Dissertations / Theses: 'Vårdrelaterade infektioner'

1

Wärn, Emelie, and Heidi Tuikka. "Vårdrelaterade infektioner : Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med vårdrelaterade infektioner inom slutenvård." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42869.

Full text

Abstract:

Background: Despite previous research and guidelines on how nurses and health care workers should work to reduce the risk of spread hospital acquired infection, there is still many patients in somatic care who get affected by this. Patients will be treated longer in hospitals and provides extra costs for the hospitals and the relationship between nurses and patients’ also get affected. Aim: To describe the nurse's experience of caring for patients with hospital acquired infection in closed care. Method: Literature study with qualitative articles. Results: The results showed two themes, the care relationship to the patient and the external environment. These themes describe how the nurses caring towards the patient and how the nurses experienced obstacles as fear and ignorance while it also showed that the possibilities for diligent care. The nurses wanted to give the best care, even though the patients were affected by a hospital acquired infection. The external environment revealed that increased workload and time contributed to the care relationship, both negative and positive. Conclusion: The nurses' experiences of caring for patients with hospital acquired infections, can lead to improving and maintaining good care for the patients. The hope is to reduce the number of patients to get affected and to influence the nurses' working environment in a more pleasant context.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Nordin, Malin, and Yvonne Kollenhag. "Vårdrelaterade infektioner : Nollvision-en utopi?" Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4554.

Full text

Abstract:

Vårdrelaterade infektioner [VRI] skapar onödigt lidande för patienter, förlänger vårdtider och kostar samhället enorma summor varje år. Det är därför viktigt att öka personalens kunskaper och följsamhet till gällande föreskrifter angående basala hygienrutiner. Syftet med denna studie var att belysa vårdpersonalens följsamhet, synliggöra mindre uppmärksammade smittkällor och redogöra för de åtgärder med vilka man kan minska spridningen av VRI. Artiklar samt litteratur till denna systematiska litteraturstudie söktes främst via sökmotorn ELIN, tillgänglig vid Högskolan Dalarnas bibliotek samt Mora Lasaretts bibliotek och Orsa- och Moras kommunbibliotek. Artiklar som inkluderades var publicerade 2000-2009, tillgängliga i fulltext, ej avgiftsbelagda eller skrivna på andra språk än engelska och svenska. Resultatet visar att följsamheten hos vårdpersonalen var låg och att införandet av åtgärdsprogram i de flesta fall endast gav temporär förbättring av följsamheten och att vårdpersonalen efter kort tid återgick till ett felaktigt beteende. När personalens bristande kunskap ledde till felaktigt användande av skyddsutrustning såsom handskar och plastförkläden kunde detta vara en källa till spridning av VRI. Vårdpersonalens arbetskläder visade sig bära på flertalet potenta mikroorganismer som kan orsaka VRI. Även patientnära- och medicinsk utrustning visade sig bära på smittförande mikroorganismer. Slutsatserna av litteraturstudien visar att punktprevalensmätningar är en preventiv åtgärd som på sikt kan minska spridningen av dessa VRI. För att även på lång sikt förbättra vårdpersonalens följsamhet behövs kontinuerlig uppföljning av åtgärdsprogram och studier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Adamsson, Anniqe. "Det förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-788.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är en stor kostnad för sjukvården och samhället. Det är dock patienterna som drabbas värst. Frågan har uppmärksammats länge och endast små förändring har skett i arbetet mot vårdrelaterade infektioner. Det finns bra underlag för att kunna utföra ett gott arbete kring att minska smitta och smittspridning ändå förblir antalet drabbade oförändrat. Sjuksköterskans roll är att ge god och säker vård med hög kvalitet. Med den kompetens som sjuksköterskan besitter kan denne arbeta mot att vårdrelaterade infektioner fortsätter att öka tillsammans med övrig vårdpersonal. Syfte: Syftet med studien var att belysa aspekter som sjuksköterskan i sluten somatisk vård upplever påverkar arbetet i att förebygga vårdrelaterade infektioner. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysen gjordes utifrån Granheim och Lundmans tolkning av Kippendorffs innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom tre kategorier: kunskapsaspekter, beteendemässiga aspekter och miljörelaterade aspekter. Resultatet visade på en rad olika aspekter som sjuksköterskor upplevde påverkade deras arbete i att förebygga vårdrelaterade infektioner. Under analysen framkom att sjuksköterskorna upplevde att det fanns brister i kunskapen om hur det förebyggande arbetet skulle följas. Arbetsmiljön var så pass stressfylld att det var svårt att leva upp till riktlinjerna och samt att de upplevde sig kontrollerade. Slutsats: Då vårdrelaterade infektioner idag i sjukvården inte minskar och eftersom det berör alla inom sjukvården, inte minst sjuksköterskan, behövs det ett krafttag kring denna situation. Patienterna utsätts för onödiga risker. Det behövs fördjupad kunskap i var den felaktiga länken är eftersom det förebyggande arbetet inte fungerar. Riktlinjer och lagar finns att tillgå dock är det andra aspekter som påverkar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Ehrenskär, Camilla, and Therese Sylvén. "Vårdrelaterade infektioner vid användning av perifer venkateter." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2370.

Full text

Abstract:

Vårdrelaterade infektioner är ett aktuellt ämne då det är ett stort problem på sjukhusen. Dessa innebär ett lidande för patienten som drabbas utan också ett samhällsekonomiskt problem. Syftet med studien var att belysa faktorer som kan orsaka vårdrelaterade infektioner vid användning av perifer venkateter. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 20 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar att sjuksköterskan har många faktorer att beakta vad gäller infektionsrisker i omvårdnaden med en perifer venkateter, det är därför viktigt att det finns kunskap om dessa risker och att noggrannhet iakttas vid användandet av perifer venkateter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Elofsson, Emilia, and Jana Münsterkötter. "Vårdrelaterade infektioner och bristande handhygien : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-16833.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Socialstyrelsens basala hygienrutiner och främst handhygien är en viktig och grundläggande del av sjuksköterskans arbete inom hälso- och sjukvården. Korrekt utförande av rutinerna skapar minskad smittspridning som ska minska VRI som idag är den främsta orsaken till skada inom hälso- och sjukvården. VRI leder till ett ökat lidande för patienten, förlängd vårdtid och stora kostnader. En av sjuksköterskans uppgifter är att förebygga sjukdom genom att exempelvis tillämpa handhygien. Syfte: Syftet med studien är att belysa vilka faktorer som orsakar bristande följsamhet av handhygien hos sjuksköterskor. Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt med kvantitativt och kvalitativt ansats. Tolv vetenskapliga artiklar har analyserats. Fokus på analysen av artiklarna ligger till grund i en analys på fem steg. Resultat: Resultatet visar olika faktorer som leder till bristande följsamhet av handhygien. Personliga faktorer kan sjuksköterskan påverka, som sin attityd, sin kunskap och sin roll som förebild. Organisatoriska faktorer däremot, som hinder i vårdmiljön, kontinuerlig utbildning och brist på tid är svårare för sjuksköterskan att förändra. Slutsats: Olika faktorer påverkar sjuksköterskans följsamhet av handhygienrutiner. Idag förekommer VRI i stor utsträckning och det krävs en förståelse från sjuksköterskan angående dessa faktorer för att förbättra det preventiva arbetet mot VRI.
Background: Swedish basal hygiene routines are an important and essential part of the healthcare. Correct execution of the routines creates a decline in proliferation of contagions which will shrink the number of HAI which today is the foremost reason of damage in the healthcare. HAI leads to an increase of suffering for the patient, extended nursing time and costs. The nurses primary task is to prevent disease through the usage of hand hygiene. Aim: Factors causing lack of hand hygiene among nurses. Method: A descriptive literature review with results from 12 scientific articles. Articles were analysed with a five-stage model. Results: This bachelor thesis result displays different factors which contributes to deficient use of hand hygiene. The nurse can affect the personal factors, like their attitude, knowledge and their ideal to be a role model. However organizational factors like hindrance in the healthcare environment, lack of continuous education and time constraints are harder for the nurse to affect. Conclusion: Different factors are causing lack of hand hygiene among nurses. Today HAI occurs at a large scale and its demands certain understanding from the nurse regarding these factors in order to improve preventive work against HAI.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Elmi, Nadia, and Dikete Henriette Ohambe. "Handhygienens betydelse för uppkomsten av vårdrelaterade infektioner." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26293.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) orsakar både lidande och ökad mortalitetsrisk. Handhygien anses som en viktig åtgärd för att förebygga uppkomsten av VRI. Detta beror på att händerna ses som en vektor i transmissionen av smittsamma patogener mellan individer, platser och föremål. Både sjukvårdspersonalens och patienternas handhygien är därför betydelsefulla. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur följsamheten av handhygien bland sjukvårdspersonal och patienter ser ut och påverkar uppkomsten av vårdrelaterade infektioner. Metod: Som metod har en systematisk litteraturstudie utsetts lämplig för att besvara studiens syfte. Inkluderade artiklar publicerades mellan år 2002-2013 och kommer från länder vars hygieniska standard kan vara jämförbar med Sveriges. Artikelsökning utfördes i CINAHL, Cochrane Library, Google Scholar, Internurse, Medline, PubMed samt via manuell sökning. Artiklarna granskades, kvalitetsbedömdes och analyserades och fyra kategorier utvecklades som ligger till grund för resultatavsnittet. Resultat: Det framkom att sjukvårdspersonalens följsamhet av handhygien var låg. Deras följsamhet av handhygien var sämre före patientkontakt jämfört med efter patientkontakt. Följsamheten var emellertid bra vid vård av patienter där restriktiva åtgärder vidtagits avseende kontakt. Brister avseende vårdpersonalens handhygiensteknik observerades, framförallt felaktig handskanvändning upptäcktes. Det framkom att patienternas händer hade ett högt innehåll av patogener och att deras följsamhet av handhygien var låg. Patienternas inställning till handhygien var positiv och de ansåg att en god handhygien är viktig för att minska uppkomsten av VRI.
Background: Healthcare associated infections (HAI) cause suffering and an increased mortality risk. Hand hygiene (HH) is considered an important measure to prevent the occurrence of HAI. The reason for this is that the hands act as a vector in the transmission of contagious pathogenes between individuals, places and objects. The hands of both healthcare workers (HCW) and patients are therefore crucial. Aim: The aim of this literature review is to describe the HH compliance amongst HCW and patients and its effect on the occurrence of HAI. Method: A systematic approach was used to conduct this study, because it seemed most suitable to answer the purpose. Included articles were published between years 2002-2013 from countries with a hygienic standard that can be comparable to the one of Sweden. The article search was performed using CINAHL, Cochrane Library, Google Scholar, Internurse, Medline and PubMed. In addition, a manual search was also used. After the articles were reviewed, quality assessed and analyzed, four categories emerged and lay the base to the results. Result: The HH compliance of the HCW was low and their HH compliance was poorer before patient contact compared with after patient contact. Their HH compliance was good when caring for patients under contact precautions. Errors of the HCWs’ HH technique were observed, especially an improper use of gloves was discovered. It was also revealed that patients’ hand contamination rate was high and that their compliance towards HH practices was low. Patients’ attitudes towards HH were positive and they considered a good HH vital to reduce the occurrence of HAI.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Berglund, Kristiansson Elisabeth. "Vårdrelaterade infektioner - ett folkhälsoproblemGes patienten möjlighet att påverka?" Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för hälsovetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-25293.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Nilsson, Emma, and Isabella Svensson. "Att skydda patienterna. : Sjuksköterskans erfarenhet av vårdrelaterade infektioner." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för vårdvetenskap (VV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-42632.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner definieras enligt Socialstyrelsen som en ”Infektion som uppkommer hos person under sluten vård eller till följd av åtgärd i form av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom övrig vård och omsorg, eller som personal som arbetar inom vård och omsorg ådrar sig till följd av sin yrkesutövning”. Konsekvenserna av vårdrelaterade infektioner blir förlängda vårdtider, ett ökat lidande samt ökade kostnader för sjukvården. Sjuksköterskan spelar en viktig roll i prevention och kontroll av vårdrelaterade infektioner då det är sjuksköterskan som arbetar närmast patienten. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevda erfarenheter av prevention av vårdrelaterade infektioner inom hälso- och sjukvård. Metod: En litteraturstudie baserad på Fribergs metodbeskrivning. Litteraturstudien omfattar nio kvalitativa artiklar och en artikel med mixad design. Litteratursökningarna gjordes i två olika databaser, Cinahl och PubMed. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades utifrån SBU:s granskningsmall samt analyserades utifrån Friberg. Resultat: Sjuksköterskans erfarenhet beskrivs genom det övergripande temat skydda patienterna. Som i sin tur utgörs av tre teman, kunskap, tillgänglighet och att vara steget före. Därefter delades de tre teman in i fem subteman, personalens kunskap, patient och närståendes kunskap, handhygien och material, tidsbrist, identifiera risker hos patienter och skydda sig själv. Konklusion: Sjuksköterskorna upplever att kunskap är av stor vikt gällande förebyggandet av vårdrelaterade infektioner, deras egna kunskap likaså patienternas. Handhygien visade sig vara en betydande handling för prevention av vårdrelaterade infektioner. Sjuksköterskorna upplevde att tidsbrist ledde till stressiga situationer som resulterade i ett sämre genomförande av de preventiva åtgärderna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Holmberg, Linnéa, and Julia Sandin. "Sjuksköterskans följsamhet av hygienrutinerför att förhindra vårdrelaterade infektioner." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-92792.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Bauder, Sai, and Josefin Falk. "Att förebygga vårdrelaterade infektioner på en vårdavdelning : en litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-41971.

Full text

Abstract:

Introduktion: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är idag ett omfattande problem runt om i Europa och sjukvården står idag och i framtiden inför nya utmaningar. God hygien är avgörande för att motverka VRI, men trots det är beteendet för handhygien (HH) bristfälligt. Syfte: Att beskriva förebyggande åtgärder som kan förhindra att vårdrelaterade infektioner uppstår. Metod: Den här litteraturstudien har baserats på Polit och Becks (2012) nio-stegs-modell. Till litteratursökningen användes CINAHL och PubMed som databaser. Tio artiklar kvarstod efter en kvalitetsgranskning där fyra teman uppkom. Resultat: Miljöanpassning, aktivt ledarskap, kunskapsförbättring och repetitiva åtgärder var de teman studien grundade sitt resultat på. Miljöanpassning i form av isolering och rengöring av ytor hade en direkt förebyggande effekt på VRI. Kunskapsförbättring och repetitiva åtgärder som fungerar som påminnelser, tillsammans med ett aktivt ledarskap med goda förebilder var de bästa åtgärderna för att öka sjukvårdspersonalens följsamhet och gott beteende gällande HH, och därmed minska VRI. Slutsats: De viktigaste åtgärderna mot VRI visade sig vara utbildning, varierande påminnelser, återkoppling och aktivt samt engagerat ledarskap med goda förebilder inom teamet. Snabb isolering och rengöring vid specifik smitta visade sig också motverka att VRI uppstår.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Andersson, Amanda, and Johanna Persson. "Sjuksköterskors handhygien för att förebygga vårdrelaterade infektioner : En litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-65516.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Muttonen, Nina, and Henriksson Johanna Borres. "Sjuksköterskans evidensbaserade hygienåtgärder som kan förebygga vårdrelaterade infektioner : En systematisk litteraturstudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4429.

Full text

Abstract:

Föreliggande systematiska litteraturstudies syfte är att undersöka sjuksköterskans evidensbaserade hygienåtgärder som kan förebygga vårdrelaterade infektioner. Artiklarna söktes inom Högskolan Dalarnas bibliotek via databasen Electronic Library Information Navigator (ELIN). Använda sökord var Infect* and Prevent* and Nurs* and Hygien*. De artiklar vars titel och abstrakt motsvarade studiens syfte genomgick kvalitetsgranskning utifrån 28 stycken på förhand fastställda kriterier, sedan evidensgraderades artiklarna på basen av kvalitetsbedömningen med hjälp av en modifierad graderingsskala. Sammanlagt 15 artiklar uppnådde 60 % av kriterierna i granskningsmallen och användes i resultatet. Resultatet visade att det erhölls starkt vetenskapligt underlag för hygienåtgärd såsom hygienriktlinjer, handhygien, engångshandskar och desinfektion av händerna direkt efter avtagandet av engångshandskar. Studiens resultat visade att dessa fynd förebyggde vårdrelaterade infektioner, vilket var av betydelse då hygienåtgärder utgör grunden för all vård och främjar patientens hälsa, vilket i sin tur är kostnadseffektivt och gynnar den enskilda patienten. Resultatet i föreliggande studie diskuterades utifrån Nightingales omvårdnadsteori.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Lindström, Birger. "Följsamhet till riktlinjer för handhygien hos hälso och sjukvårdspersonal : en litteraturstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-155766.

Full text

Abstract:

Introduction: Good hand hygiene practice is the single most important measure to reduce the spread of bacteria and viruses in healthcare. For nurses, this has become more important as the spread of multidrug-resistant bacteria in hospitals is increasingObjective: To identify factors that are important for adherence to hand hygiene among health care workers with patient contact.Method: Systematic literature review. Original articles were searched in PubMed and Cinahl.Results: Factors of importance for compliance was profession, lack of time, knowledge/education, physical work environment, attitudes toward hand hygiene, and dry hands.Conclusion: More education, less workload and more visible placement of hand disinfectant containers are examples of actions that could lead to the improvement of staff hand hygiene and reduce the incidence of healthcare associated infections. Due to the fact that health care workers around the world have different training and approaches, the result of this study may be difficult to use. To increase adherence to hand hygiene, a similar study limited to a specific country, such as Sweden, would therefore be interesting to carry through.Keywords: hand hygiene, Infection Control, Compliance.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Gustavsson, Anna, and Viktoria Sohlin. "Sjuksköterskans roll i det preventiva arbetet vid vårdrelaterade infektioner - En litteraturöversikt." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-24862.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Marks, Robin, and Linda Nilsson. "Hur förbättrad handhygien kan reducera antalet vårdrelaterade infektioner : En allmän litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42074.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom hälso- och sjukvården som får stora konsekvenser för patienten men även för personal inom hälso- och sjukvården och samhället genom ekonomiska konsekvenser. Syftet: Syftet med den här studien var att undersöka hur handhygien kan förbättras för att reducera antalet vårdrelaterade infektioner. Metod: Metoden som använts till arbetet är allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Tio vetenskapliga artiklar som framkom under studien har använts i resultatet. Resultat: Resultatet som framkom av den här studien har delats upp i tre teman: Kombination av åtgärder, Påminnelse om handhygien och Utbildning i korrekt handhygien. Utbildning inom handhygien och att påminna personal om basala hygienrutiner samt att vara uppmärksam på riskmoment har visat sig vara effektiva åtgärder för att minska antalet vårdrelaterade infektioner inom hälso- och sjukvården. Konklusion: Det behövs mer utbildning av vårdpersonal och kontinuerliga påminnelser för att det ska få en varaktig effekt samt en större uppmärksamhet på konsekvenserna av vårdrelaterade infektioner.
Background: Cross infections are a problem in the healthcare with major consequences not only for the patient but also for the healthcare staff and society thru financial consequences. Aim: The aim of this study was to investigate how improved hand hygiene can reduce the number of cross infections. Method: The method used in this study was a general literature study with inductive approach. Ten scientific articles that have been found during this study have been used in the result. Result: The result that was found in this study has been divided into three themes: Combination of actions, Reminder of hand hygiene and Education in correct hand hygiene. Education in hand hygiene and reminding staff of basic hygiene routines as well as being aware of risk factors have proven to be effective measures to reduce the number of cross infections in health care. Conclusion: However, more training is needed for healthcare professionals and continuous reminders to have lasting effect and greater attention to the consequences of cross infections.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Englund, Cecilia, and Elena Lindström. "Hur röntgenpersonal kan reducera spridningen av vårdrelaterade infektioner : En integrativ litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-60595.

Full text

Abstract:

Introduktion: I Sverige har vårdrelaterade infektioner blivit en av de vanligaste vårdskadorna och på avdelningar med stora patientflöden, som till exempel på röntgenavdelningar, finns en ökad risk för smittspridning. Patienters olika medicinska tillstånd och skiftande miljöer de kommer från bidrar till en varierad bakterieflora på röntgenavdelningar. Syfte: Syftet med denna integrativa litteraturstudie var att beskriva hur röntgensjuksköterskor tillsammans med övrig hälso- och sjukvårdspersonal kan arbeta för att minska spridningen av vårdrelaterade infektioner med hjälp av basala hygienrutiner. Metod: Utifrån tre frågeställningar angående vårdrelaterade infektioner eftersöktes vetenskapliga artiklar i databaserna PubMed och CINAHL. 17 Artiklar granskades efter inspiration från Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) och analyserades enligt Whittemore och Knafls (2005) fem steg. Resultat: Av artiklarna som hittades tog två kategorier och sex underkategorier form. Kategorierna omfattade kontamineringsrisk och metoder och hjälpmedel för att hindra smittspridning med underkategorier som patienten, omgivning och utrustning. Slutsats: Röntgensjuksköterskor och utrustningen de använder i den dagliga omvårdnaden är en risk för smittspridning. Följsamheten av de basala hygienrutinerna behöver höjas och för att detta ska uppnås kan förbättringsarbeten användas.
Introduction: Healthcare-associated infections has become one of the more frequent injuries related to healthcare in Sweden and in departments with a great flow of patients, as in a radiology department, there is an increased risk for spread of contagion. The different medical conditions of patients and the variation of environments they come from contribute to a varying bacterial flora in a radiology department. Aim: The aim of this integrative literature review was to describe how radiology nurses, along with other healthcare professionals, can work to reduce the spread of healthcare-associated infections by means of basic hygiene routines. Method: Based on three formulated questions regarding healthcare-associated infections scientific articles were scoured in the databases PubMed and Cinahl. 17 articles were reviewed with inspiration from Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) and were analyzed with Whittemore and Knafl’s (2005) five steps. Result: From the articles two categories and six subcategories were formed. The categories contained risks of contamination and methods and aids to prevent contagion with subcategories such as the patient, the surroundings and equipment. Conclusion: Radiography nurses and the equipment used in daily care is a risk of contagion. The adherence to basic hygiene routines needs to be raised and for this to be achieved improvement interventions can be used.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Lindeberg, Mina, and Kristina Lindberg. "Examensarbete : Förebyggande av vårdrelaterade sårinfektioner hos patienter som genomgått kejsarsnitt." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-347509.

Full text

Abstract:

Background: Surgical site infection after cesarean section is common. It is the health care’s task to prevent surgical site infection from happening. And anticipate the risk factors that contribute to surgical site infection emerge. Purpose: The purpose of the study was to investigate the prevention care of surgical site infection associated with cesarean sections. Methods: The method used was literature review. The search was performed on the databases CINAHL and Pubmed. Keywords were developed through Swedish MESH. 11 quantitative articles were included in this study. The theoretical reference that was chosen was suffering. Results: The result showed that preventive care had a major impact on reducing the risk of surgical site infection after caesarean sections. Four domains were developed to prevent surgical site infection and risk factors for surgical site infection, associated with caesarean sections. These were preoperative, intraoperative and postoperative actions to prevent surgical site infections and risk factors for surgical site infections. The preoperative care was prophylaxis with anitbiotics and the time of administration, hair removal, antiseptics, administration of steroids and the comparison between klorhexedine and providone-iodine. Intraoperative care was non-absorbable sutures, wound length, comparison between sutures and surgical staples, contractor made of plastic, safety checklist and hair removal. The postoperative care was DACC- impregnated dressings. Risk factors was high BMI, obesity (BMI>30), skin rupture when using surgical staples, diabetes type 1 and 2, high age, previous cesarean section, smoking and emergency cesarean section. Conclusion: To reduce the risk for surgical site infections, the hospital staff should design clear guidelines based on evidence based research. It is important to prevent the risk of healthcare associated infections before surgery. Keywords: Surgical site infection, cesarean section, prevention, risk factors

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Bååt, Amanda, and Lisa Jonsson. "Betydande faktorer i sjuksköterskans arbete mot vårdrelaterade infektioner inom slutenvården : En litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-77546.

Full text

Abstract:

Introduktion/bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste typen av vårdskada och står för 34 % av alla vårdskador i Sverige. Detta leder till lidande för patienter och onödiga kostnader för sjukvården. Sjuksköterskans förebyggande arbete är därför viktigt för att uppnå en patientsäker vård. Syfte: Att belysa faktorer som har betydelse för sjuksköterskans förebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner inom slutenvården. Metod: Syftet besvarades genom en litteraturstudie som utfördes enligt Polit och Becks (2017) flödesschema. Databaser som användes var Cinahl och PubMed samt kompletterande manuella sökningar utifrån artiklarnas referenslistor. Sammanlagt representerar elva artiklar litteraturstudiens resultat. Samtliga artiklar har granskats enligt Polit och Becks (2017) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: Två huvudteman och tre underteman bearbetades fram som var av betydelse inom det förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner. Första huvudtemat var Arbetsmiljö och kultur på vårdavdelningen med tillhörande underteman; Att vara en god förebild, Stöttning och ledarskap samt Tillgång till riktlinjer. Andra huvudtemat var Kunskap och utbildning. Slutsats: Faktorer som har betydelse i det förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner är arbetsmiljö och kultur på avdelningen samt kunskap och utbildning. De teman som identifierats i litteraturstudiens resultat speglas mot varandra och sjuksköterskan behöver ha samtliga faktorer i sitt dagliga arbete för att förebygga vårdrelaterade infektioner inom slutenvården.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Andersson, Sanne, and Claes Tomtlund. "Sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnaden vid vårdrelaterade infektioner med fokus på Clostridium difficile." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-11511.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Socialstyrelsen beskriver en vårdrelaterad infektion som en infektion en patient kan få i samband med behandling eller vård inom alla olika former av vård och omsorg. Vårdrelaterade infektioner anser Socialstyrelsen utgör ett problem som orsakar onödigt lidande och stora kostnader för samhället. Det finns få studier som fokuserar på omvårdnaden av patienter som drabbats av den vårdrelaterade infektionen Clostridium difficile. Det finns mycket medicinsk forskning kring Clostridium difficile infektioner men forskning inom sjuksköterskans huvudområde omvårdnad är begränsad. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnaden av patienter med vårdrelaterade infektioner med fokus på infektioner orsakade av Clostridium difficile. Metod: Kvalitativ empirisk intervjustudie utgående från intervjuer med sex sjuksköterskor från en infektionsavdelning. Innehållsanalysen genomfördes i enlighet med Granheim och Lundmans (2004) tolkning av Krippendorffs kvalitativa bearbetningsmetod. Resultat: Studien resulterade i två huvudkategorier. Vikten av att observera patientens omvårdnadsbehov belyser betydelsen av sjuksköterskors erfarenheter för att kunna utföra personcentrerad omvårdnad. Kommunikation med patienten och anhöriga belyser betydelsen av att lyssna och se människan såväl patienter som anhöriga. Slutsats: Sjuksköterskans förmåga att observera patienters omvårdnadsbehov är ett viktigt redskap vid utformningen av patienters omvårdnad i samband med en CDI. Betydelsen av information om CDI till såväl patienter som anhöriga beträffande de särskilda hygienrutiner som ska tillämpas med syftet att uppnå säker vård. Sjuksköterskor som arbetar på en infektionsavdelning har erfarenhet av att vårda isolerade patienter vilket innebär att de intervjuade sjuksköterskorna ansåg att merarbetet med omvårdnaden av isolerade patienter med en CDI inte var något större problem.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Lidén, Anna Maria. "Skillnader i följsamhet och förutsättningar för basala hygienrutiner mellan personal inom kommunal- och sjukhusvård samt tillgången av skyddsmaterial." Thesis, Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-5866.

Full text

Abstract:

Abstract The purpose of this study was to describe and compare the degree of selfreporting succession to the basal hygienic routines of emplyees working in municipal old peoples care versus hospital care. It is also to describe the access of material available in prevention of cross infections. The study was also carried out with a comparative and quantitative run up design. The study is based on a questionnaire in the district of Gävleborg in the spring of 2009. Nurses, auxiliaries and carers whom were in close contact with patients were asked to join the study. In total 134 participated, 67 within municipal care and 67 from hospital care. The result showed that there was a lack of compliance of routines in both areas. The most significant difference was to be seen in the compliance of using hand disinfectant before close contact with the patients. The result proved also that there was a lack of access to the material needed to obtain a hygienic environment. In further it showed that there was a vast difference in the access to clean working clothes and protective aprons. Employees within the municipal care stated a higher access to these things. There was also a significant difference in the use of protective aprons and gloves, here again employees within the municipal care stated a higher compliance in the use of these. The conclusion of the study showed a clear difference in compliance of routines in hygiene and also access to materials needed in the basal routines of hygiene both in municipal and hospital`s care of elders.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Krona, Linnéa, and William Stocks. "Implementering av riktlinjer om säker vård för att undvika vårdrelaterade infektioner : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2897.

Full text

Abstract:

Bakgrund Vårdrelaterade infektioner är en vanligt förekommande vårdskada, som orsakar stora kostnader för samhället och lidande för den enskilde patienten. Riktlinjer finns till för att skapa en säker vård, som undviker vårdrelaterade infektioner och sjuksköterskan har ett professionellt ansvar i att följa riktlinjerna. Syfte Syftet var att belysa faktorer av betydelse för implementeringen av riktlinjer om säker vård för sjuksköterskans omvårdnad vid vårdrelaterade infektioner inom slutenvården. Metod Som metod genomfördes en allmän litteraturöversikt. 15 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed och en manuellt sökt vetenskaplig artikel bearbetades och analyserades. Resultat I resultatet framkom tre huvudkategorier och en underkategori som besvarade syftet. Den första kategorin belyste hur sjuksköterskan genom utbildning inom infektionskontroll, kan följa riktlinjer. Kommunikationen som en underkategori belyste verktyg för att bibehålla information från utbildningarna. Den andra huvudkategorin belyste ledarskapet och samarbete i team. Den tredje huvudkategorin belyste återkoppling på olika nivåer, men den återkoppling som berör sjuksköterskan var mellan kollegor. Slutsats Slutsatsen blev att utbildning inom infektionskontroll, ledarskap och samarbete i team, återkoppling, samt underkategorin kommunikation, var olika faktorer av betydelse för implementering av riktlinjer inom säker vård för prevention av VRI inom slutenvården. Den enskilda sjuksköterskan kan inte implementera riktlinjer, utan dessa implementeras på organisationsnivå. Men sjuksköterskan ska följa riktlinjerna som implementerats och använda dessa i omvårdnaden. Sjuksköterskan behöver enligt resultatet återkommande utbildning i infektionskontroll, visa ledarskap och samarbete i team, samt ge återkoppling mellan kollegor, för att eventuellt kunna bidra till en säkrare vård och undvika VRI.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Hellberg, Emma. "Vårdrelaterade infektioner från urinvägskatetrar : Vad säger kliniska studier om hur de bäst förhindras?" Thesis, Umeå universitet, Kemiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-101865.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Harnesk, Anttila Rebecca, and Vaara Cecilia Johansson. "Sjuksköterskors följsamhet av förebyggande rutiner mot vårdrelaterade infektioner inom slutenvård: En integrerad litteraturöversikt." Thesis, Luleå tekniska universitet, Omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-73775.

Full text

Abstract:

Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem runt om i världen och uppskattningsvis kan cirka 50 procent av dessa undvikas. Dessa medför stora kostnader för hälso- och sjukvård och samhälle samt ett stort lidande hos patienter. Syftet med denna integrerade litteraturöversikt var att sammanställa kunskap om faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet av rutiner i det förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner inom slutenvård. Tolv artiklar från databaserna Cinahl och PubMed analyserades med stöd av Whittemore och Knafls (2005) analysmetod. Resultatet visade att följsamhet till förebyggande rutiner påverkades av olika faktorer. De faktorer som framkom var vilken attityd och förhållningssätt sjuksköterskor hade, utbildning och kunskap, säkerhet, arbetsbelastning samt arbetsmiljö och ledarskap. Sjuksköterskor hade svårt att identifiera avvikande beteenden hos sig själva. Att ha en involverad ledare ledde till ökad följsamhet av handhygienrutiner och generellt kunde det ses brister i sjuksköterskors följsamhet av rutiner, men detta var något som förbättrades vid konstaterade infektioner. Hög arbetsbelastning och underbemanning sågs vara hindrande faktorer i det förebyggande arbetet mot VRI. Svårigheter att komma åt handfat och produkter som placerats på otillgängliga platser var en vanlig orsak till låg följsamhet. Det framkom att användning av strategier, såsom kommunikation och utbildning var avgörande för att höja patientsäkerheten. Omvårdnadsarbetet kan utvecklas genom att följsamheten för rutiner mot vårdrelaterade infektioner kan förbättras om sjuksköterskor är medvetna om vilka faktorer som kan påverka dem. Även patientsäkerheten kan förbättras genom en minskad smittspridning om rutinerna kring vårdrelaterade infektioner efterföljs av sjuksköterskor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Lemon, Anna, and Sara Lundmark. "Faktorer som påverkar följsamhet till riktlinjer i arbetet med vårdrelaterade infektioner : - En litteraturöversikt." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-31814.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner, som kan uppkomma vid behandling eller sjukhusvistelse, leder till stora kostnader för samhället samt ett stort lidande för de drabbade patienterna. Följsamhet av riktlinjer gällande basala hygienrutiner hos hälso- och sjukvårdspersonal kan reducera spridning av VRI. Syfte: Syftet var att belysa de faktorer som påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till riktlinjer i arbetet med vårdrelaterade infektioner inom hälso- och sjukvården. Metod: Totalt användes 23 stycken vetenskapliga artiklar till resultatet som påträffades i databaserna PubMed och Cinahl utefter relevanta sökord. Huvudkategorier och subkategorier skapades utefter en induktiv analysmetod. Resultat: Faktorer som visade sig påverka följsamheten till riktlinjer gällande hygien och smittspridning var exempelvis arbetsmiljön, attityder hos personalen samt tillgången till utrustning. Följsamheten visades generellt vara låg globalt. Diskussion: Följsamheten till riktlinjer visades vara bristfällig inom många områden och olika faktorer sågs som orsak. Florence Nightingales teorier om sjuksköterskans ansvar kan tydligt kopplas till litteraturöversiktens resultat. Slutsats: Organisatoriska samt individuella faktorer visades i litteraturöversikten påverka följsamheten och utfallet av VRI. Förbättring inom de båda faktorerna är nödvändig för att följsamheten ska kunna öka.

Godkännande datuma: 2017-03-21

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Dahlén, Karin, and Anna Nyström. "Handhygien : sjukvårdspersonalens följsamhet och efterlevnad : en systematisk litteraturstudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-2177.

Full text

Abstract:

Syftet med litteraturstudien var att finna vilka faktorer som påverkar sjukvårdspersonal att inte tvätta sina händer samt vilka åtgärder som kan göras för att basal handhygien lättare skall efterlevas. Studien skulle även beskriva vilka vårdrelaterade infektioner som kan förekomma när handhygien inte utförs adekvat. En systematisk litteraturstudie med artiklar från stora delar av världen genomfördes. Totalt användes 19 artiklar i resultatet varav 3 artiklar även i introduktionen. Artiklarna söktes via databaserna ELIN@dalarna, Blackwell Synergy, PubMed och CINAHL, och var publicerade mellan 1995 – 2006 och skrivna på svenska eller engelska. Resultatet visade att en av orsakerna till bristande följsamhet var att sjukvårdspersonalen ansåg att det var för tidskrävande att följa fastställda handhygienrutiner. Resultatet visade vidare att attityder, kunskap och vilja samt ålder och antal verksamma år i yrket hade betydelse för följsamheten. Tidigare allergi då sjuksköterskorna lättare fick eksem på sina händer vid handhygien och handspritens och tvättfatens placering hade också betydelse. Läkare hade generellt lägre följsamhet än sjuksköterskor. Stafylococcus Aureus, Rotavirus och Hepatit A virus hade bäst överlevnad i vårdmiljö men de sjukhusrelaterade infektionerna skilde sig något åt beroende på i vilket land studierna gjorts.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Nilsson, Malin, and Sandra Wahlsten. "Faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet till handhygienrutiner inom hälso- och sjukvård : en litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-30227.

Full text

Abstract:

Vårdpersonalens följsamhet av handhygienrutiner påverkar bakteriers smittspridning. Vikten av en god handhygien påverkar patientens omvårdnad och hälsa och information om faktorer som främjade eller hindrade handhygien var av betydelse. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som främjade eller hindrade vårdpersonalens följsamhet till handhygienrutiner inom hälso- och sjukvård. Metoden som tillämpats var litteraturstudie och Polit och Beck niostegsmodell följdes. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. En kvalitetsgranskning genomfördes efter ett urval där det framkom elva vetenskapliga artiklar varav fem artiklar var kvalitativa, fem kvantitativa samt en artikel innehållande både kvalitativ och kvantitativ metod. Delar i artiklarnas resultat identifierades och kunde sedan kategoriseras utifrån litteraturstudiens syfte. De kategorier som framkom i litteraturstudiens resultat var hygiensjuksköterska som nyckelperson, kunskap, ledarskap och organisation och förhållningssätt. Slutsatsen var att förmedla vikten av handhygienens betydelse inom hälso- och sjukvård för en patientsäkrare vård och minskandet av vårdrelaterade infektioner.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Wärmé, Linda, and Hoa Hoang. "Att belysa sjuksköterskors tillämpning av handhygienrutiner i sluten somatisk vård : En litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-83180.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste vårdskadan som uppkommer i sluten somatisk vård i Sverige. Vårdrelaterade infektioner är infektioner patienter får i samband med medicinsk eller kirurgisk behandling eller omvårdnad inom sluten somatisk vård. Problemet skapar ett stort lidande för patienter och samhället globalt. Tillämpning av handhygien är den viktigaste förebyggande åtgärden för att motverka vårdrelaterade infektioner. Syfte: Belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors tillämpning av handhygienrutiner inom sluten somatisk vård. Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes där elva artiklar analyserades. Artiklarna hade både kvantitativa, kvalitativa och mixade ansatser. Resultat: Resultatet av studien visade ett flertal faktorer som delas in i två huvudrubriker där flera underkategorier passade in. Kategorin organisatoriska faktorer innebar hög arbetsbelastning, begränsat material, interventioner samt ledarskap och feedback. Den andra kategorin vid namn individuella faktorer innefattade underkategorierna kunskap samt attityd och ansvar. Slutsats: Trots att riktlinjer om handhygien har funnits under längre tid kvarstår brister vid tillämpning av handhygienrutiner, vilket innebär att ytterligare förbättring krävs. Genom att öka medvetenheten hos sjuksköterskor beträffande dessa faktorer skapas förutsättningar till att förbättra det förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Eklund, Pär, and Frida Hjalmarsson. "Faktorer som påverkar sjuksköterskors handhygien på sjukhus - En litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-72185.

Full text

Abstract:

Introduktion: En god handhygien spelar en väsentlig roll i det förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner. På många håll brister handhygienen trots att en god handhygien är det främsta sättet att förhindra dessa infektioner. Syfte: Att identifiera faktorer som påverkar sjuksköterskors handhygien på sjukhus. Metod: Litteraturstudien genomfördes i enlighet med Polit & Becks (2012) niostegsmodell för litteraturstudier. Tio vetenskapliga artiklar inkluderades i litteraturstudien. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades induktivt. Resultat: Under databearbetningen framkom huvudkategorin Stödjande organisation med underkategorierna Utbildning, Påminnelser om betydelsen av handhygien, Materiella resurser, Arbetsmiljö och Stödjande ledning, samt huvudkategorin Sjuksköterskans medvetenhet med underkategorierna Medvetenhet kring att skydda sig själv, Medvetenhet kring att skydda patienter samt Medvetenhet om handhygienprestation. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar faktorer som påverkar sjuksköterskors handhygien; Utbildning som gav ökad kunskap kring handhygien och konsekvenser av bristande handhygien, påminnelser om betydelsen av handhygien, materiella resurser, arbetsmiljö, stödjande ledning, medvetenhet kring att skydda sig själv och patienter samt medvetenhet om handhygienprestation.
Introduction: Good hand hygiene plays an important role in the preventive work against health-related infections. In many places, hand hygiene fails, even though good hand hygiene is the primary way to prevent these infections. Purpose: To identify factors that affect nurses' hand hygiene in hospitals. Method: The literature study was conducted in accordance with the Polit & Beck (2012) nine-step model for literature studies. Ten scientific articles were included in the literature study. All articles were quality-checked and analyzed inductively. Result: During the data processing, the main category emerging organization emerged with the subcategories Education, Reminders of the Importance of Hand Hygiene, Material Resources, Work Environment and Supporting Leadership, as well as the main category Nurse's awareness with the subcategories Awareness of Protecting Self, Awareness of Patient Protection and Awareness of Hand Hygiene Performance. Conclusion: The results of the literature study show factors that affect nurses' hand hygiene; Education that provided increased knowledge of hand hygiene and the consequences of lack of hand hygiene, reminders of the importance of hand hygiene, material resources, work environment, supportive management, awareness of self-protection and patients and awareness of hand hygiene performance.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Davey, Amira, and Krantz Jaana. "Faktorer som kan inverka på sjuksköterskors följsamhet i att förebygga vårdrelaterade infektioner : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-20829.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner skapar stora påfrestningar i vården på samhälls-,organisations och individnivå. Vårdpersonalens tillämpning och följsamhet tillbefintliga evidensbaserade riktlinjer är det mest effektiva sättet att förbygga VRI. För attsjuksköterskor skall kunna bedriva ett preventivt arbete och möjliggöra en patientsäkervård är det av vikt att undersöka de faktorer som påverkar följsamheten till dessariktlinjer.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som kan leda till attsjuksköterskor inte följer evidensbaserade riktlinjer för att förebygga vårdrelateradeinfektioner. Vidare har syftet varit att granska artiklarna avseende dess datainsamlingsmetod.Metod: En deskriptiv litteraturstudie med fjorton artiklar som underlag. Artiklarna haräven granskats utifrån dess datainsamlingsmetodHuvudresultat: Flera olika faktorer samverkar till varför sjuksköterskor inte följerevidensbaserade riktlinjer, där både inre och yttrefaktorer ingår. Tydligt framkommer attsjuksköterskor saknar kunskap och praktiska färdigheter. Sjuksköterskansföreställningar om den egna kapaciteten och den faktiska tillämpningen av riktlinjernaöverensstämmer med verkligheten. Vidare framkom att sjuksköterskornasföreställningar om konsekvenser, där sjuksköterskan har en tendens att minimeraomfattningen av de konsekvenser, som deras handlande eller underlåtelse av handlande,kan medföra.Slutsats: Sjuksköterskor saknar kunskap kring evidensbaserade riktlinjer för attförebygga vårdrelaterade infektioner. Dock finns det flera faktorer som kan förklaravarför inte riktlinjerna efterföljs.
Background: Healthcare associated infections creates great strains in healthcare at asocietal-, organizational- and individual level. Healthcare workers implementation andadherence to existing evidence-based guidelines is the most effective way to preventnosocomial infections. For nurses to conduct preventive work and enabling a safe carefor patients, it is important to examine the cause of deficiencies in adherence to theseguidelines.Aim: The aim of this survey was to describe factors that can explain why nurses do notfollow evidence-based guidelines for preventing healthcare-associated infections.Furthermore, the aim has been to examine the articles regarding the data collection method.Method: A descriptive literature survey based on fourteen articles. Articles have beenexamined in terms of the data collection method.Main result: Several different factors contribute to why nurses do not follow evidence-based guidelines, where both internal and external factors interact. It’s clearly revealedthat nurses lack knowledge and practical skills. Nurses' beliefs about their own capacityand actual application of the guidelines correspond poorly with reality. It has alsoemerged that according to the nurses' beliefs about consequences, the nurse has atendency to minimize the extent of the consequences of their act or omission of action. Conclusion: Nurses lack knowledge about evidence-based guidelines for preventinghealthcare-associated infections. However, there are several factors that could explainwhy the guidelines are not applied.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Hemå, Carina. "Preoperativ handdesinfektion hos operationspersonal : Enkätstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-53868.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Persson, Yvonne, and Johnny Nyberg. "Handhygien på en intensivvårdsavdelning : Ett stickprov ur verkligheten." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-18739.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Johansson, Maria, and Sophia Westerfors. "Hälso- och sjukvårdspersonalens attityder och följsamhet till hygienrutiner för att förebygga vårdrelaterade infektioner, en litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27867.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är vanligt förekommande och är det största hotet mot patientsäkerheten inom hälso- och sjukvård. Detta kan förebyggas genom tillämpning av basala hygienrutiner. Syfte: Att sammanställa aktuell forskning om hälso- och sjukvårdspersonalens attityder och följsamhet av hygienrutiner för att minska risken för vårdrelaterade infektioner. Metod: En litteraturöversikt baserad på 16 stycken vetenskapliga artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixad forskningsmetodik utförda i 14 olika länder. Resultat : Resultatet som framkom delades in i två kategorier: attityder och följsamhet. Den attityd som hälso- och sjukvårdspersonal hade visade sig påverka vilken följsamhet de hade till de basala hygienrutinerna. Följsamheten till hygienrutiner visade sig vara högre efter patientkontakt än innan patientkontakt. Följsamheten till olika moment i hygienrutinerna visade sig skilja sig åt. Slutsats: För att minska de vårdrelaterade infektionerna och därmed öka patientsäkerheten är det viktigt att all hälso- och sjukvårdspersonal tar ansvar för det förebyggande arbetet och tillämpar de basala hygienrutinerna.
Background: Cross infections or hospital-aquired infections are common and are the main threat to patient safety in healthcare. This can be prevented by the application of hygiene routines. Purpose: To compile current research on health professionals ' attitudes and adherence to hygiene practices to reduce the risk of cross infection/ hospital-aquired infection. Method: A literature review based on 16 scientific articles of qualitative, quantitative and mixed research methodology conducted in 14 different countries. Results: The result that emerged was divided into two main categories: Attitudes and Adherence. The attitude of healthcare professionals had been shown to affect the compliance they had with the basic hygiene routines. Adherence to hygiene procedures was shown to be higher after patient contact than before patient contact. The adherence to the various parts of the hygiene routines was shown to differ. Conclusion: In order to reduce healthcare-associated infections and thus increase patient safety, it is important that all health care professionals take responsibility for prevention and apply the hygiene practices routines.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Andersson, Carolina, and Louise Bengtsson. "Slarvets offer : Ärenden hos Patientnämnden rörande vårdrelaterade infektioner samt bristande hygien och vårdmiljö ur ett patientperspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-341012.

Full text

Abstract:

Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste vårdskadan på svenska sjukhus och drabbar årligen 9 % av sjukhusens patienter. Syftet med studien var att undersöka inkomna synpunkter och klagomål till Patientnämnden rörande brister i hygien och vårdmiljö samt vårdrelaterade infektioner. Datainsamling skedde genom att ärenden som inkommit till Patientnämnden under perioden 160701–170630 studerades. För att besvara syftet har en deskriptiv design och huvudsakligen kvalitativ textanalys med induktiv ansats använts. Resultatet av studien visade att tio ärenden innehållande upplevda brister i hygien och vårdmiljö samt 26 ärenden innehållande vårdrelaterade infektioner inkommit till Patientnämnden under den aktuella tidsperioden. Upplevda brister i hygien och vårdmiljö gjorde att patienter och närstående ansåg vårdpersonalen vara okunnig och slarvig, samt att de ifrågasatte vårdens städrutiner. Att drabbas av en vårdrelaterad infektion beskrevs som frustrerande, med förlängda vårdtider samt ett minskat förtroende för vården. Vårdrelaterade infektioner orsakade ett fysiskt och psykiskt lidande. Enligt Virginia Henderson är målet med omvårdnad en bättre hälsa för den människa som vårdas samt att omvårdnaden ska ge patienten sitt oberoende tillbaka så snart som möjligt. När patienter drabbas av en vårdrelaterad infektion misslyckas således vårdpersonalen med omvårdnadens mål. Att öka vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner samt förståelsen för patientens situation leder till minskat lidande för patienter och närstående.
Health care acquired infections are the most common injuries resulting from care that occur in Swedish hospitals and 9 % of hospitalized patients are affected annually. The aim of this study was to investigate the comments and complaints received by the Patients Advisory Committee regarding the hospitals shortcomings in hygiene and healthcare environment and health care acquired infections. To collect data cases received by Patients Advisory Committee during 160701-170630 were analysed. A descriptive design and qualitative data analysis was used. The results of this study showed that ten cases containing perceived shortcomings in hygiene and healthcare environment and 26 cases involving health care acquired infections were received by Patients Advisory Committee. Due to the experienced deficiencies in hygiene and the healthcare environment patients and close relatives considered the healthcare staff to be ignorant and sloppy. They also questioned their cleaning routines regarding the healthcare environment. As a patient, being affected by a health care acquired infection was described as frustrating, with extended care times and reduced confidence in the overall healthcare organization. Health care acquired infections caused physical and mental suffering. According to Virginia Henderson, the aim of nursing care would always be a better health for the persons being cared for and to help them regain their independence. The result of the study show that the health care system has failed in this regard. Increasing compliance to basic hygiene routines and the understanding of the patients’ situation lead to reduced suffering for patients and relatives.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Sandin, Anna. "Intervention om förbättrad handhygien minskar bakterieförekomsten på patienters händer." Thesis, Umeå universitet, Biomedicinsk laboratorievetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-58647.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Eliasson, Malisa, and Aylin Özden. "Hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet och attityder till handhygienrutiner i slutenvården : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1770.

Full text

Abstract:

Bakgrund Sedan 1800-talet har handhygienens betydelse för att minska smittspridningen mellan patienter i sjukvården varit känd. Idag finns rutiner och föreskrifter för hur sjuksköterskan ska arbeta på ett vårdhygieniskt sätt, för att minska smittspridningen mellan patienterna som sker via sjuksköterskans händer. Vid bristande följsamhet gällande handhygienrutiner ökar risken för vårdrelaterade infektioner, som i sin tur leder till ökat lidande för patienten och ökade kostnader för sjukvården. En tredjedel av vårdrelaterade infektioner går att förebygga. Trots det insjuknar tio procent av patienterna i akutsjukvården i en vårdrelaterad infektion i Sverige. Syfte Syftet var att beskriva följsamheten samt attityder till rutiner kring handhygien hos hälso- och sjukvårdspersonal i slutenvården. Metod Arbetet är utformat som en litteraturöversikt med strävan efter systematik. I arbetet har 15 granskade artiklar inkluderats från databaserna Cinahl och PubMed. Artiklar var peer reviewed och godkända av en etisk kommitté. Resultat Följsamheten till hygienrutinerna var genomgående låg. Subjektiva åsikter och attityder hos sjuksköterskan och flertalet faktorer påverkade följsamheten. De mest betydande faktorerna var hög arbetsbelastning och tidsbrist. Hygienprogram var en betydande faktor som förbättrade följsamheten till hygienrutinerna. Slutsats Förbättrad kunskap, kontinuerligt arbete med attityder och tydliga förebilder behövs för en ökad följsamhet. Ett kontinuerligt arbete med hygienrutiner förbättrar följsamheten, exempelvis genom ett hygienprogram. Därför bör ett hygienprogram ständigt vara aktivt på vårdavdelningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Gustafsson, Lisa, and Anine Olofsson. "Följsamhet av basala hygienrutiner på operationssal." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-18129.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Verksamheter som innefattas av Hälso- och sjukvårdslagen ska följa föreskriften om basal hygien i vård och omsorg vilket är det mest grundläggande åtgärden för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Årligen drabbas 65 000 människor av vårdrelaterade infektioner som leder till stora kostnader för samhället och patienter utsätts för onödigt lidande. För att förhindra uppkomsten av vårdrelaterade infektioner har samtliga på en operationssal ett gemensamt ansvar att försöka förhindra det. Syfte: Syftet är att undersöka vårdpersonalens följsamhet av basala hygienrutiner på operationssal. Metod: En strukturerad deskriptiv observation med kvantitativ ansats. Studien omfattade 22 observationstillfällen på två sjukhus i Västra Götaland. Resultat: Resultatet visar att majoriteten av anestesisjuksköterskorna och pass använde engångsförkläde. Majoriteten av operationssjuksköterskorna förhöll sig till hygienrutinerna vid klädseln av den sterila delen av operationen. Följsamheten till hygienrutinerna uppnåddes vidare i varierande grad. Under observationerna öppnades dörrarna totalt 393 gånger och 149 människor har befunnit sig på operationen. Konklusion: Studien visar att det finns brister vad gäller följsamheten av hygienrutiner. Det är viktigt att uppmärksamma för att kunna planera förbättringsarbete på de avdelningar observationerna ägt rum. Konsekvenserna blir både ekonomiska märkbara och patienten blir utsatt för ett vårdlidande. Därför är det viktigt att på en operationsavdelning jobba på ett systematiskt sätt för att förbättra rutinerna kring hygien.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Larsson, Amanda, and Johanna Vilhelmsson. "Orsaker till bristande handhygien hos sjuksköterskor : En litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-77704.

Full text

Abstract:

Introduktion: Den basala hygienen är viktig för att reducera spridning av bakterier och virus. En del av den basala hygienen är handhygienen, vilket kan tyckas vara en enkel åtgärd men mycket effektiv för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Trots det har nästan var tionde patient som vårdas på svenska sjukhus en infektion relaterad till vård och behandling och flera av dem hade kunnat förebyggas genom strikt basal hygien. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa orsaker till bristande handhygien hos sjuksköterskor. Metod: Litteraturstudien baserades på Polit och Becks (2017) nio steg. Databassökningar gjordes i CINAHL och PubMed. Till resultatet kvarstod 11 artiklar. En tematisk analys av artiklarnas data genomfördes utifrån Polit och Beck (2017). Efter analys framkom teman som sedan utgjorde litteraturstudiens resultat. Resultat: Utifrån artiklarna utformades fyra teman för olika orsaker till bristande handhygien hos sjuksköterskor. Temana var följande; arbetsklimat, attityder, kunskap samt tillgänglighet. Slutsats: Litteraturstudiens resultat belyser orsaker till bristande handhygien hos sjuksköterskor som medför ökad risk för smittspridning och vårdrelaterade infektioner. Resultatet kan användas i kvalitets- och förbättringsarbete som avser bidra till en säker vård av hög kvalitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Hofny, Sofia, and Filippa Holm. "Sjuksköterskans följsamhet till hygienrutiner i relation till antibiotikaresistens : En litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-77712.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Antibiotikaresistens uppkom kort efter upptäckten av antibiotika. Sjuksköterskor är en vanlig smittväg för resistenta bakterier då de i stor utsträckning exponeras för patogener. Resistenta bakterier kan för patienten öka mortaliteten och morbiditeten. Sjuksköterskans följsamhet till god hygien är en avgörande faktor för smittspridning på sjukhus. Trots styrdokument och handlingsplaner fortsätter antibiotikaresistenta patogener att öka.Syfte: Att belysa sjuksköterskans följsamhet till hygienrutiner på sjukhus samt att beskriva eventuella faktorer som kan påverka följsamheten. Metod: Litteraturstudien utfördes med ett systematiskt och induktivt arbetssätt. Artiklar söktes i databaserna Cinahl, PubMed och Psycinfo. Metoden genomfördes med hjälp av Polit och Becks (2016) nio steg och resultatartiklar granskades med Polit och Becks (2016) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: 15 artiklar bearbetades till ett resultat varav 14 kvantitativa och en kvalitativ. Fem teman framkom ur artiklarna: följsamhet, arbetsbörda och tid, kommunikation och kunskap, utförandet av hygienrutiner och interventioner. Slutsats: Följsamheten till hygienrutiner var varierande. Faktorer påverkade följsamheten. Kunskap var en faktor som hade stor påverkan. Interventioner för att förbättra följsamheten hade betydelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Wester, Viktor, and Albert Ruhani. "Rena händer kan rädda liv : En litteraturöversikt som beskriver vilka faktorer som påverkar att följsamheten till handhygien brister." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-19992.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Handhygien är det mest effektiva sätter för förebyggandet av vårdrelaterade infektioner. Trots sjuksköterskans kunskap om varför vårdrelaterade infektioner förekommer förblir följsamheten till handhygien svag. Genom att identifiera varför följsamheten är svag behövs faktorer identifieras. Tidigare faktorer har identifierats och anses vara otillräckliga för att kunna bevisa påverkningen av sjuksköterskans följsamhet till handhygien. Syfte: Att beskriva faktorer som trots kunskap hos sjuksköterskan bidrar till att följsamheten till basala hygienrutiner brister gällande handhygien inom slutenvården. Metod: En integrerad litteraturöversikt valdes enligt Whittemore och Knafl (2005). Då nio vetenskapliga artiklar ingick som bestod av sju kvantitativa och två kvalitativa studier. Resultat: Både tidigare faktorer och fler faktorer identifierades som hade påverkan till följsamhet av handhygien. I resultatet framkom det att en bra förebild och ledare var den mest omtalade faktorn som påverkade sjuksköterskan mest att utföra handhygien. Resultatet visade ett tydligt samband mellan faktorerna och deras påverkan av varandra. Slutsats: De identifierade faktorer som framkommer i resultatet kan bidra med kunskap och stöd till sjuksköterskan för att arbeta på ett patientsäkert sätt och förhindra smittspridning av vårdrelaterade infektioner.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Nazari, Asha, and Elsa Parker. "Faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet av god handhygien i sjukhusmiljö : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-24913.

Full text

Abstract:

God handhygien är det viktigaste verktyget för att förhindra smitta och vårdrelaterade infektioner (VRI) inom hälso- och sjukvård. Vårdpersonal är också skyldiga att utföra god handhygien enligt hygienriktlinjer, men ibland fallerar detta. Syftet med studien är att beskriva faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet av god handhygien i sjukhusmiljö. Metoden var en litteraturstudie med sju kvantitativa- och två kvalitativa vetenskapliga artiklar. Under granskningens gång identifierades två teman: “Negativa orsaker till sämre handhygien” och ”Positiva orsaker till god handhygien”. Resultatet visade att okunskap, hög arbetsbelastning, tidsbrist och avsaknad av material var orsaker till sämre handhygien. Bra ledarskap och återkoppling, regelbunden utbildning och förbättrad arbetsmiljö runt patienten ökade följsamheten av god handhygien. Vi kom fram till att sjuksköterskan, som är en ledare i sin profession, bör utöva bra ledarskap genom att entusiastiskt och kontinuerligt informera, utbilda och motivera medarbetare till god handhygien. Material i patientnära miljö och påminnelser om god handhygien genom text och bild är också av betydelse för förbättrad följsamhet av god handhygien på lång sikt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Lavrell, Karianne, and Linnéa Westerlund. "Lite skit har väl ingen dött av : en litteraturöversikt om orsaker som kan påverka sjuksköterskans förebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3246.

Full text

Abstract:

Bakgrund Vårdrelaterade infektioner är den vanligast förekommande vårdskadan i Sverige och skapar stora problem både på individ- och samhällsnivå. Undersökningar visar att majoriteten av alla vårdrelaterade infektioner kan undvikas, ändå visar framtagen statistik inga tecken på förbättring. Säker vård är en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser och ett centralt begrepp gällande förebyggning av vårdrelaterade infektioner. Vikten av basala hygienrutiner påvisades redan för drygt 200 år sedan, tydliga lagar och förordningar finns att tillgå och sjuksköterskans kompetens- och ansvarsområde finns klart beskrivet. Syfte Syftet var att beskriva orsaker som kan påverka sjuksköterskans förebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner. Metod Metoden som användes var en litteraturöversikt som baserades på 17 vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes via databaserna PubMed och CINAHL och etiska överväganden har gjorts i studierna. Artiklarna analyserades genom en integrerad analys och bedömdes utifrån Sophiahemmets bedömningsunderlag. Resultat Ett flertal orsaker identifierades i resultatet, såsom individuella, organisatoriska och kollektiva orsaker. Dessa påverkade i olika grad det förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner. Brister i sjuksköterskans ansvar, kunskapsluckor, sjuksköterskans behov av att skydda sig själv, brister i organisationen samt en negativ vårdkultur präglade resultatet. Slutsats Flera olika orsaker leder till att risken för vårdrelaterade infektioner ökar. Sjuksköterskorna verkade inte förstå vikten av förebyggande åtgärder och anledningen till att de finns, utan de var främst ute efter att skydda sig själva. Orsakerna är påverkningsbara och behovet av åtgärder är stort. Genom att medvetandegöra orsakerna som kan påverka det förebyggande arbetet ges möjlighet att sätta in preventiva åtgärder och minska onödiga risker som patienter i dag utsätts för.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Rönntoft, Sophie, and Mari Hansson. "Följsamhet av basala hygienrutiner bland hälso- och sjukvårdspersonal : - en litteraturöversikt." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-13818.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Vikten av hygienrutiner upptäcktes redan på 1800-talet.Vårdrelaterade infektioner är än idag ett stort problem. Syfte: Att belysa vilkafaktorer som påverkar följsamheten av basala hygienrutiner bland hälso- ochsjukvårdspersonal. Metod: Litteraturöversikten baserades på 15 kvalitativa ochkvantitativa vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen gjordes i databasernaPubMed och Cinahl. De utvalda artiklarna analyserades med hjälp av manifestinnehållsanalys. Resultat: Det visade sig att hälso- och sjukvårdspersonalinte alltid följde riktlinjerna för hygienrutiner. Det framkom att stress, brist påkunskap, tillgång till hygienprodukter var några av faktorerna som påverkadeföljsamheten. För att öka följsamheten användes olika typer av utbildning ochfeedback. Diskussion: Vad är det som gör att det är svårt att följa de basalahygienrutinerna? Är det så att sjukvårdspersonal faktiskt tror att de följer rutinerpå ett korrekt sätt och därför inte ändrar sitt beteende? Slutsats: Information,praktiska övningar samt feedback behövde införas kontinuerligt för att uppnå godeffekt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Asanaj, Suzana, and Eveline Jonsson. "Faktorer som påverkar följsamheten kring handhygien hos sjuksköterskor inom slutenvården : En litteraturöversikt." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-39820.

Full text

Abstract:

Bakgrund:Årligen drabbas miljontals människor runt om i världen av vårdrelaterade infektioner, VRI, som en konsekvens av bristande handhygien hos sjuksköterskor. Det här leder till lidande för patienter och ökade kostnader för samhället. Kunskapen kring bristande handhygien och dess konsekvenser har existerat sedan 1800-talet, trots det brister handhygien inom slutenvården än idag. Som sjuksköterska finns ett ansvar att utföra säker vård och minimera risken för vårdskador där VRI ingår som ett problemområde i säker vård. Syfte:Syftet var att kartlägga faktorer som påverkar sjuksköterskans följsamhet kring handhygien i slutenvården. Metod:En litteraturöversikt har genomförts för att samla in vad som är känt inom området. För att svara på syftet användes 13 kvantitativa artiklar som analyserades med hjälp av Fribergs trestegs-modell. Resultat:Resultatet visar att följsamheten hos sjuksköterskor brister runt om i världen och att följsamheten kring handhygien påverkas av både personliga faktorer och organisationsfaktorer. Slutsats:Många forskare har studerat liknande fenomen under ett flertal år och visar på att faktorer som påverkar följsamheten inte har förändrats. Följsamheten efter exempelvis interventioner har inte varit hållbar fastän kunskapen om konsekvenser av bristande handhygien ökat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Arrue, Michelle, and Frida Larsson. "God handhygien, en varierande omvårdnadshandling : en litteraturöversikt om hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till riktlinjer för handhygien inom slutenvård." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2624.

Full text

Abstract:

BAKGRUND Handhygien innebär handtvätt samt användning av handdesinfektionsmedel för att få bort smuts och mikroorganismer från händer. Vidare innebär basal handhygien riktlinjer och rutiner för skötsel av handtvätt och användning av handdesinfektionsmedel inom hälsooch sjukvården. Riktlinjerna och rutinerna ska tillämpas av hälso- och sjukvårdspersonal inom all hälso- och sjukvård världen över. Hälso- och sjukvårdspersonalens förmåga att utföra arbetsuppgifter enligt riktlinjerna är en faktor som påverkar förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner är ett problem för patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården som kan leda till ökat lidande för patienten. SYFTE Syftet med studien var att beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till handhygien inom slutenvård. METOD En allmän litteraturöversikt valdes som metod. Litteratursökningar gjordes i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Sökorden som användes till litteraturöversikten var “hand hygiene”, “handwashing”, “compliance”, “nurses”, “nursing staff, hospital”, “professional compliance”, och “guideline adherence”. 15 artiklar har inkluderats i resultatet. RESULTAT Huvudfynden från resultatet innefattade en variation av följsamhet till handhygien samt brist på resurser och faciliteter. Hudproblem relaterat till handhygien samt varierande riktlinjer för handhygien, var ytterligare huvudfynd. Resultaten baserades på observations-, enkät- och intervjustudier. SLUTSATS Det finns ingen entydighet kring hur hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till handhygien inom slutenvård ser ut. Variationen av följsamhet till handhygien visar att WHO:s globala riktlinjer inte lyckas omsättas i praktiken i den mån det behövs. Riktlinjer behöver anpassas för att gynna alla länder oberoende av landets socioekonomiska ställning. Därmed kan patientsäkerheten öka och vårdlidandet minska. Nyckelord: Basal handhygien, Följsamhet, Handhygien, Slutenvård, Vårdrelaterade infektioner.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Envall, Lisa, and Mikaela Wallerud. "Följsamhet av såromläggningsrutiner vid en ortopedklinik." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1271.

Full text

Abstract:

Bakgrund I hälso- och sjukvårdslagen förklaras att vården bör upprätthålla en god kvalitet och en god hygienisk standard för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade sårinfektioner står för ett påtagligt lidande för den enskilda patienten och innebär stora kostnader för samhället. Det finns även en tydlig sammankoppling mellan bristande hygienrutiner och ökat antal vårdrelaterade infektioner. En förebyggande åtgärd för att minska antalet vårdrelaterade sårinfektioner är de väl dokumenterade rutiner för såromläggningar som finns utformade. Grundat på detta är det intressant att undersöka hur såromläggningsrutiner och basala hygienrutiner efterföljs. Syfte Syftet var att studera tillämpning av såromläggningsrutiner och basala hygienrutiner i samband med såromläggning vid en ortopedklinik. Metod Som metod för studien valdes en strukturerad observationsstudie med observationsschema. Totalt utfördes 18 observationer. Författarna valde att förhålla sig icke deltagande som observatörer. Resultat Vid observationer av såromläggningsrutiner sågs en hög följsamhet gällande basal hygien, gällande handhygien var följsamheten lägre. En hög följsamhet sågs beträffande användning av handskar och plastförkläde vid patientkontakt. Korrekt rengöring av såret samt upptorkning av omgivande hud observerades mer sällan och det var inte alltid vårdpersonalen valde rätt såromläggningsrutin. I ett flertal moment observerades skillnader mellan yrkesgrupperna. Slutsats Resultat i föreliggande studie återspeglade att följsamheten gällande såromläggningsrutiner och basala hygienrutiner i samband med detta var något lägre än vad tidigare genomförda studier påvisat. Studien visar även på en skillnad mellan undersköterskor och sjuksköterskor gällande delar av de basala hygienrutiner och såromläggningsrutiner. I studien ges förslag på metoder som syftar till att öka vårdpersonalens följsamhet vad gäller rutiner för basala hygienrutiner i samband med såromläggning. Nyckelord sår, såromläggning, basala hygienrutiner, följsamhet, vårdrelaterade infektioner.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Bylund, Ann-Sofie, and Johan Sjönell. "Bristande handdesinfektion speciellt före patientkontakt : En observationsstudie om vårdhygien inom ambulanssjukvård." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-395.

Full text

Abstract:

Det har varit känt sedan 1800-talet att en god handhygien leder till en minskning av vårdrelaterade infektioner (VRI). Mer än 150 år senare brister fortfarande vårdhygienen och bara i Europa drabbas årligen omkring 3,2 miljoner människor av VRI. Ökade kostnader för hälso- och sjukvården blir följden av VRI men framförallt ett stort och onödigt lidande för patienten. Följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler har i ett flertal studier visat sig vara en betydande åtgärd för att bekämpa VRI. Trots det finns det endast ett fåtal studier om följsamheten inom ambulanssjukvård och resultaten är varierande men genomgående påvisas låg följsamhet. Studiens syfte var att beskriva ambulanspersonalens följsamhet till de basala hygienrutinerna och klädreglerna. En deltagande observationsstudie genomfördes på tre olika ambulansstationer inom upptagningsområdet för Södra Älvsborgs Sjukhus. Totalt gjordes 32 observationer. Följande variabler studerades: desinfektion före och efter patientkontakt, användning av handskar och engångsförkläden, korrekt arbetsdräkt, inga ringar, armband eller klockor samt kort eller uppsatt hår. Resultatet visar att personalen desinfekterade händerna före och efter patientkontakt i 19 respektive 75 % av observationerna. Inga smycken observerades och personalen hade kort eller uppsatt hår. Även tidigare forskning visar låg följsamhet till handdesinfektion. Med tanke på att ambulanssjuksköterskor och all vårdpersonal enligt hälso- och sjukvårdslagen är skyldiga att ge vård av god kvalité med god hygienisk standard, visade även föreliggande studie på bristande följsamhet till hygienrutinerna. En möjlig orsak till bristande följsamhet kan vara den komplicerade kontext inom vilken ambulanspersonalen verkar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Grenevik, Pontus, and Karlsson Jonas. "Vårdpersonalens följsamhet till handhygien : - En empirisk kvantitativ studie." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44277.

Full text

Abstract:

Den allra vanligaste smittspridningsvägen inom vården är kontaktsmitta via händer. Där av är det nödvändigt och av stor vikt att vid allt vårdarbete tillämpa basala hygienrutiner där handhygien är en del. Basala hygienrutiner är det viktigaste för att förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI). Det patientnära arbetet ska ske förebyggande för att kunna förhindra att en patient drabbas eller riskerar att drabbas av vårdskada för att utföra en säker vård. Globalt sett är VRI den vanligaste typen av vårdskada idag och skapar onödigt lidande för patienten samt ökade kostnader för samhället. Syftet var att undersöka vårdpersonalens följsamhet till handhygien inom en medicinsk akutvårdsavdelning. Data har samlats in genom regelbundna observationer varje månad från 2013 till 2018 på en medicinsk akutvårdsavdelning i södra Sverige. Följsamheten till användning av handsprit före patientkontakt är lägre jämfört med användning av handsprit efter patientkontakt hos både undersköterskor och sjuksköterskor. Studien visar att undersköterskor har högst följsamhet till handhygien vid användning av handsprit både före och efter patientkontakt, jämfört med sjuksköterskor. Vid användning av handskar skiljer det sig under åren. För att uppnå en god följsamhet för handhygien hos vårdpersonal kan verksamheten identifiera brister i det patientnära arbetet och sträva efter att förbättra rutiner för basala hygienrutiner.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Byström, Lena, and Anneli Nilsson. "Följsamhet till basala hygienrutiner i operationsrummets vårdmiljö : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3079.

Full text

Abstract:

Vårdrelaterade infektioner är en av de största säkerhetsriskerna inom sjukvården och drabbar patienterna. Att drabbas av detta leder till stora kostnader för sjukvården men även stort lidande för patienten med smärtor och många behandlingar som följd. Operationsrummet är en speciell vårdmiljö med en unik infektionsprevention som ställer höga krav på operationsteamets medlemmar. Det är av vikt att personalens följsamhet till basala hygienrutiner är korrekt utifrån de riktlinjer som finns för att patienter inte ska drabbas av en vårdrelaterad infektion utan återfå hälsan efter sin operation. Syftet var att belysa riktlinjer och faktorer som påverkar följsamheten till basala hygienrutiner hos vårdpersonal i operationsrummets vårdmiljö. Metoden som valdes var en litteraturöversikt. Artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL och totalt inkluderades 16 stycken vetenskapliga original artiklar publicerade mellan 2008–2018 i resultatet. Resultatet visade att följsamhet till riktlinjerna gällande hygienrutiner var låg i operationsrummet av den vårdpersonal som inte ingick i den direkta kirurgiska operationen. Faktorer till den låga följsamheten av riktlinjerna har sammanställts inom olika kategorier. Dessa är att vårdpersonalens kunskap om basala hygienrutiner var bristfälliga, tillämpning av handhygien utfördes inte utifrån WHO:s fem moment inom handhygien, användning av osterila handskar utfördes utan strukturerad rutin som att desinfektera händerna före samt efter användning. Resultatet visade också att beteenden och attityder till handhygien kan förändras efter utbildning i basala hygienrutiner. Slutsatsen är att följsamheten till basala hygienrutiner i operationsrummet var otillräcklig. En patientsäker omvårdnad bygger på goda kunskaper hos vårdpersonalen om faktorer som påverkar basala hygienrutiner och det är av största vikt att dessa kunskaper tillämpas i det preventiva arbetet mot vårdrelaterade infektioner.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Björklund, Christina, and Anna Fagring. "Att förebygga CVK-relaterade infektioner - en litteraturstudie om sjuksköterskans åtgärder." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25169.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Centrala venkatetrar förekommer idag inte bara på intensivvårdsavdelningar utan har även blivit en vanlig företeelse på vårdavdelningar där allmänsjuksköterskan arbetar. Med CVK följer risker för infektioner, både lokala och systemiska. Vårdrelaterade infektioner, specifikt kateterrelaterade sådana, är ett stort problem inom sjukvården och medför såväl ökade vårdtider som ökade kostnader. Allmänsjuksköterskan ansvarar för handhavande och skötsel av CVK och har därmed en nyckelroll i att förebygga infektioner. Syfte: Att sammanställa vetenskaplig litteratur rörande hur allmänsjuksköterskan kan förebygga infektioner hos patienter med CVK inneliggande på vårdavdelning.Metod: Den valda undersökningsmetoden var en litteraturstudie. Databassökningar utfördes i Cinahl, PubMed och Cochrane Library. Efter kvalitetsgranskning inkluderades tio vetenskapliga artiklar med kvantitativ metod. Resultat: Åtgärder för förebyggande av infektion sorterades in under fyra rubriker: desinfektion, utbildning, omläggning och teknik vid byte av koppling. Åtgärderna inom dessa grupper visades minska förekomsten av kateterrelaterad infektion.Konklusion: Klorhexidinlösningar, desinfektionsproppar, utbildning samt semipermeabla förband kan leda till minskad förekomst av kateterrelaterade infektioner hos patienter med CVK. Eventuellt kan ”non-touch”-teknik vara ett alternativ vid byte av kopplingar. Mer forskning krävs gällande sjuksköterskans förebyggande åtgärder utanför IVA samt en mer enhetlig forskning för att skapa tydligare riktlinjer.
Background: Central venous catheters today are not only common in intensive care units but have become a regular phenomenon in wards where non-specialised nurses work. With CVCs comes a risk for infections, both local and systemic. Hospital acquired infections, in particular catheter-related infections, are a major problem in health care and cause prolonged length of hospital stay as well as increased costs. The general nurse is responsible for the handling and care of CVCs, and therefore has a key part in preventing infections. Aim: To compile scientific literature regarding how the general nurse can prevent infections in patients with CVCs on general wards. Method: The chosen method of investigation was a literature review. A literature search was undertaken using Cinahl, PubMed and Cochrane Library. Following a quality assessment, ten scientific papers with a quantitative method were included. Results: Measures to prevent infection were sorted under four headlines: disinfection, education, dressing care, and technique for line changes. The measures within these groups were shown to reduce prevalence of catheter-related infections.Conclusion: Chlorhexidine solutions, disinfection caps, education and semipermeable dressings can lead to reduced prevalence of catheter-related infections in patients with CVCs. A “non-touch” technique may be a possible alternative when changing lines. More research is needed regarding preventive nursing measures outside the intensive care units, as well as more unified research to create clear guidelines.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Rosengren, Maja, and Michelle Whittam. "Vårdrelaterad infektion - Nej tack! En observationsstudie om vårdpersonals följsamhet av hygienföreskrifter." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25942.

Full text

Abstract:

Varje år drabbas tusentals patienter av vårdrelaterade infektioner. Dessa leder inte bara till en förlängd vårdtid och ett onödigt lidande för patienten utan kostar även samhället miljarder kronor årligen. För att förebygga smittspridning ska all vård-personal använda sig av en god basal hygien. För detta finns det föreskrifter som all personal inom sjukvården är skyldiga att följa. Syftet med denna studie var att undersöka hur hygienföreskrifterna följdes och i vilka situationer det förekom brister. Detta undersöktes i en observationsstudie där vårdpersonal på en med-icinsk och en kirurgisk vårdavdelning observerades under totalt två veckor. Studien visade på både god och mindre god följsamhet. Föreskrifterna gällande förkläde följdes till 81 % och riktlinjer gällande hår, smycken och naglar följdes till 100 %. Brister förekom framförallt vid användandet av handdesinfektion då föreskrifterna följdes till 47 %. Handskar användes till 59 % då det var indikerat. Samtidigt bars handskar vid flertalet tillfällen då det inte var indikerat. Situationer där personalen gick utanför rummet bärandes patientbundna förkläden var vanligt förekommande.
Every year thousands of patients are affected by healthcare associated infections. Besides leading to a prolonged hospital stay and unnecessary suffering for the patient, it also costs the society billions annually. To prevent the spread of infec-tion, all healthcare professionals should use a good basal hygiene. Therefore, there are regulations which all healthcare staff are required to follow. The purpose of this study was to investigate compliance to the hygiene regulations among health-care staff and in which situations deficiencies would occur. This was examined in an observational study where healthcare professionals at one medical and one surgical ward were observed for a total of two weeks. The study showed both good and less good compliance. The regulations regarding apron were followed to 81 % and the guidelines regarding hair, jewelry and nails were followed to 100 %. Less good compliance were seen regarding the use of hand disinfection were the regulations were followed to 47 %. Gloves were used to 59 % when indicated. At the same time gloves were worn at several occasions when not indicated. Situations where staff went outside the room wearing the patient bound apron occurred frequently.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Vårdrelaterade infektioner'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles