Academic literature on the topic 'Varumärkesimage'

I Sverige har damidrotten ur ett historiskt perspektiv ständigt legat efter herrarna, både ekonomiskt och organisatoriskt. Inom damidrotten är det främst individuella idrottare som på senare tid har närmat sig herrarna på kommersiell och professionell nivå. Vad gäller lagidrotter så har utvecklingen hamnat efter och det här visar sig inte minst inom ishockeyn. Skillnaderna visar sig tydligt mellan herrar och damer och inte minst ekonomiskt där herrarna på högsta elitnivå kan försörja sig genom ishockeyn. Samtidigt så behöver genomsnittspelaren på motsvarande nivå bland damer ha ett arbete vid sidan av ishockeyn. Det här beror på flera faktorer däribland att intresset kring herrhockeyn är betydligt större vilket ger fler kommersiella möjligheter. För att damhockeyn ska närma sig den nivå som herrarna befinner sig, krävs en ökad kännedom, ett ökat intresse samt en kunskap omsupportrars uppfattning.I den här undersökningen har författarna i samarbete med Svenska Damhockeyligan studerat problemområdet med fokus på supportrarnas perspektiv och hur kunskap om dessa kan fungera som underlag till att stärka spelarnas varumärkesimage. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes där supportrars kännedom om spelare och ligan generellt studeras samt vad supportrar värderar hos spelares egenskaper. Studien tar sin utgångspunkt i tidigare forskning som studerat damidrottens möjligheter för kommersiell utveckling. I undersökningen betraktas spelarna i SDHL som varumärken för att möjliggöra en koppling till varumärkesimage och aktiviteter som görs för att stärka en sådan. Med bakgrund av tidigare forskning och modeller lutar sig studien på tre centrala variabler; individuell kvalité, attraktivitet och image. Dessa tre var vägledande för insamlad empiri genom en webbenkät. Studiens insamlade data analyseras via deskriptiv statistik där diagram och tabeller redovisas. Slutligen diskuteras enkätresultat med koppling till de teorier och modeller som studien utgår ifrån. Diskussionen leder till flertalet förslag för hur SDHL kan använda sig av kunskap om supportrarnas kännedom och värdering av spelaregenskaper i syfte att stärka spelarnas varumärkesimage.
In Sweden, from a historical perspective, women's sports have constantly lagged behind men, both financially and organizationally. In women's sports, it is mainly individual athletes who have recently approached men on a commercial and professional level. As far as team sports are concerned, the development has lagged behind and this is evident not least in ice hockey. The differences are clear between men and women and not least financially where men at the highest elite level can support themselves through ice hockey. At the same time, the average player at the corresponding level among women needs to have a job alongside ice hockey. This is due to several factors, including that the interest in men's hockey is significantly greater, which provides more commercial opportunities. In order for women's hockey to approach the level that the men are at, an increased knowledge, an increased interest and a knowledge of supporters' opinion.In this study, the authors in collaboration with the Swedish Women's Hockey League have studied the problem area with a focus on the supporters 'perspective and how knowledge about these can serve as a basis for strengthening the players' brand image. A quantitative survey was conducted where supporters 'knowledge of players and the league is generally studied and what supporters value in players' characteristics. The study is based on previous research that has studied women's opportunities for commercial development. In the survey, the players in SDHL are regarded as brands to enable a connection to brand image and activities that are done to strengthen one. Based on previous research and models, the study is based on three key variables: individual quality, attractiveness and image. These three were indicative of empirical data collected through an online survey. The study's collected data are analyzed via descriptive statistics where diagrams and tables are reported. Finally, survey results are discussed in connection with the theories and models on which the study is based. The discussion leads to several suggestions for how SDHL can use knowledge about the supporters 'knowledge and evaluation of player characteristics in order to strengthen the players' brand image.

Companies spend huge amounts on communicating their brand through marketing. Many of these contact areas where the consumer comes in contact with the brand is con-trolled by the company. The brand image is also affected from outside the company. It can be from users, media, blogs etc.Burberry is an example of a company that got in trouble with their brand image after hooligans where associated with their products. If a company with a brand with a strong image is associated whith consumers that are not compatible with the target group the company wants, there is a risk of a negative affect on the brand image.Our purpose is to investigate and describe the phenomenom when a company brandimage is affected by being associated whith consumers not compatable whith, by the company, intended target group.We have chosen a qualitative research where we use a multiple case study. The collecting of data has been done whith depth interviews and the collected empirics has been analyzed from our theoretical referens frame.It is not possible to fully control the brand image. There is various strategies to influence it but in the end it is the user who creates its own image of what the brand stands for. A company brand image can be affected in such extent that the original target group abandon it.
Program: Textilekonomutbildningen

Bakgrund: Det ökade produktöverflödet har lett till att konkurrensen mellan produkter ökat och detta har i sin tur skapat press på företagen. För att lyckas måste företagen kunna anpassa sina varor och tjänster efter kundernas specifika behov och önskemål. När varumärket möter ändrade konsumentpreferenser, blir det väsentliga att ompositionera varumärket om det funnits under en längre tid på marknaden.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur konsumenterna uppfattar ett inarbetat varumärke efter en ompositioneringskampanj.

Genomförande: Vi har genom fört 20 personliga intervjuer med konsumenter samt tre intervjuer med ansvariga för den nya reklamkampanjen och därmed varumärkesidentiteten.

Resultat: Budskapet i förpackning och varumärkesnamn kan vara tvetydigt och kan på så sätt leda till missförstånd om det även innehåller attribut som motsäger de nya attribut som en ompositionering önskar föra fram. Innehållet i varumärkets slogan kan vara orsak till en skillnad, om den innehåller för mycket ironi vilket kan leda till missförstånd. Det kan vara bra att göra de största förändringarna kring de element som är de viktigaste och mest framträdande i varumärkesidentiteten det vill säga de som påverkar konsumenten starkast i reklamen.

Styrande organisationer i olika typer av regioner, däribland kommunledningar, arbetar idag med marknadsföring för att stärka sin konkurrenskraft. Konkurrensen mellan regioner gäller; invånare, turister och näringsliv. I Sverige är bakgrunden till arbetet den lokala näringspolitiken och företagiseringen inom den offentliga sektorn. Marknadsföringen har ofta som mål att skapa en attraktiv varumärkesimage. Inom forskningen finns idag en bild av att en regions varumärkesimage är nyckeln till attraktion av bland annat näringslivet, då exempelvis etablering av företag. Forskningen kan dock inte visa vilka specifika delar av en kommuns varumärkesimage som påverkar företag i deras etableringsbeslut. I studien antas, med bakgrund i kommuners företagisering, att företagens etableringsbeslut kan betraktas som en typ av köpbeslut jämförbart med ett köpbeslut på en kommersiell marknad. I och med det antagandet får en kommuns varumärkesimage i teorin en betydande roll vid ett etableringsbeslut. För att kunna undersöka vilka delar av en kommuns varumärkesimage som påverkar etableringsbeslutet lånar studien en modell, som beskriver varumärkesimagens uppbyggnad, från den kommersiella sektorn. Modellen lyfts, genom justeringar, in den i den offentliga sektorn där den appliceras på en kommuns varumärkesimage. En kommuns varumärkesimage kan därmed anses bestå av fyra olika kategorier; kunder, erbjudande, organisation & identitet. Den här studien har således syftat till att öka förståelsen för hur kommunledningar kan utforma sin marknadsföring, då de har som mål att skapa en varumärkesimage som attraherar näringslivet. För att undersöka detta genomfördes en serie om 8 intervjuer med representanter från några av Sveriges största handelsföretag. Företagen tillfrågades vilka kategorier av en kommuns varumärkesimage som påverkade deras etableringsbeslut. På så vis kunde studien skapa en ökad förståelse inom problemområdet genom att synliggöra vad en viss del av näringslivet ansåg vara en attraktiv varumärkesimage för en kommun. Studien visar att den kategori som stora handelsföretag uppfattar som mest attraktiv, den kategori som primärt påverkar deras etableringsbeslut, är kategorin kunder. Denna kategori visar sig ha en direkt påverkan på merparten av företagens etableringsbeslut. Kategorierna erbjudande och organisation hade en sekundär påverkan på etableringsbeslutet. Vilket innebär att de påverkade den kategori med direkt påverkan eller påverkade viktiga aktörer i företagens omgivning. Det 5 framkom också genom studien att kategorin identitet nästan helt saknade påverkan på etableringsbeslutet hos dessa handelsföretag. Vad resultatet därmed indikerar är att marknadsföring med mål att skapa en attraktiv varumärkesimage för kommuner gentemot näringslivet, i fallet handeln, skulle kunna byggas kring kategorin kunder. Resultatet signalerar samtidigt att en kommuns identitet är mindre central att involvera i marknadsföringen. Däremot finns det viss potential i att marknadsföra de sekundärt påverkande kategorierna, organisation och erbjudande, då de skulle kunna verka differentierande gentemot konkurrerande kommuner.

AbstractTitle: Brand identity vs. Brand image – a study of Löfbergs Lila, ZOÉGAS and Classic.Number of pages: 38Author: Jessika Löwling HelmerskogTutor: Peder Hård af SegerstadCourse: Media and communication sciencePeriod: Spring semester 2010University: Informatics and media, media and communication science, Uppsala University.Aim: The aim is to study the brand identity as well as the brand image for each of the brands:Löfbergs Lila, ZOÉGAS and Classic. Furthermore the aim is to determine whether the brandsidentity comport with the brands image. Ultimately the study will establish whether or not thebrands can be considered as strong brands.Method/Material: This thesis will first and foremost explain a number of theories related tothe subject which will give a deeper understanding in the subject as well as providing thereader with necessary knowledge to fully understand the study.To create a broad and correct picture of each brand interviews have been made with both thepeople behind the brand as well as with the consumers.The interviews with the brand makers have been made by a questionnaire with questionsabout the brand and its identity.The interviews with the consumers have been made through focus group interviews; twogroups with four people in each group. The layout of the interview was structured where theinterviewer asked a number of questions which the people in the group were given theopportunity to discuss open with each other.After the interviews the collected material was analyzed through the chosen theories,particularly the CBBE-model which worked as a model for the analysis.Main Results: The main results are that even though all three brands are successful incommunicating their values and qualities to the consumer, not all of them can be consideredto be strong brands. The study showed that ZOÉGAS and Classic almost only got positivefeedback from the consumers while Löfbergs Lila got negative feedback overall. However, allbrands were considered strong brands by the consumers, with the exception that Löfbergs Lilawasn’t considered a strong coffee brand.The conclusion I reached was that ZOÉGAS and Classic without doubt can be consideredstrong brands whereas Löfbergs Lila cannot. The reason for this is simply the consumersoverall negative feelings and the lack of loyal customers.Keywords: Brands, strong brand, brand identity, brand image, CBBE-model, Löfbergs Lila,ZOÉGAS, Classic.

I dagens samhälle ökar varumärken i betydelse vilket innebär ett ökat behov för företag att ha kunskap om vilken image konsumenter tillskriver deras varumärke. Varumärkesmedvetenhet och köpbeslut är teoretiska områden inom konsumentbeteende som tidigare studerats utförligt. Dock har det saknats studier kring hur varumärkesimage påverkar konsumenters köpbeslut inom livsmedelsbranschen.Köttkonsumtionen i Sverige har ökat under senare år och charkuteriprodukter ses som väsentliga livsmedelsvaror att ha hemma. För att skapa konkurrenskraft på marknaden är det viktigt för företag inom charkuteribranschen att tillhandahålla vetskap om den image konsumenter tillskriver deras varumärke. Det lokala Örebroföretaget Robertsons Charkuteri AB har idag inte en klar bild över vilka som utgör deras kundgrupp och har under de senaste åren känt av en ökad konkurrens och efterfrågade därför en marknadsundersökning gällande hur varumärkesmedvetenheten ser ut bland invånarna i Örebro stad samt vilken image de tillskriver varumärket. Varumärkesmedvetenhet och image kom därför att studeras samt sannolikheten för att varumärkesimage påverkar köpbeslut. Detta genomfördes med hjälp av en enkätundersökning där 200 respondenter i Örebro stad deltog.Studien visar att Robertsons Charkuteri AB har en hög medvetenhet bland Örebro stads invånare och att de tillskrivs imagen kvalitet och svenskt kött. Dessa associationer visar sig vara av betydelse för konsumenter vid köpbeslutet av charkuteriprodukter. Det framkommer även att varumärkesimage påverkar konsumenters köpbeslut, vilket tillför vetskap inom ämnesområdet konsumentbeteende.
In the society today brands are being seen as more valuable which indicate an increased importance for companies to understand what kind of image consumers dedicate their brand. Brand awareness and consumer purchase decision are theoretical areas within consumer behavior, which both have been studied in detail. However, there is a lack of studies about how brand image influence consumer purchase decision in the food industry.The meat consumption in Sweden has increased in the later years and charcuterie products are seen as more essential to have at home. It is of importance for business to have knowledge of how the consumers perceive their image of the brand to be able to compete on the market. The local charcuterie business in Örebro, Robertsons Charkuteri AB, has requested a market survey on how extensive the brand awareness is among the citizens in Örebro and also what kind of image the consumers prescribe to the brand. Robertsons Charkuteri AB has requested a market survey due to the increased competition in the later years. Therefore, brand awareness and brand image is being studied as well as the probability of brand image influencing purchase decisions. The study was conducted through a survey consisting of 200 respondents in Örebro.The study shows that Robertsons Charkuteri AB has high brand awareness among the citizens of Örebro and the consumers associated the brand with high quality and Swedish meat. These were also the highest valued associations in the purchase decision. The result also shows that brand image influences consumers purchase decision. These results contribute an increased knowledge within the area of consumer behavior.

Corporate Social Responsibility, CSR, kan förklaras som ett företags frivilliga samhällsansvar, där grunden för ett lyckat arbete handlar om att finna balans mellan ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvarstagande. Företagen ska inte bara fokusera på dess lönsamhet, utan också bidra till etisk social och miljömässig förbättring, faktorer som idag har blivit en självklarhet för att bidra till en hållbar utveckling men också för att bygga, stärka och bevara varumärket. Ett varumärke anses ofta vara ett företags främsta tillgång vilket också kan skapa värde för ett företag och på så sätt ses som en konkurrensfördel. Företagets varumärkesimage är i sin tur kundens uppfattning om varumärket och är något kunden skapar på en egen hand. En varierande bild av företaget kan då uppstå, eftersom individer har olika uppfattningar om ett varumärke.Gina Tricot är det företag som ligger i fokus för studien då vi anser att de är ett välkänt varumärke inom fast fashion branschen. Fast fashion är en affärsstrategi vars mål är att reducera ledtiderna från idé till butik och strategin syftar till att tillfredsställa kundernas behov av de senaste trenderna på mycket kort tid.Syftet med rapporten är att få en fördjupad förståelse för vad CSR innebär men också hur CSR kan bidra med positiva effekter och gynna Gina Tricots varumärke och dess varumärkesimage. Rapporten har både kvalitativa och kvantitativa utformningar, där datainsamling har skett genom intervjuer med medarbetare på Gina Tricot och en marknadsundersökning utformad som en enkät till tänkbara konsumenter. Den insamlade empirin har analyserats utifrån de litterära och elektroniska källorna vi använts oss av samt vetenskapliga artiklar. Källorna har behandlat CSR, kundbeteende, varumärke, varumärkesimage och fast fashion branschen. Vi kan utifrån resultatet urskilja en något motsägelsefull ställning till hållbarhet och miljömedvetenhet. Att intresset och den rätta attityden finns framkommer i resultatet, men då ingen av respondenterna anser att man medvetet väljer etiskt och ekologiskt tillverkade plagg, framkommer det även att det finns en problematik och ett glapp mellan attityd och handling. Ytterligare en slutsats vi kan dra utifrån empirin är att CSR kan ge både positiva och negativa effekter på ett företag, där det är viktigt för ett företag att se CSR som ett strategiskt tillbehör till den övriga affärsverksamheten och inte som en genväg till framgång. För att Gina Tricots CSR-arbete ska kunna stärka deras varumärkesimage, krävs både ett välutarbetat CSR arbete men också att Gina Tricot är medvetna om kundernas upplevda varumärkesimage.Corporate Social Responsibility, CSR, can be explained as a company´s willingness to contribute in society where the foundations for a successful job is about finding the balance between economic, environmental and social responsibility. Companies must not only focus on its profitability, but also contribute to ethical social and environmental improvement, factors which has become second nature to contribute to sustainable development but also to build, strengthen and maintain the brand. A trademark is often considered a company's greatest asset, which can also create value for a company and thus be seen as a competitive advantage. The company's brand image is the customer's perception of the brand and is something the customer creates on his own. A different picture of the company may then occur because individuals have different perceptions about a brand.Gina Tricot is the company that is the focus of this study since we believe that they are a well-known brand within the fast fashion industry. Fast fashion is a business strategy that aims to reduce lead times from concept to store and a strategy aimed at satisfying customer needs for the latest trends in a very short time.The purpose of this report is to gain a deeper understanding of what CSR means but also how CSR can contribute to a positive impact and benefit the Gina Tricots brand. The report has both a qualitative and quantitative design where data collection was done through interviews with employees at Gina Tricot and a market research designed as a survey for potential consumers. The collected empirical data is analyzed from literature, scientific articles and electronic sources. The sources have dealt with CSR, customer behavior, brand, brand image and the fashion industry.We can discern from the results somewhat contradictory position on sustainability and environmental awareness. That the interest and the right attitude is evident in the results, but none of the respondents consider to deliberately choose ethically and ecologically produced clothing, it becomes clear that there is a problem and a gap between attitude and action. Yet another conclusion we can draw from the empirical data is that CSR can give both positive and negative effects on a company, where it is important for a company to see CSR as a strategic tool to the rest of the business and not as a shortcut to success. If Gina Tricots CSR work is to strengthen their brand image, it requires both a well-defined CSR work but also that Gina Tricot is aware of customers' perceived brand image.
Program: Butikschefsutbildningen

Bakgrund: Spridningen av feministiska budskap och firandet av kvinnors mångfald har lett till att en ny kategori av marknadsföring har uppkommit, kallad Femvertising. Det finns en osäkerhet i hur reklam som använder sig av denna reklamform uppfattas av konsumenter, vilket gör det intressant att undersöka huruvida konsumenters attityder samt associationer kopplade till ett varumärke påverkas vid användning av Femvertising. Syfte: I detta examensarbete studeras relationen mellan Femvertising och varumärkesimage. Syftet med studien är att undersöka hur unga konsumenters uppfattning av ett varumärkes image i termer av varumärkespersonlighet, varumärkesattityd och reklamattityd påverkas vid exponering för Femvertising. Vidare kommer en kartläggning av skillnader mellan unga manliga konsumenter och unga kvinnliga konsumenter att göras gällande ämnet. Metod: Studien är baserad på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats, där datainsamlingen skett i form av ett experiment med en efterföljande enkät. För att besvara studiens frågeställningar bearbetades insamlad data i Excel och SPSS. Slutsats: Studien har identifierat att användning av Femvertising leder till att ett varumärkes image präglas av uppriktighet enligt unga konsumenter. Unga konsumenter har positiva attityder både gentemot reklamen och varumärket men uppfattningen om ett varumärkes image kan inte antas skilja sig åt mellan unga kvinnor och män vid användning av Femvertising. Unga kvinnor uppvisar en högre grad av positiva attityder både gentemot reklamen och varumärket i jämförelse med unga män men det bör understrykas att Femvertising även ger positiva effekter på varumärkesimage enligt unga män.
Background: The spreading of feminist messages and the celebration of women's diversity has led to the emergence of a new category of marketing called Femvertising. There is an uncertainty about how advertising that employs this category is perceived by consumers, making it interesting to investigate whether consumers' attitudes and associations connected with a brand are affected using Femvertising.  Purpose: In this master thesis the relation between Femvertising and Brand Image is examined. The purpose of the study is to investigate how the perception of a Brand Image in terms of Brand Personality, brand attitude and attitude towards the ad is affected by exposure to Femvertising according to young consumers. Furthermore, an identification will be made of the differences between young male and female consumers regarding the mentioned subject.  Method: The study is based on a quantitative method with a deductive approach, where the data collection took place in the form of an experiment with a subsequent survey. In order to answer the research questions, the collected data was processed in Excel and SPSS.  Conclusion: The study has identified that the use of Femvertising leads to a Brand Image characterized by sincerity by young consumers. Young consumers have positive attitudes both to the advertisement and the brand, but the perception of a Brand Image cannot be expected to differ between young women and men when using Femvertising. Young women present more positive attitudes both towards the advertisement and the brand in comparison with young men, but it should be emphasized that Femvertising also has positive effects on brand image according to young men.

Att folk inte förstår vad man säger beror på flera olika anledningar. En självklar orsak till att detta är till exempel givetvis om man inte talar samma språk. Men även om man skulle begripa varandra i en konversation betyder inte det att sändarens budskap tolkas på önskat sätt av mottagaren. Kommunikationen är avgörande för att en förståelse mellan två parter ska kunna skapas. Stuart Hall (1973) problematiserar kommunikationsprocessen och kedjan från det att meddelandet produceras till dess distribution och slutliga konsumtion. Kommunikationen mellan kodare och avkodare är aldrig given i sin överenskommelse. Att man talar samma språk betyder följaktligen inte att man förstår varandra fullt ut. Det finns många andra faktorer som påverkar hur meddelandet avkodas av mottagaren. Vi har valt att undersöka hur två hockeyklubbar kommunicerar med sina supportrar. Studiens syfte är att göra en jämförelse mellan de två varumärkena. I respektive varumärkes identitet och image söks likheter och olikheter. Den eventuella varumärkeskongruensen studeras ur ett kommunikativt perspektiv.   Intentionen är att ta reda på hur kommunikativa processer kan påverka varumärkens identitet och image och relationen mellan dem. Det teoretiska ramverk som använts består av marknadskommunikation, encoding och decoding och varumärkesteori. Under varumärkesteorin följer kompletteringar om sport och varumärken, varumärkesidentitet och varumärkesimage. Studien baseras på en kvalitativ och en kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden består av gruppintervjuer som utförts för att fastställa varumärkenas identiteter medan den kvantitativa metoden utgörs av enkäter som identifierar varumärkenas image. En av de slutsatser som presenteras i studien är att det både finns kongruens och skillnader angående överensstämmelsen mellan varumärkesidentitet- och image. Sammanfattningsvis går det att konstatera att resurser utgör den stora skillnaden klubbarna mellan i förutsättningen för att mottagarna ska kunna tillgodoses på ett bra sätt.
The reason people don’t understand what others are saying can depend on a lot of things. One obvious reason would be that two individuals don’t speak the same language. Even if the two individuals would understand the words in a conversation, it’s not certain that the meaning of the message reaches the receiver the intended way. The communication settles the agreement for understanding between two parts. Stuart Hall (1973) problematizes the communication process and the chain from when the message is created and coded with meaning, through its distribution until its consumption. The communication between an encoder and a decoder are not ever certain. To not speak the same language is the same as not understanding each other. There are many other factors that influence how the receiver decodes a message.   This thesis aims to identify the brand congruence related to two Swedish ice hockey brands. The intention is to examine how communicative processes can influence the differences between how the brand identity and brand image are interpreted. The theory frame used in the thesis concludes of the following theories; Marketing Communication, Encoding and Decoding and Brand Theory. The Brand Theory is specified within the areas of Sports and Brands, Brand Identity and Brand Image.  The thesis includes both a qualitative and a quantitative method. The qualitative interviews are used to establish the brand identities while the quantitative questionnaire study aims to define the brand images. One of the major conclusions is that there are both congruence and differences in the comparison within both of the brands. Another conclusion is that the differences in how substantial the congruence is relates to resources and the brands background.

The purpose of the study was to find out how well companies succeed in trying to convey the identity of their trademarks to the consumers. The study was quantitative with a survey design. A sample of 109 respondents participated. Brand identity and brand image was the focus of the study and was measured in three companies; Odd Molly, Filippa K and Björn Borg. These three were selected partly because of their different profiles. One survey was sent to the companies and one survey was distributed to the consumers. The majority of the questions in the surveys were based on a model designed to measure brand identity and brand image and gap in between them. The study presents three central theories; Profile, Image and Identity, Brand Equity and The Corporate Personality Scale. The first two gives a background to the concept of the words. The Corporate Personality Scale was created and designed to assess image and identity and the gaps in between them. The results showed that there were gaps in between the brand identity and the brand image in all three of the selected companies. However there were also signs of coherence between them. The companies succeeded in some part, in their trying to convey the identity of their trademarks to the consumers. There were both clear gaps and clear coherence between Brand Identity and Brand Image. In some cases the image was graded higher than the identity and vice versa.