Dissertations / Theses on the topic 'Vårdtagare'

Kraven på att landstingen ska erbjuda hög servicekvalitet inom vården ökar ständigt och det finns för närvarande områden, som bemötande och tillgänglighet, att förbättra. Samtidigt är en ny trend inom denna bransch att tilldela enheter inom den större organisationen mer inflytande över dess egen arbetssituation och styrsätt. En styrform som blivit allt vanligare i Västerbotten är intraprenad, vilken medger större befogenheter för personalen och ska främja intraprenöriellt arbete inom organisationen. Ökat intraprenörskap inom organisationer har visat sig ha en positiv effekt på bland annat servicekvalitet, vilket är centralt för hur vårdtagare upplever besök vid hälsocentraler. Med denna bakgrund och ett intresse för entreprenörskap samt servicekvalitet utgick studien från följande problemformulering.

Hur påverkar hälsocentralers styrform vårdtagarens upplevda servicekvalitet?

Studiens syfte var att skapa förståelse för hur olika styrformer påverkar den upplevda servicekvaliteten genom att undersöka skillnader och likheter mellan en intraprenad och en traditionellt driven hälsocentral ur ett servicekvalitetsperspektiv.

Ett delsyfte var att visa vilka åldersgrupper och vilken könstillhörighet som inverkar mest på resultatet samt ge vissa rekommendationer för hur hälsocentralerna kan förbättra servicekvaliteten.

Studiens ansats är deduktiv och baseras på den teoretiska referensramen innefattande teoretiska resonemang vilka bland annat behandlar entreprenörskap, intraprenörskap och servicekvalitet. Urvalet bestod av två hälsocentraler i Västerbotten, en på Ålidhem och en i Burträsk. Hälsocentralen på Ålidhem drivs på traditionellt vis av Landstinget och hälsocentralen i Burträsk drivs som intraprenad inom Landstinget. Totalt medverkade 96 respondenter, 51 vid Ålidhems Hälsocentral och 45 vid Burträsk Hälsocentral. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av enkäter, vilket gav studien en kvantitativ karaktär. Resultatet av undersökningen tolkades med hjälp av författarnas förförståelse samt teoretiska resonemang, varvid en positivistisk kunskapssyn användes.

Det empiriska materialet jämfördes och kommenterades för att därefter medge analys och diskussion. Figurer och diagram utgör huvuddelen av resultatredovisningen. Analysen fokuserar på differensen mellan upplevd servicekvalitet och dess viktighet, benämnt som differens. De servicekvalitetsrelaterade aspekter som erhållit störst differens vid hälsocentralerna var således i fokus. Det empiriska materialet visade att servicekvaliteten vid Burträsk Hälsocentral upplevdes något bättre av vårdtagarna, vilket även medförde att differensen för de flesta aspekterna var lägre än motsvarande värden vid Ålidhems Hälsocentral. Båda hälsocentralerna har dock tilldelats höga värden för servicekvalitet och har generellt mycket nöjda vårdtagare.

Då de rådande omständigheterna vid hälsocentralerna inte är lika är det problematiskt att härleda resultatet enbart till styrsätt. Andra faktorer som möjligtvis påverkade utfallet är hälsocentralernas storlek, upptagningsområde, geografiska placering samt rådande demografi. Då resultatet var något bättre i Burträsk verkar styrformen intraprenad medge bättre förutsättningar för skapandet av servicekvalitet för vårdtagarna. I vilken utsträckning det enbart är styrsättet som ger upphov till de positiva effekterna kvarstår att besvara. Därmed rekommenderas vidare studier med ett annat urval för att tydligare visa vilka faktorer som utgör grunden för hög servicekvalitet, vilka skulle kunna tyda på att intraprenad ger upphov till bättre servicekvalitet.

Syftet med denna uppsats är att fördjupa förståelsen av de föreställningar om psykiskt funktionshinder som påverkar mötet mellan hemtjänstpersonal och de psykiskt funktionshindrade omsorgstagare de möter. I frågeställningen lyfter vi fram de tre teman vi önskar studera och analysera, våra frågor är: Vilka upplevelser/föreställningar finns det om psykiskt funktionshindrade omsorgstagare? Vilka föreställningar påverkar personalens förutsättningar för dessa möten? Hur uppfattar personalen sina förutsättningar att ge god omsorg till psykiskt funktionshindrade omsorgstagare? Det empiriska materialet är insamlat genom fokusgruppintervjuer och deltagande observation. Vi genomförde två gruppintervjuer med totalt åtta informanter där samtliga arbetar inom hemtjänst. När vi sedan analyserade vårt material använde vi oss av Elias & Scotsons teori om etablerade och outsiders samt Goffmans teori om stigmatisering. Den tidigare forskning som vi har använt oss är Nyströms studier om professionella vårdgivare och Astvik & Aronssons rapport om när psykiatrin möter hemtjänsten.

Vi har genom att genomfört denna uppsats kommit fram till att det som både tidigare forskning och vår egen undersökning visar på är att personalen önskar mer utbildning och handledning om psykiskt funktionshinder. Med hjälp av Elias & Scotsons teori kunde vi även se att de psykiskt funktionshindrade blir en outsidergrupp och hemtjänstgruppen blir de etablerade. De föreställningar som finns om psykiskt funktionshindrade omsorgstagare leder till att det skapas ett utanförskap. Att det sker en generalisering av personalen försvårar möjligheten att ge god omsorg till dessa omsorgstagare, det skapar även ett utanförskap. Slutligen anser vi att utbildning och utökad kunskap skulle minska den generalisering av de psykiskt funktionshindrade omsorgstagare som fortgår i dagsläget.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur värdighet skapas i det sociala samspelet mellan människor. Genom intervjuer med hemtjänstpersonal från Ersta diakonis hemtjänst och med äldre som får hjälp av hemtjänsten i sitt hem har jag undersökt hur mötet mellan personalen och vårdtagarna ser ut. Värdighet är ett svårdefinierat begrepp som kopplas samman med bland annat självbild, identitet, självbestämmande och personlig integritet. Intervjuerna visar hur värdigheten kommer till uttryck i mötet mellan hemtjänstpersonal och vårdtagare, men också i vilka situationer värdigheten kan upplevas som hotad, till exempel då integriteten eller självbestämmandet tillfälligt måste stå tillbaka. Genom sociolog Erving Goffmans teorier om dramaturgisk interaktionism beskriver uppsatsen hur värdighet skapas i mötet mellan Ersta hemtjänsts personal och vårdtagare, genom att två personer tillsammans skapar en social situation och definition av varandra som individer med identitet och värdighet.

Program: Sjuksköterskeutbildning

Uppsatsnivå: C

SAMMANFATTNING

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar äldre vårdtagare på vårdboende hade om kvalitet i samband med måltider med avseende på aspekterna produkten, rummet och mötet.

Metod: Studien är av deskriptiv design och bygger på kvalitativa intervjuer. Urvalet var målmedvetet och undersökningsgruppen bestod av nio äldre vårdtagare på vårdboenden. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ analysmetod.

Resultat: I resultatet framkom att det var viktigt att maten smakade som förväntat, tillagades på rätt sätt av kompetent kökspersonal samt var nylagad med ett aptitligt utseende. Viktigt var att få välja exempelvis portionsstorlek och dryck. Måltidsmiljön skulle vara trivsam, ren och stressfri. Vårdtagarna ville få möjlighet att välja matrum. Personalen påverkade måltidsupplevelsen och viktigt var en trevlig, omtänksam samt hjälpsam personal. Sällskap ansågs viktigt och att själv få välja mellan att äta med eller utan sällskap.

Slutsats: Vårdtagarna i studien hade varierande uppfattningar om vad som ansågs vara kvalitet gällande måltider. Däremot uttryckte alla vårdtagarna i studien att det var viktigt att bli tillfrågad och ges möjlighet att påverka sin egen måltid. Detta visar vikten av att vårdpersonal strävar efter att möta individens egna önskemål under måltiden för att optimera upplevelsen av kvalitet vid måltiden.

ABSTRACT

The purpose: The purpose of the study was to investigate what older people living in nursing homes consider to be quality at meals regarding the aspects the product, the room and the meeting.

Method: The study has a descriptive design and is based on qualitative interviews. The sampling was purposive and the interviewees consisted of nine elderly nursing home residents. The interviews were analysed with a qualitative analysis.

Results: The result showed that it was important that the food was fresh with an appetizing appearance, tasted as expected and was cooked in the right way by competent kitchen staff. To be able to choose for example the beverage and the size of the portion was important. The surroundings at meals should be pleasant, clean and free from stress. The nursing home residents wanted the option to choose dining room. The staff affected the experience of the meal and a pleasant, considerate and helpful staff was important. Company was of importance and also the option to choose between eating with company or alone.

Conclusion: The opinions of quality regarding meals differed among the participating nursing home residents. However all the informants in the study expressed that it was important to be asked and given the possibility to influence one's meal. This shows that it is important that the nursing staff show respect for individual desires to optimize the experience of quality at meals.

Bakgrund: Allt fler vårdas av en nära anhörig i sitt hem. En vårdplanering ska utföras för att tydliggöra vårdtagarens behov av fortsatt vård i hemmet. De uppgifter som anhörigvårdaren och vårdtagaren utför efter utskrivning beskrivs som icke sjukvård; egenvård. Omvårdnadsteoretikern Dorothea Orem beskriver egenvården och dess betydelse för att uppnå en god hälsa. Kraven på anhörigvårdare ökar och behov finns för stöd, eftersom de ofta står ensamma i vårdsituationen. Syfte: Syftet var att belysa vårdtagare och deras anhörigvårdares upplevelser efter vårdtid inom slutenvård, med särskilt fokus på vårdplaneringens centrala roll. Metod: En allmän litteraturstudie har utförts. Nio stycken vetenskapliga artiklar har genom en kvalitativ innehållsanalys analyserats. Resultat: Följande teman framkom från analysen: Bristande kommunikation/information, Behov av trygghet och stöd, Ökad ansvarsbörda samt Känslomässig påverkan. Huvudrubrikerna i resultatet innefattar både positiva och negativa upplevelser kring vårdsituationen i hemmet. Upplevelserna skiljer sig mellan anhörigvårdare och vårdtagare beroende på hur de uppfattar situationerna i omvårdnaden. Konklusion: Anhörigvårdarna står ensamma med ansvarbördan och de har en betydande roll för sin anhöriges välbefinnande. Vårdplaneringen har en väsentlig funktion för en väl förberedd hemgång och en fungerande eftervård för vårdtagaren och dennes anhörige.

Background: Many patients receive care in their home by relatives. The needs of the patient for continued care at home can be addressed with discharge planning. Tasks that carers and patients performs after discharge are described as non-care, self-care. Nursing theorist Dorothea Orem describes self-care and its importance for achieving good health. Increasing demands on carers requires additional assistance and support as they are alone in the care situation. Aim: Was to highlight the patients and carers experiences of care after hospitalization and the significant roll of discharge planning. Method: A general literature review was conducted. Nine scientific articles provided the base. A qualitative content analysis has been used to analyze the articles. Findings: Lack of communication /information, The need for safety and support, Increasing responsibility and Emotional impact are the main headings in the results and includes positive and negative experiences regarding the care situation at home. Experiences differ between carers and patients due to, different understandings of the situations in the nursing care. Conclusion: Carers are alone with the burden of caring and they have a significant role for their families´ welfare. A discharge plan has an essential function after discharge and in the aftercare for the patient and relatives.

Datum för godkännande: 2019-11-05

Befolkningen blir allt äldre och vårdtyngden i den kommunala äldreomsorgen ökar. Äldre som bor på särskilda boenden är en utsatt grupp för undernäring. Syftet med studien var att beskriva vad sjuksköterskan anser sig göra för att identifiera, bedöma samt åtgärda undernäring hos äldre som bor på särskilda boenden. Studien genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ ansats där sjuksköterskor som arbetar på särskilda boenden intervjuades. I resultatet framkom att sjuksköterskorna använde sig av observationer och mätinstrument för att identifiera och bedöma undernäring hos vårdtagarna. Åtgärderna var att skapa en aptitlig måltidsmiljö, erbjuda olika koster och kosttillägg samt ett bra teamarbete mellan yrkeskategorier. Resultatet gav en ökad insikt i sjuksköterskans arbete för att förhindra undernäring hos vårdtagarna.

ABSTRACT

Titel: Utvärdering av ett äldreboendes renoverings- och omorganiseringsprocess

Författare: Emmy Johansson och Susanna Paulsson

Nyckelord: äldreomsorg, personal, vårdtagare, organisatoriska förändringar, konflikt, maktutövning och förändringsmotstånd.

Den här studien är baserad på ett uppdrag från en mindre kommun som efterfrågar en utvärderingen inom äldreomsorgsverksamheten. I centrum för utvärderingen står ett äldreboende som tidigare varit ett sjukhem vilket har genomgått en omfattande renoverings- och omorganiseringsprocess. Vårt syfte har varit att undersöka personalens upplevelser av såväl de materiella som de organisatoriska förändringarna samt identifiera om dessa omändringar har fått någon betydelse för deras arbetssituation. Vi ville även utreda om ledningen hade kunnat agera annorlunda i något avseende och i så fall hur. En kvalitativ intervjumetod med personal, äldreomsorgs- och enhetschef har använts för att uppnå syftet och besvara våra frågeställningar.

Det framkommer i studien att personalen har upplevt förändringsfasen som turbulent, omvälvande och långdragen. De har mött förändringar på många olika plan såväl materiella som organisatoriska vilka har fått både negativa och positiva effekter. Splittring av personalgrupper, meningsskiljaktigheter vad gäller utförandet av arbetsuppgifter och strider med ledningen om takliftar var faktorer som väckt starkast reaktioner och orsakat djupgående konflikter. Positiva intryck gavs beträffande lokalernas utformning samt den nya arbetsorganiseringen med arbete både i hemtjänst och på äldreboendet. De upplever idag att de nya lokalerna har förbättrat arbetsmiljön och bidragit till ett bra arbetsklimat. Genom vårt resultat har det varit möjligt att urskilja ett antal aspekter där ett annorlunda agerande från ledningens sida eventuellt kunnat minska konflikternas omfattning och bidragit till en smidigare förändringsprocess. I analysen av vårt empiriska material har vi utgått från organisationsteori och framförallt fokuserat på motstånd till förändring, maktutövning och konflikt.

Äldre vårdtagare med sömnproblematik är, enligt studier, undervärderat i forskning. Sömnproblematik hos äldre visar sig vanligen som svårigheter att fästa sömn och uppvaknande nattetid eller tidig morgon. Ett antal kroppsliga, neurologiska och psykiska sjukdomar kan störa sömnen, även miljöförhållanden, samt vissa läkemedel.

Syftet med studien var att beskriva vilka förhållanden och omvårdnadsåtgärder som, enligt vårdpersonalen, påverkar och främjar sömnen hos äldre vårdtagare med sömnproblematik. Som metod användes semistrukturerade intervjuer. Sex undersköterskor och fyra sjuksköterskor intervjuades. Materialet analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys och presenterades i två kategorier: Vårdtagarnas behov och vårdmiljö. Till huvudkategorierna hörde två underkategorier vardera, fysiska och psykiska behov, behov av läkemedel respektive yttre förhållanden och bemötande. Resultatet visade att otillfredsställda behov så som smärta, förstoppning, hunger och existentiella funderingar samt den sociala situationen ansågs påverka sömnen. Miljön runt vårdtagaren har också betydelse för sömnen, dels utifrån ljus och ljud men även den psykosociala miljön såsom bemötande från vårdpersonalen. Slutsats, omvårdnadsåtgärder behöver lyftas fram som ett led i att främja sömn hos äldre med sömnproblematik.

Elderly patients with problems related to sleep are, according to studies, undervalued in research. Sleep problems among elderly usually shows as difficulties to fall asleep and awakening during night or early morning. A number of physical, neurological and psychiatric disorders may disrupt sleep, including environmental conditions, and certain medicines. The purpose of the study was to describe the conditions and nursing measures that, according to caregivers, affect and promote sleep in elderly patients with sleeping problems. The method used was semi-structured interviews. Six assistant nurses and four nurses were interviewed. The material was analyzed using manifest content analysis and presented in two categories: patient needs and environment. To the main categories were two sub-categories each, physical and psychological needs, the needs of pharmaceutical respectively external conditions and treatment. The results showed that the unmet needs such as pain, constipation, hunger, and existential concerns and the social situation were considered to affect sleep. The environment around patients is also important for sleep, for example light and sounds but also the psychosocial environment as the response from the staff. Conclusion, nursing measures should be emphasized as a way to promote sleep in elderly people with sleeping problems.

Syftet med denna studie var att analysera skriftligt arbetsmaterial och offentliga informationsdokument som ligger till grund för förändringsarbete för ett ökat brukarinflytande gällande sociala omsorgsinsatser och servicetjänster i ordinärt boende, det vill säga det egna hemmet. Vi valde att studera Örebro kommun och detta genom en kvalitativ metod i form av en litteraturgranskning. Vårt teoretiska fundament har bestått av socialtjänstlagen, Lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre, Lag om valfrihetssystem, salutogent synsätt, Kasam och empowerment. Vårt resultat visar att Örebro kommun har infört fyra medel för ett ökat brukarinflytande. Dessa är: förändrad biståndshandläggning, Lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre, Servicetorget med lotsarna samt Lag om valfrihetssystem. Vi har även studerat hur Örebro kommun har valt att tillämpa Lag om valfrihetssystem med utgångspunkt från lagstiftarens intentioner. De slutsatser vi kan dra från vår studie är att Örebro kommuns ambition är att uppnå ett ökat brukarinflytande för de äldre. Dock ser vi att det är de äldre som har kunskap, kraft och ork att föra sin talan, som kommer att kunna åtnjuta brukarinflytande. De äldre som inte besitter dessa egenskaper kommer dock att behöva ett mer omfattande stöd och hjälp från kommunen för att uppnå ökat brukarinflytande.

The purpose of this study was to analyze the written working material and public information documents on the basis of change for increased user involvement in terms of social care interventions and services in ordinary housing. We chose to study Örebro municipality and this through a qualitative approach in the form of a literature review. Our theoretical foundation consisted of the Social Services Act, Act on municipal authority to provide services to the elderly, the Act on freedom of choice system, salutogenic approach, Kasam and empowerment. Our results show that Örebro municipality has introduced four measures for enhanced user involvement. These are: change needs assessment, Act on municipal authority to provide services to older, the Service market with guides and the Act on freedom of choice system. We have also studied how Örebro municipality has chosen to apply the Act of freedom of choice system based on the legislator’s intentions. The conclusions we can draw from our study is that Örebro municipality has the ambition to achieve a greater user involvement of the elderly who have knowledge, power and energy to present the case. The elderly who do not possess these characteristics will need more extensive support and assistance from the municipality to achieve increased user involvement.

To become old and live in an institution could mean that the habits and routines they have obtained during their lifetime and are used to may become changed. There are fixed norms and rules which the elderly more or less have to adjust to. The aim of this study was to describe how nursing staff attitudes influence on elderly care takers meal situation. The method of this study was a literature review. The result showed that norms and rules not always are adjusted to caretakers’ wishes and needs. The work situation influenced the elderly in such ways that they saw that the staff were stressed and therefore withheld to express their wishes. The result showed that the nursing staff tried to effective their work which lead to inadequate nursing. The nursing staff attitudes may depend on stress and stressful work situations. The nursing staff may not have the time to obtain the knowledge they should have about every caretaker’s wishes and habits.

Sammanfattning

Betydelsen av självbestämmande och inflytande i hemtjänsten ses som efter-strävansvärt i både forskning, lagstiftning och i aktuella offentliga dokument, men flera studier visar att det finns ett gap mellan de politiska intentionerna och praxis. Hur självbestämmande och brukarinflytande ska förstås och omsättas i praktiken är inte närmare specificerat av lagstiftaren, vilket skapar tolkningsut-rymme. Den positiva laddning som begreppen har hör därmed samman med att de tas för givna som eftersträvansvärda, utan att konsekvenser av olika tolk-ningsmöjligheter problematiseras. Syftet med avhandlingen var att öka förstå-elsen för de möjligheter och hinder som finns för hjälptagarens inflytande i hem-tjänstens vardag genom att studera den påverkan som olika idealtypiska perspek-tiv har. Som analysinstrument utvecklades tre idealtypiska perspektiv: det soci-ala, det medicinska och det marknadsekonomiska, som har sina egna bakomlig-gande logiker, och som finns som styrande perspektiv i hemtjänsten genom att påverka tolkningar och handlingar.

Det empiriska materialet utgjordes av intervjuer med hjälptagare, vårdbiträden och ledningspersoner i fyra arbetsgrupper från olika kommuner. I resultatet visa-des att de fyra arbetsplatserna var organiserade på olika sätt och att de hade egna sociala regelsystem med kännetecken från de tre perspektiven i olika hög grad. De sociala regelsystemen var styrande över vad vårdbiträdena förväntades och kunde göra i vardagsarbetet, vilket i sin tur innebar att begreppet brukarinflytan-de fick olika innebörd. Över hälften av hjälptagarna i studien var 80 år eller äldre och det visade sig att de ville ha inflytande över de egna hjälpinsatserna, samti-digt som de upplevde att det fanns brister. Viljan till inflytande handlade främst om att bevara kontrollen över vardagen trots behov av hjälp. De största problem-områdena var att vårdbiträdena var så jäktade att de inte hann framföra sina öns-kemål, att de kommunala riktlinjerna begränsade deras möjlighet att få önskad hjälp, att man befann sig i en beroendesituation samt att de som hjälptagare sak-nade grundläggande kunskap om de beslutade insatsernas innehåll och omfång.

Avhandlingen har fått namnet Inflytandets paradoxer, vilket står för de mot-sägelsefulla fenomen som vårdbiträdet är ställd inför i vardagen, i bemötandet av hjälptagarens strävan efter inflytande och självbestämmande. Paradoxerna är motsägelsefulla till sin natur genom att det inte finns en självklar handlingsstra-tegi för hur inflytande och självbestämmande ska bemötas. De fyra paradoxer som identifierades berör liknande områden som hjälptagarna upplevde som kri-tiska. Det var tiden där motsättningen låg mellan processtid och lineär tid, det var biståndsbeslutet som ramverk där motsättningen fanns mellan detaljerade beslut och rambeslut, det var balanseringen mellan beroende och ansvar, där motsätt-ningen handlade om vilket ansvar som gavs hjälptagaren, samt, kunskap och tolkningsföreträde, där motsättningen fanns mellan vem som hade mest legitim kunskap i olika situationer. För att förstå varför vårdbiträdena hanterade motsätt-ningarna som de gjorde analyserades dessa i relation till arbetsplatsernas sociala regelsystem, vilka i sin tur var färgade av de tre idealtypiska perspektiven.