To see the other types of publications on this topic, follow the link: Varumärkesimage.

Dissertations / Theses on the topic 'Varumärkesimage'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Varumärkesimage.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Granath, Filip, and Victor Granfeldt. "Svenska Damhockeyligan - Spelarnas varumärkesimage : En kvantitativ enkätstudie om spelarnas varumärkesimage i SDHL." Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för kultur och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-38092.

Full text
Abstract:
I Sverige har damidrotten ur ett historiskt perspektiv ständigt legat efter herrarna, både ekonomiskt och organisatoriskt. Inom damidrotten är det främst individuella idrottare som på senare tid har närmat sig herrarna på kommersiell och professionell nivå. Vad gäller lagidrotter så har utvecklingen hamnat efter och det här visar sig inte minst inom ishockeyn. Skillnaderna visar sig tydligt mellan herrar och damer och inte minst ekonomiskt där herrarna på högsta elitnivå kan försörja sig genom ishockeyn. Samtidigt så behöver genomsnittspelaren på motsvarande nivå bland damer ha ett arbete vid sidan av ishockeyn. Det här beror på flera faktorer däribland att intresset kring herrhockeyn är betydligt större vilket ger fler kommersiella möjligheter. För att damhockeyn ska närma sig den nivå som herrarna befinner sig, krävs en ökad kännedom, ett ökat intresse samt en kunskap omsupportrars uppfattning.I den här undersökningen har författarna i samarbete med Svenska Damhockeyligan studerat problemområdet med fokus på supportrarnas perspektiv och hur kunskap om dessa kan fungera som underlag till att stärka spelarnas varumärkesimage. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes där supportrars kännedom om spelare och ligan generellt studeras samt vad supportrar värderar hos spelares egenskaper. Studien tar sin utgångspunkt i tidigare forskning som studerat damidrottens möjligheter för kommersiell utveckling. I undersökningen betraktas spelarna i SDHL som varumärken för att möjliggöra en koppling till varumärkesimage och aktiviteter som görs för att stärka en sådan. Med bakgrund av tidigare forskning och modeller lutar sig studien på tre centrala variabler; individuell kvalité, attraktivitet och image. Dessa tre var vägledande för insamlad empiri genom en webbenkät. Studiens insamlade data analyseras via deskriptiv statistik där diagram och tabeller redovisas. Slutligen diskuteras enkätresultat med koppling till de teorier och modeller som studien utgår ifrån. Diskussionen leder till flertalet förslag för hur SDHL kan använda sig av kunskap om supportrarnas kännedom och värdering av spelaregenskaper i syfte att stärka spelarnas varumärkesimage.
In Sweden, from a historical perspective, women's sports have constantly lagged behind men, both financially and organizationally. In women's sports, it is mainly individual athletes who have recently approached men on a commercial and professional level. As far as team sports are concerned, the development has lagged behind and this is evident not least in ice hockey. The differences are clear between men and women and not least financially where men at the highest elite level can support themselves through ice hockey. At the same time, the average player at the corresponding level among women needs to have a job alongside ice hockey. This is due to several factors, including that the interest in men's hockey is significantly greater, which provides more commercial opportunities. In order for women's hockey to approach the level that the men are at, an increased knowledge, an increased interest and a knowledge of supporters' opinion.In this study, the authors in collaboration with the Swedish Women's Hockey League have studied the problem area with a focus on the supporters 'perspective and how knowledge about these can serve as a basis for strengthening the players' brand image. A quantitative survey was conducted where supporters 'knowledge of players and the league is generally studied and what supporters value in players' characteristics. The study is based on previous research that has studied women's opportunities for commercial development. In the survey, the players in SDHL are regarded as brands to enable a connection to brand image and activities that are done to strengthen one. Based on previous research and models, the study is based on three key variables: individual quality, attractiveness and image. These three were indicative of empirical data collected through an online survey. The study's collected data are analyzed via descriptive statistics where diagrams and tables are reported. Finally, survey results are discussed in connection with the theories and models on which the study is based. The discussion leads to several suggestions for how SDHL can use knowledge about the supporters 'knowledge and evaluation of player characteristics in order to strengthen the players' brand image.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

SVAHN, FRIDA, and SOFIA SVAHN. "Varumärkesimage : utanför företagets kontroll." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19855.

Full text
Abstract:
Companies spend huge amounts on communicating their brand through marketing. Many of these contact areas where the consumer comes in contact with the brand is con-trolled by the company. The brand image is also affected from outside the company. It can be from users, media, blogs etc.Burberry is an example of a company that got in trouble with their brand image after hooligans where associated with their products. If a company with a brand with a strong image is associated whith consumers that are not compatible with the target group the company wants, there is a risk of a negative affect on the brand image.Our purpose is to investigate and describe the phenomenom when a company brandimage is affected by being associated whith consumers not compatable whith, by the company, intended target group.We have chosen a qualitative research where we use a multiple case study. The collecting of data has been done whith depth interviews and the collected empirics has been analyzed from our theoretical referens frame.It is not possible to fully control the brand image. There is various strategies to influence it but in the end it is the user who creates its own image of what the brand stands for. A company brand image can be affected in such extent that the original target group abandon it.
Program: Textilekonomutbildningen
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Gahrton, Elisabeth, and Marie Nolin. "Varumärkesimage vid en ompositionering av ett inarbetat varumärke." Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2856.

Full text
Abstract:

Bakgrund: Det ökade produktöverflödet har lett till att konkurrensen mellan produkter ökat och detta har i sin tur skapat press på företagen. För att lyckas måste företagen kunna anpassa sina varor och tjänster efter kundernas specifika behov och önskemål. När varumärket möter ändrade konsumentpreferenser, blir det väsentliga att ompositionera varumärket om det funnits under en längre tid på marknaden.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur konsumenterna uppfattar ett inarbetat varumärke efter en ompositioneringskampanj.

Genomförande: Vi har genom fört 20 personliga intervjuer med konsumenter samt tre intervjuer med ansvariga för den nya reklamkampanjen och därmed varumärkesidentiteten.

Resultat: Budskapet i förpackning och varumärkesnamn kan vara tvetydigt och kan på så sätt leda till missförstånd om det även innehåller attribut som motsäger de nya attribut som en ompositionering önskar föra fram. Innehållet i varumärkets slogan kan vara orsak till en skillnad, om den innehåller för mycket ironi vilket kan leda till missförstånd. Det kan vara bra att göra de största förändringarna kring de element som är de viktigaste och mest framträdande i varumärkesidentiteten det vill säga de som påverkar konsumenten starkast i reklamen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Stendahl, Hampus, and Dennis Wallin. "KOMMUNERS MARKNADSFÖRING : EN STUDIE OM ATT SKAPA EN ATTRAKTIV VARUMÄRKESIMAGE." Thesis, Högskolan Dalarna, Företagsekonomi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-16295.

Full text
Abstract:
Styrande organisationer i olika typer av regioner, däribland kommunledningar, arbetar idag med marknadsföring för att stärka sin konkurrenskraft. Konkurrensen mellan regioner gäller; invånare, turister och näringsliv. I Sverige är bakgrunden till arbetet den lokala näringspolitiken och företagiseringen inom den offentliga sektorn. Marknadsföringen har ofta som mål att skapa en attraktiv varumärkesimage. Inom forskningen finns idag en bild av att en regions varumärkesimage är nyckeln till attraktion av bland annat näringslivet, då exempelvis etablering av företag. Forskningen kan dock inte visa vilka specifika delar av en kommuns varumärkesimage som påverkar företag i deras etableringsbeslut. I studien antas, med bakgrund i kommuners företagisering, att företagens etableringsbeslut kan betraktas som en typ av köpbeslut jämförbart med ett köpbeslut på en kommersiell marknad. I och med det antagandet får en kommuns varumärkesimage i teorin en betydande roll vid ett etableringsbeslut. För att kunna undersöka vilka delar av en kommuns varumärkesimage som påverkar etableringsbeslutet lånar studien en modell, som beskriver varumärkesimagens uppbyggnad, från den kommersiella sektorn. Modellen lyfts, genom justeringar, in den i den offentliga sektorn där den appliceras på en kommuns varumärkesimage. En kommuns varumärkesimage kan därmed anses bestå av fyra olika kategorier; kunder, erbjudande, organisation & identitet. Den här studien har således syftat till att öka förståelsen för hur kommunledningar kan utforma sin marknadsföring, då de har som mål att skapa en varumärkesimage som attraherar näringslivet. För att undersöka detta genomfördes en serie om 8 intervjuer med representanter från några av Sveriges största handelsföretag. Företagen tillfrågades vilka kategorier av en kommuns varumärkesimage som påverkade deras etableringsbeslut. På så vis kunde studien skapa en ökad förståelse inom problemområdet genom att synliggöra vad en viss del av näringslivet ansåg vara en attraktiv varumärkesimage för en kommun. Studien visar att den kategori som stora handelsföretag uppfattar som mest attraktiv, den kategori som primärt påverkar deras etableringsbeslut, är kategorin kunder. Denna kategori visar sig ha en direkt påverkan på merparten av företagens etableringsbeslut. Kategorierna erbjudande och organisation hade en sekundär påverkan på etableringsbeslutet. Vilket innebär att de påverkade den kategori med direkt påverkan eller påverkade viktiga aktörer i företagens omgivning. Det 5 framkom också genom studien att kategorin identitet nästan helt saknade påverkan på etableringsbeslutet hos dessa handelsföretag. Vad resultatet därmed indikerar är att marknadsföring med mål att skapa en attraktiv varumärkesimage för kommuner gentemot näringslivet, i fallet handeln, skulle kunna byggas kring kategorin kunder. Resultatet signalerar samtidigt att en kommuns identitet är mindre central att involvera i marknadsföringen. Däremot finns det viss potential i att marknadsföra de sekundärt påverkande kategorierna, organisation och erbjudande, då de skulle kunna verka differentierande gentemot konkurrerande kommuner.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Löwling, Helmerskog Jessika. "Varumärkesidentitet vs. Varumärkesimage : En studie av Löfbergs Lila, ZOÉGAS och Classic." Thesis, Uppsala universitet, Medier och kommunikation, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-124315.

Full text
Abstract:
AbstractTitle: Brand identity vs. Brand image – a study of Löfbergs Lila, ZOÉGAS and Classic.Number of pages: 38Author: Jessika Löwling HelmerskogTutor: Peder Hård af SegerstadCourse: Media and communication sciencePeriod: Spring semester 2010University: Informatics and media, media and communication science, Uppsala University.Aim: The aim is to study the brand identity as well as the brand image for each of the brands:Löfbergs Lila, ZOÉGAS and Classic. Furthermore the aim is to determine whether the brandsidentity comport with the brands image. Ultimately the study will establish whether or not thebrands can be considered as strong brands.Method/Material: This thesis will first and foremost explain a number of theories related tothe subject which will give a deeper understanding in the subject as well as providing thereader with necessary knowledge to fully understand the study.To create a broad and correct picture of each brand interviews have been made with both thepeople behind the brand as well as with the consumers.The interviews with the brand makers have been made by a questionnaire with questionsabout the brand and its identity.The interviews with the consumers have been made through focus group interviews; twogroups with four people in each group. The layout of the interview was structured where theinterviewer asked a number of questions which the people in the group were given theopportunity to discuss open with each other.After the interviews the collected material was analyzed through the chosen theories,particularly the CBBE-model which worked as a model for the analysis.Main Results: The main results are that even though all three brands are successful incommunicating their values and qualities to the consumer, not all of them can be consideredto be strong brands. The study showed that ZOÉGAS and Classic almost only got positivefeedback from the consumers while Löfbergs Lila got negative feedback overall. However, allbrands were considered strong brands by the consumers, with the exception that Löfbergs Lilawasn’t considered a strong coffee brand.The conclusion I reached was that ZOÉGAS and Classic without doubt can be consideredstrong brands whereas Löfbergs Lila cannot. The reason for this is simply the consumersoverall negative feelings and the lack of loyal customers.Keywords: Brands, strong brand, brand identity, brand image, CBBE-model, Löfbergs Lila,ZOÉGAS, Classic.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Sternö, Cecilia, Forsberg Emilia Swanström, and Ann-Sofi Magnusson. "Robertsons Charkuteri : Om konsumenters köpbeslut av charkuteriprodukter påverkas av tillskriven varumärkesimage." Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-23410.

Full text
Abstract:
I dagens samhälle ökar varumärken i betydelse vilket innebär ett ökat behov för företag att ha kunskap om vilken image konsumenter tillskriver deras varumärke. Varumärkesmedvetenhet och köpbeslut är teoretiska områden inom konsumentbeteende som tidigare studerats utförligt. Dock har det saknats studier kring hur varumärkesimage påverkar konsumenters köpbeslut inom livsmedelsbranschen.Köttkonsumtionen i Sverige har ökat under senare år och charkuteriprodukter ses som väsentliga livsmedelsvaror att ha hemma. För att skapa konkurrenskraft på marknaden är det viktigt för företag inom charkuteribranschen att tillhandahålla vetskap om den image konsumenter tillskriver deras varumärke. Det lokala Örebroföretaget Robertsons Charkuteri AB har idag inte en klar bild över vilka som utgör deras kundgrupp och har under de senaste åren känt av en ökad konkurrens och efterfrågade därför en marknadsundersökning gällande hur varumärkesmedvetenheten ser ut bland invånarna i Örebro stad samt vilken image de tillskriver varumärket. Varumärkesmedvetenhet och image kom därför att studeras samt sannolikheten för att varumärkesimage påverkar köpbeslut. Detta genomfördes med hjälp av en enkätundersökning där 200 respondenter i Örebro stad deltog.Studien visar att Robertsons Charkuteri AB har en hög medvetenhet bland Örebro stads invånare och att de tillskrivs imagen kvalitet och svenskt kött. Dessa associationer visar sig vara av betydelse för konsumenter vid köpbeslutet av charkuteriprodukter. Det framkommer även att varumärkesimage påverkar konsumenters köpbeslut, vilket tillför vetskap inom ämnesområdet konsumentbeteende.
In the society today brands are being seen as more valuable which indicate an increased importance for companies to understand what kind of image consumers dedicate their brand. Brand awareness and consumer purchase decision are theoretical areas within consumer behavior, which both have been studied in detail. However, there is a lack of studies about how brand image influence consumer purchase decision in the food industry.The meat consumption in Sweden has increased in the later years and charcuterie products are seen as more essential to have at home. It is of importance for business to have knowledge of how the consumers perceive their image of the brand to be able to compete on the market. The local charcuterie business in Örebro, Robertsons Charkuteri AB, has requested a market survey on how extensive the brand awareness is among the citizens in Örebro and also what kind of image the consumers prescribe to the brand. Robertsons Charkuteri AB has requested a market survey due to the increased competition in the later years. Therefore, brand awareness and brand image is being studied as well as the probability of brand image influencing purchase decisions. The study was conducted through a survey consisting of 200 respondents in Örebro.The study shows that Robertsons Charkuteri AB has high brand awareness among the citizens of Örebro and the consumers associated the brand with high quality and Swedish meat. These were also the highest valued associations in the purchase decision. The result also shows that brand image influences consumers purchase decision. These results contribute an increased knowledge within the area of consumer behavior.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Alexandersson, Nina, and Mimmi Kalin. "Hur kan Gina Tricots redan utarbetade CSR-arbete stärka företagets varumärkesimage?" Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16850.

Full text
Abstract:
Corporate Social Responsibility, CSR, kan förklaras som ett företags frivilliga samhällsansvar, där grunden för ett lyckat arbete handlar om att finna balans mellan ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvarstagande. Företagen ska inte bara fokusera på dess lönsamhet, utan också bidra till etisk social och miljömässig förbättring, faktorer som idag har blivit en självklarhet för att bidra till en hållbar utveckling men också för att bygga, stärka och bevara varumärket. Ett varumärke anses ofta vara ett företags främsta tillgång vilket också kan skapa värde för ett företag och på så sätt ses som en konkurrensfördel. Företagets varumärkesimage är i sin tur kundens uppfattning om varumärket och är något kunden skapar på en egen hand. En varierande bild av företaget kan då uppstå, eftersom individer har olika uppfattningar om ett varumärke.Gina Tricot är det företag som ligger i fokus för studien då vi anser att de är ett välkänt varumärke inom fast fashion branschen. Fast fashion är en affärsstrategi vars mål är att reducera ledtiderna från idé till butik och strategin syftar till att tillfredsställa kundernas behov av de senaste trenderna på mycket kort tid.Syftet med rapporten är att få en fördjupad förståelse för vad CSR innebär men också hur CSR kan bidra med positiva effekter och gynna Gina Tricots varumärke och dess varumärkesimage. Rapporten har både kvalitativa och kvantitativa utformningar, där datainsamling har skett genom intervjuer med medarbetare på Gina Tricot och en marknadsundersökning utformad som en enkät till tänkbara konsumenter. Den insamlade empirin har analyserats utifrån de litterära och elektroniska källorna vi använts oss av samt vetenskapliga artiklar. Källorna har behandlat CSR, kundbeteende, varumärke, varumärkesimage och fast fashion branschen. Vi kan utifrån resultatet urskilja en något motsägelsefull ställning till hållbarhet och miljömedvetenhet. Att intresset och den rätta attityden finns framkommer i resultatet, men då ingen av respondenterna anser att man medvetet väljer etiskt och ekologiskt tillverkade plagg, framkommer det även att det finns en problematik och ett glapp mellan attityd och handling. Ytterligare en slutsats vi kan dra utifrån empirin är att CSR kan ge både positiva och negativa effekter på ett företag, där det är viktigt för ett företag att se CSR som ett strategiskt tillbehör till den övriga affärsverksamheten och inte som en genväg till framgång. För att Gina Tricots CSR-arbete ska kunna stärka deras varumärkesimage, krävs både ett välutarbetat CSR arbete men också att Gina Tricot är medvetna om kundernas upplevda varumärkesimage.Corporate Social Responsibility, CSR, can be explained as a company´s willingness to contribute in society where the foundations for a successful job is about finding the balance between economic, environmental and social responsibility. Companies must not only focus on its profitability, but also contribute to ethical social and environmental improvement, factors which has become second nature to contribute to sustainable development but also to build, strengthen and maintain the brand. A trademark is often considered a company's greatest asset, which can also create value for a company and thus be seen as a competitive advantage. The company's brand image is the customer's perception of the brand and is something the customer creates on his own. A different picture of the company may then occur because individuals have different perceptions about a brand.Gina Tricot is the company that is the focus of this study since we believe that they are a well-known brand within the fast fashion industry. Fast fashion is a business strategy that aims to reduce lead times from concept to store and a strategy aimed at satisfying customer needs for the latest trends in a very short time.The purpose of this report is to gain a deeper understanding of what CSR means but also how CSR can contribute to a positive impact and benefit the Gina Tricots brand. The report has both a qualitative and quantitative design where data collection was done through interviews with employees at Gina Tricot and a market research designed as a survey for potential consumers. The collected empirical data is analyzed from literature, scientific articles and electronic sources. The sources have dealt with CSR, customer behavior, brand, brand image and the fashion industry.We can discern from the results somewhat contradictory position on sustainability and environmental awareness. That the interest and the right attitude is evident in the results, but none of the respondents consider to deliberately choose ethically and ecologically produced clothing, it becomes clear that there is a problem and a gap between attitude and action. Yet another conclusion we can draw from the empirical data is that CSR can give both positive and negative effects on a company, where it is important for a company to see CSR as a strategic tool to the rest of the business and not as a shortcut to success. If Gina Tricots CSR work is to strengthen their brand image, it requires both a well-defined CSR work but also that Gina Tricot is aware of customers' perceived brand image.
Program: Butikschefsutbildningen
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Ekman, Vråmo Matilda, and Haglund Eveline Castillo. "Kan jämställdhet vara en möjlighet? : Hur användning av Femvertising påverkar varumärkesimage." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-139071.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Spridningen av feministiska budskap och firandet av kvinnors mångfald har lett till att en ny kategori av marknadsföring har uppkommit, kallad Femvertising. Det finns en osäkerhet i hur reklam som använder sig av denna reklamform uppfattas av konsumenter, vilket gör det intressant att undersöka huruvida konsumenters attityder samt associationer kopplade till ett varumärke påverkas vid användning av Femvertising. Syfte: I detta examensarbete studeras relationen mellan Femvertising och varumärkesimage. Syftet med studien är att undersöka hur unga konsumenters uppfattning av ett varumärkes image i termer av varumärkespersonlighet, varumärkesattityd och reklamattityd påverkas vid exponering för Femvertising. Vidare kommer en kartläggning av skillnader mellan unga manliga konsumenter och unga kvinnliga konsumenter att göras gällande ämnet. Metod: Studien är baserad på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats, där datainsamlingen skett i form av ett experiment med en efterföljande enkät. För att besvara studiens frågeställningar bearbetades insamlad data i Excel och SPSS. Slutsats: Studien har identifierat att användning av Femvertising leder till att ett varumärkes image präglas av uppriktighet enligt unga konsumenter. Unga konsumenter har positiva attityder både gentemot reklamen och varumärket men uppfattningen om ett varumärkes image kan inte antas skilja sig åt mellan unga kvinnor och män vid användning av Femvertising. Unga kvinnor uppvisar en högre grad av positiva attityder både gentemot reklamen och varumärket i jämförelse med unga män men det bör understrykas att Femvertising även ger positiva effekter på varumärkesimage enligt unga män.
Background: The spreading of feminist messages and the celebration of women's diversity has led to the emergence of a new category of marketing called Femvertising. There is an uncertainty about how advertising that employs this category is perceived by consumers, making it interesting to investigate whether consumers' attitudes and associations connected with a brand are affected using Femvertising.  Purpose: In this master thesis the relation between Femvertising and Brand Image is examined. The purpose of the study is to investigate how the perception of a Brand Image in terms of Brand Personality, brand attitude and attitude towards the ad is affected by exposure to Femvertising according to young consumers. Furthermore, an identification will be made of the differences between young male and female consumers regarding the mentioned subject.  Method: The study is based on a quantitative method with a deductive approach, where the data collection took place in the form of an experiment with a subsequent survey. In order to answer the research questions, the collected data was processed in Excel and SPSS.  Conclusion: The study has identified that the use of Femvertising leads to a Brand Image characterized by sincerity by young consumers. Young consumers have positive attitudes both to the advertisement and the brand, but the perception of a Brand Image cannot be expected to differ between young women and men when using Femvertising. Young women present more positive attitudes both towards the advertisement and the brand in comparison with young men, but it should be emphasized that Femvertising also has positive effects on brand image according to young men.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Christiansson, Josefine, Josephine Jansson, and Julia Lindster. "Pucken glider in... : En jämförelse av två hockeyklubbars varumärkesidentitet och varumärkesimage." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-29377.

Full text
Abstract:
Att folk inte förstår vad man säger beror på flera olika anledningar. En självklar orsak till att detta är till exempel givetvis om man inte talar samma språk. Men även om man skulle begripa varandra i en konversation betyder inte det att sändarens budskap tolkas på önskat sätt av mottagaren. Kommunikationen är avgörande för att en förståelse mellan två parter ska kunna skapas. Stuart Hall (1973) problematiserar kommunikationsprocessen och kedjan från det att meddelandet produceras till dess distribution och slutliga konsumtion. Kommunikationen mellan kodare och avkodare är aldrig given i sin överenskommelse. Att man talar samma språk betyder följaktligen inte att man förstår varandra fullt ut. Det finns många andra faktorer som påverkar hur meddelandet avkodas av mottagaren. Vi har valt att undersöka hur två hockeyklubbar kommunicerar med sina supportrar. Studiens syfte är att göra en jämförelse mellan de två varumärkena. I respektive varumärkes identitet och image söks likheter och olikheter. Den eventuella varumärkeskongruensen studeras ur ett kommunikativt perspektiv.   Intentionen är att ta reda på hur kommunikativa processer kan påverka varumärkens identitet och image och relationen mellan dem. Det teoretiska ramverk som använts består av marknadskommunikation, encoding och decoding och varumärkesteori. Under varumärkesteorin följer kompletteringar om sport och varumärken, varumärkesidentitet och varumärkesimage. Studien baseras på en kvalitativ och en kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden består av gruppintervjuer som utförts för att fastställa varumärkenas identiteter medan den kvantitativa metoden utgörs av enkäter som identifierar varumärkenas image. En av de slutsatser som presenteras i studien är att det både finns kongruens och skillnader angående överensstämmelsen mellan varumärkesidentitet- och image. Sammanfattningsvis går det att konstatera att resurser utgör den stora skillnaden klubbarna mellan i förutsättningen för att mottagarna ska kunna tillgodoses på ett bra sätt.
The reason people don’t understand what others are saying can depend on a lot of things. One obvious reason would be that two individuals don’t speak the same language. Even if the two individuals would understand the words in a conversation, it’s not certain that the meaning of the message reaches the receiver the intended way. The communication settles the agreement for understanding between two parts. Stuart Hall (1973) problematizes the communication process and the chain from when the message is created and coded with meaning, through its distribution until its consumption. The communication between an encoder and a decoder are not ever certain. To not speak the same language is the same as not understanding each other. There are many other factors that influence how the receiver decodes a message.   This thesis aims to identify the brand congruence related to two Swedish ice hockey brands. The intention is to examine how communicative processes can influence the differences between how the brand identity and brand image are interpreted. The theory frame used in the thesis concludes of the following theories; Marketing Communication, Encoding and Decoding and Brand Theory. The Brand Theory is specified within the areas of Sports and Brands, Brand Identity and Brand Image.  The thesis includes both a qualitative and a quantitative method. The qualitative interviews are used to establish the brand identities while the quantitative questionnaire study aims to define the brand images. One of the major conclusions is that there are both congruence and differences in the comparison within both of the brands. Another conclusion is that the differences in how substantial the congruence is relates to resources and the brands background.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Sjöstedt, Anna, and Jeanette Bohman. "You are who you wear? : En kvantitativ studie om varumärkesidentitet och varumärkesimage." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-29520.

Full text
Abstract:
The purpose of the study was to find out how well companies succeed in trying to convey the identity of their trademarks to the consumers. The study was quantitative with a survey design. A sample of 109 respondents participated. Brand identity and brand image was the focus of the study and was measured in three companies; Odd Molly, Filippa K and Björn Borg. These three were selected partly because of their different profiles. One survey was sent to the companies and one survey was distributed to the consumers. The majority of the questions in the surveys were based on a model designed to measure brand identity and brand image and gap in between them. The study presents three central theories; Profile, Image and Identity, Brand Equity and The Corporate Personality Scale. The first two gives a background to the concept of the words. The Corporate Personality Scale was created and designed to assess image and identity and the gaps in between them. The results showed that there were gaps in between the brand identity and the brand image in all three of the selected companies. However there were also signs of coherence between them. The companies succeeded in some part, in their trying to convey the identity of their trademarks to the consumers. There were both clear gaps and clear coherence between Brand Identity and Brand Image. In some cases the image was graded higher than the identity and vice versa.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Ratelius, Maria, Therese Trostemo, and Elvira Wenell. "Sinnesmarknadsföring ∼En studie om reklamfilmers påverkan på individers sinnen och företags varumärkesimage∼." Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-49270.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Holmstrand, Martin, and Erik Renström. "Ett köpcentrums dilemma : En studie om skillnader i varumärkesidentitet och image." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-28534.

Full text
Abstract:
Avsikten med studien är att beskriva vilka problemområden som kan uppstå vid skillnader mellan varumärkesidentitet och image hos ett köpcentrum. För att undersöka detta har vi valt att studera hur Galleria Duvan i Karlstad arbetar med sin varumärkesidentitet. Därefter har vi undersökt hur konsumenterna uppfattar denna identitet och vilken image denna organisation har hos dem. För att genomföra våra studier har vi använt oss av en kvalitativ metod där de intervjuer vi har utfört har varit djupintervjuer. En intervju på en representant från Galleria Duvans marknadsgrupp har genomförts samt tio stycken intervjuer på konsumenter.  Resultatet av studien har gett indikationer på att det finns skillnader mellan köpcentrumets identitet och den image som konsumenterna upplever. Dessa skillnader ligger främst i kommunikationen av budskapet via sin marknadskommunikation. Konsumenterna upplevde ingen gemensam image för organisationen och associationerna till denna som helhet var olika. De emotionella nyttorna var kopplade till de enskilda butikerna och konsumenterna hade svårt att se det samlade utbudet av butiker och produkter. Sammanfattningsvis var det svårt för konsumenter att uppfatta en organisations önskvärda identitet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Eriksson, David, and Dennis Larsson. "Made by Roses mixed by who? : En studie om varumärkesidentitet och varumärkesimage inom drinkmixerkategorin." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-15958.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

SELLING, HAFSTAD JESSICA, and SANNA JOHANSSON. "Hur kommunicerar Ellos sitt CSR-arbete till konsumenterna och hur påverkar det deras varumärkesimage?" Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17405.

Full text
Abstract:
CSR, Corporate social responsibility, är ett begrepp som syftar till att företag ska ta sitt sociala ansvar. Det finns ett flertal olika definitioner av begreppet men gemensamt handlar det om att företagen ska att ta ansvar för den påverkan på samhälle och miljö den egna produktionen bidrar med. Det kan handla om allt från minskade utsläpp och bättre leveranssätt till förbud mot barnarbete och rättvisa löner. Som företag handlar det om att kartlägga alla risker i sin produktionskedja och upprätta en policy att jobba efter. Företagen väljer själva hur man vill jobba med CSR och vad man vill förmedla till sin omgivning. Genom ett bra CSR-arbete och starkt engagemang kan man stärka sina relationer till sina kunder och övriga intressenter och det kan i sin tur ge en positiv inverkan på sitt varumärke. Ett varumärke bör spegla företagets värderingar och lyckas man bygga fördelaktiga associationer till sitt varumärke har man till följd en stark image. De flesta företagen är idag mer eller mindre tvungna att arbeta aktivt med CSR. I takt med att konsumenternas medvetenhet kring ämnet ökar, ökar också pressen på företagen att tydligt kommunicera ett ansvarsfullt förhållningssätt till samtliga intressenter. CSR har blivit ett verktyg för att stärka sin konkurrensförmåga då ett aktivt miljöarbete ger nöjdare kunder. Fallföretaget i uppsatsen är Ellos som är ett välkänt varumärke och ett av nordens största distanshandelsföretag. Ellos har under lång tid gjort ett aktivt val att inte marknadsföra stora delar av deras arbete med CSR. Detta på grund av att man sett det som riskfyllt att lova för mycket till sina intressenter. Nu har de dock ändrat åsikt och valt att arbeta fram ett bättre och mer transparent sätt att kommunicera ut sitt engagemang via sin hemsida. Det övergripande syftet med uppsatsen är att få en bättre uppfattning om vad CSR är och hur det kan användas som en konkurrensstrategi. Vi vill få en fördjupad kunskap i hur det påverkar ett företags varumärkesimage positivt och specifikt hur det kan komma att påverka Ellos. Uppsatsen behandlar även hur kommunikationen fungerar mellan Ellos och deras konsumenter. Datainsamlingen har skett med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Den insamlade empirin har analyserats efter de teoretiska referensramarna som behandlar CSR, varumärke, varumärkesimage och kundens förväntningar, attityder och image. Utifrån uppsatsens resultat ser man att CSR definitivt kan ha en positiv inverkan på ett företags varumärkesimage. Enligt enkätundersökningen som utfördes var det en betydande del som ansåg att ett ansvarstagande företag ger ökat förtroende som i sin tur stärker varumärket. Däremot kan man se ett glapp mellan konsumenters moraliska åsikter och faktiska handlande då det var betydligt färre som skulle ändra sina köpvanor på grund av ett starkt engagerat företag. Dessutom vill de flesta konsumenter att information kring företagets CSR-arbete ska finnas men mycket få anstränger sig för att hitta den. Utifrån det kan man anta att en tydlig och lättillgänglig information är att föredra och sättet att kommunicera med sina konsumenter har betydelse för dess effekt.
Program: Butikschef, textil och mode
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Karlsson, Isabelle, and Emelie Okfors. "Den ideella identiteten : En kvalitativ studie över den ideella organisationen Erikshjälpens varumärkesidentitet och varumärkesimage." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-297682.

Full text
Abstract:
Tidigare forskning visar att varumärkesbyggande är viktigt hos kommersiella organisationer för att sticka ut framför konkurrenter, det finns dock begränsad forskning om varumärkesbyggande i ideella organisationer i Sverige. Det är viktigt att varumärkesidentiteten; hur företaget vill bli uppfattade, överensstämmer med varumärkesimagen; konsumentens uppfattning, då det skapar konkurrensfördelar. Syftet med uppsatsen är att undersöka om den ideella organisationen Erikshjälpens eftersträvade varumärkesidentitet överensstämmer med konsumenternas uppfattning samt hur detta kan förbättras om så inte är fallet. Studien är av kvalitativ karaktär där konsumenternas uppfattning av varumärkesimagen jämförs med organisationens uppfattning om dess varumärkesidentitet. Analysen sker med hjälp av Kapferers varumärkesprisma där personlighetsdimensionen mäts med Aakers teori om varumärkespersonligheter. Resultatet visar att varumärkesidentiteten överensstämmer med varumärkesimagen gällande vissa delar i varumärkesprismat som personlighet och kultur men att konsumenter inte uppfattar organisationens huvudsakliga ändamål; att hjälpa barn. Erikshjälpen bör därför fokusera på förmedlingen av sitt huvudsakliga syfte genom marknadsföring.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Gustafsson, Isabelle, and Karin Påsse. "Merchandise : En studie kring dess betydelse för artisters varumärken." Thesis, Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan, ELNU, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24529.

Full text
Abstract:
Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att analysera och klargöra vilken betydelse merchandise, i form av kläder, får för att stärka artisters/bands varumärken. Vi kommer även studera om en framtida utveckling av merchandise kan stärka varumärket. För att undersöka detta har vi även formulerat en forskningsfråga som lyder:  På vilka sätt kan ansvariga för merchandise i form av kläder hantera denna för att stärka artisters varumärken? Metod: I denna studie har en kvalitativ metod använts för att kunna gå djupare in på ämnet. Denna kvalitativa studie bygger på åtta intervjuer gjorda med olika aktörer inom musikbranschen. Både personer som jobbar med merchandise åt andra, bandmedlemmar som själva sköter sin merchandise samt kunder är tillfrågade. Slutsatser: Vår studie resulterade i att vi kan se att merchandise har en betydande roll för artisters varumärken, även om dessa produkter inte är helt avgörande för huruvida ett varumärke blir starkare eller inte. Merchandise bör skapas med hänsyn till varumärkesidentitet och varumärkesimage. Fler kundanalyser bör göras för att tydliggöra de produktfördelar som kunden efterfrågar och som kan skapa ett starkare varumärke.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Borkowska, Lovisa, and Jo-Anna Kullberg. "Identitetskris? : En studie av hur konsumenter tolkar företags varumärkesidentiteter." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-297949.

Full text
Abstract:
Sammandrag Sedan 1990-talet har flertalet marknader i Sverige omreglerats, en av dessa är apoteksmarknaden. Då både utbud och pris fortfarande är delvis reglerat är apoteksaktörerna begränsade i sina val av konkurrensmedel vilket gör strategiskt varumärkesarbete till ett viktigt verktyg. För att bidra till en teoretisk lucka och vägleda exempelföretaget Kronans Apotek och liknande aktörer i sitt varumärkesstrategiska arbete ämnar studien undersöka hur ett företags utveckling av en varumärkesidentitet går till samt hur konsumenter översätter en varumärkesidentitet till en varumärkesimage. Resultatet styrker Blombäck och Ramiréz-Pasillas (2012) teori. Studien visar även på vikten av att företag kommunicerar uppdateringar av varumärket på ett enhetligt sätt internt och externt. Ett oväntat fynd som framkom i studien var att konsumenters förväntningar på ett företag utgör en grund för hur de tolkar varumärkesidentiteter och översätter dem till varumärkesimages. Konsumentinteraktion verkar därför vara viktigt vid utveckling av en varumärkesidentitet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Säverot, Renée. "Marknadsföring på kundens villkor : En studie om möjligheterna att stärka företags varumärkesimage genom mobila applikationer." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19949.

Full text
Abstract:
I ett allt tuffare marknadsföringsklimat har det blivit viktigare för företag att differentiera sigfrån konkurrenterna. Ett sätt som företagen kan göra det är genom deras kommunikation medmarknaden. Vid marknadskommunikation kan en stark varumärkesimage bli den avgörandekonkurrensfördelen som får konsumenter att välja ett företag framför ett annat. För att byggaen stark varumärkesimage kan företag kan differentiera sig från konkurrenterna genom attanvända nya kanaler för att nå konsumenterna. Ett exempel på en sådan kanal ärmarknadsföring via mobila applikationer.När kanaler används av företag för att kommunicera med deras kunder finns det ett antalviktiga faktorer att ta hänsyn till. Uppsatsen syftar därför till att undersöka vilken påverkanmobila applikationer har på fem faktorer som sägs ha en direkt inverkan på företagsvarumärkesimage. De valda faktorerna för uppsatsen är; uppmärksamhet, engagemang,trovärdighet, lojalitet och integritet. Uppsatsen är utformad som en kvalitativ studie ochdatainsamlingen har skett genom fyra fokusgrupper. Den insamlade empirin har sedananalyserats med hjälp av den teoretiska referensramen som består av teorier kring bådevarumärken och mobila applikationer.Litteratur om mobila applikationer beskriver de stora möjligheter som finns med att användakanalen för att kommunicera med konsumenterna. Teorin påstår teorin att när de fem, föruppsatsen valda, faktorerna påverkas positivt eller negativt av företags agerande, har det endirekt och likvärdig inverkan även på företags varumärkesimage. Enligt respondenternapåverkas de fem faktorerna; uppmärksamhet, engagemang, trovärdighet, lojalitet ochintegritet i varierande utsträckning av mobila applikationer. Det som styr i vilken utsträckningdet sker är vilket intresse som konsumenterna har för företagen och hur underhållande ochengagerande applikationerna anses vara. Vilken effekt som mobila applikationer har påföretags varumärkesimage skiljer sig alltså åt och är beroende av ett flertal tidigare nämndafaktorer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Barck, Lina, Sofi Björnberg, and Marija Brico. "Vägen till ett hållbart varumärke : En studie om skobranschens CSR-kommunikation." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för marknadsföring (MF), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-26712.

Full text
Abstract:
Bakgrund Det har blivit allt viktigare för företag att särskilja sig på dagens konkurrensutsatta marknad och kraven från konsumenterna har blivit allt högre. Kunderna idag förväntar sig dessutom att företag ska ta socialt ansvar och arbeta för ett hållbart samhälle. Många företag väljer idag att kommunicera ut sitt sociala ansvar för att möta kundernas behov och skapa värde för dem. Det har bidragit till att företag måste förändra sin bild av deras varumärkeskommunikation ut till kunderna. Syfte Syftet med uppsatsen är att utifrån ett företagsperspektiv undersöka hur skobranschen kommunicerar ut CSR genom att kartlägga följande delsyften: Klargöra i vilken utsträckning skobranschen förmedlar CSR till konsumenterna. Tydliggöra hur CSR påverkar ett varumärke. Belysa hur branschen kan implementera CSR i varumärket. Metod Vi har i denna studie valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod där uppsatsen grundat sig i en abduktiv ansats. Valet av metod var för oss självklar då vi ville komma närmare problemet samt få en djupare förståelse utifrån skobranschens perspektiv. Det empiriska materialet bygger på sju respondenter som föll oss naturligt att intervjua för att kunna klargöra problemetiken. Slutsatser Genom den här studien har vi identifierat att det finns en brist i CSR-kommunikation från företaget till kunden. Vi kan däremot urskilja att branschen aktivt arbetar med dessa frågor men att det idag är upp till kunden att ta reda på mer information. Den är bristen har bidragit till att kunden inte kan utföra ett medvetet val. Anledningen tros ligga i att branschen idag är rädda för att bli granskade och därför har gjort ett medvetet val att utesluta kommunikationen. Genom studien har det framkommit att CSR bidrar till mer positiva aspekter än att det skulle bidra till något negativt. Därav har vi funnit hur branschen kan applicera CSR som en del av varumärket.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Norbäck, Ida, and Madelene Nytorpet. "Vad kommer först, identitet eller image? : En studie om hur ett varumärke bevarar sin identitet och image vid varumärkesutvidgningar." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för marknadsföring (MF), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-28396.

Full text
Abstract:
Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur olika varumärken bevarar sin varumärkesidentitet och image när de utvidgar sitt märke mot nya produktkategorier. Metod: Denna uppsats har en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats. Vi valde detta metodval eftersom vår ambition var att komma nära vårt problemområde, vilket gjordes genom att skapa en djupare förståelse för ämnet. Sju intervjuer har gjorts med personer för att bygga den empiriska studien. Dessa personer har en anknytning och arbetar aktivt för och med varumärket. Dessutom har en intervju gjorts med en docent som är expertis inom området varumärkesutvidgning. Slutsatser: Vi har genom analys och slutsats kommit fram till att identitet och image är två viktiga aspekter som ska finnas med vid en utvidgning av ett varumärke. Ett varumärke bevarar bäst sin image och identitet genom att hela tiden utgå ifrån dem vid utvidgning mot nya produktkategorier. Varumärken kan göra detta genom att använda en utvidgningsstrategi där de använder sig av sina egenskaper och attribut för att på ett bra sätt förmedla de rätta associationerna till varumärket och på detta vis vara värdeskapande för en produkt. Varumärken som tillämpar en utvidgningsstrategi bör välja en strategi som är lämpad för just det varumärket för att kunna bevara sin identitet och image. Slutligen bör ett varumärke kunna genomsyra dess identitet och image som har byggts upp av kärnvärdena när nya produktkategorier skapas för att bevara sina befintliga konsumenter samt att få nya konsumenter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

ZARIFNEJAD, SHIMAN, DANJELA VUKOVIC, and MARIELLE VÄGERMARK. "En studie om varumärkesidentitet ochvarumärkesimage inom utbildningssektorn." Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-9428.

Full text
Abstract:

Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, inriktning marknadsföring, 15 poäng

Författare: Danijela Vukovic, Marielle Vägermark, Shiman Zarifnejad

Handledare: Cecilia Erixon

Titel: En studie om varumärkesidentitet och varumärkesimage inom utbildningssektorn

 

Bakgrund: I en tid där utbudet är större än efterfrågan och det råder en ständigt växande konkurrens bland företagen, ökar vikten i att ha ett starkt varumärke. Det är via varumärket som konsumenten kan erhålla information om produktens pris, kvalitet och funktion. Eftersom varumärket fungerar som informationskälla blir det viktigt för företag att veta om deras varumärkesidentitet, det vill säga hur företaget vill bli uppfattade, stämmer överens med konsumenternas uppfattning om företaget, som då blir företagets varumärkesimage. Eftersom utbildningssektorn efter införandet av decentraliserings-, friskole- och valfrihetsreformerna under 1990-talet, har blivit mer konkurrensutsatt blir det viktigt för skolor att veta hur väl deras varumärkesidentitet stämmer överens med deras varumärkesimage. En friskola som agerar inom utbildningssektorn och som valts som undersökningsexempel för uppsatsen är John Bauer.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva överensstämmelsen mellan en gymnasieskolas varumärkesidentitet och varumärkesimagen av gymnasieskolan.

Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har tre olika undersökningar genomförts. Först genomfördes två semistrukturerade intervjuer med personal på John Bauer med avsikt att få fram varumärkesidentiteten. Vidare gjordes en enkätundersökning på John Bauers befintliga elever samt en mindre enkätundersökning på deras potentiella elever för att få fram varumärkesimagen. Den mindre enkätundersökningen som genomfördes på John Bauers potentiella elever ämnade att komplettera varumärkesimagen och var begränsad till kännedom och associationer.

Slutsatser: Studien visar att John Bauers varumärkesidentitet i överlag stämmer överens med den varumärkesimage som de befintliga och potentiella eleverna har till John Bauer. Dock bör de delar där dessa två inte överensstämmer uppmärksammas då de utgör en del av det som John Bauer anser är viktigast att förmedla, närmare bestämt ”entreprenöriellt lärande” och hälsa och idrott.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Blazevic, Matea, and Lina Petersson. "Varumärkesimage eller kommunikation via sociala medier – vad har störst inflytande på konsumenter? : En studie kring hur stort inflytande varumärkesimage, elektronisk word-of-mouth samt opinionsbildare på sociala medier har på konsumenters attityder till varumärken inom klädbranschen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för marknadsföring (MF), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60052.

Full text
Abstract:
Problemformulering: I vilken grad har varumärkesimage, elektronisk word-of-mouth samt opinionsbildare på sociala medier för inflytande på konsumenters attityder till varumärken inom klädbranschen? Syfte: Studiens syfte är att påvisa om det föreligger skillnader i inflytandet på konsumenters attityder till varumärken inom klädbranschen mellan varumärkesimage, elektronisk word-of-mouth samt opinionsbildare på sociala medier. Metod: Uppsatsen är utformad efter en kvantitativ forskningsstudie och bygger på en deduktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom en webbenkät som innefattar 223 observationer. Slutsats: Vi har undersökt varumärkesimage, elektronisk word-of-mouth samt opinionsbildares inflytande på konsumenters attityder till varumärken inom klädbranschen. Samtliga faktorer visar olika grad av inflytande och därmed föreligger det skillnader i inflytandet på konsumenters attityder till varumärken. Varumärkesimage är den faktorn som har ett påvisat inflytande, även den faktorn som är högst i rankingen. Därefter kommer opinionsbildare på sociala medier och sist elektronisk word-of-mouth som båda påvisade inget signifikant samband med konsumenters attityder till varumärken inom klädbranschen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Eriksson, Jennifer, and Maja Thalin. "Gotland - En magisk plats? : En studie om Gotlands arbete med platsmarknadsföring." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-151002.

Full text
Abstract:
En av flera effekter av globaliseringen är den ökade konkurrensen mellan städer, regioner och länder. Konkurrensen om resurser, företagsetableringar, utländska investeringar och invånare har blivit alltmer påtagligt och därför har flera platser insett betydelsen av arbetet med platsmarknadsföring. Då Gotland förlorade flera arbetstillfällen under 2000-talet förstod näringslivet och kommunen att en åtgärd var nödvändig. Under 2007 påbörjades därför ett omfattande arbete med Varumärket Gotland. Våren 2008 var varumärkesplattformen till slut färdig tillsammans med Vision 2025 som består av ett antal visionsmål för Gotland. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Gotland har arbetat och arbetar med platsmarknadsföring i syfte att stärka sitt varumärke. En teoretisk bakgrund gällande platsmarknadsföring och dess olika kritiska element förklaras för att förstå bakgrunden till studien. Teorin har sedan sammanställts i en undersökningsmodell som består av följande delar; platsmarknadsföringens nivåer, varumärkeskommunikation, uppföljning och löpande arbete, samt komplikationer vid platsmarknadsföring. För att samla in relevant empirisk data för studien har Gotlands kommun, Tillväxt Gotland och Gotlands Turistförening kontaktats. Författarna samlade in primärdata genom telefonintervjuer, e-mail och enkätintervjuer. Studien visade att Gotland har kommit en bit på vägen gällande dess mål för platsmarknadsföringen. Dock har det uppstått en del utmaningar längs vägen och det återstår en del hinder att överkomma innan projektet är i hamn. Rent organisatoriskt har ansvaret delats mellan Gotlands kommun, Gotlands Turistförening och Tillväxt Gotland. Målgrupperna som har identifierats och bearbetas har delats in i följande segment; ”Besöka”, ”Bo & Leva” och ”Etablera & Verka”. Gotlands kommun ansvarar för ”Bo & Leva”, Gotlands Turistförening för ”Besöka” och Tillväxt Gotland för ”Etablera & Verka”. Den främsta och övergripande strategin har varit att förstärka det Gotland redan är känt för men samtidigt vidga den allmänna bilden av Gotland. Målsättningen i mjuka termer är att positionera Gotland som en plats att besöka, bo och verka på över hela året. Detta har man delvis gjort genom konsekvent kommunikation mot målgrupperna där man tagit användning av en gemensam logotyp, slogan och så kallade profilbärare som ämnar stärka Gotlands varumärkesimage. De inblandade aktörerna har också skapat och genomfört en rad skräddarsydda aktiviteter för att nå ut till de tre, ovan presenterade, målgrupperna. Författarnas enkätintervjuer visade att det fortfarande återstår arbete innan den allmänna bilden av Gotland som en turistdestination har förändrats. Komplikationer i arbetet hittas främst i svårigheterna att koordinera och samordna intressen och ansvar bland de inblandade aktörerna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

JOHANSSON, EMELIE, and JOSEFINE LUNDBERG. "Varumärkeskommunikation i små modeföretag : en fallstudie." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17368.

Full text
Abstract:
I en bransch med tuff konkurrens måste företag finna nya vägar genom att differentiera sitt varumärke. För de mindre aktörerna blir det en ytterligare utmaning eftersom de inte har samma förutsättningar att kommunicera sin identitet till kunderna på samma sätt som de stora kedjeföretagen. I vissa fall är det inte bara ett ekonomiskt ställningstagande att inte marknadsföra sig via traditionella media, utan också en strategi för särskiljning. Oavsett om det handlar om resurser eller ovilja, så kan dessa små modeföretag ha väldigt hängivna kunder som identifierar sig med varumärket. I denna studie valde vi därför att undersöka vad som verkade vara just ett sådant företag. Syftet var att undersöka om företagets och dess kunders uppfattning om varumärket stämde överens genom sättet de kommunicerar det på. Således grundade sig fallstudien i två intervjuer med representanter från det valda företaget vilka vägdes mot resultatet av en kundenkät. Det visade sig att det undersökta företaget har en otraditionell syn på marknadsföring men trots det har kunder som i stor utsträckning identifierar sig med varumärket. Företaget och kunderna hade till stor del samspelande uppfattningar om vad varumärket innebär.
Program: Butikschef, textil och mode
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Säverot, Renée, and Marika Trygg. "Enkelt och rent : en studie om Gina Tricots möjlighet att stärka sin varumärkesimage genom relationsskapande aktiviteter på Internet." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19450.

Full text
Abstract:
Aldrig tidigare har det varit så viktigt för företag att satsa resurser på att bygga starka varumärken som skapar positiva associationer hos konsumenterna. Anledningen till det är att en större konkurrens bland företag, gör det viktigt att erbjuda kunderna ett mervärde utöver själva produkten. Ett sätt för företag att hävda sig i konkurrensen, som kan bli avgörande för framgång, är att använda sig av relationsskapande marknadsföring för att bygga en starkare varumärkesimage. De tekniska förutsättningar som har utvecklats i och med Internet har skapat helt nya möjligheter för företag att kommunicera med sina kunder och skapa relationer.Syftet med uppsatsen är därmed att undersöka huruvida relationsskapande aktiviteter på Internet kan stärka företaget Gina Tricots varumärkesimage, och om dessa aktiviteter kan ge positiva effekter på kundlojaliteten. Uppsatsen har en kvalitativ utformning med en fallstudieansats. Datainsamlingen har skett genom observationer, en djupintervju samt fyra fokusgrupper. Den insamlade empirin har analyserats utifrån vår teoretiska referensram som innehåller teorier om relationsmarknadsföring, lojalitet, teknologisk marknadsföring, word-of-mouth, swarm marketing samt varumärken.Den teori om relationsmarknadsföring som vi har tagit del av talar för att relationsmarknads-föringens principer kan appliceras på företag i så gott som alla branscher. Vi har funnit att delar av uppsatsens resultat är överensstämmande med teorin. Anledningen till det är att respondenterna i fokusgrupperna gärna vill ha relationer med Gina Tricot, förutsatt att företaget visar intresse för att skapa relationer. Idag försvagas Gina Tricots varumärkesvärde hos kunderna av att företaget inte arbetar med att skapa kundlojalitet, men att tävlingar som engagerar respondenterna samt data base marketing kan bidra till att öka kundlojaliteten. En slutsats i uppsatsen är att det finns möjlighet att stärka företagets varumärkesimage, genom att arbeta med relationer. Vi har även funnit att positiv ryktesspridning inte är utspridd i praktiken. Istället framkom att negativ ryktesspridning är mer vanligt, när respondenterna har varit med om en negativ upplevelse i samband med en varumärkeskontakt. Eftersom resultatet visade på att hemsidan upplevdes som tråkig, finns en stor risk att negativ ryktesspridning sker mellan kunderna, om hemsidan behåller sin nuvarande utformning. Med en ny utformning av hemsidan, som inrymmer relationsskapande aktiviteter kan Gina Tricot visa på ett intresse för relationer, vilket möjliggör för stärkt varumärkesimage och stärkt kundlojalitet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Sidhagen, Ebba, and Filip Torp. "Varumärkesuppbyggande : En studie av webbyrån Intellecta Webbs varumärkesidentitet." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-144929.

Full text
Abstract:
Varumärken värderas högt och är en av företags viktigaste tillgångar. Trots detta finns det företag som misslyckats med att differentiera och kommunicera sitt varumärke. Webbyrån Intellecta Webbs varumärke är idag otydligt och byrån är relativt anonym på marknaden för webbtjänster. Varumärket ger inte en rättvisande bild av verksamheten, vilket utgör ett stort problem för avdelningen. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Intellecta Webbs varumärke uppfattas både ur internt och externt perspektiv. Uppsatsen syftar också till att undersöka hur Intellecta Webb önskar att varumärket ska uppfattas i framtiden och vad avdelningen bör fokusera på för att bygga upp ett starkt varumärke.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Bergquist, Tobias, and Lisa Löfgren. "Ett Apple utan Steve Jobs? : En studie om varumärkesassociationers påverkan på det konsumentbaserade varumärkeskapitalet." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-194720.

Full text
Abstract:
Sammanfattning Den 5 oktober 2011 avled Apples publika personlighet Steve Jobs. Då en publik personlighet kan ha stort inflytande på varumärkesimagen kan denna komma att försämras på grund av denna händelse. En försämrad varumärkesimage leder till ett lägre varumärkeskapital, vilket är negativt för varumärket. Syftet med studien är att undersöka vilka varumärkesassociationer som påverkar Apples varumärkesimage med fokus på den publika personligheten. Studien utgår från ett konsumentperspektiv och datainsamlingen har skett genom en fokusgruppsintervju och en enkätundersökning för att på så sätt kunna sammanställa och undersöka varumärkesassociationers påverkan på varumärkeskapitalet. Sex komponenter som mäter konsumentbaserat varumärkeskapital, bland annat publika personligheter, har använts tillsammans med utvalda associationer för att besvara syftet. Resultatet visar att den publika personligheten är den starkaste och mest fördelaktiga associationen till Apples varumärke i relation till övriga komponenter, varför Apples varumärkesimage kan komma att påverkas negativt av Steve Jobs bortgång. För att behålla en god varumärkesimage bör Apple stärka övriga associationer för att stabilisera och stärka varumärkesimagen och således varumärkeskapitalet.   Nyckelord: Konkurrenskraft, konsumentbaserat varumärkeskapital, varumärkes-image, varumärkesassociationer, publika personligheter, konsumentperspektiv
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Eriksson, Kristofer, and Daniel Silva. "Att vara eller att icke vara : Tillverkningsortens betydelse för varumärket." Thesis, Södertörn University College, School of Business Studies, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-2532.

Full text
Abstract:

 

I och med globaliseringens utsuddning av gränserna mellan länder och möjligheterna som det har skapat för bland annat outsourcing, har de svenska företagen idag helt andra förutsättningar än för 100 år sedan. Det finns idag ett flertal välkända svenska företag som har starka varumärken som anspelar till lokala orter runt om i landet. Vissa av dessa företag har valt att behålla sin produkttillverkning i Sverige, medan andra valt att outsourca den till lågprisländer. Studiens syfte är att genom kvalitativa intervjuer hos företag med lokala varumärken och dess kunder, analysera vilken betydelse den lokala tillverkningen har för företagets varumärkesimage för att på så sätt få reda på om lokal tillverkning är en hållbar strategi för långsiktig överlevnad. Resultatet av studien visar indikationer på att en lokal tillverkning saknar betydelse för hur företagens varumärkesimage uppfattas. De återkommande faktorerna som däremot har stor betydelse har visat sig vara kvalitet och priset på produkterna. Således innebär detta att en outsourcad tillverkning kan vara ett lönsamt alternativ till den dyrare lokala tillverkningen.

 

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

KIBE, GUSTAV, and LOUICE CARLSSON. "En välgörenhetsorganisations ansikte utåt." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17385.

Full text
Abstract:
Många välgörenhetsorganisationer har idag second hand-butiker knutna till sin verksamhet som ett sätt att omvandla gåvor till likvida medel som doneras till välgörande ändamål. Detta innebär att organisationerna måste arbeta aktivt med sin varumärkesidentitet för att kunna särskilja sig från andra aktörer på marknaden. Författarna till denna uppsats har försökt klargöra varumärkesidentiteten hos Röda Korsets mötesplats Kupan som bedriver försäljning av second hand. Inom teorier och tidigare forskning betonar man vikten av att varumärkesinnehavare måste veta vad som kännetecknar deras varumärke och vad det skall förmedla, annars finns risken att konsumenterna får svårt att bilda en tydlig uppfattning utav varumärket. Det önskade scenariot är att varumärkesinnehavaren och konsumentmarknaden skall uppfatta varumärket likadant. Röda Korset är en mångsidig organisation med många olika verksamheter knutna till sig, varav second hand-verksamheten utgör en av dessa. Mötesplats Kupan har många olika syften, dels skall rörelsen kunna gestalta det konkreta över vad Röda Korset innebär och vara en kommunikationskanal och upplysa om organisationens internationella uppdrag att ingen lämnas ensam vid en katastrof. Mötesplats Kupan har också en funktion av att vara en fysisk mötesplats och bedriva second hand-verksamhet som ett verktyg för organisationens insamling. Idag spretar verksamheten åt alla olika håll inom Sverige och kretsarna sköter sina mötesplatser på olika sätt då det inte finns några konkreta eller tydliga direktiv från Röda Korset centralt om hur verksamheten skall skötas. Detta innebär att även om rörelsen har en stark identitet lokalt sett skiljer sig dem sinsemellan och kan riskera att avvika från det som Röda Korset önskar förmedla. Myrorna däremot är en butikskedja av second hand med ett helhetskoncept som är märkbart i alla butiker med bland annat ett identiskt skyltmaterial. Myrorna skänker sitt överskott till Frälsningsarmén som är en organisation jämte Myrorna och de har utöver detta inget konkret samarbete. Detta underlättar för Myrorna att inta en tydlig position i kundernas medvetande som varumärke, men de riskerar att inte förstå huruvida Myrorna arbetar för välgörenhet.
Program: Butikschef, textil och mode
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Demetri, Caroline, and Lena Boqvist. "Är imagen av ABB en spegelbild av företagets identitet? : En jämförande studie om en kunds varumärkesimage och ABB:s identitet." Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-4840.

Full text
Abstract:

För att skapa och upprätthålla ett starkt varumärke är det viktigt att sträva efter en så stor överensstämmelse som möjligt mellan dess identitet och image. Det betyder samtidigt att det är viktigt att regelbundet undersöka likheter och skillnader mellan dem. Denna magisteruppsats syftar till att utreda överensstämmelsen mellan kundernas image av varumärket ABB och företagets identitet. På så sätt har vi analyserat likheter och skillnader mellan hur ABB beskriver sig själva och hur kunderna i undersökningen uppfattar dem. För att sätta in läsaren i undersökningsområdet har vi använt teorier kring vad som utmärker ett starkt varumärke samt varumärkesbyggande för business to business marknader. Teorin innehåller vidare en beskrivning av begreppen identitet och image samt gapet som kan uppstå däremellan.

Genom att intervjua ABB:s informationsdirektör och marknadschefen för enheten Svensk Försäljning kunde vi beskriva varumärkets identitet. Urvalet grundade sig på personernas goda insyn och erfarenhet i undersökningsområdet. Varumärkets image undersöktes genom intervjuer med personer med olika befattningar och ansvarsområden på Vattenfall som varit kund till ABB under flera år. Genom att enbart fokusera på ett företag kunde vi få en djupare förståelse för uppfattningarna inom ett specifikt företag, men även hur de kan skilja sig åt kunderna emellan. Det långa och nära samarbetet mellan parterna kunde vidare bidra till en mer kritisk men samtidigt tydligare uppfattning om varumärket.

Undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader mellan ABB:s identitet och image, vilket tyder på att det inte finns en enhetlig bild av varumärket bland de intervjuade kunderna. Att kundernas varumärkesimage till stor del baseras på andra värden än det som ABB kommunicerar ut kan förklaras i att de utvalda kunderna påverkas av egna upplevelser och erfarenheter i större utsträckning än den externa marknadskommunikationen. En lång affärsrelation kan därför innebära att kundens image av varumärket istället påverkas mer av hur ABB hanterar olika situationer, som exempelvis klagomål. Budskapen i den externa kommunikationen kan på så sätt innebära en större effekt i nyetablerade relationer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Björklund, Therése, and Elin Fernström. "Hur uppfattas företags hållbarhetsarbete av konsumenter? : En komparativ studie som undersöker varumärkesidentitet och varumärkesimage i företags arbete med hållbarhet." Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-44215.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Hansson, Linus, and Angelina Håkansson. "Probably the Best Sponsorship in the World : En kvantitativ studie om hur en idrottsförenings varumärkesimage påverkas av alkoholrelaterad sponsring." Thesis, Högskolan i Gävle, Företagsekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26854.

Full text
Abstract:
Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur sponsorer som förknippas med alkohol kan påverka en idrottsförenings varumärkesimage. Detta kontroversiella fenomen har blivit vanligt inom idrotten idag. Vi ville därför ta reda på vilken effekt det får på idrottsföreningens varumärke.   Metod: En kvantitativ metod har använts och studiens data har samlats in genom en enkätundersökning. Analysen och redovisning av data har skett med hjälp av deskriptiv statistik, korrelationsanalys och regressionsanalys i programmet SPSS.   Resultat & slutsats: Resultaten visar att sponsring från alkoholtillverkande företag generellt har en positiv påverkan på en idrottsförenings varumärkesimage. Detta trots att det är ett omdiskuterat och kontroversiellt förhållande mellan idrotten och alkoholen. Det beror på att förhållandet mellan respektive varumärkesimage inte är samstämmigt och kräver därmed mer tankekraft hos konsumenterna. På så vis befästs sponsorsamarbetet starkare i medvetandet och gynnar varumärkenas image.   Examensarbetets bidrag: Idrottsföreningar bör resonera kring vilka sponsorer som ska exponeras. Resultatet visar att sponsorsamarbeten med varumärken som förknippas med alkohol gynnar idrottsföreningens varumärkesimage. Teoretiskt bidrar studien till den kumulativa forskningen inom marknadsföring och hur sponsring fungerar inom idrott.   Förslag till fortsatt forskning: Studien undersöker hur en idrottsförenings varumärkesimage påverkas av sponsorer som förknippas med alkohol. Ett förslag till framtida forskning är att undersöka flera föreningar och idrotter för att ytterligare stärka den etablerade forskningen. Ett annat förslag är att göra en liknande undersökning ur idrottsföreningars synvinkel för att ta reda på deras åsikt om sponsring.
Aim: The aim of this study is to examine how sponsoring brands associated with alcohol can influence the brand image of a sports association. This controversial phenomena has become more common in the world of sports today. Consequently we wanted to investigate what effect it has on the brand image of the sports associations.     Method: We have used a quantitative method with a survey design. Data was collected through a questionnaire. Analysis and presentation of data was done in the statistical software SPSS in the form of descriptive data, correlation analysis and regression analysis.     Result & Conclusions: The results from our study show that sponsor partnerships with brands associated with alcohol have a positive influence on the brand image of the sports associations. Even though the partnership between the two is highly controversial. This is because the brand images are incongruent and require more cognitional energy of the consumers and therefore the partnership becomes fortified in the minds of consumers.   Contribution of the thesis: Sports associations should consider which sponsorship agreements to be made. Brands associated with alcohol contribute to the brand image, despite the ethical aspect that they should not belong together. Our contribution to the theoretical framework is another examination to the cumulative research within marketing and how sponsorships work in the world of sports.   Suggestions for future research: Our study examine how brands associated with alcohol influence sports associations brand images. A suggestion for future research is to investigate several other sports associations since our study is limited to a single one. Another suggestion is to conduct a research through the perspective of the sports associations. It would be interesting to see the sports associations view of the matter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Nylund, Marcus, Johan Axelsson, and Dennis Selvanayagam. "Care Of Haus - Ett varumärke, en uppfattning?" Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-8275.

Full text
Abstract:

Abstract

Level:

Bachelor thesis in Business Administration/Marketing

Title:

Care Of Haus, "Kan Reklam. Förstår Annat". Ett Varumärke, En uppfattning?

Problem:

When it comes to building a strong brand it is important that their brand identity, which means how they want to be perceived coincide with how their customers sees them (Melin 1999).

Purpose:

The purpose of this thesis has been to find out if and how these two aspects coincide with each other.

Method:

To fulfill the purpose of the thesis a qualitative method of research was chosen. Several personal interviews have taken place with customers and our contact with the company in question. Robert Brodén answered questions concerning the brand identity and the interviewed customers answered questions regarding the company´s brand image. A comparison between brand identity and brand image was done to see if there was any differences and similarities between the two aspects.

Conclusion:

The thesis shows that there are similarities between Care Of Haus´s brand identity and brand image. The company wants to be perceived as professional and creative which is exactly as their customers perceives them. Furthermore is the width of marketing, web solutions and PR that Care Of Haus offers, something that most of the interviewed customers agrees on as the most differentiating aspect of the company. The company wants to be regarded as a well handled company, though some of the people interviewed feels like there is no follow up done after a completed campaign. Care Of Haus should consider this aspect so that their brand identity and brand image coincide with each other.

Keywords:

Brand, image, brand identity and brand image

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Ekman, Emma, and Lina Krus. "Ursäkta röran, vi bygger om ett butikskoncept! : En kvalitativ studie gällande Glitters varumärke och butikskoncept." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för marknadsföring (MF), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65425.

Full text
Abstract:
Konsumenter tenderar att välja varumärken efter en kombination av personlighet och presentation där butikskoncept är den optimala kanalen för ett företag att sprida detta. Ett koncept utvecklas från ett företags varumärkesprofil och varumärkesimage och det är därför väsentligt att de stämmer överens med varandra, men det krävs även högt varumärkeskapital, varumärkeslojalitet och en tydlig positionering i konsumentens medvetande för att vara ett starkt varumärke. Ett företag vars inkonsekventa aktioner bidragit till en otydlig varumärkesprofil som skadat dess varumärkesimage är Glitter och det har även sargat målgruppens varumärkeslojalitet när dessa delar är oeniga. Därför är syftet med denna rapport att ta fram ett nytt butikskoncept åt Glitter med ambitionen att vända den negativa trenden. Arbetet använde en kvalitativ metod med en induktiv synvinkel och ett hermeneutiskt förhållningssätt eftersom det insamlade materialet inte skulle generaliseras utan tolkas. Då intresset låg i att skapa en förståelse för hur konsumenten uppfattar Glitter var således en kvalitativ metod att föredra för detta examensarbete. Därav måste läsaren även vara medveten om att resultatet av detta arbete kunnat se annorlunda ut om det utförts av andra författare. För att skapa en objektiv bild av företaget och dess konkurrentsituation togs en nulägesanalys fram och tillsammans med teori och empiri om koncept ligger den som grund för framtagningen av det nya butikskoncept för Glitter. Slutsatsen visar att Glitter måste arbeta för att höja konsumentens uppfattade kvalitet av varumärket vilket hade bidragit till en konkurrenskraftig position. Genom utförandet av ett enhetligt koncept till företagets butiker skapas en tydlig varumärkesprofil och om detta utförs korrekt kommer det att skapa en positiv varumärkesimage och varumärkeslojalitet hos Glitters målgrupp.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Wester, Maria. "Myrorna - subkulturens butikskedja : en studie i varumärkesutvecklande." Thesis, University of Gävle, Department of Business Administration and Economics, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-650.

Full text
Abstract:

AIM This report studies the Swedish vintage store company Myrorna from a branding perspective.

METHOD The study has applied the qualitative method where four personal interviews have taken a fundamental ground. The four respondents are taken from different professionals and from different positions by the reason that the brand would be based on a fair assessment. The study is obtaining data that further was collected from the library of University of Gävle, the articles from Emerladinsight.com and remaining pictures- and text materials is taken from the organization Myrorna. The theoretical material have been adapted on the brand Myrorna and then been used to analyze the empirical part. From the general impression that portrays the brand the researcher leads the discussion.

RESULT AND CONCLUSION The result shows that the brand Myrorna in some extent do not fulfill the image the brand in the media mediate, between the illusion and the reality there is an empty space according to the research. The brand has created a personal branding identity, the remaining problem is the commercial positioning which appears as not as accurate for the brand. Myrorna should be meeting the consumer streams according to the product and also by the branding values than today’s propensity.

SUGGESTIONS FOR FUTURE RESEARCH For future research within branding towards the brand Myrorna I suggest a more profound analyze of the brands consumer streams, the qualitative method will then be complemented by a quantitative research method. The consumer analysis marks a foundation for the organizations future strategically planning. A continuing research can enable an increasing of respondents for a more reliable and profound branding analysis.

CONTRIBUTION OF THE THESIS The study has contributed with a general impression of the brand Myrorna, the branding identity and the importance of external factors has characterized the brand value. The study reflects a result and new knowledge that is to consider as the organization Myrorna's biggest interest to take notice in. This is a personal and objective portrays of the brand, it is a study that concentrates on the positive and the negative elements that creates today’s image of the brand Myrorna.


SYFTE Denna uppsats studerar det svenska secondhand företaget Myrorna ur ett varumärkesperspektiv.

METOD Studien har applicerat den kvalitativa forskningsmetoden där fyra personliga intervjuer intagit studiens fundamentala grund. De fyra respondenterna är hämtade ifrån olika branscher och befattningar för att ge varumärket en rättvis bedömning. Det övriga datamaterialet är inhämtat från Högskolan Gävles bibliotek, artiklar från Emeraldinsight.com och övrigt bild- och textmaterial från organisationen Myrorna. Det teoretiska forskningsmaterialet har sedan adapterats på varumärket Myrorna genom praktiserad metod och sedan analyserats mot den empiriska studien. Av helheten som skildras för varumärket leder sedan forskaren sin diskussion.

RESULTAT & SLUTSATS Studiens resultat påvisar att varumärket Myrorna till i viss omfattning inte uppfyller den bilden som varumärket massmedialt förmedlar, mellan illusion och verklighet uppstår ett tomrum enligt studien. Varumärket har skapat sig en personlig varumärkesidentitet och kvarstår gör problematiken över den kommersiella positioneringen som inte anses som tillbörlig, varumärket Myrorna bör möta andra konsumtionsströmmar som överrensstämmer med produkt och varumärkesvärderingar än dagens benägenhet.

FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING För vidare forskning inom området branding mot varumärket Myrorna föreslår jag en mer djupgående analys av varumärkets konsumtionsströmmar där den kvalitativa metoden får bistå en kvantitativ undersökning. Konsumentanalysen är ett underlag som organisationen kan utgå ifrån vid framtida strategiska planeringar. Studiens begränsningar kan med en fortsatt forskning möjliggöra en utökning av respondenter för en mer tillförlitlig och djupgående varumärkesanalys.

UPPSATSENS BIDRAG Studien har bidragit med en helhetsförklaring av varumärket Myrorna, där varumärkesidentiteten och betydelsen av externa faktorer karaktäriserat varumärkets värde. Studiens speglar ett resultat och ny kunskap som anses ligga i organisationen Myrorna största intresse att ta del av. Det är en personlig som objektiv skildring av varumärket samt en studie som frambringar de positiva som negativa beståndsdelarna som skapar dagens helhetsintryck av varumärket Myrorna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Berlafa, Bruno, and Mirza Abusafiyyah. "En identitet skapas, men en image bedöms : En fallstudie om Taxi Göteborg." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19521.

Full text
Abstract:
De senaste åren har varumärkets värdeskapande förmåga fått en allt större uppmärksamhet.Oavsett om det är produkter eller tjänster som ett företag erbjuder så kräver dagens ökandekonkurrens att man på ett effektivt sätt kan särskilja sig gentemot ens konkurrenter. Detta ärnågot som har lett till att varumärket som konkurrensmedel har fått en allt större roll förföretagen, då allt fler har insett att ett starkt varumärke är en förutsättning för att kunnakonkurrera på lång sikt.När man vill bygga och underhålla ett starkt varumärke bör ett av dem främsta målen vara attförsöka se till att företagets varumärkesidentitet överensstämmer med kundernasvarumärkesimage för att på så sätt minimera ett eventuellt gap mellan dessa två. Vårt syftemed denna uppsats har varit att närmare undersöka detta problemområde.För att åstadkomma vårt syfte har vi genomfört en studie av Taxi Göteborg. Vi har studerathur Taxi Göteborg arbetar med sitt varumärke, vilken varumärkesidentitet man har samt vaddet är man vill förmedla genom sitt varumärke. Sedan har vi jämfört företagets önskadevarumärkesidentitet med kundernas uppfattning av varumärket, så kallad varumärkesimage.Vår uppfattning av Taxi Göteborgs varumärkesidentitet grundar sig på en intervju som vigenomförde med Lena Dahlström som är anställd som försäljnings och kundansvarig påföretaget. Vi fick även tillgång till intern information som berörde företagetsvarumärkesidentitet. Uppfattningen om Taxi Göteborgs varumärkesimage har vi fått genomatt utföra en enkätundersökning med Taxi Göteborgs kunder. Vid analysen har vi sedanjämfört varumärkesidentiteten med varumärkesimagen för att få en bild av hur väl dessastämmer överens med varandra och om det finns eventuella skillnader. Vidare så har vi ävengjort en analys kring varför dessa likheter och skillnader har uppstått.Vår undersökning visar att det finns stora likheter mellan Taxi Göteborgs varumärkesidentitetoch varumärkesimage. Man vill uppfattas som pålitliga, tillgängliga och professionella, vilketäven vår kundundersökning visar att man faktiskt gör. Detta tror vi beror på att budskapetman vill sända ut genom varumärket grundar sig i företagets tre kärnvärden.Vi har även lyckats identifiera vissa skillnader som gör att det skapas ett visst gap mellanidentiteten och imagen. Dessa skillnader tror vi främst beror på att man tidigare inte har haften långsiktig varumärkesstrategi på företaget, vilket har lett till att vissa brister ivarumärkesuppbyggnaden har uppstått.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Friberg, Joel, and Jens Hagert. "CSR ur ett varumärkesperspektiv : Hur Corporate Social Responsibility kan stärka varumärket." Thesis, Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan, ELNU, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-12352.

Full text
Abstract:
Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för CSR ur ett varumärkesperspektiv genom att beskriva hur CSR kan stärka varumärket. Uppsatsen avser svara på: Hur kan CSR stärka varumärket? SlutsatserResultatet visar att CSR är på väg att bli en hygienfaktor för företagen. Som ett resultat av uppsatsen så har vi identifierat fem aspekter som är av vikt för företag att hänsyn till när man arbetar med CSR ur ett varumärkesperspektiv. Vi har dragit slutsatsen att varumärket kan stärkas genom att företaget utgår från ett grundläggande CSR-arbete, identifierar intressenternas förväntningar, skapar ett mervärde genom att ta ett utökat ansvar, integrera CSR som en naturlig del av varumärkesidentiteten och ha en väl avvägd extern kommunikation. Vi menar att företag genom att ta hänsyn till dessa fem nyckelaspekter av CSR kan stärka sitt varumärke och samtidigt bidra till en hållbar samhällsutveckling vilket vi tror är nödvändigt för ”framtidens varumärken”.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Rilling, Teresa. "Varumärkets image inom secondhand och välgörenhet : En fallstudie av Erikshjälpen." Thesis, Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan, ELNU, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-18020.

Full text
Abstract:
Uppsatsens syfte är att analysera och klargåra kundens bild av varumärket Erikshjälpen, klargöra organisations identitet och hur man inom organisationen vill att varumärket ska uppfattas på marknaden. En ambition är att analysera butiken som en marknadsföringskanal. Empirimaterialet har samlats in genom personliga intervjuer med respondenter som har direkt koppling till Erikshjälpen samt fokusgruppsintervjuer bland kunderna i fyra butiker. De slutsatser jag har kommit fram till har baserats på de tendenser som visat sig tydligt i min analys. Då jag inte haft för avsikt att generalisera är detta ett sätt att lyfta fram återkommande påstående från respondenterna. Under uppsatsens gång har det visat sig att ett varumärke har olika författare och som varumärkesinnehavare är det viktigt att vara den som styr, annars blir varumärkets image något annat än vad den ursprungliga tanken var. Det blev också tydligt att butiken har en viktig roll för varumärket som kommunikationskanal både i sin funktionalitet men också emotionellt genom den upplevelse den skapar mot kunden.
To create a strong brand, it is important to continually evaluate the relationship between identity and image. In this thesis, I have investigated what the charitable organization, Erik's Development Partner intends to communicate with their brand (referred to as identity) and how their customers interpret the brand (referred to as image). The purpose was to analyze differences and similarities between identity and image focusing on customers at Erik's Second Hand Stores as a marketing environment. The theoretical framework regards theories such as the different authors of brand development, an exploration of the brand identity - brand image linkage, the relationship marketing process, and the impact of physical surroundings on customers and employees. The study demonstrates both differences and similarities between the identity and image. It became evident that a brand develops through its many different authors and that it is important for the owner to control communications, otherwise the brand image will become something other than what was originally meant to be. It also became clear that secondhand stores have an important role in brand communication, both through their functionality but also emotionally, providing customers with a positive shopping experience.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

PETKOVIC, STEFANI. "Företagsprofil i samspel med kund- Varumärke i perspektiv av kund." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18235.

Full text
Abstract:
Det är vanligt att modevarumärken efter en längre tid på marknaden uppfattas olika hos kund. Genom en stark varumärkespersonlighet och varumärkesidentitet uppfattar kunden modevarumärken i identitet och image, genom vad företagen levererar och utlovar i association och värderingar genom sina varumärken. I förhållande till vad en kund upplever och uppfattar, är det dessa preferenser som styr vid varumärkespreferenser. Uppsatsen har i syfte att undersöka hur ett modeföretag, med en mycket stark varumärkesidentitet hos yngre tjejer, kan profilera sig mot kategorin ”yngre mogen kvinna”? Litteratur har studerats kring vilka olika delar av varumärkesidentitet och image som kan skapa medkänslor och tilltro till varumärke. Detta har kompletterats med en företagsprofil som genom ett välkänt modevarumärke, skapat starka medkänslor hos en yngre målgrupp av kunder. För att kunna presentera hur ett modevarumärke, med en mycket stark varumärkesidentitet hos yngre tjejer, kan profilera sig mot kategorin ”yngre mogen kvinna” måste uppfattningen och upplevelsen av denna klargöras genom vad ett varumärke levererar och utlovar i verklighet. Undersökningen kommer därför att ske ur ett kundperspektiv. Resultaten ska visa på hur ett modevarumärke i verkligheten uppfattas av kunder. Genom att undersöka hur ett modevarumärke, med en mycket stark varumärkesidentitet hos yngre tjejer ”mentalt” kan uppfattas och upplevas av en annan kategori kund. Vilka nya kärnvärden, värderingar och personligheter måste kommuniceras för att ge varumärket en ny associativ kraft? Efter redovisad process är syftet att denna undersökning ska visa på vilka element ett varumärke ska tänka på vid kommunikation av varumärke i identitet och image genom företagsprofilering. Hur en redan starkt associerad varumärkesidentitet “mentalt” kan ställas om för att tilltala en annan typ kategori kund för att nå ökad positiv medkänsla och tilltro av företagsprofil.
Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Rainea, Gabriella, and Fanny Sundquist. "Den nakna sanningen : En kvalitativ studie om vad generation y anser om algoritmers inflytande i det digitala samhället." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för marknadsföring (MF), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-76610.

Full text
Abstract:
Syfte: Denna uppsats syftar till att undersöka vad generation y anser om algoritmers inflytande på det informationsflöde som når individer genom sociala medier och andra digitala kommunikationsplattformar. Metod: Uppsatsen är utformad utifrån en kvalitativ forskningsmetod, som grundar sig i ett abduktivt arbetssätt, vilket kan beskriver som ett växelspel mellan deduktiv och induktiv ansats. Studiens empiriska data utgörs av femton semistrukturerade intervjuer. Slutsatser: Resultatet visar att generation y upplever såväl fördelar- respektive nackdelar med algoritmer i det digitala samhället. Studien visar på en utbredd okunskap gällande algoritmbegreppet och hur företag arbetar med individanpassad marknadsföring i praktiken. Generation y har mestadels en positiv inställning till individanpassad marknadsföring, men det kan få motsatt effekt ifall marknadsföringen inte stämmer överens med konsumentens individuella preferenser och behov. Ytterligare en aspekt som framkommit är att det råder delade meningar gällande vad generation y anser om algoritmers betydelse för den personliga integriteten. För vissa individer har algoritmer ingen betydelse för den individuella integriteten medan hos andra kunde det upplevas som inskränkande och obehagligt. Nyckelord: Digital marnadsföring, individanpassad marknadsföring, varumärkesimage, algoritmer, integritet, generation y
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Jonasson, Frida, Caroline Larsson, and Wellbrant Denice Svensson. "Sälj det med en film : En kvalitativ studie om konsumenters uppfattning av filmreferenser i reklamfilm." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-36618.

Full text
Abstract:
I ett samhälle där konsumenter ständigt är omringade av någon form av reklam, uppstår en ignorens och blindhet för reklamernas budskap. Det sätter krav på företag att bli mer kreativa och använda metoder som tar sig förbi blindheten och därmed fångar konsumenternas uppmärksamhet. I årtionden har företag använt sig av musik i sina reklamfilmer för att skapa associationer och stärka sitt budskap gentemot konsumenterna, men vad händer när enbart musik inte längre är tillräckligt differentierande? I denna studie har författarna undersökt användandet av filmreferenser i reklamfilmer för att se hur effektivt denna metod möjligen är. Studien grundades i en kvalitativ studie med två olika forskiningsgrupper med deltagare i olika åldrar och bakgrund.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

HAVAS, HENRIK. "Varumärkesidentitet VS image : Att bli sedd är inte samma sak som att bli förstådd." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17421.

Full text
Abstract:
Syftet med denna rapport är att jämföra hur två företag inom konfektionsbranschen skapar sin varumärkesidentitet samt visa hur den återspeglas i deras image. Rapporten reder ut begreppen varumärkesidentitet och image och applicerar dessa begrepp på företagen H&M och JC. Företagens varumärkesidentitet sammanfattas genom en empirisk analys av företagen baserad på Identitetsprismat av Jean-Noël Kapferer. Utifrån varumärkesidentiteten utförs en enkätundersökning för att undersöka hur företagens identitet reflekteras i den image som återfinns i kundernas medvetande. Valet av företag baseras på deras aktualitet inom media angående respektives arbete kring varumärkesidentitet. Undersökningens grund baseras på tidigare känd varumärkesforskning. Rapportens problemområde visar på den skillnad som kan uppstå mellan varumärkets identitet och image. Rapporten konstaterar att H&M och JC arbetar på skilda sätt för att skapa sin identitet och image. H&M har en bred identitet och håller ett fokus på kunden medan produkterna kommer sekundärt. JC arbetar på motsatt sätt och bygger sin varumärkesidentitet kring sin produkt, jeans. JC nischar sitt företag för en viss produkt och skapar en snäv personlighet. Rapporten styrker att det är en stor tillgång för ett företag att ha en väl etablerad varumärkesidentitet som harmoniserar med imagen i kundernas uppfattning.
Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Wramdemark, Rebecca, and Marie Eklund. "Uppfattat eller inte? : En studie om omprofileringsproblematik vid uppfattningsgap." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17424.

Full text
Abstract:
På en marknad där fler och fler aktörer slåss om konsumenternas uppmärksamhet räcker det inte längre att konkurrera genom ett uppdaterat sortiment och aggressiv prissättning. Den ökade vikten av att förmedla mervärden till kunden har bidragit till att varumärkesbyggande fått ökad betydelse under de senaste åren. Ett varumärke är en tillgång som sänder ut företagets värderingar till kunden som förhoppningsvis tilltalas av den image varumärket förmedlar. En metod för företaget att stärka sitt varumärke är att genomföra en omprofilering, vilket innebär att företaget tillämpar en strategi där de vill ändra sin image och signalera till kunder och andra intressenter att företaget förändrats.Trots att omprofileringens syfte är att ändra kundens uppfattning om varumärket till det bättre innebär en omprofilering svårigheter och det är vanligt att företag som tillämpar strategin misslyckas. En av svårigheterna i att skapa önskad image är komplexiteten i kommunikationen till kunden, det är kundens samlade erfarenheter från varumärket som skapar kundens uppfattning. Det är därför väsentligt att alla budskap och den kontakt kunden får med varumärket är enhetlig. För att lyckas med detta har tidigare forskning visat att integrerad marknadskommunikation (IMC) kan användas som strategi, vilket innebär att all kommunikation, såväl extern som intern förmedlar samma sak. Det är av stor betydelse att strategin även impliceras i interaktionen mellan ledning och personal. Många forskare inom området pekar på vikten av att butikspersonalen, genom intern marknadsföring, tagit del av de nya värden varumärket står för. Detta eftersom de genom interaktion utgör en kontaktpunkt mellan företaget och kunden.Risken att uppfattningarna kring vad varumärket står för skiljer sig åt mellan ledning, personal och kund kan bidra till att gap uppstår mellan dessa parter vilket minskar effekten av omprofileringen. Syftet med vår rapport har varit att studera omprofileringsproblematiken genom att utforska de uppfattningsgap som kan uppstå och hur de påverkar omprofileringen. För att kunna besvara frågeställningen och syftet har vi studerat två fallföretag; Hemtex och Rut&Circle, som båda genomfört en omprofilering. På dessa företag undersöktes ledningens respektive personalens uppfattningar genom semistrukturerade intervjuer och resultaten jämfördes senare med kundernas uppfattning som vi fuppfattning sammanfaller, av detta kan slutsatsen dras att problematiken är starkt förknippad med faktorerna intern marknadsföring, marknadskommunikation och interaktion. Brister inom dessa områden kommer leda till att gap skapas vilket drar ner effekten av omprofileringen i den mening att önskad image inte skapas hos kunderna. Det är också viktigt att omprofileringen bygger på visuella uppdateringar men också att dessa faktiskt speglar en verklig förändring i organisationen, endast om det finns en balans mellan dessa kommer omprofileringen nå ut till kunden. Studien visar dessutom att det är essentiellt att det varumärket förmedlar känns tydligt och enhetligt, detta gäller såväl personalens beteende, butiksutformningen, sortimentet och marknadskommunikationen.En annan slutsats studien visat på är att ett företag som genomför omprofileringen i syfte att ta avstånd från negativa förknippelser måste bryta mot tidigare associationer i allt man gör. Det är svårt att ändra sin image om förändringen mot det gamla inte är tillräckligt markant.Nyckelord: Omprofilering,ått fram genom att genomföra fokusgruppsintervjuer.De resultat vår studie visat belyser vikten av att ledningens, personalens och kundernasuppfattning sammanfaller, av detta kan slutsatsen dras att problematiken är starkt förknippad med faktorerna intern marknadsföring, marknadskommunikation och interaktion. Brister inom dessa områden kommer leda till att gap skapas vilket drar ner effekten av omprofileringen i den mening att önskad image inte skapas hos kunderna. Det är också viktigt att omprofileringen bygger på visuella uppdateringar men också att dessa faktiskt speglar en verklig förändring i organisationen, endast om det finns en balans mellan dessa kommer omprofileringen nå ut till kunden. Studien visar dessutom att det är essentiellt att det varumärket förmedlar känns tydligt och enhetligt, detta gäller såväl personalens beteende, butiksutformningen, sortimentet och marknadskommunikationen.En annan slutsats studien visat på är att ett företag som genomför omprofileringen i syfte att ta avstånd från negativa förknippelser måste bryta mot tidigare associationer i allt man gör. Det är svårt att ändra sin image om förändringen mot det gamla inte är tillräckligt markant.
Program: Textilekonomutbildningen
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Gidoff, Adina, Emelie Håkansson, and Emma Linde. "Eldoradoresan - från identitetskris till trendigt lågpris : En kvalitativ fallstudie om hur företag kan kommunicera en ny varumärkesidentitet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för marknadsföring (MF), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96882.

Full text
Abstract:
För dagens marknadsförare är förståelse för och kunskap om sina kunder grundläggande för att tränga igenom med sitt budskap i mediabruset. I synnerhet på en konkurrensutsatt marknad såsom i livsmedelsbranschen. Det är viktigt att förmedla en tydlig varumärkesidentitet för att särskilja sig från sina konkurrenter och på vilket sätt samt i vilka kanaler varumärket kommuniceras spelar en avgörande roll.   Syftet med denna studie har varit att ur ett företagsperspektiv undersöka hur ett varumärke genom strategiska marknadsföringsåtgärder kan kommunicera en ny varumärkesidentitet. Studien avser även att skapa förståelse för varför ett företag väljer att rikta sin kommunikation till endast ett segment.   Studien är en fallstudie över hur varumärket Eldorado har kunnat kommunicera en ny varumärkesidentitet i ett specifikt segment. I studien har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats där semistrukturerade djupintervjuer genomförts med de företag som varit involverade i arbetet med Eldorado samt ett utomstående företag.   Resultatet av studien visar på att fundamenten för att kommunicera en ny varumärkesidentitet utgörs av att skapa en enhetlig identitet och image med en tydlig värdegrund, som sedan kommuniceras genom att integrera aktuella händelser och använda kanaler som passar målgruppen. Studien påvisar också att det är viktigt att identifiera det mest lönsamma segmentet att kommunicera till vid begränsade resurser. En viktig del i arbetet är även att ta tillvara på insikter kring målgruppens intressen och omvärld.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Ahlin, Jenny, and Klara Hällerfors. "Kan företag påvisa en positiv effekt av sin sponsring? : En explorativ studie om hur företag mäter effekten av sin sponsring samt hur sponsring påverkar deras varumärkesimage." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41174.

Full text
Abstract:
Att sponsra idrottsorganisationer är ett väletablerat och vanligt förekommande fenomen bland företag. Miljontals kronor pumpas in i olika idrottsorganisationer med syfte att förbättra företags anseende om deras verksamhet samt varumärke. Trots krav på att kunna påvisa hur dessa investeringar påverkar företags verksamhet tyder många studier på en avsaknad av samt okunskap kring effektmätning. Avsikten med denna studie är att söka djupare förståelse kring om och i så fall hur företag mäter effekten av sin sponsring. För att kunna undersöka detta krävs att djupare förståelse skapas kring vilka mål företag, utan idrottskoppling, har till att investera i sponsorsamarbeten med idrottsorganisationer. Slutligen är även avsikten med studien att söka svar på vilket faktiskt utfall företags sponsring får, både gällande varumärkesimage ur konsumentens perspektiv samt om företag kan se en eventuell ekonomisk vinst genom deras sponsorsamarbeten. För att möjliggöra undersökandet av detta baseras studien i huvudsak på en kvalitativ intervjustudie med fyra passande företag, BAUHAUS och Folksam som idag, 2020, är aktiva sponsorer till idrottsorganisationer samt Epson och Ericsson som tidigare sponsrat idrottsorganisationer eller idrottsrelaterade event. Detta kompletteras med en kvantitativ enkätundersökning med de aktiva sponsorföretagens konsumenter för att analysera sponsorsamarbetenas påverkan på varumärket. Enkäten besvarades av 369 respondenter. Fenomenet undersöks med hjälp av följande teorier: Brand Equity, Brand Image Transfer, Return on Investment, Return och Objectives samt SMART-modellen. Resultatet från studien visar att företag har otydligt formulerade mål med sin idrottssponsring vilket medför att en eventuell effektmätning försvåras. Dock kan studiens resultat påvisa att idrottssponsring leder till ett något förbättrat varumärkesanseende. Däremot genererar idrottssponsring inte de positiva utfall som företag tycks förutsätta när sponsorsamarbeten inleds.
To sponsor a sports organization is a well-established and recurring phenomenon amongst corporations. Millions of Swedish kronor are invested in different sport organizations with the purpose to improve corporations business and trademarks. Despite requirements regarding proving an investments impact on corporation’s business operations many studies suggest there is a lack of, and ignorance surrounding effect measurements. The purpose with this study is to seek deeper understanding surrounding how corporations measure the effect of their sponsoring To enable this it is necessary to understand what goals corporations, without a clear connection to sport, have with their investments in sports organizations. The purpose with this study is also to seek answers surrounding which outcome the corporations sponsoring actual has, both regarding their brand image from a consumers perspective as well as weather they can identify an economic benefit with their sponsorship.  The study is mainly based on a qualitative interview study with four appropriate corporations, BAUHAUS and Folksam that today, 2020, are active sponsors to sports organizations and Epson and Ericsson that earlier have sponsored sports organizations or sport-related events. This is then supplemented with a quantitative survey with the consumers of the corporations that actively sponsor sports organizations to enable an analysis of the sponsorships impact on their trademark. The survey was completed by a total of 369 respondents. The phenomenon is studied with the help of the following theories: Brand Equity, Brand Image Transfer, Return on Investment, Return on Objectives and the SMART-model.  The results of this study show that corporations have vaguely formulated goals regarding their sport sponsorships which entails that potential effect measurements are hampered. However, the result of the study can prove that sport sponsorships do lead to a somewhat improved trademark reputation. On the contrary sport sponsorships do not seem to entail the positive effect corporations seem to presume when initiating a sport sponsorship.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Johansson, Sofia, and Fanny Lager. "Varumärken och dess relation till snowboardkulturen." Thesis, Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan, ELNU, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-19688.

Full text
Abstract:
The purpose of this study has been to analyze the relationship between commercial brands and a subculture, with a focus on a number of elements of success. These elements could be in the nature of sale stats as well as that of influence within the subculture. All of this within the context of the snowboard culture. In accossiation to this we have formulated a question of study: What marks brands which gains influence within a subculture in addittion to becoming an important factor in the self-expression process of the cultural members? In this study, we have practised a qualitative method based on six (6) independant interviews with participants, active within the snowboard culture as well as one outside marketing executive and one ethnological reseracher. From these interviews we have achieved a deeper knowledge for the role which brands play within the snowboard culture and industry. Through our analyzis we have identified the presence of five strong elements of success regarding brands with a clear subcultural connection. These are: autentic origin and operation, commitment and devotion to the focal activity, activ participation within the culture and prescense among its members, appropriate image associations and pleasing design to a reasonable price. It has been shown that these elements have an impact on both sale stats and influence within the culture due to the fact that sales and influence are strongly related. Furthermore, we have found that the brands which has gained a significant influence within a subculture in general shows tendencies of several of these elements. Said elements has also been described as a fundamental component do becoming an important part of the self-expression process of the members in addition to the ability of communicating the identity and personality of the brand. The core message has none the less been identified as that “giving back to the community” is the absolute most crucial element of them all.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

El-, Awad Youssef, and Dirir Samiya Mohamed. "Tuna Park : -Hur uppfattas varumärket av studenter på Mälardalens högskola?" Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-825.

Full text
Abstract:

Titel: TUNA PARK Allt annat än en park- Hur uppfattas varumärket av studenter på Mälardalens högskola?

Datum: Den 4:e juni 2008

Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi: 15hp

Författare: Youssef Nasser El- Awad & Samiya Mohamed Dirir

Handledare: Finn Wiedersheim- Paul

Akademi: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling

Denna magisteruppsats behandlar handelsområdet Tuna Parks varumärke som ligger Eskilstuna. Vi fann ämnet intressant då vi båda är intresserade av marknadsföring av varumärken. Tuna Park är ett nyetablerat företag som består av tre delar en galleria, en storhandel och volymhandel centrumledaren Berentsen har även varit samarbetsvillig från början då vi tillsammans kom överens om undersökningsområdet, för att sedan kunna hjälpa företaget att kommunicera ut sitt varumärke på ett effektivt sätt. Det har gjorts två undersökningar en enkät- och en fokusgruppundersökning. Dessa undersökningar användes för att utreda Tuna Parks varumärke och hur det uppfattas av ekonomistudenter på Mälardalens högskola. Båda undersökningarna utfördes på Mälardalens högskola där båda författarna studerar företagsekonomi.

Syftet med denna utredning var att undersöka hur ekonomistuderande vid Mälardalens högskola i Västerås uppfattar varumärket Tuna Park.

Utgångspunkten för undersökningen var hur Tuna Park själva uppfattar deras varumärke för att sedan undersöka hur andra uppfatta dem. Därefter gick vi vidare med denna uppfattning och undersökte om denna bild stämde bland ekonomistudenter. Resultatet kom att bli mycket intressant då det fanns likheter och skillnader mellan studenternas åsikter och ledningens uppfattning. Till vår hjälp fanns litteraturen som beskrev olika teorier kring varumärke och marknadskommunikationen. Detta kom att vara av tyngd då vi analyserade svaren från undersökningarna som sedan sammanställdes, för att sedan nå ett en slutsats. Slutsatserna som vi kom fram till är att företaget har ett missvisande namn och bör därför förbättra sin kommunikation och hur de utformar sitt budskap i Västerås. En annan slutsats är att budskapet om att dem är ett köpcentrum inte når studenterna alla gånger vilket bör åtgärdas.

Nyckelord som användes är: Varumärke, marknadskommunikation, kommunikation, brand, varumärkesstrategi, varumärkesimage, varumärkesidentitet, image, identitet, varumärkeslagen, Tuna Park, detaljhandeln i Sverige, köpcentrum, mall, svensk handel, Marketing Communication,centrumutveckling, undersökningar Tuna Park och examensarbeten Tuna Park.


Title: TUNA PARK Everything but a park – How do the economic students at Malardalens university understand the brand ?

Date: The 4: Th of Jun 2008

Course: Master thesis in business administration 15 ECTS

Authors: Youssef Nasser Elawad and Samiya Mohamed Dirir

Tutor: Finn Wiedersheim- Paul

Academy: School of Sustainable Development of Society and Technology

This master theses treats the company Tuna Park's brand that is located in Eskilstuna. We found the topic interesting since Tuna Park is a new company that consists of three parts – a mall, a big commerce and volume commerce. That center leader Berentsen at Tuna Park has been willing to cooperate from the start when he agreed with the oss about the topic, in order to help the company to communicate out their brand in an effective way. We have chosen to do two investigations; one questionnaire and focus group investigation. These investigations have been used in order to investigate Tuna Park's brand and how it is considered by economy students at Malardalens University. Both investigations were carried out at the University in Vasteras where we both studies business economics.

The purpose with this master thesis is to investigate how economy students at Malardalens University in Vasteras consider the brand of Tuna Park.

The starting point for the survey was how Tuna Park regards its own brand so we later on could investigate if this picture matches. Then we went with this preconceived intention and inquired into this picture. The result became hugely interesting; there were both resemblances and differences. To our help we used the literature describing the theories around brands and marketing communication. This literature was a big help for us during the analysis. We analyzed the replies from the surveys which we put together, in order to come to a conclusion. The conclusion that we reached was that Tuna Parks brand is misleading and the should improve their publicity and the way they formulate their message in Vasteras. We also came to the conclusion that Tuna Park as a mall doesn’t reach the students at all time, so for that reason they need to do something to improve this.

Keywords used is: Varumärke, marknadskommunikation, kommunikation, brand, varumärkesstrategi, varumärkesimage, varumärkesidentitet, image, identitet, varumärkeslagen, Tuna Park, detaljhandeln i Sverige, köpcentrum, mall, svensk handel, Marketing Communication, centrumutveckling, undersökningar Tuna Park och examensarbeten Tuna Park.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

CHEE, JASON. "Vilka intresseprioriteringar gör konsumenten i samband med köp av kläder?" Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17370.

Full text
Abstract:
Inom modebranschen växer konkurrensen sig allt större bland företag och det blir allt svårare att slå sig in, eller överleva på marknaden. Dagens konsumenter har även tillgång till mer information kring produkter vilket gör att kundbeteendet förändrats. För att göra sig slagkraftig i kampen om konsumenten behöver butikskedjor erbjuda kunden unika produkter och tjänster. Företagen behöver utmärkas och synas för att slå sig igenom det enorma bruset på marknaden. Utöver det finns ett stort samhällsansvar som alla företag bör ta hänsyn till, då massproduktion av varor och tjänster ständigt utvecklas och blir alltmer tillgängliga. Enorma resurser av massproduktion leder i sin tur till påfrestningar på världens naturtillgångar och vår miljö. Med bakgrund till det har vi i uppsatsen valt att undersöka om konsumenter finner ett behov av en miljövänlig klädkonsumtion. Syftet med studien är att ta reda på om dagens kunder efterfrågar miljöinriktade kläder hos varumärket Desigual. Frågeställningarna syftar till att undersöka konsumenters attityder och köpbeteende kring kläder och även deras intresse för miljöproducerade kläder. Vår studie har genomförts med en kvantitativ undersökning där vi skickade ut ett frågeformulär via e-mail och en kvalitativ undersökning där vi intervjuat kunder i Desiguals butik i Göteborg. De två olika perspektiven har analyserats och använts tillsammans med teorin för att kunna dra slutsatser. Genom vår analys kan vi dra slutsatsen att det inte finns ett intresse eller behov av miljöinriktade kläder gällande varumärket Desigual, och att dagens konsumenter istället värderar priset som ett av de mest påverkande faktorerna vid inköp av kläder.
Program: Butikschef, textil och mode
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Nord, Leonardo, and Felix Wallin. "Skapa mervärde med en kompletterande produkt : Vad påverkar konsumentens upplevda värde?" Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-434666.

Full text
Abstract:
Syftet med denna uppsats är att förklara vilka variabler som påverkar och har signifikanta effekter på det upplevda värdet av kompletterande produkter. De variabler som som har undersökts och analyserats är: upplevda kostnader, upplevd kvalitet, varumärkesimage och den undersökta variabeln upplevt värde. Hypoteserna formulerades baserat på tidigare studier och föreslog att alla tre variabler har positiva signifikanta effekter på upplevt värde. Hypoteserna testades utifrån data inhämtat från Svenska Tesla-ägare som hade använt den kompletterande produkten “Super-Laddare” där två av tre hypoteser kunde accepteras.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Lundberg, Fredrik, and Daniel Johansson. "Mirror mirror on the wall, will sponsorship help my brand equity grow tall? : Hur konsumenter uppfattar ett varumärke vid sponsring." Thesis, Högskolan i Gävle, Företagsekonomi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-23574.

Full text
Abstract:
Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur sponsring påverkar konsumenters uppfattning av ett varumärke. Metod Genom ett deduktivt synsätt har litteratur och vetenskapliga artiklar analyserats för att skapa en översikt av tidigare forskning. Data har samlats in via en enkätundersökning där resultatet har analyserats med hjälp av deskriptiv statistik och faktoranalys. Vidare har en diskussion förts över studiens resultat som har lett fram till studiens slutsats. Slutsats Utifrån studien kan vi fastställa att sponsring har positiv inverkan på konsumenters varumärkesmedvetenhet och varumärkesimage. Publiken under ett sportevenemang har förmågan att igenkänna och skapar en minnesbild av ett varumärke som sedan leder till  en förbättrad varumärkesimage. Sponsringen bidrar till att skapa associationer som är betydande för hur konsumenten vidare värderar relationen till ett varumärke. Uppsatsens bidrag Vårt bidrag till ämnet företagsekonomi och marknadsföring är en ökad förståelse hur sponsring påverkar varumärkeskapital. Vi kan således påvisa att exponering av ett varumärke höjer konsumentens medvetenhet och skapar en positiv image. Vidare bidrag inom ämnet är en ökad insikt hur de olika beståndsdelarna i varumärkesmedvetenhet- och image påverkar varandra.
Aim The purpose of this study is to examine how sponsoring affect consumer’s perception of a brand. Method Through a deductive approach has literature and scientific articles been analyzed to get an overview of previous research. Data were collected through a survey where the results have been analyzed by using descriptive statistics and factor analysis. Furthermore, a discussion has been made overthe results of the study which leads to a conclusion of the study. Conclusions Based on the study, we can determine that the sponsorship has a positive impact on consumer brand awareness and brand image. The audience for a sporting event has the ability to recognize and recall a brand which leads to an improved brand image. The sponsorship will help to create associations that are significant for how the consumer further values the relationship with a brand.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography