the importance and meaning ofculture adventures the quality of the nursing care given. Aim: To illustrate nurses´experiences of caregiving in the multicultural society. Method: A literaturereview of articles with a qualitative design was conducted. Twelve studies,collected from PubMed and CINAHL, were scrutinized, analyzed andsummarized through content analysis. Results: Three themes with subcategoriesemerged through the analysis. The theme Attitudes and attributes that contributeto culturally competent care cover the subcategories Empathy and a respectfultreatment, Flexibility, and Cultural awareness. The theme Nurse’s requirementfor knowledge in the multicultural society cover the subcategories Identifying thelack of knowledge and Acquire knowledge. The third theme was To overcomelanguage barriers with the sub categories Communication strategies and Tointerpret/translate. Conclusion: According to nurses’ experiences of nursingcultural minorities, several strategies was used in the quest to for adequate care.There was often a gap in the mutual and general strategies as well as in theknowledge regarding how care should be given to achieve the best result. Nursesexpressed a lack of knowledge and desired increased awareness and insight in theconcept of cultural competence throughout education, both at university and in theworking place.Keywords: Challenges, Cultural Competence, Cultural awareness, Experiences,Nurses, Nursing.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Källström, Frida, and Anna Dynesius. "Icke verbal kommunikation i vårdmötet." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-25393.

Full text

Abstract:

Icke verbal kommunikation förekommer i vårdmöten dagligen. Den kan vara omedveten och otydlig vilket kan göra patienten förvirrad och stressad. Informationen som patienten får av sjukvårdspersonal uttrycks både med verbal och icke verbal kommunikation. i mötet kan icke verbal kommunikation ge stöd och trygghet i omvårdnaden för patienten. Syftet med studien var all belysa sjukvårdspersonalens icke verbala kommunikation i relationen till patienten. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie där resultatet baserades på fjorton vetenskapliga artiklar. De var inhämtade från databaser relevanta för omvårdnadsforskning. Resultatet indikerade att icke verbal kommunikation är ett redskap i vårdmötet. Då kommunikationsprocessen även fortlöper utan ord kan icke verbal kommunikation uttryckas på många olika sätt, däribland tonläge, beröring, gestikulering och kroppsspråk. Det påvisar betydelsen av icke verbal kommunikation för relationen. Det verbala får en djupare förståelse med hjälp av det icke verbala och det kan stärka relationen mellan sjukvårdspersonal och patient. Forskning visar på att sjukvårdsyrkena behöver bredda sin utbildning av icke verbal kommunikation för att optimera vårdmötet. Även mer forskning behövs inom icke verbal kommunikation.
Nonverbal communication occurs in healthcare daily. It may be unconscius and unclear, and it may make the patient confused and stressed. The information that the patient receive from the medical staff, can be expressed in both nonverbal and verbal communication. Under the meeting the patient can feel support and security through nonverbal communication. The purpose of this study was to elucidate professional's nonverbal communication in relation to the patient. It was conducted as a literature study where the results were based on fourteen scientific articles. They were retrieved from databases, relevant to nursing research. The results indicate that nonverbal communication is a tool in health care encounter. When the communication process continues even without words, nonverbal communication is expressed in many different ways. There, in among other, the tone, touch, gestures and body language. It demonstrates the importance of nonverbla communication in the relationship. The verbal get at deeper understanding through the nonverbal and it can streghten the relationship between the health professional and patient. Research shows that the medical profession needs to broaden its training of nonverbal communication to optimize the health care encounter. Although more research is needed on the subject.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Svensson, Ylva, and Matilda Pråme. "HBTQ-personers upplevelser av vårdmötet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25653.

Full text

Abstract:

Bakgrund: HBTQ-personer som grupp lider i större utsträckning av psykisk ohälsa i relation till övriga befolkningen. Dessutom förekommer hög alkoholkonsumtion, rökning och fetma mer frekvent bland HBTQ-personer. Tidigare forskning visar även att dessa personer i vissa fall mottager sämre vård på grund av sin HBTQ-identitet. Detta kan ta sig uttryck genom bland annat verbal trakassering och nekande av vård. Detta strider mot sjuksköterskans kärnkompetenser som inkluderar att erbjuda alla lika vård samt aktivt arbeta med att förbättra vården så att den är säker och trygg för alla.Syfte: syftet med denna studie var att belysa vad HBTQ-personer har för upplevelser av vårdmötet.Metod: Metoden som valdes var en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.Resultat: Resultatet visade att HBTQ-personer ofta upplever det ansträngande att komma ut till sjukvårdspersonal. Brist på kunskap, exkluderande kommunikation samt normativa antaganden om sexuell läggning och kön var faktorer som genererade negativa upplevelser. Positiva upplevelser förekom när sjukvårdspersonal och sjukvårdsmiljöer upplevdes öppna och accepterande samt när sjukvårdspersonalen upplevdes ha relevant kunskap. Negativa upplevelser kunde leda till sämre vård i form av uteblivna medicinska undersökningar eller att HBTQ-personer valde att inte söka vård.Konklusion: Att HBTQ-personer har goda upplevelser av vården är viktigt för deras allmänna hälsa. Negativa upplevelser grundar sig i hetero- och cisnormativa bemötande medan positiva möten kännetecknas av öppenhet, acceptans, respekt och professionalitet. För att optimera upplevelser och kvaliteten av vården för HBTQ-personer bör sjukvårdspersonal ges möjlighet till att utveckla sin kunskap.Nyckelord: attityder, erfarenheter, HBTQ-personer, sjukvård, sjukvårdspersonal, upplevelser
Background: As a group, LGBTQ persons tend to suffer from some physical and emotional health issues to a greater extent than the general population. In addition, research has shown that they may receive inferior health care in the form of verbal harassment or denial of care, because of their LGBTQ identity. This is contrary to nurses´ core competencies, which include offering equal care to all patients as well as promoting a non-discriminatory health care environment.Aim: The aim of this study was to illustrate how LGBTQ persons´ experience health care situations and events.Method: A literature review based on ten qualitative studiesResults: The results showed that LGBTQ persons often struggle with “coming out” to health care personnel. Lack of knowledge of LGBTQ issues, discriminatory communication and hetero- and cis-normative assumptions about sexuality and gender identity were prominent factors that generated negative experiences. Negative health care experiences sometimes lead to inferior health care in terms of missed medical examinations, or the choice to not seek health care.Conclusion: It is important for their overall health that LGBTQ persons have positive health care experiences. Negative experiences are due to hetero- and cis-normativity while positive experiences are characterized by openness, acceptance, respect and professionalism. To optimize the experiences and the quality of health care for LGBTQ persons, heath care personnel should be given the opportunity to develop their knowledge and understanding of LGBTQ issues.Key words: attitudes, experiences, LGBTQ persons, healthcare personnel, healthcare

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Jönsson, Mikael, and Thomaz Persson. "HBTQ-personers upplevelser av vårdmötet." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25163.

Full text

Abstract:

Homo- och bisexuella, transpersoner och queerpersoner (HBTQ) har historiskt sett stigmatiserats och negligerats både globalt och i Sverige nationellt. Individer som inte tillräknats heteronormativet har diskriminerats av samhället generellt, men även inom sjukvård och forskning. Ett resultat av heteronormen är att andra sexuella läggningar och könsidentiteter blir betraktade som onormala. I omvårdnadsarbetet möter allmänsjuksköterskan personer som tillhör HBTQ- gruppen i sitt dagliga arbete, och har därmed ett behov av kunskaper i bemötandet av denna patientgrupp. Syftet med denna studie är att undersöka upplevelser som HBTQ-personer haft i samband med kontakt med hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige. Denna empiriska studie är av kvalitativ design och datainsamlingen gjordes via enkät med en öppen frågeställning; Vi önskar ta del av dina goda, eller mindre goda, upplevelser i mötet med vårdpersonal inom svensk hälso- och sjukvård. Sampling skedde genom traditionell snowballing, elektronisk snowballing via Facebook samt genom affischering. Datainsamlingen skedde genom ett elektroniskt formulär via internet. Insamlad data från 18 informanter analyserades med kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt från Lundman och Graneheim (2008). Resultatet representerade både goda och mindre goda upplevelser. Att bemötas med neutralitet och av fördomsfri personal lämnade respondenterna med nöjdhet och positiva upplevelser. Att bli exkluderad och obekräftad i sin identitet skapade negativa upplevelser, likaså att kränkas och få ett kränkande bemötande utifrån sin sexualitet eller identitet. Att som HBTQ- person utsättas för ett heteronormativt synsätt och bli värderad utifrån detta resulterade i mindre goda upplevelser. Negativa upplevelser kan skapas av en bristfällig eller dålig kommunikation, där språket, kroppsspråket och den skrivna kommunikationen bidrar. Överlag skapar dessa upplevelser en låg ställd förväntan på den vård som ges till HBTQ-personer, samt en ovilja att vara öppen med sin identitet i vårdsammanhang.
Lesbian, gay, bisexual, transgender and queer people (LGBTQ) has historically been stigmatized and neglected, both globally and in Sweden nationally. In general individuals not ascribing to heteronormativity have been discriminated in society, and in nursing care and research. A result of the heterosexual norm is that other sexual orientations and gender identities are regarded as abnormal. The nurse meets people belonging to the LGBTQ group on a daily basis, and knowledge of interaction is required. The purpose of this study is to investigate the experiences that LGBTQ people has gained in contact with health care personnel in Sweden. This empirical study is qualitative in design using one open question; “We wish to know your good or less good experiences in the encounter with health professionals in Swedish health care”. Sampling of respondents is by traditional snowballing, electronic snowballing through Facebook and by putting up posters. Data collection is by an electronic form on the Internet. Data from 18 informants is analyzed using qualitative content analysis based on Lundman and Granheim (2008). The results are presented in the domains good experiences and less good experiences. Experiences of neutrality and open-minded staff left the respondents satisfied and with positive experiences. To be excluded and unconfirmed of one’s identity created negative experiences, as well as being violated and receiving an offensive treatment based on one’s sexuality or identity. A less positive experience is being exposed to the heteronormative approach and being valued on the basis of this. A negative experience is created by a faulty or poor communication, influenced by verbal and body language and written communication information. These experiences create a low expectation of the care received by LGBTQ people, and unwillingness to be open about their identity in the context of healthcare provision.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Johansson, Johanna, and Sara Malm. "Sjuksköterskans erfarenheter av det transkulturella vårdmötet." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-11414.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Begreppet transkulturell omvårdnad är flerdimensionellt samt komplext och innefattar flera begrepp. Kultur är något som är individuellt och då under ständig förändring. Därmed bör sjuksköterskan vara flexibel i transkulturella vårdmöten. Målet i mötet mellan sjuksköterska och patient är att skapa en vårdrelation som bidrar till en tillvaro där patienten kan känna trygghet och tillit till hälso- och sjukvården. Att kommunicera innebär att inta information samt att ge information. För sjuksköterskan och annan hälso- sjukvårdspersonal ger kommunikationen möjlighet till att utöva personcentrerad vård och på så sätt tillfredsställa enskilda individers behov. Att uppnå personcentrerad och säker vård innebär en större utmaning i de fall där ett gemensamt talande språk saknas. Madeleine Leininger används som teoretisk referensram då teorin fokuserar på transkulturell omvårdnad och hur sjuksköterskor bör bemöta patienter med annan kulturell bakgrund. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av det transkulturella vårdmötet. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysen gjordes utifrån inspiration av Granheim och Lundmans tolkning av Krippendorfs innehållsanalys. Resultat: Följande kategorier framkom i resultatet erfarenheter relaterade till skillnader på kulturella beteenden, erfarenheter relaterade till kommunikation samt hälso- och sjukvårdspersonals erfarenheter av bärande kunskap i transkulturella vårdmöten. Den utmaning i det transkulturella vårdmötet som beskrevs till största del var språkbarriärer. Detta mötte sjuksköterskorna med hjälp av olika strategier som tolk och verbal- och ickeverbal kommunikation. Vidare utmaningar var de oväntade beteenden som sjuksköterskorna uppfattade patienterna att ha. De oväntade beteendena grundar sig i kulturella skillnader. En kulturell kompetens underlättar för sjuksköterskan vid mötet av oväntade beteenden hos patienter med annan kulturell bakgrund. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde språkbarriärer som det största hindret i transkulturella vårdmöten. Utmaningar för sjuksköterskorna att förstå situationer beskrevs även där patienter uppvisade oväntade beteenden, vilket grundas i kulturella skillnader. Vidare utveckling och utbildning i kulturell kompetens kan innebära en större möjlighet till att möta dessa beskrivna oväntade beteenden. Vilket innebär en bättre personcentrerad omvårdnad för denna patientgrupp.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Litchfloff, Milla. "Vårdmötet ur patientens perspektiv : En litteraturstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-426186.

Full text

Abstract:

Introduktion: Möten mellan patienter och sjuksköterskor sker dagligen och i många olika sammanhang: i patientens hem, på sjukhus, äldreboende, vårdcentral. Att förstå betydelsen av ett vårdmöte är avgörande för hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Syfte: att belysa patienters upplevelser av vårdmöten med sjuksköterskor. Metod: En allmän litteraturöversikt användes som metod för att svara på studiens syfte. Litteraturstudien genomfördes systematiskt i nio steg enligt Polit och Beck (2012). Databaserna CINAHL Plus with Full Text, PubMed och Medline användes för artikelsökningar. Resultatet grundade sig på femton vetenskapliga originalartiklar. Utifrån analysen av artiklarna framträdde ett vårdmöte som ett komplext fenomen med flera olika nyanser, karakteristiska egenskaper och dimensioner och patienters förväntningar av vårdmöten. Detta delades in fyra kategorier: Närvaro i vårdmöten, Mångfald i vårdmötet, Anhöriga som en del i vården och Gör rätt i rätt ögonblick. Slutsats: Det respektfulla bemötandet vid vårdmöten var ett av grundkraven på en patientfokuserad hälsooch sjukvård. Studien visade vikten av att se till helheten i den unika personen i varje vårdsituation, att vara närvarande och uppmärksam mot patienternas behov. Empati, förståelse och lyhördhet till patienten och även till samtliga runt patienten hade haft många positiva effekter och ansågs av patienter vara viktiga förmågor hos sjuksköterskan och ett önskvärt förhållningssätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Sjögren, Jennie, and Fredrik Landström. "Patienters erfarenheter av vårdmötet med manliga sjuksköterskor." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-45158.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Nilsson, Beatrice, and Zari Sjöbeck. "Sjuksköterskors upplevelser av vårdmötet med transpersoner : En litteraturstudie." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-8292.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Transpersoner är personer som inte uppfattar sig vara det kön som det biologiska könet. Trots att transpersoner idag har uppmärksammats, är de fortfarande en utsatt grupp i samhället samt i vården där de upplever diskriminering och stigmatisering. Transpersoner följer inte det normativa förväntningarna vilket har lett till att de upplever att de inte passar in i vissa kriterier när de uppsöker vård. Transpersoner väljer därför att inte besöka vården i behov på grund av förväntningar av att bli diskriminerade. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av vårdmötet med transpersoner Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar varav sju var kvalitativa och fyra var kvantitativa. Artiklarna valdes ut från databaserna CINAHL Complete, Medline och PsycINFO. Artiklarna granskades och analyserades med hjälp av Fribergs tre analyssteg. Resultat: Resultatet baseras på sjuksköterskans upplevelser i vårdmötet med transpersoner. Totalt framkom två teman och sju subteman. Första temat kunskaper med subteman utbildning, begreppet trans och erfarenheter. Andra temat attityd med fyra subteman positiva och negativa attityder, inställning till vårdmötet, känsla av osäkerhet och normer. Diskussion: Resultatet har diskuterats utifrån bakgrund, vetenskapliga artiklar, Leiningers teori samt författarnas egna reflektioner. De huvudfynd som uppstod omfattade kunskapsbrist, ett anpassat vårdmöte och heteronormativa förväntningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Birath, Diana, and Kalmering Katarina Olsson. "Humor i vårdmötet- skämtar du eller? : en litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-25551.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Eliasson, Gun. "Distriktssköterskors/sjuksköterskors strategier för att överbrygga språkbarriärer i vårdmötet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-163848.

Full text

Abstract:

För att kunna främja god folkhälsa och omvårdnad samt utjämna ojämlik hälsa ställer den ökade migrationen med en ökad andel utrikesfödda högre krav på distriktssköterskors och sjuksköterskors kommunikation i vårdmötet. Syfte: Att undersöka vilka strategier distriktssköterskan/sjuksköterskan inom primärvård använde för att överbrygga språkbarriärer samt att undersöka om det fanns något samband mellan dessa strategier och hur sjuksköterskan uppfattade kvaliteten i omvårdnaden. Metod: Jämförande och deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Enkäter sändes ut till sjuksköterskor på vårdcentraler i kommuner med hög andel utrikesfödda. Resultat: De strategier vilka framförallt användes var kroppsspråk samt professionell tolk. Sjuksköterskorna uppfattade att kvaliteten i omvårdnaden vid språkbarriärer var relativt hög. Medelstarka samband framkom dels mellan uppfattad patientdelaktighet och användande av professionell tolk och dels mellan omvårdnadskvalitet och användande av material för omvårdnadsåtgärder. Signifikanta skillnader gällande omvårdnadskvalitet samt hur sjuksköterskorna uppfattade kvaliteten i kommunikationen framkom. Slutsats: Förutom att sjuksköterskor på ett adekvat sätt använder samt utvecklar olika strategier för att överbrygga språkbarriärer, kan även ett varmt och professionellt bemötande ha betydelse i kommunikationen för att uppnå god omvårdnad samt folkhälsa.
To promote good public health and quality of care as well as to equalise health inequalities, the increased migration with more foreign-born individuals put more demands on district nurses and nurses' communication in the health care encounter. Purpose: To investigate which strategies the nurse in primary care used to bridge language barriers and to investigate whether there was any correlation between these strategies and how they perceived the quality of care. Method: A comparative cross-sectional and descriptive study with quantitative approach. Questionnaires were mailed to nurses in health care clinics in municipalities with a high share of foreign-born. Results: The primarily used strategies was body language as well as professional interpreter. The nurses perceived that the quality of care was relatively high whenever it occurred a language barrier. Moderate correlation was seen between perceived patient participation and the use of professional interpreters and between quality of care and the use of materials for nursing interventions. Significant differences in the quality of care and how nurses perceived the quality of communication was found. Conclusion: Besides that nurses adequately use and develop different strategies in bridging language barriers, also a warm and professional approach may have an important role in the communication to achieve appropriate nursing and public health.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Andréasson, Madelene, and Susanne Svenningsson. "Nästa nr 35 : Varsågod! Det resultatinriktade vårdmötet i triagen." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16867.

Full text

Abstract:

Akutmottagningarna i Sverige har på 74 akutintag besök av 2,5 miljoner människor. Problemet med långa väntetider blir allt större. Forskningen påvisar att de medicinska riskerna ökar när väntetiderna förlängs. När politikerna kräver att patienterna skall träffa läkare inom 60 minuter ställer det stora krav på akutmottagningarna. Akutmottagningarna svarar med att optimera flödesprocesserna, utnyttjar tiden maximalt samt omorganiserar sin personal. Vårdpersonalen upplever att mötet är kort och under stress därför bör det undersökas om patienterna upplever det samma. Syftet med uppsatsen är att beskriva patienternas upplevelse av det första mötet med sjuksköterska och läkare i samband med den första bedömningen i vårdrummet. Det är en empirisk studie med öppna intervjufrågor. En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats gjordes för att få svar på patienternas upplevelser. Upplevelserna kommer att ligga till grund för att öka vårdpersonalens förståelse och förhållningssätt till patienterna i triagemötet. Resultatet visade att patienternas upplevelse är att de blir snabbt omhändertagna. Patienterna är nöjda med effektiviseringen samtidigt upplever de att mötet är något stressat. Mötet i triagen är symtominriktat, men de får förmedla den information de tycker är viktig. Vårdrummet noteras men har ingen större betydelse. Det viktigaste är ett snabbt förlopp med vårdpersonal som uppmärksammar patienterna. I diskussionen framkommer att informanterna inte förväntar sig att vara delaktiga i mötet, men om vårdpersonalen möter dem med förståelse, uppmärksamhet och helhetssyn så känner de sig bekräftade och därmed delaktiga. Sker mötet i avskilt vårdrum och en behaglig miljö skapas bättre förutsättningar för mötet.
Program: Fristående kurs

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Fiske, Temrell Sara, and Tanya Lotfiani. "Patienters upplevelser av sjuksköterskans kommunikation i vårdmötet : En litteraturöversikt." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-5775.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Att en god hälsa uppnås är ett av målen med hälso- och sjukvården. För att sjuksköterskan ska nå detta mål är hen i behov av sina kunskaper och egenskaper. Den personcentrerade vården ligger till grund för sjuksköterskans profession varpå den respektfulla kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten är essentiell. Likaså är det verbala samt icke verbala språket avgörande för kommunikationen. Stress och tidsbrist kan leda till att sjuksköterskor upplever den givna informationen som otillräcklig. Därför är det betydelsefullt att undersöka sjuksköterskans kommunikation utifrån ett patientperspektiv. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av sjuksköterskans kommunikation i vårdmötet. Metod: Denna studie är en litteraturöversikt av redan befintligt material, varpå tolv vetenskapliga artiklar framtagits genom sökningar i två databaser. Dessa artiklar analyserades enligt Fribergs metod av författarna, som därefter framställde det nya resultatet i huvud-och subteman. Resultat: Resultatet för denna litteraturöversikt presenteras i två huvudteman: (1) Sjuksköterskans egenskaper i kommunikationen och (2) Betydelsefulla aspekter i kommunikationen. Dessa genererar i två subteman; (1) Stödja och involvera samt Engagemang och respektfullhet, (2) Språket samt Lyhördhet. Diskussion: Kommunikationen är en betydelsefull del i vården och blir således ett komplext område för sjuksköterskan att främja. De centrala fynden som diskuteras är sjuksköterskans egenskaper, kunskaper, språket samt patientens delaktighet. Resultatet diskuterades även utifrån Jean Watsons teori om den mänskliga omsorgen samt utifrån konsensusbegreppet hälsa.
Background: One of the goals in the health care is that good health is achieved. For the nurse to achieve this goal he or she is in great need of his or her skills and qualities. The person-centered care is the basis of the nurse profession whereupon the respectful communication between the nurse and patient is essential. Similarly the verbal and non-verbal language is important for the communication. Stress and lack of time can lead to nurses experiencing the given information as inadequate. Thus, it is important to examine the nurses’ communication from a patient perspective. Aim: To explore patients’ experiences of nurses’ communication within the healthcare meeting. Method: This study is a literature review of existing material, whereupon twelve articles were developed by searches in two databases. The selected articles were analyzed by the authors according to Friberg's method, whom then presented the new results in main and subthemes. Results: In this literature review the results are presented in two main themes; (1) The nurse characteristics in the communication and (2) Significant aspects in the communication. These generated in two subthemes each; (1) Support and involve and also Commitment and respectfulness (2) Language and Responsiveness. Discussion: Communication is significant in the healthcare and thus becomes a complex area for the nurses to encourage in the all patients care. The main findings discussed in this study is the nurse’s characteristics, knowledge, language and the patient participation. The results of this study were also discussed based on Jean Watson’s theory of human caring, as well on the basis of the consensus concept health.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Kempe, Sofia, and Marlandra Stråhle. "Sjuksköterskors förutsättningar påverkar vårdmötet med personer med drog- och alkoholmissbruk." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-878.

Full text

Abstract:

Drog- och alkoholmissbruksproblematik är idag ett relativt vanligt hälsoproblem. Det är därför viktigt att undersöka vilka förutsättningar sjuksköterskor har när de träffar personer med denna problematik. Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskans förutsättningar påverkar vårdmötet med personer med drog- och alkoholmissbruksproblematik i sjukhusmiljö. Studien beskriver vårdmötets betydelse för vårdandet och sjuksköterskans professionella etiska ansvar i förhållande till hens förutsättningar. Studien är en litteraturöversikt med både kvalitativa och kvantitativa studier. Resultatet är uppbyggt runt sjuksköterskans förutsättningar för vårdmötet med fyra teman. Temana är; att förhålla sig till personer med drog- och alkoholmissbruk, kunskapsbehov, självförtroende i sin yrkesutövning och arbetsmiljö. Studien visar att sjuksköterskans förutsättningar till personer med drog- och alkoholmissbruk kan förbättras. Exempel på förutsättningar är sjuksköterskans tillit, rädslor, och arbetsmiljö i arbetet med personer med drog- och alkoholmissbruk. Den visar också att sjuksköterskor behöver mer utbildning i vård av dessa personer, vilken de också efterfrågar. De sjuksköterskorna med mer erfarenhet och/eller mer utbildning inom området drog- och alkoholmissbruk har bättre självförtroende i sin yrkesutövning. I resultatdiskussionen diskuteras sjuksköterskans förutfattade meningar och hur kunskap och förändrat förhållningssätt kan verka positivt på vårdmötet mellan sjuksköterskan och personer med drog- och alkoholmissbruk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Ahlvin, Govenius Emelie, and Lina Lundgren. "Patienter med HIV : Upplevelser av vårdmötet med hälso- och sjukvårdspersonal." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-472.

Full text

Abstract:

HIV är en virusinfektion som påverkar hela patientens hälsa, både fysiskt, psykiskt och socialt. Patienter med HIV möter precis som alla andra, olika instanser inom hälso- och sjukvården. För att främja hälsa och lindra lidande utgör den vårdande relationen grunden i dessa vårdmöten. Det finns fördomar och rädslor kring HIV och personer som lever med sjukdomen, vilket avspeglar sig inom hälso- och sjukvården. Detta kan i ett vårdmöte leda till att patienter med HIV behandlas annorlunda, vilket kan förstärka känslor av skuld och skam, samt orsaka onödigt lidande. Synliggörs dessa patienters upplevelser, kan framtida vårdmöten förbättras. Syftet med studien är att beskriva hur patienter med HIV upplever vårdmötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Som metod har litteraturöversikt använts. Resultatet baseras på åtta artiklar som visar att patienter har olika upplevelser från vårdmötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Patienter har genom hälso- och sjukvårdspersonalens verbala kommunikation och förhållningssätt upplevt avståndstagande, att onödiga skyddsåtgärder vidtagits och att opassande frågor ställs. Samtidigt har patienter även upplevt stöd från hälso- och sjukvårdspersonal som resulterat i tillit och trygghet. Anledningen till att patienter har skiftande upplevelser från vårdmötet, kan beror på olika faktorer. Det som patienter upplever viktigt i den vårdande relationen kan behöva ges tid att bygga. Detta utrymme ges inte alltid i den verbala kommunikationen och ett förhållningssätt, som riskerar påverkas av fördomar. Utbildning och erfarenhet hos hälso- och sjukvårdspersonal påverkar hur patienter upplever vården. De patienter som vårdats av hälso- och sjukvårdspersonal med mer erfarenhet och kunskap om HIV, upplever att de fått bättre vård.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Collin, Elina, and Alexandra Lindblom. "Sjuksköterskors upplevelser i vårdmötet med personer som har ett substansberoende." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för vårdvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-35693.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Substansberoende är ett samhällsproblem som leder till både psykisk och fysisk skada hos den som är beroende, detta leder i sin tur till sjukhusinläggningar orsakade av beroendet. Studier visar att personer med ett substansberoende känner sig stigmatiserade och dåligt bemötta av vårdpersonal. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i vårdmötet med personer som har ett substansberoende. Metod: En beskrivande litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar användes, dessa hittades i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: Resultatet visar att sjuksköterskor känner sig osäkra att tillhandahålla vård till patienter med ett substansberoende och att de upplever känslor av misstro och manipulation, frustration, hot och våld i vårdmötet. Vårdmötet påverkades av attityder och bristande kunskap om patienternas problematik. Det visade sig att personliga erfarenheter ledde till bättre förståelse men att det fanns ett behov av mer utbildning. Slutsats: I denna litteraturstudie visar resultatet att sjuksköterskorna känner en osäkerhet i att vårda patienter med ett substansberoende, de upplever känslor såsom misstro, manipulation, stigmatisering och rädsla för hot och våld som gör att de tar avstånd från patienterna. På grund av dessa känslor och den bristande kunskapen blir vårdmötet med denna patientgrupp lidande. En ökad kunskap hos sjuksköterskan gav en bättre förståelse för individen och underlättade vårdmötet.
Background: Substance use disorder is a societal problem that leads to both mental and physical harm to the addict, this in turn leads to hospitalizations. Studies show that people who are addicted to substances have felt stigmatized and that they have been treated badly in healthcare. Aim: The aim was to describe the nurse´s experiences in the care meeting of people with a substance use disorder. Method: A descriptive literature study. Ten scientific articles were used, these were found in the databases PubMed and Cinahl. Result: The results showed that nurses feel insecure in providing care to patients with a substance addiction and that they experience feelings of mistrust and manipulation, frustration and threats and violence in the care meeting. The care meeting is affected by attitudes and a lack of knowledge about the patients´ problems. They found that personal experiences led to a better understanding but that there was a need for more education. Conclusion: In this literature study, the results show that the nurses feel insecure in caring for patients with a substance use disorder, they experience emotions such as mistrust, manipulation, stigmatization and fear of threats and violence that make them distance themselves from the patients. Due to these feelings and the lack of knowledge, the care encounter with this patient group suffers. An increased knowledge of the nurse gave a better understanding of the individuals and facilitated the care meeting.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Loubière, Florence, and Elvira Salmina. "HBTQ-patienter i vårdmötet: en kvalitativ litteraturstudie om deras erfarenheter." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25530.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Att ha en sexuell läggning eller könsidentitet som skiljer sig från normen innebär för individen att hen i vardagen bli utsatt för mikroaggressioner. Individen blir därför försiktig med att avslöja sin sexuella läggning eller könsidentitet. Eftersom HBTQ-gruppen har mer ohälsa generellt sett än den övriga populationen tycks vårdmötets kvalitet vara avgörande för att ändra på detta. Både sjukvårdspersonalens bemötande och HBTQ-patientens inställning är aspekter som spelar in i vårdmötet, dels hur sjukvårdspersonalen bemöter patienterna men också huruvida patienterna vid vårdmötet väljer att avslöja sin sexuella läggning.Syfte: Syftet var att utifrån ett relationellt perspektiv belysa vad vårdmötet innebär för HBTQpatienter.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes innehållande tio vetenskapligaartiklar och granskades med hjälp av en SBU-modifierad granskningsmall, analyserades med innehållsanalys och sammanställdes sedan med inspiration av Polit och Beck, samt Friberg. Databaserna CINAHL och PsycInfo användes för sökning av artiklarnaResultat: Fyra teman framträdde som lyfter fram viktiga aspekter av fenomenet vårdmötets upplevelse: sjukvårdspersonalens medvetenhet och kunskap, sjukvårdspersonalens attityder, patienters sårbarhet och patienters proaktiva åtgärder. Resultatet visade sjukvårdspersonalens brist på medvetenhet om HBTQ-patienter, otillräcklig kunskap om allmänna och hälsorelaterade HBTQ-frågor, samt icke-vårdande attityder. Det motsatta, d.v.s. vårdande vårdmöten, dokumenterades också. Vårdmötet innebar ofta för patienterna en komplex hantering av avslöjandet om den sexuella läggningen/könsidentiteten och att de själva måste arbeta för att bli väl bemötta.Konklusion: Det finns olika aspekter av erfarenheter av vårdmötet för HBTQ-patienter, vilka kompletterar varandra. Huruvida dessa möten upplevs som vårdande eller icke-vårdande tycks påverka patienternas hälsa respektive positivt eller negativt.Nyckelord: coming-out, erfarenheter, HBTQ, kunskap, patienter, sjuksköterskor, vårdmöte
Background: To have a non-conforming sexual orientation or gender identity means beingexposed to microaggressions in everyday life. LGBTQ people are therefore often cautiouswith the way they disclose information regarding their sexuality or gender. Since LGBTQpeople tend to have greater ill-health than the rest of the population, quality in health careencounters is seen as an important factor in improving their health. A health care relationship involves both health care provider and patient, where both parts bring along their singular dispositions into the health care encounter. Questions regarding the way health care providers meet LGBTQ patients are raised, as well as how patients manage their non-conforming sexual or gender identities within health care encounters.Aim: The aim of this study was, from a relational perspective, to examine how LGBTQpatients give meaning to the health care encounter.Methods: A qualitative review of literature containing ten scientific articles was conducted.The articles were examined using an SBU’s modified review template, analysed with content analysis and compiled with inspiration from Polit and Beck, as well as Friberg. The databases CINAHL and PsycInfo were used for data collection.Findings: Four themes emerged, which highlight important aspects of the health careexperience phenomenon: health care providers’ awareness and knowledge, health careproviders’ attitudes, patients’ vulnerability and patients’ proactive measures. There wasextensive coverage for the health care staff's lack of awareness about the existence of LGBTQ patients, for the insufficient knowledge of both general and health-related LGBTQ issues, as well as for non-caring attitudes. But the opposite, which is to say caring health care encounters, were also documented. Health care encounters often implied for patients a complex management of their coming-out, as well as an effort on their part to make sure that they as patients be well received.Conclusion: Results show that different and complementary elements constitute LGBTQpatients’ experiences of health care encounters. Whether these encounters are perceived as caring or non-caring seems to affect patients’ health positively in the first case and negatively in the other.Key words: coming-out, experiences, LGBTQ, knowledge, patients, nurses, health careencounter

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Fransson, Emelie, and Jonas Englund. "Vägledning i vårdmötet och stödet till cancerpatienter : En studie av vårdprogram." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-8088.

Full text

Abstract:

Syfte: Att belysa vad som tas upp i vårdprogram angående vårdmöte och stöd till cancerpatienter. Bakgrund: På grund av det ökade antalet människor som får diagnosen cancer, är sjuksköterskor i behov av mer kunskap om vårdmöte och stöd till cancerpatienter. Metod: Att analysera data genom en kvalitativ litteraturstudie som behandlar omvårdnads - och psykosociala aspekter i vårdprogram. Resultat: Delaktighet genom information, stöd genom kommunikation, att uppmärksamma psykisk ohälsa samt att bemöta existentiella frågor har visat sig vara viktiga delar och utgör resultatets fyra temaområden. Slutsats: Vårdprogram har visat sig innehålla en ojämn fördelning av information angående vårdande möten och stöd till cancerpatienter. Sammantaget ger dock det material som presenteras i studiens resultat, en relativt mångfacetterad bild av hur vårdmöte och stöd kan ges under olika faser i cancerpatienters sjukdomsförlopp. Klinisk implikation: Denna studie kan vara en bra källa till information för sjuksköterskor om vård och stöd i der dagliga mötet med cancerpatienter. Genom att erbjuda användbara råd och strategier kan denna studie skapa en ökad känsla av självförtroende inför svåra situationer som sjuksköterskan kan möta.
Aim: To enlighten what is included in health care programs regarding the caring encounter and support for cancer patients.Background: Due to the increasing number of people that are diagnosed with cancer, nurses are in need of more knowledge regarding caring encounters and support to cancer patients.Method: To analyze data using a qualitative study of literature concerning nursing care - and psychosocial aspects in health care programs.Result: Participation through information, support through communication, noticing mental illness and dealing with existential questions have shown to be important parts and are the result’s four thematic areas.Conclusions: Health care programs have shown to contain an uneven distribution of information concerning caring encounters and support to cancer patient. However the information altogether, which is presented in the result of the study, shows a relatively multifaceted picture of how caring encounters and support can be given in the various phases in cancer patients’ disease progression.Clinical implication: This study can be a good source of information for nurses regarding the care and support in their daily encounters with cancer patients. By offering useful advice and strategies, this study can create an increased sense of self-confidence in difficult situations that nurse’s might face.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Einarsson, Ida, and Rollof Maria Löfgren. "Förlossningsrelaterad rädsla hos män : Hur uppmärksammas det i vårdmötet med barnmorskor." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20311.

Full text

Abstract:

Idag förväntas att alla män i Sverige skall vara delaktiga i graviditeten och under förlossningen. Detta är en omvälvande händelse och forskning visar att det finns blivande fäder som lider av förlossningsrelaterad rädsla. Vissa män avstår att närvara under sitt barns födelse, bland annat på grund av rädsla att inte vara ett bra stöd eller har en rädsla för sjukhus. En del av männen skulle behöva stöd och behandling av barnmorskor. Inom vårdvetenskaplig litteratur saknas studier som beskriver förlossningsrelaterad rädsla hos närstående män och deras möte med barnmorskor. Syftet med denna studie är att beskriva hur barnmorskor inom mödrahälsovård uppmärksammar förlossningsrelaterad rädsla hos närstående män. Intervjuer genomfördes med åtta barnmorskor i två mellanstora städer i Värmland och Småland. Studien har en kvalitativ ansats och data från utskrivna intervjuer är analyserade med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet tydliggörs i tre kategorier; kunskap att förstå rädslans orsaker och hur den identifieras, engagerade män som väljer att förbereda sig och stödjande handlingar behövs för att underlätta rädslan. Barnmorskor vet att närstående män med förlossningsrelaterad rädsla finns. Barnmorskor uppmärksammar männen på olika sätt. Att involvera dem i vårdmötet ökar möjligheten att männen blir delaktiga i graviditeten och engagerade i den stora omställning som en graviditet och kommande förlossning innebär. En slutsats utifrån studien är att barnmorskor försöker involvera männen i vårdmötet men att mödrahälsovården som organisation ej är tillräcklig ”pappavänlig”. Ett familjeperspektiv, där mannen är en del i den nya familjen och där hans närvaro och behov har en självklar plats är något som saknas idag.
Program: Barnmorskeutbildning

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Dozzi, Theodor, and Tatiana Veretennikova. "Patienternas upplevelse och erfarenhet av vårdmötet utifrån transkulturellt perspektiv : en litteraturstudie." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3739.

Full text

Abstract:

Bakgrund I vårt nutida heterogena samhälle är transkulturell omvårdnad där patienterna varken delar samma kultur eller talar samma språk med vårdpersonalen högaktuellt för patienttillfredsställelse. Forskning har visat att patienter som inte förstår eller talar det språk som vårdpersonal talar har större risk att missförstå både sin egen situation och sin behandling. Även kulturella skillnader i hur man kommunicerar med ord och kroppsspråk kan utgöra ett hinder för optimal vård. För att kunna främja och förbättra en god och jämlik vård behöver patienternas upplevelser och erfarenheter tas i åtanke. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelse och erfarenheter av vårdmötet utifrån ett transkulturellt perspektiv. Metod I denna litteraturstudie togs 19 vetenskapliga artiklar fram av både kvalitativ och kvantitativ design. Sökningarna genomfördes i de två databaserna som var PubMed och CINAHL. Artiklarna analyserades och kvalitetsgranskades med hjälp av Whittemoore och Knafls integrerade analys. Resultat Resultatet identifierade fem teman; Upplevelser av vården, Upplevelse av vårdkulturen, Praktiska erfarenheter av vården, Strategier för att hantera vårdsituationer och Olika förutsättningar inom vården. Temat Upplevelse av vården fångade ett spektrum av upplevda känslor, från att vara nöjd och tacksam till att känna hopplöshet, diskriminering, oro och rädsla. Under temat Upplevelse av vårdkulturen speglades upplevda brister som berodde på kulturskillnad. Under Praktiska erfarenheter belystes de erfarenheter som patienterna hade i form av tillgång till tolk, vårdkostnader eller information. I Strategier för att hantera vårdsituationer beskrev de olika erfarenheterna patienterna har och hur de hanterar vården. Temat Olika förutsättningar inom vården speglade de förutsättningar som påverkat eller skulle kunnat påverka vårdmötet. Slutsats Studien belyser att patientupplevelser är en komplicerad fråga som inte har ett tydligt svar. Sannolikt är att upplevelserna av vården beror på vårdförutsättningar i ett specifikt land, vilken typ av vård patienten mottagit, patientens kulturella bakgrund och vårdpersonalens kompetens samt attityd. Uppsatsen visar att brist på information, kommunikation och kunskap om den andres kultur kan spela en avgörande roll i vårdmötets kvalité.
Background In today's heterogeneous society, transcultural perspective on nursing is crucial when it comes to patient satisfaction. Studies show that patients who do not understand or speak the languages of the healthcare professionals have a higher risk of misunderstanding their own situation and treatment. Also, cultural differences in verbal and nonverbal communication can be a obstacle for good care. To promote and improve a good and equal care the patients experience needs to be explored. Aim The aim of this study was to describe patients experience of care meeting a transcultural perspective. Method In this literature review 19 scientific articles were included. The included articles represented both a qualitative and quantitative design. PubMed and CINAHL databases were used as well as a free text search to be able to find relevant articles which were able to answer the aim of the study. Articles were reviewed using Whittemoore and Knafls integrated analysis. Results The result identified five themes that were Patients' experiences of the healthcare, Patients' experience of the healthcare culture, Practical experiences of the healthcare, Patients' strategies for managing healthcare situations and Different prerequisites within healthcare. The theme Patients’ experiences described a spectrum of perceived emotions, from being satisfied and grateful to feeling of hopelessness, discriminated, worried and fearful. Under theme Patients' experience of the care culture perceived deficiencies that were due to cultural difference were described. Within the Patients' practical experiences, the experiences that the patients had in the form of access to an interpreter, care costs or information were highlighted. The theme Patient strategies describes that the different experiences patient have and how they handle their care. We also looked at Different prerequisites within healthcare that reflected patients' wishes and experiences that could contribute to a better care experience. Conclusions The study highlights that it is a complicated question that does not have a clear answer. It is likely that the experiences of the care depend on the conditions of care in a specific country, the type of care and the cultural background of the patient and the care staff's competence and attitude. The literature overview shows that the lack of information, communication and knowledge of the other's culture can play a crucial role in the quality of the care meeting.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Johansson, Moa, and Sandra Petersson. "Patientens upplevelse av det första vårdmötet på akutmottagning : En integrativ litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26262.

Full text

Abstract:

Patienter kommer till akutmottagning för att få hjälp med sina upplevda symtom och tecken på sjukdom. Samtidigt anser sjukhusens akutmottagningar att de inte har de resurser som krävs för att möta den höga efterfrågan på akutsjukvård. Syftet med studien var därför att undersöka den evidens som fanns tillgänglig angående hur patienterna upplever det första vårdmötet på akutmottagning. En integrativ litteraturstudie valdes som metod där 17 artiklar ingick. Efter innehållsanalys framträdde tre teman; “En exkluderande känsla i en främmande miljö”, “Respektfullt bemötande” och “Förlorad kontroll”. Resultatet visar att patienternas upplevelser skiljer sig åt. I det första vårdmötet kunde patienterna uppleva att de var involverade i sin egen vård och att de möttes av en kompetent sjuksköterska som lyssnade, samtidigt kunde det första vårdmötet också leda till känslor som förlorad kontroll och diskriminering. Tillgängligheten på information som tilldelades patienterna angående väntetider och vårdprocessen var viktiga faktorer för upplevelsen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Nordlund, Maria, and Sanna Olsson. "Faktorer som påverkar vårdmötet mellan sjuksköterskan och barn med övervikt : En Litteraturstudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4869.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att kartlägga faktorer som påverkade vårdmötet mellan sjuksköterskan och barn med övervikt. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed samt sökmotorn ELIN. Efter kvalitetsgranskning valdes 10 vetenskapliga artiklar ut till analys. I resultatet framkom det olika teman såsom sjuksköterskans förhållningssätt, kommunikation, utbildning och arbetsmiljö som alla hade påverkan på vårdmötet. Sjuksköterskors brist på motivation och empati i vårdmötet gjorde att barnens möjligheter till delaktighet och självbestämmande påverkades negativt. Sjuksköterskor hade en känsla av att det var svårt att bemöta överviktiga barn på ett professionellt sätt bland annat på grund av bristfällig utbildning. Stress och tidsbrist var ytterligare två faktorer som försvårade ett professionellt vårdmöte. Kommunikationen var en viktig faktor som påverkade vårdmötet enligt barnen. Barnen ansåg att sjuksköterskan skulle arbeta lugnt med respekt för integritet samt beakta sekretessen allt för att barnet inte skulle bli generad i vårdmötet. Slutsatsen av denna studie är att det finns ett stort antal faktorer som tillsammans påverkar vårdmötet. En viktig faktor som påverkar till ett professionellt vårdmöte är framförallt vidareutbildning för sjuksköterskor om övervikt hos barn enligt uppsatsförfattarna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Bergkvist, Erika Maria Kristina, and Kristina Olofsson. "Sjuksköterskans upplevelse av kommunikation i vårdmötet med migranter som har en språkbarriär." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26110.

Full text

Abstract:

Migrationen till Sverige har ökat sedan 2015 och sjuksköterskan träffar idag fler patienter med olika språk och kulturella bakgrunder. Tidigare forskning visar på att missförstånd lätt uppstår i kommunikationen vid språkbarriär vilket medför att vårdkvaliteten försämras. Sjuksköterskans uppgift är att ge lika vård till alla och skapa en bra kommunikation och relation i vårdmötet för att en personcentrerad vård ska kunna ges. Syftet med litteraturstudien är att sammanställa tidigare litteratur kring sjuksköterskans upplevelse av kommunikation i vårdmötet med migranter som har en språkbarriär. Metoden som används är en litteraturöversikt med elva kvalitativa artiklar som hämtats ur databaserna Cinahl och Medline. Inklusionskriterier är vetenskapliga artiklar med sjuksköterskans perspektiv från öppen- och slutenvård. Exklusionskriterier är artiklar med övrig vårdpersonals perspektiv och äldre migranter med en demenssjukdom. Resultatet visar på tre huvudkategorier och fem underkategorier. Kategori ett: Språkliga verktyg viktigt i kommunikation med migranter. Här beskrivs tolkens betydelse i kommunikation vid språkbarriärer samt vikten av den icke verbala kommunikationen. Kategori två: Kommunikationssvårigheter i omvårdnad vid språkbarriärer. Resultatet visar på språkliga utmaningar vid omvårdnadssituationer med patienter och anhöriga vid sjuksköterskans dagliga arbete. Kategori tre: Kommunikation med migranter upplevdes tidskrävande. Här beskrivs att sjuksköterskan upplever att kommunikation med migranter där en språkbarriär finns tar längre tid, krävde mer tålamod och att arbetsflödet vid omvårdnaden försämras. Diskussionen innehåller metodens styrkor och svagheter och den etiska medvetenheten. Vidare diskuteras resultatet mot tidigare forskning, myndigheter, studiens bakgrund och Leiningers teori som innebär att sjuksköterskans ska förstå de kulturella skillnaderna hos patienten och vårda patienter efter en holistisk syn.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Möller, Heikkilä Jonna, and Anna Leander. "Hur upplevs vårdmötet av patienter som identifierar sig som HBT? : En litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-48496.

Full text

Abstract:

Introduktion: Synen på personer som identifierar sig som homosexuella, bisexuella och/eller transpersoner (HBT) har förändrats genom tiderna, samhället influeras fortfarande av hetero- och cisnormativitet. Trots att sjuksköterskor ska ge jämlik vård influeras även de av dessa normer, vilket kan inverka på patienternas upplevelse av möten i vården. Syfte: Belysa hur patienter som identifierar sig som HBT upplever mötet med vården. Metod: Litteraturstudien har följt Polit och Becks (2012) niostegsmodell. I resultatet har tio vetenskapliga artiklar använts. Dessa har sökts fram i PubMed, CINAHL samt PsycINFO och därefter kvalitetsgranskats. Materialet har bearbetats genom att relevant data identifierats för att sedan kodas och bilda kategorier. Resultat: De fyra kategorier som framkom var Upplevelser avseende acceptans från vårdpersonalen, Upplevelser avseende vårdpersonalens bemötande, Upplevelser avseende vårdpersonalens kunskap om HBT samt Upplevelser avseende trygghet hos patienten. Slutsats: Många upplevelser framkom som skulle kunna bidra till negativa vårdmöten oavsett patientens sexuella läggning och/eller könsidentitet, men som kan inverka extra mycket på upplevelsen av vårdmötet för denna redan utsatta patientgrupp. Otrygghet i vårdmötet kan anses försvåra skapandet av vårdrelationer vilket därmed kan peka på brister i vården för patienter som identifierar sig som homosexuella, bisexuella och transpersoner.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Eklund, Klara, and Martina Ström. "Faktorer som påverkar vårdmötet mellan sjuksköterskan och föräldrar till överviktiga barn : Litteraturstudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-21685.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Övervikt och fetma bland barn och ungdomar har ökat kraftigt under de senaste 20 åren. I Sverige har förekomsten av fetma ökat från 1 % till 4 %. Det finns flertalet orsaker till övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Några av dem är genetiska faktorer, livsmedelskonsumtion, miljöfaktorer samt livsstilsfaktorer. Syfte: Att beskriva de faktorer som påverkar vårdmötet mellan sjuksköterskan och föräldrar till barn och ungdomar med övervikt eller fetma. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt och bestod av 13 artiklar. 10 med kvalitativ ansats och tre med kvantitativ ansats. Dessa hämtades i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Det identifierades både hinder och möjligheter som kan uppstå i vårdmötet mellan sjuksköterskan och föräldrar. Dessa hinder och möjligheter presenteras i två kategorier med totalt fem subkategorier; Skuld och skamkänslor hos föräldrarna, förnekelse hos föräldrarna angående barnets vikt, öka medvetenheten om fördelarna med viktminskning, långsiktigt förtroende underlättar vårdmötet och anpassad kommunikation i vårdmötet mellan sjuksköterska och förälder. Slutsats: Flera faktorer identifierades som har betydelse för vårdmötet mellan sjuksköterska och föräldrar. De faktorer som utgjorde hinder i vårdmötet kan båda parter påverka så att förbättringar kan ske.
Background: Overweight and obesity among children and adolescents has increased dramatically over the past 20 years. In Sweden, the prevalence of obesity increased from 1 % to 4 %. There are several causes of overweight and obesity in children and adolescents. Some of them are genetic factors, food consumption, environmental factors and lifestyle factors. Aim: The aim is to describe the factors that affect health care encounter between the nurse and the parents of children and adolescents who are overweight or obese. Method: The study was conducted as a literature review and consisted of 13 articles, 10 with qualitative approach and three with quantitative approach. These were brought from the databases CINAHL and PubMed. Results: Both obstacles and opportunities that may arise in the care encounter between the nurse and the patients was identified. These obstacles and opportunities were presented in two categories with a total of five subcategories; Guilt and shame of the parents, denial by the parents regarding the child's weight, raising of the awareness of the benefits from weight loss, long-term trust facilitates care meetings, and customized care in the meeting between the nurse and parent. Conclusion: Several factors were identified which are important for the care encounter between nurses and parents. The factors that preclude the health care encounter, both parties may influence for the better.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Fredholm, Anna, and Helene Sköld. "Sjuksköterskors upplevelser av att möta personer med missbrukssyndrom samt sjuksköterskans attityder i vårdmötet." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-28877.

Full text

Abstract:

Bakgrund Missbrukssyndrom är vanligt förekommande i samhället och innebär en skadlig användning av olika substanser t.ex. alkohol och droger. Användningen pågår trots negativa konsekvenser för personens livssituation och ökar risken för en instabil hälsa. Vilket leder till ett ökat behov av hälso- och sjukvård. Forskning har visat att personer med missbrukssyndrom upplevde utanförskap, stigmatisering och skam vid kontakt med sjukvården. Syftet Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta personer med missbrukssyndrom och sjuksköterskans attityder i vårdmötet, samt att beskriva inkluderade artiklars undersökningsgrupper. Metod En beskrivande litteraturstudie. Tio artiklar inkluderandes i resultatet. Artikelsökning gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Diskussion fördes mellan författarna för att sammanställa ett objektivt resultat. Huvudresultat Sjuksköterskor hade skilda meningar om missbrukssyndrom var en sjukdom. Personer med missbrukssyndrom ansågs som oansvariga över sitt hälsotillstånd enligt sjuksköterskor. Sjuksköterskorna beskrev hur de upplevde patientgruppen som oberäknelig och manipulativ samt att den orsakade ökad arbetsbelastning. Vidare uppkom en känsla av frustration över den egna misstron och osäkerheten kring patientgruppen. Önskemål om utbildning uttrycktes. Enligt sjuksköterskorna var tålmodighet och att vara stödjande viktiga delar i vårdandet samt att inte spegla det egna tyckandet. Slutsatser Beroende på om sjuksköterskor såg missbrukssyndromet som ett sjukdomstillstånd eller som självförvållat, framkom positiva eller negativa attityder och upplevelser. Kunskap och utbildning inom missbrukssyndrom behövs för att upprätthålla ett etiskt förhållningssätt i sjuksköterskans profession.
Background Substance-use disorder is common in society and involves harmful use of different substances, for example. alcohol and drugs. The use is in progress despite adverse consequences for the person's life situation and increases the risk of unstable health. Which leads to an increased need for healthcare. Research has shown that people with substance-use disorder experience exclusion, stigma and shame in contact with healthcare Aim To describe nursing experience of meeting people with substance-use disorder and the nurse's attitudes in the healthcare meeting, as well as describing the survey articles of the included articles. Method A descriptive literature study. Ten items are included in the result. Article search was made in the PubMed and Cinahl databases. Discussion was conducted between the authors to compile an objective result. Results Nurses had different opinions about if substance-use disorder were a disease or not. Persons with substance-use disorder were considered irresponsible for their health status according to nurses. Nurses described how they experienced the patient group as erratic and manipulative and that caused increased workload. Furthermore, a sense of frustration arose over their own missile and the uncertainty surrounding the patient group. Requests for education were expressed. According to the nurses, patience and support were important parts of care and to not reflect their own opinion. Conclusion Depending on whether nurses saw the substance-use disorder as a state of illness or as self-inflicted, positive or negative attitudes and experiences have emerged. Knowledge and education in substance-use disorder is necessary to maintain an ethical approach within the nurse's profession.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Amaha, Tsegahun Amanuel, Petter Carlsson, and Armen Eskandari. "Vårdmötet med vuxna patienter med invandrarbakgrund ur den svenska audionomens perspektiv. : En deskriptiv enkätstudie." Thesis, Örebro universitet, Hälsoakademin, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-16057.

Full text

Abstract:

Sjukvården i Sverige möter allt fler patienter med invandrarbakgrund. Patienterna kan ha språk, kultur och religion som skiljer sig från vårdgivarens. Detta kan skapa svårigheter för vårdgivaren i det tvärkulturella vårdmötet. Forskning som berör den svenska audionomens perspektiv på det tvärkulturella vårdmötet är sällsynt. Därav denna studie. Syftet är att ur svenska audionomens perspektiv beskriva vårdmötet med vuxna patienten med invandrarbakgrund vid landstingens audionomtätaste audionommottagningar. En kvantitativ metod i form av postenkäter användes för att undersöka en större grupp verksamma audionomer. Resultaten bekräftade att audionomerna möter allt fler patienter med invandrarbakgrund. De erfor att språkskillnader hade mest inverkan på vårdmötet jämfört med kultur- och religionsskillnader. Majoriteten har neutral attityd gentemot det tvärkulturella vårdmötet. Ett fåtal upplevde att vårdmötet var stressigt och tidskrävande i förhållande till vårdmötet med patienter med svensk bakgrund. Majoriteten av audionomerna kände dock inte behovet av mer information/utbildning i tvärkulturell omvårdnad och tolkanvändning. Tillgängligheten till kompetensutveckling ansågs också vara begränsad. Vårdmötena med patienter med invandrarbakgrund fördelades mestadels lika mellan mottagningarnas audionomer. Tolkanvändning ansågs vara ett viktigt verktyg för att hantera det tvärkulturella vårdmötet. Slutsatser: Audionomerna verkade inte uppleva riktigt de svårigheter som tidigare forskning och litteratur uppvisat. En mindre andel av audionomerna bekräftade dock den tidigare forskningen.
Examensarbete inom ramen för Audionomutbildningen vid Örebro Universitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Johansson, Anders, and Erik Stenlund. "Sjuksköterskan strävar efter att överbrygga språkklyftan; tolken är både hinder och möjlighet i vårdmötet." Thesis, University of Skövde, School of Life Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-3023.

Full text

Abstract:

Omvårdnadsrelationen och omvårdnadsmötet är omvårdnadens livsrum. Ett vårdmöte med tolk inblandad borde ses som en interaktion mellan tre eller möjligen fler personer. Detta arbete syftar till att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av relationerna i sådana möten.

Sjuksköterskor med erfarenhet av tolkanvändning ombads att besvara en enkät innehållande kvantitativa och kvalitativa frågor. Utöver detta gjordes två semistrukturerade intervjuer. Svaren analyserades med öppen innehållsanalys.

Tre huvudkategorier hittades: trygghet, tolkteknik och kulturella aspekter. Sju underkategorier hittades: anhöriga (relationen till anhöriga tar över), förluster (olika aspekter av relationen påverkas), normer (skilda normsystem försvårar relationen), profession (spänning mellan professionell och personlig relation mellan de olika parterna), färdighet (parternas färdighet påverkar relationens kvalité), telefontolk jämfört med fysisk tolk (olika sjuksköterskor har olika preferenser) samt tolkanskaffning (sjuksköterskorna väger in relationen när tolk ska anlitas). Relationerna mellan huvudkategorier och underkategorier beskrivs och deras innebörd diskuteras.

Sjuksköterskor kan öka möjligheterna att uppnå en vårdgemenskap med patienten genom god förberedelse inför tolkningen liksom att hjälpa patienten uppnå skicklighet i att använda tolk. En professionell relation till tolken, karaktäriserad av omsorg, möjliggör också vårdgemenskap med patienten.

The caring relationship and the caring encounter are the life-space of caring. A caring encounter involving an interpreter should be seen as an interaction between three or possibly more persons. This paper seeks to describe nurses' experiences of the relationships in such encounters.

Nurses with experience in using interpretation were asked to answer a survey comprising quantitative and qualitative questions. Additionally, two semi-structured interviews were conducted for clarification and depth. Answers were analyzed using manifest content analysis.

Three main categories were found: security, interpreter technique, and cultural aspects. Seven sub-categories were found: relatives (the relationships with relatives take precedence), loss (different aspects of the relationship are affected), norms (different norm systems complicate the relationship), profession (a tension between professional and personal relationships), skill (the impact of the skills of the parties), telephone vs. physical interpreter (preferences vary among nurses), and acquisition of interpreters (the relationship is a factor when enlisting an interpreter). The interrelationships of the main categories and sub-categories are described and their meaning discussed.

Nurses can increase the probability of achieving a caring connection by preparing well for interpretation as well as helping patients to gain proficiency in using an interpreter. A professional relationship, characterized by caring, with the interpreter will also facilitate a caring connection with the patient.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Berggren, Mattias, and Thomas Franck. "Prehospitala hot och våldsituationer : Specialistsjuksköterskors erfarenheter av bedömningar av potentiella hot och våldsituationer före vårdmötet." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18157.

Full text

Abstract:

Tidigare forskning pekar på att prehospitala hot och våldsituationer är ett vanligt förekommande problem. Däremot saknas väsentlig fakta om bedömning av dessa situationer före vårdmötet. Detta anses viktigt då hot och våld har en negativ inverkan både på patient och vårdare. Genom att klargöra vad det är som bidrar till att kontakt med polis tas ökas kunskapen kring ämnet och den negativa spiral som hotet kan innebära för både vårdare och patient förhindras. Syftet var att undersöka specialistsjuksköterskors erfarenhet av att bedöma en situation som potentiellt hotfull före vårdmötet. Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats och innefattar intervjuer av sju specialistsjuksköterskor med varierande specialistutbildning som arbetar inom ambulanssjukvård. De hade vid minst ett tillfälle utsatts för hot och/eller våld alternativt haft misstanke om hot och/eller våld före vårdmöten. Resultatet av studien påvisar att specialistsjuksköterskans erfarenhet av att bedöma en situation som potentiell hotfull före vårdmötet bygger på tolkning av information från larmcentralen, magkänsla samt tolkning av miljön omkring patienten. Tolkning av information är beroende av yrkesmässig erfarenhet, teoretisk kunskap/utbildning, geografisk kännedom, medvetenhet av riskfaktorer, erfarenhet av riskbedömning samt konsekvenstänkande. Magkänslan kommuniceras med kollega, vid osäkerhet inhämtas mer information från larmcentralen och eventuellt beslut om brytpunkt tas. Hot om våld är ett komplext problem som ställer höga krav på både larmoperatör och ambulanspersonal. Risken kan vara svår att förutse och är beroende av larmoperatörens tolkning av situation samt ambulanspersonalens tolkning, magkänsla och tidigare erfarenheter av liknande uppdrag. Att vara först på plats hos patienten innebär en ökad risk för hot om våld. Det är viktigt att förmedla yrkesmässiga erfarenheter av bedömningar av hot och våld till övriga medarbetare genom reflektion, kommunikation och utbildning.
Program: ambul

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Askegård, Linnea, and Gustafsson Isabelle Lindblom. "Lika vård på lika villkor : en litteraturöversikt om hur jämställd vård bedrivs inom hälso- och sjukvården." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3270.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Samhällets syn på det biologiska och sociala könet påverkar individens förväntningar och villkor och kan innebära både psykiska och fysiska konsekvenser. Länge har mannens anatomi och biologi fungerat som norm för medicinsk forskning vilket har påverkat vetenskapen och hur den ser ut än idag. Genusvetenskapen har brett ut sig och genusbias i form av skevheter inom forskningen uppmärksammats. En stor del av ansvaret ligger på vårdpersonalen som förväntas ge vård under jämställda förhållanden och är obligerade att i sitt yrke arbeta utifrån etiska koder och principer samt förhålla sig till författningar och lagar. Syfte: Syftet var att belysa betydelsen av jämställd vård i vårdmötet med fokus på patientens och vårdgivarens könstillhörighet. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes och databassökningar i PubMed och CINAHL resulterade i 16 inkluderade artiklar. Dessa granskades, analyserades och sammanställdes för att sedan bilda resultatet. Resultat: Dataanalysen resulterade i två teman: “Patienten i vårdmötet” och “Vårdgivaren i vårdmötet”. Resultatet har visat att manliga och kvinnliga patienter bemöts och behandlas olika kopplat till patientens och/eller vårdgivarens könstillhörighet. Slutsats: Patienter bör bemötas som individer och behandlas utifrån lika villkor oberoende av faktorer som könstillhörighet, etnicitet, sexualitet, socioekonomisk bakgrund, kultur och ålder. Trots detta har erfarenheter och fördomar en inverkan på vårdmötet. En ökad medvetenhet hos vårdgivaren om hur normer och stereotypa föreställningar, både hos vårdgivaren och patienten, påverkar vårdmötet kan främja en mer jämställd vård.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Nyberg, Dahlbäck Klara, and Isak Wenestam. "Sjuksköterskors upplevelser av personcentrerad omvårdnad nattetid på akutmottagning : en intervjustudie." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3163.

Full text

Abstract:

Bakgrund Verksamheten på akutmottagningar bedrivs dygnet runt, dag som natt, runt om i Sverige. Sjuksköterskor som arbetar nattetid på akutmottagning stöter på en rad olika faktorer som kan påverka deras förmåga att arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt; trötthet, minskad personalstyrka, oförutsedd tillströmning av patienter och korta möten med patienter för att nämna några. Flera av dessa faktorer antas ha missgynnande effekt på den personcentrerade omvårdnaden. Syfte Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av personcentrerad omvårdnad nattetid på akutmottagning. Metod Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med deskriptiv ansats. Förhållningssättet var av induktiv karaktär och resultatet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Tio sjuksköterskor med varierande ålder och erfarenhet av nattarbete intervjuades över telefon från tre olika akutmottagningar. Resultat Sjuksköterskornas upplevelser sammanfattades i tre kategorier och tio underkategorier. Kategorierna var personcentrerad omvårdnad utifrån patientens unika behov, personcentrerad omvårdnad och nattarbete samt personcentrerad omvårdnad och arbetsresurser. Resultatet visade på att sjuksköterskan som person, patientens tillstånd, patientinformation, nattens karaktärsdrag och effekt på sjuksköterskan samt aspekter relaterade till arbetsresurser har betydelse för upplevelsen av personcentrerad omvårdnad nattetid på akutmottagning. Slutsats Sjuksköterskorna upplevde att det var enklare att ge personcentrerad omvårdnad nattetid på akutmottagning till äldre patienter och barn än till andra patientgrupper samt att patienter med de mest akuta sjukdomstillstånden erhöll den bästa personcentrerade omvårdnaden. Vidare upplevdes faktorer som ökad trötthet, lägre empatisk förmåga längre in på nattpasset, personalstyrka och tillströmningen av patienter ha avgörande betydelse för den upplevda personcentrerade omvårdnaden nattetid på akutmottagning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Borisova, Milena, and Sofia Stoor. "Familjers upplevelser och erfarenheter av stöd i vårdmötet då ett barn i familjen har autismspektrumtillstånd : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3497.

Full text

Abstract:

Bakgrund I Sverige diagnostiseras årligen mellan 100–200 barn med Autismspektrumtillstånd (AST). Att ett barn i familjen har AST påverkar hela familjen och kan skapa känslor av oro, sorg och ilska. Diagnosen innebär många kontakter med olika professioner inom hälso- och sjukvården, där familjen är i stort behov av stöd. Familjecentrerad omvårdnad handlar om att involvera hela familjen i vårdprocessen där samarbete, delaktighet och respekt är viktiga beståndsdelar. Syfte Syftet var att beskriva familjers upplevelser och erfarenheter av stöd i vårdmötet då ett barn i familjen har autismspektrumtillstånd. Metod Studien gjordes som en litteraturöversikt. Artikelsökningar gjordes i tre databaser relevanta för ämnet, samt genom en manuell sökning. Femton artiklar analyserades med en integrerad analys inspirerad av Kristensson (2014). Resultat Resultatet visade att det uppstår specifika behov av stöd då familjer har ett barn med AST: Stöd i form av ett respektfullt bemötande, stöd i form av individanpassad information, stöd i form av vägledning under och efter diagnostiseringsprocessen samt stöd i form av att familjen inkluderas i vårdprocessen. Slutsats Familjer med barn med AST upplever en övervägande brist på stöd i vårdmötet i form av otrevligt bemötande, brist på adekvat information och vägledning samt brist på delaktighet i barnets vård. Genom familjecentrerad omvårdnad kan sjuksköterskan och övriga professioner i vårdteamet se till hela familjens behov vilket leder till ett ökat stöd. Sjukvårdteamet har således en viktig funktion i att utföra familjecentrerad omvårdnad då det kan förbättra familjernas vårdupplevelse. För att kunna erbjuda en vård av hög kvalitet är det av stor vikt att sjukvårdsteamet får mer kunskap om AST samt att de utbildas i hur stöd på bästa sätt kan ges till familjer med barn med AST.
Background In Sweden, 100-200 children are diagnosed with Autism spectrum disorder (ASD) annually. Having a child in the family with ASD affects the whole family and can initiate feelings of anxiety, grief and anger. The diagnosis involves several contacts with multiple healthcare professionals, situations where the family is in great need of support. Familycentered care aims to involve the whole family in the care process, and collaboration, participation and respect are important components. Aim The aim was to describe families' experiences of support in the healthcare meeting when a child in the family has Autism spectrum disorders. Method The study was conducted as a literature review. Article searches were made in three databases relevant to the topic, as well as an additional manual search. Fifteen articles were analyzed with an integrated analysis inspired by Kristensson (2014). Results The results revealed a specific need for support when families have a child with ASD, such as respectful care, personalized information, guidance during and after the diagnosis process and support in terms of including the family in the care process. Conclusions Families with children with ASD experience a predominant lack of support in the care meeting such as unpleasant treatment, lack of adequate information and guidance, and lack of participation in the child's care. Through family-centered care, the nurse and the multidisciplinary team can consider the needs of the entire family, which leads to increased family support. Thus, the professional team has an important role in providing familycentered care as it can improve families' care experiences. It is of great importance that the multidisciplinary team gain more knowledge about ASD, and also receives more training in how to provide support to families with children with ASD.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Deak, Fanny, and Liselotte Jädervik. "Arbetsrelaterad stress och empatisk förmåga hos sjuksköterskan i mötet med patienter inom ASIH." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2888.

Full text

Abstract:

SAMMANFATTNING Bakgrund Patienter som behöver avancerad sjukvård i hemmet, ASIH, har behov av en samordnad och säker vård. Sjuksköterskan har en nyckelroll i samarbetet med andra professioner, patienten och närstående där förmågan till empati beskrivs som något fundamentalt i omvårdnaden. Arbetsmiljön är viktig för hur en individ uppfattar sin situation och arbetsrelaterad stress kan ge negativa konsekvenser i hur sjuksköterskan utför sitt arbete. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors perspektiv av arbetsrelaterad stress samt huruvida denna stress kan påverka dem själva och deras empatiska förmåga. Metod Metoden var en kvalitativ intervjustudie inspirerad av en semistrukturerad metod. Nio sjuksköterskor från tre olika ASIH-verksamheter i Stockholm medverkade. Metoden för analysen var en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Ur intervjuerna framkom två kategorier samt fyra underkategorier. Kategorierna blev Arbetsrelaterad stress och Förmågan till empati i mötet med patienten. Resultatet visade att hög grad av arbetsrelaterad stress kan medföra att den empatiska förmågan blir försämrad, men att sjuksköterskorna i denna studie sällan upplevde att ASIH innebar hög grad av arbetsrelaterad stress. Slutsats Samtliga sjuksköterskors i studiens nuvarande arbetsplats upplevs välfungerande, både ur ett lednings- och organisatoriskt perspektiv men också ur perspektivet att samarbetet fungerar väl med kollegor och chefer. Sjuksköterskorna med tidigare arbetslivserfarenheter upplever trygghet i sin yrkesroll, och samtliga upplever att de får stöttning genom regelbunden reflektion samt att kraven sällan överstiger resurserna. Arbetsmiljön är således en viktig faktor i hur dessa sjuksköterskor upplever sitt psykosociala helhetsperspektiv, vilket gör att de sällan upplever höga nivåer arbetsrelaterad stress och således lyckas behålla sin förmåga till empati.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Kelly, Lisa, and Diana Machmudova. "Mäns erfarenheter av depression och mötet med vården." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3244.

Full text

Abstract:

Depression är ett folkhälsoproblem som ökar globalt och i Sverige. Sjukdomen uppfattas enligt genusmedicinska forskare som en kvinnlig sjukdom och diagnostiseras utifrån patientens känslomässiga symtom. Det har dock visat sig att symtomen för depression kan skilja sig åt mellan könen. Det innebär att depression hos män kan missas av patienten själv och av vårdpersonal samt leda till att män inte får rätt behandling. Syftet var att beskriva vilka faktorer män med depression upplever som betydelsefulla i samband med vårdmötet. Studien är en allmän litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar varav tio kvalitativa, fyra blandad kvalitativ och kvantitativ och en kvantitativ. Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed. I resultatet identifierades ett antal huvudfynd. Män uttryckte behov av vårdpersonal för att förstå sin depression samt behov av en genuin relation i vårdmötet. De upplevde att de inte kände igen sig i diagnoskriterier för depression samt påverkade maskulina normer deras hjälpsökande. Männen uttryckte behov av delaktighet samt betydelsen av att få professionell hjälp i tid. Symtom på depression hos män kan förbises av vårdpersonal på grund av att mäns symtominte alltid passar in i vanliga diagnoskriterier. Män känner heller inte alltid igen sinasymtom på depression. Detta kan leda till att män sällan söker vård för depression, någotsom även visat sig har samband med maskulina normer. Av betydelse är att vårdpersonalhar kunskap om symtom för depression, att de förklarar sjukdomen depression för ökad förståelse och acceptans samt därigenom motverkar stigma.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Pershamre, Wictorsson Rebecca. "Distriktsköterskans bedömning av mammor i riskzonen förpostpartum depression : En kvalitativ intervjustudie om vårdmötet i hemmet eller på barnavårdcentralen." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21512.

Full text

Abstract:

Postpartum depression är psykisk ohälsa som drabbar mer än var tionde kvinna i Sverige. Tidigare studier har även visat att distriktsköterskans vårdmöten med nyblivna mammor på barnavårdscentralen är betydande. Låg bemanning inom barnhälsovården har rapporterats. Syftet med studien är att beskriva distriktsköterskans vårdmöte med nyblivna mammor på barnavårdscentralen och i hemmet för att kunna bedöma risken för postpartum depression. För att genomföra studien har en kvalitativ intervjustudie genomförts. Sju distriktssköterskor med varierande erfarenhet ingår. Datamaterialet har analyserats med innehållsanalys som resulterade i följande fyra generiska kategorier: Fokus på familjen, Arbeta förebyggande, Öppet förhållningsätt och Tvärprofessionellt arbete. Huvudkategorin beskrivs som Ett försiktigt förhållningssätt som inkluderar hela familjen och bygger på tvärprofessionell samverkan. För att uppmärksamma små och tidiga tecken på ohälsa hos mammor i riskzonen för postpartum depression krävs ett vårdande förhållningssätt som karaktäriseras av försiktighet och varsamhet i vårdmötet. Hela familjen inkluderas på ett naturligt sätt från första mötet på barnavårdscentralen eller i hemmet. Förhållningssättet bygger på tvärprofessionell samverkan där distriktssköterskan samarbetar med kollegor som representerar olika specialistkompetenser och beslut tas i samförstånd. Centralt är att skapa en inbjudande miljö för att möjliggöra ett vårdande möte. Slutsatsen är att distriktsköterskans möte med mammor i riskzonen för postpartum depression kräver kollegialt stöd för avgörande beslut. Stress och en tung arbetsbörda i kombination med oro för att missa tecken på psykisk ohälsa hos mammor i riskzonen har synliggjorts.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Lindberg, Johanna, and Moa Ingvarsson. "Sjuksköterskans upplevelse av vårdmötet med ett barn som misstänks ha blivit utsatt för fysiskt våld av en förälder." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37106.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Verksamheter som arbetar med barn är enligt svensk lag skyldiga att anmäla vid misstanke om att ett barn kan ha utsatts för fysiskt våld. Sjuksköterskan kan dagligen komma i kontakt med barn och deras familjer och har därför en central roll när det kommer till att identifiera tecken. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva sjuksköterskans upplevelse i vårdmötet med barn som misstänks ha blivit utsatt för fysiskt våld av en förälder. Metod: En litteraturstudie med innehållsanalys som metod där resultatet är grundat på nio vetenskapliga artiklar. Resultatet: Ur artiklarna framkom två huvudkategorier: att hantera en befarad förövare och att sakna stöd. De subkategorier som framkom ur vardera kategorier var; att sakna kunskap, att sakna insyn om anmälningsprocessen, känsla före plikt, svårhanterligt möte med föräldrarna, osäkerhet och stressfylld arbetssituation. Bristande kunskap, stöd och utmaningar i arbetet upplevdes som en bidragande faktor till sjuksköterskans känsla av otillräcklighet. Konklusion: Riktlinjer samt lagar bör belysas i sjuksköterskans grundutbildning för att minska känslan av otillräcklighet. All hälso- och sjukvårdspersonal bör få adekvat utbildning inom ämnesområdet, eftersom daglig kontakt med barn kan förekomma.
Background: According to the Swedish Social Service Act, all healthcare professionals have an obligation to report any suspicion that a child has been abused by their parent. When it comes to identifying signs of physical abuse the nurses has a central role because it can be easier for a person that sees children and families on a regular basis to identify abuse. Aim: The aim of the literature study was to describe nurses´ experience in the healthcare meeting with children suspected of being subjected to physical abuse by their parent. Method: A general literature study with qualitative approach based on nine studies. Result: The result emerged into two main categories: to handle a feared perpetrator and to lack support. The subcategories that emerged were; the lack of knowledge, lack transparency about the registration process, feeling before duty, difficult meeting with the parents, uncertainty and stressful work situation. Lack of knowledge, support and challenges at work were perceived as a contributing factor to the nurse's sense of insufficiency. Conclusion: Guidelines and laws should be highlighted in the nurse's primary education to reduce the feeling of insufficiency. All healthcare professionals should receive adequate education in the subject area, as daily contact with children may occur.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Dedeic, Emina, and Angelina Sten. "Could IT be a matter of life or death? : - En studie om hur det digitala vårdmötet påverkar patienten och organisationen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-414727.

Full text

Abstract:

Studies show that individuals over 65 years are underrepresented by those who utilizes digital health meetings. Since this is a relatively new research area there is not much previous research on how individuals’ attitudes towards digital health meetings in Sweden differ depending on age, and why. By conducting one study group with six respondents aged between 25-30, semi structured interviews with five older respondents aged between 63-75, and one semi structured interview with a Usability Specialist at Kry, this study aims to investigate how the attitudes differs between younger and older individuals, and how these attitudes are managed by digital healthcare actors. The results show that the younger respondents had a more positive attitude towards digital health meetings, mostly because of previous experience of the service. The physical contact proved to be more important to the older respondents in relation to trust. The younger respondents also experienced a normalized view of digital health meetings. To make older individuals experience a more normalized view of digital health meetings, they need more knowledge about the service. As the study was done during the 2020 Covid-19 pandemic, the virus is assumed to affect this, and hurry the normalization process of these services.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Svensson, Hanna, and Maria Tonhammar. "Hemlös i sjukvården - "Vill bli behandlad som alla andra"." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25687.

Full text

Abstract:

Bakgrund: I Sverige finns det idag 34 000 hemlösa personer och i Malmö befinner sig 2 400 personer i hemlöshet. Den utbredda hemlösheten förmodas delvis bero på ett pressat läge på bostadsmarknaden, som också bedöms förvärras kommande år. Missbruk och psykisk ohälsa är ofta stora bidragande orsaker till att människor hamnar i hemlöshet. Lungsjukdomar, hudbölder, anemi och luftvägsinfektioner är vanligt förekommande sjukdomar hos hemlösa. Forskning visar också på att hemlösa personer har förhöjd risk att dö i förtid. I Malmö finns olika vårdinsatser som riktar sig till hemlösa och missbrukare, till dessa hör Stadsmissionshälsan och Sprutbytesprogrammet. Sjuksköterskans och vårdteamets roll är att arbeta tillsammans för att ge en säker vård. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hemlösa personers upplevelser av vårdmöten. Metod: En empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats utgjorde studiens metod och studiedeltagarna bestod av sju informanter. Semi-strukturerade frågor användes för datainsamling och analyserades enligt Burnards (1991) analysmodell, vilken av författarna modifierades. Resultat: Av resultatet framkom att bli behandlad som alla andra var bland det viktigaste för de hemlösa. Resultatet påvisade att det fanns upplevelser av goda vårdmöten där bra bemötande och fördomsfrihet ledde till att informanterna kände sig accepterade. Det framkom även mindre goda vårdupplevelser som karaktäriserades av förutfattade meningar vilket ledde till att informanterna upplevde sig avvisade. Slutsats: Att de hemlösa personerna upplever respekt, fördomsfrihet och omtänksamhet främjar vårdmöten till att bli framgångsrika. Oberoende av bostadssituation bör alla patienter bemötas på lika villkor.
Background: In Sweden, there are 34 000 homeless people and in Malmö there are 2 400 people living in homelessness. The widespread homelessness is expected to be partly due to a tight situation in the housing market, which is also presumed to worsen the next years. Substance abuse and mental illness are often large contributing reasons why people fall into homelessness or have difficulty getting out of the situation. Lung diseases, abscess, anemia and respiratory infections are common occurring diseases among homeless people. Previous research also shows that homeless people have increased risk of dying prematurely. In Malmö, there are various health interventions targeted to homeless people and drug addicts, those measures include Stadsmissionshälsan and Sprutbytet. The nurse and care team's role is to work together to provide safe care. Objective: The aim of this study was to investigate homeless peoples experiences with the health care. Method: An empirical interview study with qualitative approach was used and the study consisted of seven informants. Semi-structured questions were used for data collection and analysed by Burnards (1991) analytical model, which was modified by the authors. Results: The results show that to be treated like any other was among the most important for the homeless. The results showed that the good experiences were characterised by good treatment and open-mindedness, which led to a feeling of acceptance. The less good care encounters were described with feelings that the nurses and health professionals had preconceived ideas which led to a rejected feeling among the informants. Conclusion: To make the health encounters successful, the homeless persons need to experience respect, open-mindedness and thoughtfulness. Regardless of the housing situation, all patients should be treated on equal terms.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Vesterberg, Östlund Anna, and Malin Lindmark. ""Att man är närvarande så att dom känner att jag finns där för dom, att dom inte känner att det är någon som hela tiden säger att jag kommer snart" : Barnmorskors upplevelser och erfarenhet av vårdmötet med förlossningsrädda kvinnor i aktiv förlossning." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-105524.

Full text

Abstract:

Syfte: att belysa barnmorskors upplevelser och erfarenheter av vårdmötet med förlossningsrädda kvinnor under aktiv förlossning. Design: kvalitativa intervjuer som analyserades med innehållsanalys. Lokalisation: studien utfördes på en mellanstor förlossningsklinik i Norra Sverige. Deltagare: sex barnmorskor anställda och i aktiv tjänst på förlossningsavdelningen. Resultat: tre beskrivande kategorier framkom; Att uppfatta och respektfullt bemöta rädsla; Att skapa en tillitsfull relation och Att utvecklas i professionen. Slutsats: Resultatet visade att barnmorskorna betraktade förlossningsrädsla som något normalt och uttryckte att de flesta kvinnor bar på någon form av oro och rädsla. Tillit och närvaro uttrycktes som viktiga grundförutsättningar för ett bra vårdmöte med en förlossningsrädd kvinna, och barnmorskorna efterfrågade forum i verksamheten som kunde främja deras professionella utveckling. Praktiska implikationer: Resultatet tyder på att barnmorskor saknar regelbunden reflektion och handledning som en möjlighet att utvecklas och stärkas i vårdmötet med den förlossningsrädda kvinnan.
Objective: to highlight midwife's experience of care meeting with women with fear of childbirth. Design: qualitative interviews analyzed using content analysis. Settings: the study was conducted on a medium sized childbirth clinic in Northern Sweden. Participants: six midwives employees in active service at the delivery ward. Findings:Three descriptive categories emerged; To perceive and respectful response to fear; To create a trusting relationship and To develop in the profession. Key conclusion: The results showed that midwives regarded the fear of childbirth as something normal and expressed that most women wore some form of fear. Presence and dialogue emerged as key prerequisites for a trusting relationship with the childbirth scared woman and midwives demanded forums in the business who could promote their professional development. Implications for practice:The results suggest that midwives have no regular reflection and tutoring as an opportunity to develop and strengthen the health care encounter with the woman with fear of childbirth

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Nyholm, Elin. "Digitala vårdmöten : En litteraturöversikt om patienters och sjuksköterskors upplevelser av vårdmöten i en digital kontext." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7957.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Möten mellan patient och sjuksköterska byggs upp av kommunikationen mellan dem, vårdmiljöns kontext och en ömsesidig förståelse för det sammanhang de möts i. Trygghet, respekt och delaktighet är viktigt för etableringen av en vårdrelation. De digitala informations- och kommunikationsmöjligheterna ökar tillgängligheten och möjliggör en dialog utan ett fysiskt möte. Det innebär att fler möten mellan patienter och sjuksköterskor och vårdande kommer att ske utanför den traditionella miljön för ett vårdmöte. Detta medför utmaningar utifrån såväl trygghetsaspekten som den relationsskapande dimensionen i ett vårdmöte. Syftet: var att belysa patienters och sjuksköterskors upplevelser av vårdmöten i en digital kontext. Metod: Metoden var en litteraturöversikt baserad på åtta kvalitativa artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL Complete och PubMed och analyserades och tematiserades. Resultat: Resultatet har analyserats utifrån både perspektiv och typ av digital kontext och sammanfattats i fem identifierade teman: Trygghet, integritet, delaktighet, roller och relation. Diskussion: Diskussionen förankrades i Katie Erikssons karitativa vårdteori. Patientens positiva upplevelser av mötesmiljön diskuterades i relation till de brister sjuksköterskan upplevde. De digitala mötesformerna har en potential att bidra till positiva upplevelser av tillgänglighet, trygghet och delaktighet för patienter. Resultaten diskuterades också utifrån möjligheten att ha ett holistiskt och personcentrerat förhållningssätt i de digitala mötesformerna.
Background: Meetings between patient and nurse are built up by the communication between them, the context of the care environment and a mutual understanding of the context in which they meet. Security, respect and participation are important to establishing a care relationship. The digital information and communication opportunities increase accessibility and enable dialogue without a physical meeting. As a result, several meetings between patients and nurses will take place outside the traditional environment for a care meeting. This poses challenges based on both the security aspect and the relationship-creating dimension in a care meeting. Aim: The aim was to elucidate patients' and nurses' experiences of care meetings in a digital context. Method: The method was a literature review based on eight qualitative articles. The articles were retrieved from the CINAHL Complete and PubMed databases and analyzed and thematized. Results: The results have been analyzed from both perspective and type of digital context and summarized in five identified themes: Security, Integrity, Participation, Roles and Relationship. Discussion: The discussion was rooted in Katie Eriksson's charitable care theory. The patient's positive experiences of the meeting environment were discussed in relation to the shortcomings the nurse experienced. The digital forms of meeting have the potential to contribute to positive experiences of accessibility, security and participation for patients. The results were also discussed based on the possibility of having a holistic and person-centered approach in the digital forms of meeting.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Norrman, Linnéa. "Sjuksköterskors erfarenheter av vårdmöten med transpersoner." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-16255.

Full text

Abstract:

Background: Transgender people are a growing group in society that does not fit into the norms and structures on which the environment is built. Even thoughthe living conditions of transgender people have improved in recent years in the form of the introduction of laws and rights, studies show that they are a vulnerable group who often fall victim to, among other things, violations and discrimination.It is the nurse's responsibility to alleviate suffering and promote health, as well as to work based on laws and ethical codes in order to provide good care. Aim: To describe nurses' experiences of care encounters with trans people Method: A literature study of eleven qualitative articles. Results: The results showed three themes. The first theme was "Emotional collisions", which describe nurses' inner emotional conflict of when they felt a lack of understanding for trans people but at the same time compassion for them. The second theme was "Uncertainty in care" which describes nurses' insecurity when caring for transgender people and their experience of lack of knowledge about this patient group. The last theme, "Fear of insulting the patient" describes nurses' experience of fear of misgendering or objectifying transgender people and their confusion about what the patient's gender identity means. Conclusion: Nurses experience a need for more knowledge about how to care for transgender patients. The norms need to be changed to include minorities for better inclusion in the healthcare system.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Buhre, Rasmus, and Frida Wallström. "Transsexuellas upplevelser av vårdmöten : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-15436.

Full text

Abstract:

Bakgrund: I det dagliga vårdarbetet förekommer det allt oftare möten med personer som identifierar sig med motsatt kön än det biologiskt medfödda, det vill säga transsexuella. Genom att titta på deras upplevelser av vårdmöten ville vi skapa en djupare förståelse samt kunskap kring möten med transsexuella. Syfte: Syftet var att beskriva transsexuella personers upplevelser av möten med vårdpersonal. Metod: En litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar. Först söktes artiklar systematiskt som sedan granskades kritiskt. Därefter sammanställdes resultaten från de utvalda studierna för att skapa en djupare förståelse utifrån vårt syfte Resultat: Baserat på åtta artiklar varav fyra var från Kanada, två från USA och två från Storbritannien. Sammanlagt deltog 522 personer i studierna. Upplevelserna som beskrivs i resultatet är otillfredsställande, respektive tillfredsställande möten med vårdpersonal. Upplevelser av otillfredsställande möten framgår genom diskriminering, obehag och bristande kunskap medan de tillfredsställande upplevelserna representerades av bekräftelse, acceptans, respekt, omtanke och stöd. Slutsats: Det framkom tre centrala fynd ur resultatet. Dessa var att tillit är essentiellt för tillfredsställande upplevelser, det var vanligt förekommande med diskriminering samt att det fanns okunskap inom området bland vårdpersonal. Identifiering av fynden kan leda till att vården förändras så att personer som är transsexuella kan känna mer tillfredsställelse i sina upplevelser av vårdmöten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Frieberg, Mathilda, and Leufvenmark Filippa. "Sjuksköterskans möjligheter och hinder att identifiera kvinnan som utsatts för våld i nära relationer : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3921.

Full text

Abstract:

Bakgrund Våld i nära relationer förekommer globalt oavsett social-, ekonomisk-, eller kulturell tillhörighet, där kvinnor är drabbade i högre utsträckning än männen. Våldet resulterar i kortsiktig och långvarig ohälsa för den våldsutsatta, i form av bland annat psykiska skador såsom posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), fysiska skador och låg självkänsla. Sjuksköterskan ska enligt rådande lagar och etiska riktlinjer ge stöd och hjälp för att främja och återställa hälsa, förebygga sjukdomar och lindra lidande. Sjuksköterskan har därför ett ansvar att uppmärksamma och hjälpa den våldsutsatta kvinnan. Syfte Syftet var att beskriva vilka möjligheter och hinder det finns för sjuksköterskan att i vårdmötet identifiera kvinnan som utsatts för våld i nära relationer.   Metod En litteraturbaserad icke-systematisk litteraturöversikt med aktuell forskning genomfördes för att sammanställa resultatet. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed och CiNAHL. Integrerad dataanalys tillämpades för att bearbeta och sammanställa data. Totalt inkluderades 19 vetenskapliga artiklar i examensarbetet. Resultat Resultatet presenterades i två huvudkategorier; sjuksköterskans kompetenser och kunskapsbrist samt känslor och attityder. Möjligheter redovisades utifrån symtom och tecken på våldsutsatthet, kommunikation- och miljöfaktorer samt screeningsverktyg som alternativ. Hinder redovisades som brist på kunskap och oerfarenheter inom ämnet. Känslor och attityder utifrån sjuksköterskans värderingar, myter och rädslor samt den våldsutsatta kvinnans normer samt känslor av skuld, skam och rädslor utgjorde både möjliggörande och hindrande faktorer vid identifieringen utav den våldsutsatta kvinnan. Resultatet presenterade även våldets normaliseringsprocess i den sistnämnda huvudkategorin. Slutsats Sjuksköterskans personliga värderingar och myter kring våldsutsatthet kan bidra till att identifieringen uteblir tillsammans med okunskap, rädslor och oerfarenhet. Den våldsutsatta kvinnan kan känna skuld och/eller skam samt att våldet kan normaliseras. Utbildning inom ämnet kan ses som fördelaktigt för att reducera hinder och öka möjligheten till att identifiera våldsutsatta kvinnan.
Background Intimate partner violence occurs globally regardless of social, economic or cultural affiliation, where women are affected to a greater extent than men. The violence results in short-term and long-term health issues for the victim in the form of, amongst other things, mental injuries such as post-traumatic stress disorder (PTSD), physical injuries and low self-esteem. According to current laws and ethical guidelines, nurses must work to promote and restore health, prevent diseases and alleviate suffering. Nurses therefore has a responsibility to pay attention to and help the abused woman. Aim The purpose was to describe what facilitators and barriers there are for the nurse to identify women who have been subjected to intimate partner violence in the care meeting. Method A literature-based unsystematic literature review with current research was conducted to compile the results. Searches were performed in the PubMed and CiNAHL databases. This study used integrated data analysis as a method to process and compile data. A total of 19 scientific articles were included in the Degree project. Results The results were presented in two main categories; the nurse's skills and lack of knowledge as well as feelings and attitudes. Facilitators were reported based on symptoms and signs of exposure to violence, communication and environmental factors as well as screening tools as alternatives. Barriers were reported as a lack of knowledge and inexperience. Emotions and attitudes based on the nurse's values, myths and fears as well as the abused woman's norms and feelings of guilt, shame and fears constituted both as facilitators and barriers in the identification of the abused woman. The result also presented the normalization process of violence. Conclusions Nurse's personal values and myths about intimate partner violence can contribute to the lack of identification, together with ignorance, fears and inexperience. The woman exposed to violence may feel guilt and/or shame and that the violence may be stigmatized. Education in the subject can be seen as beneficial in increasing the opportunity and reducing barriers to identifying the woman exposed to violence.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Johansson, Sandra. "Vårdtagare med invandrarbakgrund : Distriktssköterskors erfarenheter av vårdmöten." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-38298.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Hemsjukvården är en verksamhet som inbegriper vårdmöten med vårdtagare med invandrarbakgrund. En god kommunikation anses grundläggande för att distriktssköterskor ska kunna ge individanpassad information och förebygga sjukdom samt främja hälsa. Det som anses försvåra kommunikationen är då vårdtagare och distriktssköterskor talar olika språk eller använder skilda kroppspråk. Syfte: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av det vårdande mötet med vårdtagare med invandrarbakgrund i hemsjukvården. Metod: En kvantitativ deskriptiv design användes med en enkät som datainsamlingsmetod. Materialet analyserades i SPSS version 20 samt genom inspiration från kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet skildrar distriktssköterskors erfarenheter inom hemsjukvården i ett län i södra Sverige samt hur deras erfarenheter varierar. Denna studie visar att majoriteten av deltagarna har erfarenheter av vårdmöten med vårdtagare med invandrarbakgrund. Det framgår även att det föreligger ett behov av kompetensutveckling särskilt inom interkulturell kommunikation, religionskunskap och kultur. Övervägande delen av deltagarna menar även att vårdmötet försvåras då språkskillnader föreligger. Slutsats: Studien visar att det anses föreligga ett behov av ökade kunskaper inom detta betydelsefulla område, och att studien därför bör upprepas för att erhålla ett större material. Kunskapen skulle kunna erhållas i grundutbildningen till sjuksköterska, i specialistutbildningen eller i form av internutbildning på arbetsplats. Genom mer kunskaper skulle det kunna skapas bättre förutsättningar för ett lyckat vårdmöte samt leda till ett vårdande arbete av god kvalité.
Background: Home health care is an activity that involves care meetings with patients with a migrant background. Good communication is considered essential for district nurses to be able to provide individualized information and prevent disease and promote health. The communication is considered more difficult when patients and district nurses speak different languages or use different body language. Purpose: The aim of the study was to investigate the district nurses experiences of caring meetings with patients with and immigrant background in home health care. Method: A quantitative descriptive design was used based on a questionnaire. The material was analyzed in SPSS version 20, except for the open ended questions that were analysed by inspiration from qualitative content analysis. Results: The results portray district nurses experiences in home helth care in a county in southren Sweden and how their experiences vary. This study shows that the majority of the participants have experience of caring meetings with patients with immigrant background. Participants identified needs for more training and education about intercultural communication, religion and culture. The majority of respondents believe that caring meetings become aggravated by language differences. Conclusion: The study shows that there is a need for increased knowledge in this important field and that the study should be repeated to obtain a larger material. This knowledge could be obtained in basic training for nurses, in specialized training or in-service training at the workplace. More knowledge would be able to create better conditions for a successful care meeting and nursing of good quality.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Seid, Aziza, and Hafsia Nejia Ben. "Sjuksköterskans upplevelser av transkulturella vårdmöten : En litteraturöversikt." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7531.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Migration, kultur och språkbarriärer innebär stora utmaningar inom sjukvården. Sjuksköterskans professionella ansvar utgår från att se patienten i sitt sammanhang utan koppling till synen på omvärlden. Det har visats att sjuksköterskor upplevde svårigheter att tillgodose anpassad vård på grund av bristande kommunikation med patienter med olika kulturell och språklig bakgrund. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser vid transkulturella vårdmöten. Metod: Allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2017) genomfördes som baserades på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL Complete och PubMed med följande sökord: experience, nurses, nursing, multicultural, transcultural och culture. Resultat: I resultatet presenterades tre huvudteman. Det första huvudtemat var: Sjuksköterskans upplevelser av kommunikation, vilket illustrerade språkbarriärer som hinder för kommunikation, kommunikationsstrategier och behov av tolk när språkbarriärer uppstod. Det andra huvudtemat var: Sjuksköterskans kulturmedvetenhet och- kompetens, vilket illustrerade kulturmedvetenhet hos sjuksköterskor och brist på kulturkompetens. Det tredje huvudtemat var: Sjuksköterskans upplevda känslor som illustrerade utmaningar och osäkerhet bland sjuksköterskor. Diskussion: Författarna diskuterade vikten av kulturkompetens och sjuksköterskans roll i transkulturell omvårdnad och personcentrerad vård, tolkens betydelse i vårdmötet. Diskussion diskuterades utifrån Madeleine Leiningers omvårdnadsteori, tidigare forskning och författarnas reflektioner.
Background: Migration, culture and language barriers pose major challenges in healthcare. The nurses’ professional responsibility is based on seeing the patient in their context without connection to the perception of the outside world. It has been shown that nurses experienced difficulties with satisfying adapted care due to lack of communication with patients with different cultural and language backgrounds. Aim: The aim was to explore nurses’ experiences of transcultural care meetings. Method: A general literature review according to Friberg (2017) was conducted based on ten scientific qualitative articles. The articles were obtained from the databases CINAHL Complete and PubMed with the keywords: experience, nurses, nursing, multicultural, transcultural and culture. Results: The result was presented by three main themes. The first was: The nurses’ experiences of communication, which illustrated language barriers to communication, communication strategies and the need for an interpreter when language barriers occurred. The second theme was: Nurses’ cultural awareness and culture competence which illustrated culture awareness among nurses and lack of confidence in their knowledge. The third theme was: The nurses’ perceived feelings that illustrated the challenges and uncertainty among nurses. Discussion: The authors discussed the importance of cultural competence and the role of the nurse in transcultural nursing and person-centered care, the importance of the interpreter in the care encounter. The discussion was highlighted in relation to Madeleine Leiningers’ nursing theory, previous research and the authors' reflections.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Vargas, Bejarano Carolina. "Döva patienters erfarenheter från vårdmöten : En litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-106107.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Döva individer tillhör en särskilt utsatt grupp bland jordens befolkning. Antalet individer som upplever dövhet ökar i takt med en global utveckling från bland annat en ökad befolkningsmängd och ökad levnadsålder. Förutsättningar och resurser för döva individer skiljer sig från fullt hörande. Det ligger i vårdens och sjuksköterskans ansvar att kunna bemöta dessa personer som patienter inom vården med en god kunskap. Syftet: Syftet var att belysa döva patienters erfarenheter från vårdmöten. Metod: Denna litteraturstudie är byggd på tio vetenskapliga artiklar gjorda med en kvalitativ metod. Analysen för arbetet har utgått från en allmän litteraturöversikt. Resultat: De övergripande och sammanfattade kategorier som framkom var "Kommunikation och dess former", "Hinder och hjälpmedel gällande kommunikation", "Det personliga bemötandet" och "Kliniska erfarenheter". En klar majoritet av de döva personernas erfarenheter från vårdmöten var av negativ karaktär. Det framkom primärt att kommunikationen, informationsutbytet och personbemötandet i samband med vårdmötet resulterade i negativa erfarenheter. Detta orsakade en minskad delaktighet och autonomi i vården hos denna patientgrupp, samt en ökad risk till att undvika sjukvård. Slutsats: Det behövs en större kunskap och förbättring bland vårdare vid bemötandet av den döva patienten. Genom ett personcentrerat förhållningssätt så ökar möjligheterna och kravet på detta, vilket resulterar i en bättre och säkrare vård. Även en större medvetenhet om denna patientgrupp bör finnas och denna ska även byggas på respekt och hänsyn till individens kulturtillhörighet. Från att ha kunskap om döva individers tidigare erfarenheter från vården skapas en förståelse om patientens drift till att uppsöka vård och förhållningssätt under vårdmötet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Berglund, Amanda, and Katlin Mehyeddine. "Sjuksköterskans erfarenhet av tvärkulturella vårdmöten : En litteraturöversikt." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-47314.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Världens länder utvecklas hastigt till mångkulturella länder. Sjuksköterskan som vårdar individer med annan kulturell bakgrund bör besitta kulturell kompetens för att tillämpa personcentrerad och god vård. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av tvärkulturella vårdmöten inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod utfördes. Totalt valdes 12 vetenskapliga artiklar ut för granskning och analyserades enligt Fribergs fem stegsanalys. Resultat: Sammanställning av artiklarna formade två kategorier: sjuksköterskor erfarenhet av organisatoriska samt språkliga barriärer och sjuksköterskors erfarenhet av kulturella och etiska barriärer. Varje kategori delades in i ytterligare tre underkategorier. Slutsats: Bristande förståelse för individer med annan kultur bidrog till att vården blev av sämre kvalité. Sjuksköterskans kulturella kompetens bör utökas för att säkra vården genom att utbildning på skolor och i verksamheter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Bogado, Beatriz, and Måspers Karina Favre. "Sjuksköterskors erfarenheter av transkulturella vårdmöten: En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-35294.

Full text

Abstract:

Bakgrund: I takt med globaliseringen och migrationen blir Sverige ett alltmer mångkulturellt samhälle, vilket ökar antalet transkulturella vårdmöten inom hälso-och sjukvården. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor erfar svårigheter relaterade till patienters kulturella och språkliga bakgrunder. Genom kännedom om och förståelse för hinder och möjligheter kan sjuksköterskor utveckla den kunskap och kompetens som behövs för främjandet av transkulturella vårdmöten. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är beskriva sjuksköterskors erfarenheter av transkulturella vårdmöten inom hälso- och sjukvård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baserades på en kvantitativ och 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Sökningar är utförda i databaserna CINAHL, PubMed och SveMed+. Resultat: Litteraturöversikten visade att vid transkulturella vårdmöten hade vissa sjuksköterskor ett holistiskt förhållningssätt vilket underlättade en förtroendefull vårdrelation med patienterna. Däremot ledde bristande kulturkompetens som sjuksköterskorna upplevde till en ständig utmaning och osäkerhet vid möte med patienter från andra kulturer. I dessa situationer ansåg sjuksköterskorna att missförstånd, misstolkningar eller felaktig patientvård kunde uppstå. Kroppsspråk, ögonkontakt och empati ansågs som viktiga redskap för att kompensera för språkbarriären och att ha resurser i någon form av tolk var önskvärt.Slutsats: Sjuksköterskor beskriver att ha en helhetssyn på människan underlättar vårdrelationen vid transkulturella vårdmöten. De beskriver även att vårdmöten präglas av svårigheter som uppkommer från kulturella och språkliga missuppfattningar som äventyrar vårdkvaliteten. Därför är det viktigt att sjuksköterskor får de resurser som behövs i form av kunskap, tid och tolk som kan främja ett systematiskt arbetssätt vid transkulturella vårdmöten inom hälso- och sjukvården.
Background: Due to globalization and migration, Sweden increasingly becomes a more multicultural society, which in turn increases the number of transcultural encounters taking place in the healthcare. Research has indicated that nurses experience difficulties facing the patients’ cultural and lingual background. Through awareness and appreciation of the challenges and opportunities, the nurses can develop knowledge and competence required for the promotion of transcultural care encounters. Aim: The purpose of the literature review is to describe the nurses’ experiences of transcultural encounters in health care. Methods: The study were conducted as a literature review and was based on one quantitative and 14 qualitative scientific articles. Searches are performed in the databases CINAHL, PubMed and SveMed+. Result: The literature review showed that during transcultural care some nurses had a holistic approach which facilitated a trusting relationship with the patients. On the other hand, the lack of cultural competence that the nurses experienced led to a constant challenge and uncertainty when encountering patients from other cultures. In these situations the nurses considered that misunderstandings, misinterpretations or incorrect patient care could occur. Body language, eye contact and empathy were considered important tools to compensate for the language barrier, and to have resources in some form of interpreter was desirable. Conclusion: Nurses describe that having a holistic view of the human being facilitates the care relationship in transcultural care encounters. They also point out that difficulties arise related to cultural and linguistic misconceptions which jeopardize the quality of the healthcare. Consequently, it is important that resources such as knowledge, interpreter and required time are made available for the nurses in order to promote a systematic approach during transcultural care encounters in the healthcare sector.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Carlsson, Malin. "Vårdmöte på distans : - En intervjustudie med sjuksköterskor." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-36276.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Arslan, Emine, and Khadija Abdalla. "Äldre immigranters upplevelser av kommunikation i vårdmöten : en litteraturöversikt." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-8864.

Full text

Abstract:

Background:Twenty-four percent of the elderly population in Sweden are foreign-born. These immigrants' knowledge of the Swedish language varieties and their conditions and need for care differ from each other, which means that those people have different opportunities to assimilate in the Swedish elderly care and the care provided. Good and functional care is a crucial factor in to be to create good care and a relationship between care staff and older immigrants. Those factors are necessary to be able to offer good and patient-safe care. Aim: The purpose of this study was to describe older immigrants' experiences of communication in care meetings. Method: The study's design was in the form of a literature review based on ten scientific studies with qualitative and quantitative articles and a mixed article. Results: The results have been presented in three themes, and in the first theme, experiences in dealing with healthcare staff have been presented. The second theme has focused on language barriers, and the third theme has focused on the experiences of using an interpreter in care meetings. Conclusion: Lack of communication, language barrier, and cultural clash are obstacles to care staff being able to provide good care and attention. The results also shown patients' concerns and difficulties in creating trust and a functioning relationship with healthcare staff.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Sagbrant, Emelie, and Johanna Trolin. "Fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av digitala vårdmöten : En intervjustudie." Thesis, Uppsala universitet, Åsenlöf: Fysioterapi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-444431.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Digitala vårdmöten är något som används mer och mer, särskilt i samband med COVID-19 men även i enlighet med olika mål för digitalisering. Videomöten har visat sig fungera ganska bra som alternativ till vanliga besök och telefon, men det saknas en bild av hur just fysioterapeuter upplever digitala möten. Syfte: Att undersöka fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av digitala vårdmöten jämfört med traditionella fysioterapeutbesök inom primärvården. Metod: Studien har en kvalitativ design. Data samlades in genom 5 semistrukturerade intervjuer med fysioterapeuter och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i 6 kategorier och 15 underkategorier. Kategorierna var; Digitala möten kan underlätta för patienten och fysioterapeuten, Fysioterapeutens arbete utvecklas och anpassas under pandemin, Utmanande att få till bra digitala möten, Möjligheter med digitala möten, Begränsningar med digitala möten och Förbättringspotential. Konklusion: Digitala vårdmöten inom fysioterapi skulle kunna vara ett alternativ för patienter som är intresserade och för besök som innefattar samtal, observation, rådgivning, träning och uppföljning, och där det inte krävs en mer ingående manuell undersökning. Digitala möten kan underlätta för både patienten och fysioterapeuten, men fortsatt utveckling av teknik och tillgänglighet behövs för att ytterligare förbättra patientarbetet.
Background: Digital healthcare consultations is something used more and more, especially during COVID-19 but also in accordance with various goals for digitization. Video consultations has proven to work well as an alternative to regular visits and telephone calls, but there is no clear view on how physiotherapists experience digital meetings. Objective: To investigate physiotherapists' experiences of digital care meetings compared to traditional physiotherapist visits in primary care. Method: The study has a qualitative design. Data was collected through 5 semi-structured interviews with physiotherapists and analyzed using qualitative content analysis. Result: The analysis of the interviews resulted in 6 categories and 15 subcategories. The categories were; Digital meetings can make it easier for the patient and the physiotherapist, The physiotherapists' work is developed and adapted during the pandemic, Challenging to get good digital meetings, Opportunities with digital meetings, Limitations with digital meetings and Potential for improvement. Conclusion: Digital care meetings in physiotherapy could be an alternative when patients want it and for visits including conversation, observation, advice, training and follow-up, and where there is no need for a more thorough manual examination. Digital meetings can make it easier for both the patient and the physiotherapist, but further development of technology and accessibility is needed to improve the work with the patient.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Vårdmötet'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles