Academic literature on the topic 'Vårdtagare'

Den demografiska utvecklingen leder till omorganiseringar inom den finländska äldreomsorgen. Privatisering, marknadisering och närståendevård ökar med konsekvenser för vårdbehövande och deras anhöriga. Temat för den här artikeln är närståendevård. Tidigare forskning har fokuserat i större utsträckning på vårdarna, trots att också vårdtagaren är en aktiv part i vården. Enligt livsloppsperspektivet ses åldrande som en livslång process. En individs livslopp påverkas av de begränsningar och möjligheter som styr hennes val och handlingar i en specifik historisk och social kontext. I den här studien har sju vårdtagare intervjuats med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Syftet var att studera äldre närståendevårdtagares vårdval ur ett livsloppsperspektiv. Studiens frågeställningar var: hur kan bakgrunden till närståendevårdtagarnas vårdval förstås ur ett livsloppsperspektiv? Vad har vårdtagarna för tankar om framtiden? Resultaten visade att valet av närståendevård påverkades av den personliga bakgrunden och relationen till närståendevårdaren, men även av delvis negativa attityder till formell äldreomsorg. Vårdtagarna oroade sig för framtida vårdarrangemang. ”You receive help when you need it” – older informal care recipients’ care choice from a life course perspective Demographic development leads to increasing privatization, marketization and informal care in Finnish eldercare. The theme for this study is informal care. Previous research has focused on caregivers, even though the recipient is also an active part in care. According to the life course perspective, ageing is a lifelong process that takes place in a historical and social context. Seven older informal care recipients have been interviewed using qualitative semi-structured interviews. The aim was to study older informal care recipients’ care choice from a life course perspective. The research questions were: how can the background of the recipients’ care choice be understood from a life course perspective? What are the recipients’ thoughts on the future? The results showed that the care recipients’ choice was affected by personal reasons and the relationship with the caregiver, but also by partly negative attitudes towards formal eldercare. The care recipients worried about future arrangements.

Kraven på att landstingen ska erbjuda hög servicekvalitet inom vården ökar ständigt och det finns för närvarande områden, som bemötande och tillgänglighet, att förbättra. Samtidigt är en ny trend inom denna bransch att tilldela enheter inom den större organisationen mer inflytande över dess egen arbetssituation och styrsätt. En styrform som blivit allt vanligare i Västerbotten är intraprenad, vilken medger större befogenheter för personalen och ska främja intraprenöriellt arbete inom organisationen. Ökat intraprenörskap inom organisationer har visat sig ha en positiv effekt på bland annat servicekvalitet, vilket är centralt för hur vårdtagare upplever besök vid hälsocentraler. Med denna bakgrund och ett intresse för entreprenörskap samt servicekvalitet utgick studien från följande problemformulering.

Hur påverkar hälsocentralers styrform vårdtagarens upplevda servicekvalitet?

Studiens syfte var att skapa förståelse för hur olika styrformer påverkar den upplevda servicekvaliteten genom att undersöka skillnader och likheter mellan en intraprenad och en traditionellt driven hälsocentral ur ett servicekvalitetsperspektiv.

Ett delsyfte var att visa vilka åldersgrupper och vilken könstillhörighet som inverkar mest på resultatet samt ge vissa rekommendationer för hur hälsocentralerna kan förbättra servicekvaliteten.

Studiens ansats är deduktiv och baseras på den teoretiska referensramen innefattande teoretiska resonemang vilka bland annat behandlar entreprenörskap, intraprenörskap och servicekvalitet. Urvalet bestod av två hälsocentraler i Västerbotten, en på Ålidhem och en i Burträsk. Hälsocentralen på Ålidhem drivs på traditionellt vis av Landstinget och hälsocentralen i Burträsk drivs som intraprenad inom Landstinget. Totalt medverkade 96 respondenter, 51 vid Ålidhems Hälsocentral och 45 vid Burträsk Hälsocentral. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av enkäter, vilket gav studien en kvantitativ karaktär. Resultatet av undersökningen tolkades med hjälp av författarnas förförståelse samt teoretiska resonemang, varvid en positivistisk kunskapssyn användes.

Det empiriska materialet jämfördes och kommenterades för att därefter medge analys och diskussion. Figurer och diagram utgör huvuddelen av resultatredovisningen. Analysen fokuserar på differensen mellan upplevd servicekvalitet och dess viktighet, benämnt som differens. De servicekvalitetsrelaterade aspekter som erhållit störst differens vid hälsocentralerna var således i fokus. Det empiriska materialet visade att servicekvaliteten vid Burträsk Hälsocentral upplevdes något bättre av vårdtagarna, vilket även medförde att differensen för de flesta aspekterna var lägre än motsvarande värden vid Ålidhems Hälsocentral. Båda hälsocentralerna har dock tilldelats höga värden för servicekvalitet och har generellt mycket nöjda vårdtagare.

Då de rådande omständigheterna vid hälsocentralerna inte är lika är det problematiskt att härleda resultatet enbart till styrsätt. Andra faktorer som möjligtvis påverkade utfallet är hälsocentralernas storlek, upptagningsområde, geografiska placering samt rådande demografi. Då resultatet var något bättre i Burträsk verkar styrformen intraprenad medge bättre förutsättningar för skapandet av servicekvalitet för vårdtagarna. I vilken utsträckning det enbart är styrsättet som ger upphov till de positiva effekterna kvarstår att besvara. Därmed rekommenderas vidare studier med ett annat urval för att tydligare visa vilka faktorer som utgör grunden för hög servicekvalitet, vilka skulle kunna tyda på att intraprenad ger upphov till bättre servicekvalitet.

Syfte. Syftet med studien var att undersöka samband mellan nedstämdhet och kön, ålder, kommunikationssvårigheter, smärta, sömnsvårigheter samt beteende- och psykiska symtom bland vårdtagare på särskilt boende.   Bakgrund. Depression tillhör de stora folksjukdomarna. Den drabbar människor i alla åldrar och är en del i den ökande psykiska ohälsan hos befolkningen i Sverige. Uppskattningsvis 20-25 % av de äldre på särskilda boenden lider av depressiva symtom. Omvårdnadspersonal visar sig ha brister i att identifiera depressiva symtom hos äldre personer vilket medför sämre behandlingsprognoser än om de upptäcks tidigare. Design. Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie. Metod. Enkätstudie där vårdtagare (n=575) på särskilt boende i Umeå skattades av personal angående förekomst av olika fysiska och psykiska symtom. Statistikprogrammet SPSS användes för att beräkna samband mellan olika faktorer och nedstämdhet. Resultat. Tre faktorer var oberoende associerat med nedstämdhet; smärta, insomningssvårigheter och psykiska symtom. Nedstämda äldre var dessutom mer benägna att ha problem att äta, vara vaken nattetid samt ha beteendesymtom. De var även skattade som mer psykiskt vårdtunga av vårdare. Konklusion. Studien visar att hos nedstämda på äldreboende finns ofta ytterligare problematik i form av smärta, insomningsproblem och psykiska symtom. Dessa faktorer är värda att ta i beaktande vid val av behandling mot nedstämdhet.

Bakgrund: Hemsjukvården är en verksamhet som inbegriper vårdmöten med vårdtagare med invandrarbakgrund. En god kommunikation anses grundläggande för att distriktssköterskor ska kunna ge individanpassad information och förebygga sjukdom samt främja hälsa. Det som anses försvåra kommunikationen är då vårdtagare och distriktssköterskor talar olika språk eller använder skilda kroppspråk. Syfte: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av det vårdande mötet med vårdtagare med invandrarbakgrund i hemsjukvården. Metod: En kvantitativ deskriptiv design användes med en enkät som datainsamlingsmetod. Materialet analyserades i SPSS version 20 samt genom inspiration från kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet skildrar distriktssköterskors erfarenheter inom hemsjukvården i ett län i södra Sverige samt hur deras erfarenheter varierar. Denna studie visar att majoriteten av deltagarna har erfarenheter av vårdmöten med vårdtagare med invandrarbakgrund. Det framgår även att det föreligger ett behov av kompetensutveckling särskilt inom interkulturell kommunikation, religionskunskap och kultur. Övervägande delen av deltagarna menar även att vårdmötet försvåras då språkskillnader föreligger. Slutsats: Studien visar att det anses föreligga ett behov av ökade kunskaper inom detta betydelsefulla område, och att studien därför bör upprepas för att erhålla ett större material. Kunskapen skulle kunna erhållas i grundutbildningen till sjuksköterska, i specialistutbildningen eller i form av internutbildning på arbetsplats. Genom mer kunskaper skulle det kunna skapas bättre förutsättningar för ett lyckat vårdmöte samt leda till ett vårdande arbete av god kvalité.
Background: Home health care is an activity that involves care meetings with patients with a migrant background. Good communication is considered essential for district nurses to be able to provide individualized information and prevent disease and promote health. The communication is considered more difficult when patients and district nurses speak different languages or use different body language. Purpose: The aim of the study was to investigate the district nurses experiences of caring meetings with patients with and immigrant background in home health care. Method: A quantitative descriptive design was used based on a questionnaire. The material was analyzed in SPSS version 20, except for the open ended questions that were analysed by inspiration from qualitative content analysis. Results: The results portray district nurses experiences in home helth care in a county in southren Sweden and how their experiences vary. This study shows that the majority of the participants have experience of caring meetings with patients with immigrant background. Participants identified needs for more training and education about intercultural communication, religion and culture. The majority of respondents believe that caring meetings become aggravated by language differences. Conclusion: The study shows that there is a need for increased knowledge in this important field and that the study should be repeated to obtain a larger material. This knowledge could be obtained in basic training for nurses, in specialized training or in-service training at the workplace. More knowledge would be able to create better conditions for a successful care meeting and nursing of good quality.

Syftet med denna uppsats är att fördjupa förståelsen av de föreställningar om psykiskt funktionshinder som påverkar mötet mellan hemtjänstpersonal och de psykiskt funktionshindrade omsorgstagare de möter. I frågeställningen lyfter vi fram de tre teman vi önskar studera och analysera, våra frågor är: Vilka upplevelser/föreställningar finns det om psykiskt funktionshindrade omsorgstagare? Vilka föreställningar påverkar personalens förutsättningar för dessa möten? Hur uppfattar personalen sina förutsättningar att ge god omsorg till psykiskt funktionshindrade omsorgstagare? Det empiriska materialet är insamlat genom fokusgruppintervjuer och deltagande observation. Vi genomförde två gruppintervjuer med totalt åtta informanter där samtliga arbetar inom hemtjänst. När vi sedan analyserade vårt material använde vi oss av Elias & Scotsons teori om etablerade och outsiders samt Goffmans teori om stigmatisering. Den tidigare forskning som vi har använt oss är Nyströms studier om professionella vårdgivare och Astvik & Aronssons rapport om när psykiatrin möter hemtjänsten.

 

Vi har genom att genomfört denna uppsats kommit fram till att det som både tidigare forskning och vår egen undersökning visar på är att personalen önskar mer utbildning och handledning om psykiskt funktionshinder. Med hjälp av Elias & Scotsons teori kunde vi även se att de psykiskt funktionshindrade blir en outsidergrupp och hemtjänstgruppen blir de etablerade. De föreställningar som finns om psykiskt funktionshindrade omsorgstagare leder till att det skapas ett utanförskap. Att det sker en generalisering av personalen försvårar möjligheten att ge god omsorg till dessa omsorgstagare, det skapar även ett utanförskap. Slutligen anser vi att utbildning och utökad kunskap skulle minska den generalisering av de psykiskt funktionshindrade omsorgstagare som fortgår i dagsläget.

Allteftersom livslängden ökar i Sveriges demografiska struktur höjs andelen äldre i befolkningen vilket skapar en ökad efterfrågan av äldreomsorg. För att möta denna efterfrågan krävs ny kunskap, förändringar och förbättringar om hur vi i framtiden kan garantera våra äldre god vårdkvalitet. Genom att använda en mixed-methods design bestående utav datainsamling från kvalitativa och kvantitativa observationer är denna studies syfte att undersöka och beskriva interaktionen mellan vårdgivare och vårdtagare utifrån ett teoretiskt ramverk baserat på social resursteori och en modell för interpersonellt resursutbyte. Studiens primära forskningsfråga är att undersöka vilka interpersonella resurser som utbyts mellan vårdgivare och vårdtagare. Studiens resultat rapporterar att ett brett spektrum av resurser utbyts mellan aktörerna och analysen presenterar två komplimenterande teoretiska dimensioner i vilka olika typer av resursutbyten sker, en socialt orienterad dimension och en uppgiftsorienterad dimension. Denna begreppsbildning möjliggör för en bättre förståelse av de befintliga resursutbyten som utgör interaktionen mellan vårdgivare och vårdtagare då olika resursutbyten kräver olika förutsättningar eller förkunskaper. De kvantitativa resultaten gav stöd till denna teoretiska utveckling som visar att utbyte av socialt orienterade och uppgiftsorienterade resurser inte skedde samtidigt. Slutaktligen kan analysen i denna studie ge vårdgivare, institutioner och organisationer en bättre förståelse för villkoren de olika resursutbytena kräver. Att säkerställa kontinuiteten mellan vårdtagare och vårdgivare möjliggör för långsiktiga och kultiverade relationer, vilket gör socio-dimensionella utbyten mer sannolikare. Social resursteori är potentiellt användbar för att förstå interaktionen mellan vårdgivare och vårtagare i vårdsammanhang.
As life-expectancy rises in the demographic structure of Sweden, the population of elderly citizens steadily increases. To meet the increasing demand of elderly care, new knowledge about how we will grant our elderly good quality care is needed as changes and improvements in public health care becomes increasingly of importance. This study have primary focus on residental care homes in Sweden. Using mixed-methods consisting of data collection using qualitative and quantitative observations, the purpose of this study is to examine and describe the interactions between caregivers and caretakers using a theoretical framework based on social resource theory and a model of interpersonal resource exchange. The primary research question of this study is to examine which interpersonal resources is exchanged between caregivers and caretakers. The results reported a wide range of resource exchange between caregivers and caretakers in the residental care home context. The analysis demonstrated two complimentary theoretical dimensions in which different types of resource exchanges takes place, a social oriented dimension and a task oriented dimension. This conceptualization allows for a better understanding of the existing resource exchanges that constitutes the caregiver-caretaker interaction as certain exchanges requires different prerequisities. Quantitative findings from observations supported this theoretical development, showing that exchanges of social oriented and task oriented resources did not occur concurrently. Conclusively, the analysis presented in this study can provide health care providers, institutions and organizations a better understanding for these different conditions of exchange. Ensuring continuity between caretakers and caregivers enables long-term and cultivated relationships, thus making socio-dimensional exchanges more likely. Social resource theory is potentially useful for understanding interactions between caregivers and caretakers in the residental care home context.

Bakgrund: När en person blir svårt sjuk, är döende och behöver vårdas palliativt berörs inte bara den sjuke, utan även personer i dennes närhet. Det har framkommit att närstående inte alltid uttrycker sina behov i situationen. Närståendes involvering är ett faktum, och deras upplevelser varierar. Närståendes upplevelser knyts i resultatdiskussionen an till begreppet om Känsla av sammanhang.    Syfte: Litteraturöversiktens syfte är att beskriva upplevelser av att vara närstående till en palliativ vårdtagare. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt, inkluderande elva studier, har genomförts där dessa studier granskats, bearbetats och analyserats utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Det framkom att närstående upplevt förändringar i vardagen sedan deras närstående blivit sjuk. De upplevde åsidosättande av egna behov och intressen. Vårdpersonal fick en betydande roll i situationen, och närstående upplevde trygghet när de var närvarande, men upplevde en otrygghet när kontinuitet och löften inte hölls. Behov av information och stöd visade sig vara viktigt för hanterandet av situationen. Slutsats: Utifrån huvudfynden konstateras att närstående genomgår förändringar genom hela den sjukes palliativa period. Förändringarna upplevs olika, då varje situation är unik, de närstående har individuella behov som behöver tillfredsställas. Uttryckt behov av stöd och information gör att vårdpersonal får en betydande roll i deras liv.
Background: When a person becomes seriously ill, dying and in need of palliative care, not only the sick person get´s affected, even the next of kin´s are concerned. Next of kin´s is not always expressing their needs in such situations. That next of kin´s get´s involved is a fact, and what their experiences are varies. Next of kin’s experiences are in the discussion connected with the theory of Sence of coherence.      Aim: The aim of the literature review is to describe experiences of being next of kin to a person who´s in palliative care. Methods: A qualitative literature review, including eleven studies, have been conducted, and theese studies have been examined, processed and analyzed by the five steps of Friberg. Findings: Findings revealed that next of kin´s experienced changes in everyday life since their relative got ill. They experienced that they had to set aside their own needs and interests. The health care professionals were given a significant role in the situation, and the next of kin´s felt a sense of security when they were present, but experienced insecurity when continuty and promises were not kept. A need for information and support turned out to be important to cope with the situation. Conclusion: Based on the main findings it was stated that next of kin´s undergoes changes throughout the sick persons palliative period. The changes are experienced differently, as each situation is unique, the next of kin´s have individual needs which need to be satisfied. Expressed needs for support and information enables health professionals to have a significant role in their lives.

Syfte. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga förekomst av och faktorer av betydelse för förstoppning bland äldre personer med kognitiv nedsättning på särskilda boenden i Västerbotten. Bakgrund. Generellt har forskning om förstoppning inriktats på behandling, orsaker, ekonomiska konsekvenser och påverkan på livskvalitén. Så långt vi funnit finns en brist på studier om förstoppning hos personer med kognitiv nedsättning. Design. En kvantitativ tvärsnittsstudie. Metod. Denna studie ingår som en del av en större tvärsnittsstudie. Data samlades in genom instrumentet Multi-Dimensional Dementia Assessment Scale. Totalt uppfyllde 1469 vårdtagare inklusionskriterierna för denna studie. Frågorna har besvarats av personal som känner den boende bäst. Med förstoppning avses i denna studie att personalen har bedömt att vårdtagaren har trög mage. Resultat. I föreliggande studie framkom att 41 % av vårdtagarna var förstoppade. Av vårdtagare med förstoppning hade en signifikant högre andel benägenhet att bruka fysiskt våld (22,1% vs 15,8%), slå andra vårdtagare och personal (14,5% vs 10,0%) och skrika eller ropa ihållande (21,7% vs 14,3%). En signifikant högre andel av vårdtagare med förstoppning hade smärtor (63,6% vs 53,5%) och svår talrubbning (16,2% vs 8,3%).  Vidare framkom att en signifikant högre andel av vårdtagare med förstoppning saknar förmåga att gå självständigt (53,2% vs 34%) och är föremål för fysiska begränsningsåtgärder (21,6% vs 11,5%). Slutsats och betydelse för klinisk praktik. Med resultatet från föreliggande studie poängteras sjuksköterskors roll att tolka beteendesymtom som möjlig kommunikation om basala behov som exempelvis tarmtömning. Vår studie visar att det behövs mer forskning om hur personer med kognitiv nedsättning förmedlar sig för att kunna utveckla och förbättra vårdkvalitén för denna patientgrupp. Detta skulle kunna leda till att riskerna för felbehandling med läkemedel eller fysiska begränsningsåtgärder minskar.
Aim and objectives. The aim of this study was to chart the occurrence of and significant factors of constipation among residents with cognitive impairment that live in residential care settings in Västerbotten. Background. Most research on constipation focuses on treatment, causes, costs and how constipation affects the quality of life. Few scientific articles focus on residents with cognitive impairment that suffer from constipation. Design. A quantitative cross-sectional study Methods. This study was part of a larger cross-sectional study. Data was collected through the instrument Multi-Dimensional Dementia Assessment Scale. A total of 1469 residents met the inclusion criteria for this study. The questions has been answered by a member of the staff who knows the resident best. Constipation in this study is referred to that the staff has determined that the resident has constipation. Results. The study revealed that 41% of the total population were constipated. It also showed that a higher proportion in the group with constipation used physical violence (22,1% vs 15,8%), beat other residents(14,5% vs 10,0%) and screamed or shout persistently (21,7% vs 14,3%). It also revealed that a higher proportion in the group with constipation had more pain (63,6% vs 53,5%)  and more severe speech disorders (16,2% vs 8,3%) and often lacked the ability to walk independently (53,2% vs 34%) and were more often subjected to physical restraint (21,6% vs 11,5%).  Conclusion and relevance to clinical practice. This study highlights the nurses’ role in interpreting residents’ behavioral symptoms as possible communication about basic needs such as defecation. Our study also illustrates that more research is needed on how residents with cognitive impairment communicate, so that the quality of their care can be improved. This new research could minimize the risk of errors with medicines and decrease physical impairment.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur värdighet skapas i det sociala samspelet mellan människor. Genom intervjuer med hemtjänstpersonal från Ersta diakonis hemtjänst och med äldre som får hjälp av hemtjänsten i sitt hem har jag undersökt hur mötet mellan personalen och vårdtagarna ser ut. Värdighet är ett svårdefinierat begrepp som kopplas samman med bland annat självbild, identitet, självbestämmande och personlig integritet. Intervjuerna visar hur värdigheten kommer till uttryck i mötet mellan hemtjänstpersonal och vårdtagare, men också i vilka situationer värdigheten kan upplevas som hotad, till exempel då integriteten eller självbestämmandet tillfälligt måste stå tillbaka. Genom sociolog Erving Goffmans teorier om dramaturgisk interaktionism beskriver uppsatsen hur värdighet skapas i mötet mellan Ersta hemtjänsts personal och vårdtagare, genom att två personer tillsammans skapar en social situation och definition av varandra som individer med identitet och värdighet.

Många äldre lider av långvarig smärta och får inte alltid den hjälp de behöver. Ökad kunskap inom området behövs då antalet äldre kommer att öka. Att utvärdera och lindra smärta hos äldre utgör en viktig del av sjuksköterskans ansvarsområde. Genomförd studie syftar till att undersöka vilka kunskaper som finns om utvärdering och lindring av smärta riktad till äldre boende i kommunen. Genom litteraturöversikt av både kvalitativa och kvantitativa artiklar redovisas resultatet i fyra teman: sjuksköterskans utvärdering av smärta, vårdtagarens utvärdering av smärta, sjuksköterskans lindring av smärta och vårdtagarens lindring av smärta. Hur smärta blev utvärderad stämde inte alltid överens med vårdtagarens upplevelse av smärtan. Smärtlindring sker oftast med läkemedel men alternativa behandlingar blir allt vanligare. Ökat samarbete mellan olika yrkeskategorier kan leda till att äldre med långvarig smärta får den vård de har rätt till. Mer studier behövs för att kunna utveckla vården inom området smärta hos äldre.

Program: Sjuksköterskeutbildning

Uppsatsnivå: C