To see the other types of publications on this topic, follow the link: Varumärkeskapital.
Dissertations / Theses on the topic 'Varumärkeskapital'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Varumärkeskapital.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Pettersson, Daniel, and Anders Olsson. "Varumärkeskapital : Skapande av varumärkeskapital för företag verksamma inom en marknad för snabbrörliga konsumentvaror." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-60463.
Full textAbstract:
Varumärkeskapital är det mervärde som ett varumärke ger en produkt i förhållande till om varumärket inte funnits på produkten. Konsumentbaserat varumärkeskapital innebär vidare att det är i konsumentens medvetande som varumärkeskapitalet existerar. Snabbrörliga konsumentvaror kännetecknas av att de köps ofta och att deras kontakt med konsumenten är begränsad, vidare är de ofta lätta att byta ut. Den här studien undersöker genom kvalitativa intervjuer hur företag bygger varumärkeskapital inom en marknad för snabbrörliga konsumentvaror. Åtta varumärkesansvariga på företag verksamma inom en marknad för snabbrörliga konsumentvaror har intervjuats för att få reda på deras syn på byggande av varumärkeskapital inom nämnda kontexten. Hela studien utgår i grunden från fem dimensioner av varumärkeskapital nämligen varumärkesassociationer, varumärkeskännedom, varumärkeslojalitet, upplevt värde samt andra varumärkestillgångar. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån dessa dimensioner stött av andra relevanta teorier inom ämnet, analysen har också sin grund i det valda syftet. Resultaten av denna studie påvisar hur varumärkeskapital skapas för snabbrörliga konsumentvaror inom de fem dimensionerna av varumärkeskapital. Den bekräftar också att alla dimensioner är viktiga att jobba med för att bygga varumärkeskapital. Inom varumärkesassociationer så är trovärdighet och unicitet viktiga aspekter. Det är extra viktigt att jobba med varumärkeskännedom då konsumenter ofta spenderar kort tid då ett köpbeslut tas för snabbrörliga konsumentvaror. Att öka konsumenters involvering i varumärket är viktigt för att skapa varumärkeslojalitet. För upplevd kvalitet är det avgörande att arbeta med de sensoriska delarna då en produkt med dålig kvalitet inte blir långvarig, speciellt, inom en marknad för snabbrörliga konsumentvaror. Att ha fungerande distributionskanaler är viktigt för snabbrörliga konsumentvaror då dessa bidrar till exponering av varumärket. Studien visar att de fem använda dimensionerna är av högsta vikt för byggande av varumärkeskapital inom en marknad för snabbrörliga konsumentvaror. Vidare finner studien att en aspekt av andra varumärkestillgångar, nämligen distribution, istället kan tillhöra varumärkeskännedom i denna kontext. Studien visar också indikationer på att dimensionen upplevd kvalitet är den viktigaste för snabbrörliga konsumentvaror inom varumärkeskapital Dessa är tre viktiga teoretiska bidrag som studien gett. Vidare är studien av praktiskt värde då den ger rekommendationer hur företag inom denna kontext kan arbeta för att bygga varumärkeskapital utifrån de fem använda dimensionerna.
2
Lövgren, Pouncette Albin, and Edith Nielsen. "Kundbaserat varumärkeskapital : En deskriptiv studie med syftet att undersöka hur generation Z värderar varumärkeskapitalet hos en konsumentprodukt." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-75217.
Full textAbstract:
The purpose of the thesis was to investigate how generation Z values the customer-based brand equity of a consumer product. Generation Z is an interesting generation to study since they have shown to differ in a variety of aspects from previous generations. To answer the purpose, a model has been constructed, which is based on previous research. The model consists of the components; brand awareness, brand associations/image, perceived quality and brand loyalty. Together the components form the cornerstones of the customer-based brand equity. Eight hypotheses were tested with the purpose of measuring the interrelationship between the components, and the relationship between the various components and the customer-based brand equity. Six of these eight hypotheses could be accepted. The result showed that the components brand association/image and brand loyalty have a positive impact on the customer-based brand equity, while brand awareness and perceived quality showed a non-significant result. The non-significant results were then further examined through t-test, with the purpose of trying to find possible reasons for the outcome. Moreover, the results showed that brand awareness has a positive correlation with both brand associations/image and perceived quality. Finally, the result showed that brand loyalty was positively correlated to both brand associations/image and perceived quality. For further research, it is proposed that a more comprehensive study consisting of more respondents from generation Z should be conducted. In addition, further research could be based on other consumer products and also examine whether there could be more or other components that should be considered when measuring customer-based brand equity.<br>Syftet med studien var att undersöka hur generation Z värderar det kundbaserade varumärkeskapitalet hos en konsumentprodukt. Det är intressant att undersöka generation Z då de på många sätt visat skilja sig från tidigare generationer. För att besvara syftet har en modell utformats som är baserad på tidigare forskning. Modellen består av komponenterna; varumärkeskännedom, varumärkesassociationer/image uppfattad kvalitet, och varumärkeslojalitet. Komponenterna utgör tillsammans grundstenarna för det kundbaserade varumärkeskapitalet. Åtta hypoteser utformades för samband inbördes mellan komponenterna samt även de olika komponenternas påverkan på det kundbaserade varumärkeskapitalet. Av dessa åtta hypoteser kunde sex av dem accepteras. Resultatet visade att komponenterna varumärkesassociation/image och varumärkeslojalitet har positiv påverkan på det kundbaserade varumärkeskapitalet, medan komponenterna varumärkeskännedom och uppfattad kvalitet visade ett icke signifikant resultat. De icke signifikanta resultaten som erhölls undersöktes vidare genom t-tester i ett försök att hitta en förklaring till resultaten. Inbördes bland komponenterna visade resultatet att varumärkeskännedom har ett positivt samband till både varumärkesassociationer/image och uppfattad kvalitet. Slutligen visade studien på att varumärkeslojalitet har ett positivt samband till både varumärkesassociationer/image och uppfattad kvalitet. För fortsatt forskning föreslås bland annat att en mer omfattande studie bestående av fler respondenter från generation Z genomförs. Utöver det hade det för fortsatt forskning varit intressant att basera studier på andra konsumentprodukter, och även undersöka om det finns fler eller andra komponenter som bör tas hänsyn till vid mätningen av det kundbaserade varumärkeskapitalet.
3
Javidi, Linda, Karl Sandin, and Waronen Johanna Raga. "Varumärkeskapital inom den svenska bankmarknaden : - En studie om hur banker kan mäta och stärka sitt varumärkeskapital." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28487.
Full text
4
Pettersson, Erik, and Anders Reje. "Konsumentbaserat varumärkeskapital : En analys av varumärket Värmlandschark." Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för företagsekonomi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-13752.
Full textAbstract:
Många faktorer spelar in och påverkar köpbeslut som konsumenter gör i butik. Att sedan konkurrensen har ökat i dagligvaruhandeln har gjort att det finns ett bredare utbud och att varumärken på livsmedel spelar större och större roll. Varumärket Värmlandschark är ett relativt nytt varumärke som kommer att analyseras i denna uppsats. De två delfrågor som ligger till grund för analysen är; 1) Vilka dimensioner hos varumärket Värmlandschark påverkar konsumentens vilja att välja deras produkter framför en konkurrerande produkt?; 2) Hur fungerar Värmlandscharks produkter och marknadsföring som kommunikatörer av varumärket till konsumenten, d.v.s. företagets marknadskommunikation? Syftet är att skapa en bättre förståelse för de dimensioner som bidrar till Värmlandscharks varumärkesvärde, samt att försöka identifiera samband mellan de olika dimensionerna. I litteraturgenomgången beskrivs konsumentbaserat varumärkeskapital och de olika varumärkesdimensionerna; kännedom, uppfattad kvalitet, associationer, lojalitet och unikhet. Vid insamlandet av data så har tre fokusgrupper med sex deltagare i varje genomförts, där både kvantitativ och kvalitativ data har samlats in. Produkter och marknadsföring har använts för att ta del av konsumenters åsikter och attityder till dem. Slutsatser som dras är att kännedomen spelar stor roll för hur konsumenten uppfattar varumärket. En stark kännedom inger en trygghet som är viktig vid köp av livsmedelsprodukter. Dimensionen kan i sin tur stärka hur konsumenten uppfattar kvaliteten och vilka associationer som skapas till varumärket. Det finns förbättringsmöjligheter för hur Värmlandscharks produkter och marknadsföring kommunicerar och upplevs av konsumenten. Bl.a. så används förpackningen i stor utsträckning för att bedöma kvaliteten på produkten, här kan andra färger och mönster förhöja kundens uppfattade kvalitet. Vidare så beskrivs framtida studieområden såsom att undersöka varumärke-/prisbalansen för att identifiera en eventuell under- /överprissättning.<br>There are many things that effect the consumers’ buying decision in store. The competiveness in the retailer business has gone up, which have created a wider offering and brand on grocery products takes a bigger role. The brand Värmlandschark is a relative new brand and is the subject for the analysis. Two questions have been the starting-point for this thesis; 1) Which dimensions for the brand Värmlandschark makes the consumer to choose their products before the competitors?; 2) How does Värmlandchark’s products and marketing work as communicators of the brand, i.e. the company’s market communication. The goal is to create a better understanding for the dimensions that contributes to Värmlandschark’s brand value, and to identify the relationships between them. In the literature chapter, customer-based brand equity is described along with the brand dimensions; awareness, perceived quality, associations, loyalty and uniqueness. Three focus groups with six participants in each have been conducted and both quantitative and qualitative data has been collected. Products and marketing have been used to find out consumer opinion and attitude towards them. Conclusions are made and one is that awareness plays a big role in how consumers’ perceive the brand. A strong awareness creates a safety that is important when buying grocery products. Furthermore the dimension can make the perceived quality and associations to the brand even stronger. There are ways for Värmlandschark to improve how their products and marketing communicates and are being perceived by the consumer. The packaging is being used as an indicator of product quality, by using different colors and style the perceived quality can be improved. Future research areas are being proposed such as the brand-/price balance to identify a possible over-/under pricing.
5
Forsberg, Max, Jesper Kornblad, and Hampus Petersson. "Varumärket som konkurrensmedel : Varumärkesuppbyggnad och kundbaserat varumärkeskapital." Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-68896.
Full text
6
Karlsson, Möller Johanna, and Sandra Johannesson. "Corporate Social Responsibility’s betydelse för varumärkeskapital inom telekommunikationsbranschen." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-15859.
Full text
7
Eriksson, David, and Erik Erlandsson. "Varumärkeskapital för en elitidrottsklubb : En fallstudie av Almtuna IS." Thesis, Uppsala University, Department of Business Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-88361.
Full text
8
Modig, Oskar. "Co-branding inom restaurangsektorn : En studie av varumärkeskapital ur ettkonsumentperspektiv." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10406.
Full textAbstract:
Den här uppsatsen försöker kartlägga vilka produkt- och varumärkesegenskaper som driverkonsumenternas val av premiumöl på restaurang och redovisar en konsumentstudie gjord irestaurangmiljö. Tidigare forskning menar att det finns en outnyttjad potential förrestauranger som vill utnyttja det snabbt ökande intresset för hantverksöl genom co-brandingmed attraktiva premiumvarumärken. Studien visar att konsumenter av premiumöl pårestaurang värderar både produktegenskaper men också funktionella, sociala och emotionellavarumärkesegenskaper signifikant annorlunda mellan premiumöl och mainstreamöl. Studienvisar också att restaurangens utbud av premiumöl påverkar konsumentens val av restaurangoch att ökade kunskaper om öl kan vara en nyckel till ökad försäljning av hantverksöl.<br>This paper employs a sample of restaurant customers to explain consumer preferences forpremium beer brands. Previous research has pointed to the underexplored niche marketpotential of craft beer related to Food & Beverage operators and suggest increasing cobrandingwith premium beer brands in order to gain competitive advantage. This studyexplains a significant percentage of variance in premium consumer preferences for premiumbeer to mainstream beer comparing product attribute utitlity to brand equity dimensions(functional, social and emotional dimensions). This study also shows that the beer menu ofthe restaurant is likely to effect premium consumers choice of restaurant and that efforts toincrease consumer knowledge of beer can be the key to increased sales of craft beers. Thispaper is published in Swedish.
9
Malmström, David, and Karl Andersson. "Eventmarknadsföringens påverkan på varumärkeskapitalet ur marknadschefers perspektiv." Thesis, Halmstad University, School of Business and Engineering (SET), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2868.
Full textAbstract:
<p>The purpose of this study is to create an understanding for marketing directors’ view</p><p>about how event marketing effect the company’s brand equity in four separate</p><p>businesses. Our question formulation the study aims to answer is:</p><p>How does event marketing effect the brand equity in international companies?</p><p>We have chosen to perform a qualitative study with a semi structured research interview</p><p>to find out how event marketing as a marketing method, can be applied from the</p><p>perspective of a marketing director in relation to our theoretical reference frame.</p><p>To create structure and increase the understanding of our thesis, we will describe the</p><p>basics in brand and sponsorship theory, which will fall in to the marketing method of</p><p>event marketing. Further we will describe the brand equity model that we will later</p><p>modify for our purpose. In our modified model we will present the element that creates</p><p>the foundation to our analysis. The elements are: brand loyalty, brand awareness,</p><p>perceived quality and brand associations. In our analysis we will present the effects and</p><p>consequences of using event marketing as a marketing method.</p><p>Our empirical findings will be presented under the chapter of empiric. Where interviews</p><p>preformed with marketing directors or respondents with an equal position will be found.</p><p>We have preformed interviews with Samsung Electronics Nordic AB, Kalmar Industries,</p><p>Cerealia/Lantmännen/Axa and Skandinaviska Enskilda Banken AB.</p><p>Our conclusion is that event marketing is a well used marketing method where the</p><p>company strategically has analyzed their target market to aim their efforts at the right</p><p>consumers. The current recession has made the competition on the market keen. Because</p><p>of this it is more important now than ever for the companies to increase their brand</p><p>equity.</p><p>The companies in the different businesses is using event marketing with the main purpose</p><p>of strengthen their brand equity. The object that highlights event marketing the most is</p><p>how well all companies tries to associate their brand with the values attached to the</p><p>chosen event. Event marketing is used as a tool to get the customers to associate the</p><p>companies’ values with an event, but is also used to create associations between the event</p><p>and the brand. When using event marketing it is important to associate the brand with</p><p>quality. The answer to our question formulation is that the brand equity is positively</p><p>effected by event marketing. Brand association and perceived quality are together the</p><p>element that effects brand equity the most when using event marketing.</p>
10
Danielsson, Niklas, and Christina Alder. "Konsumentbaserat varumärkeskapital : - En studie i varumärkeskapitalsbyggande för försäkringsbolag som erbjuder hemförsäkring -." Thesis, Uppsala University, Department of Business Studies, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-7883.
Full textAbstract:
<p>Denna uppsats syftar till att öka förståelsen för vad konsumentbaserat varumärkeskapital innebär för försäkringsbolag som erbjuder privat hemförsäkring. Detta dels genom att identifiera vilka dimensioner som kan utgöra varumärkeskapital, dels förstå vilken inverkan dessa har. För att göra detta har en kvalitativ samt en kvantitativ studie genomförts. Först gjordes djupintervjuer med en specifik kundgrupp. Därefter fick ett större urval ur samma kundgrupp svara på en enkät som baserades på litteratur och den kvalitativa studien.Analysen av kvalitativ data visade att dimensionerna kännedom, attitydmässig lojalitet och unikhet kan sägas utgöra varumärkeskapital. Även associationerna trovärdighet, social tillhörighet, upplevd tidsperiod på marknaden (historik), rykte, närhet/lokal förankring och samhällsansvar tillsammans med de upplevda kvalitetsattributen tillgänglighet, snabbhet i skadehanteringsprocessen, personalens bemötande, lättförståelig information och utbud av tjänster kan sägas ligga till grund för varumärkeskapital. Analysen av kvantitativ data visade att det främst var attitydmässig lojalitet, trovärdighet och kvalitet som hade signifikativ inverkan på varumärkeskapitalet definierat som prispremium. Företag som lyckas hantera dessa dimensioner kan således bygga ett starkare varumärke. Ett annat viktigt bidrag är även att de frågor som ställts angående associationer och upplevd kvalitet, kan användas för att mäta varumärkeskapital för företag som säljer hemförsäkring.</p>
11
Ahlberg, Niklas, and Olle Pettersson. "Musiken är framtiden : En studie om hur musik kan bygga varumärkeskapital." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-15865.
Full textAbstract:
Studien visar att strategiskt arbete med musik för att bygga varumärkeskapital kan användas på många olika sätt för att stärka varumärket. Alla organisationer är olika och musik kan hjälpa varumärken att differentiera sig mot konkurrenterna. Att koppla varumärket till musik genererar ett starkare varumärkeskapital oberoende av hur stark kopplingen är till musiken, förutsatt att organisationen är medveten om att musik påverkar hur varumärket uppfattas. Att stegvis förbättra och utveckla användningen av musik i kommunikationen anser vi är av vikt då både den egna marknaden och musikindustrin kontinuerligt utvecklas. Att varumärket innehar en egen strategisk musikplattform som uppfattas trovärdig av marknaden, anser vi är det mest effektiva.
12
Bolander, Linus, and Daniel Erkas. "Lyxvarumärken möter sociala medier : En kvalitativ studie om sociala mediers påverkan på lyxvarumärkens varumärkeskapital." Thesis, Södertörns högskola, Företagsekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-37860.
Full textAbstract:
Sociala medier, som ingår i Web 2.0, används idag av företag och organisationer i stor utsträckning för att exponera sina varumärken och förvalta eller skapa relationer med både befintliga och potentiella konsumenter. Steget till sociala medier har inte alltid varit självklart, särskilt för lyxvarumärken som vissa forskare menade skulle skada deras varumärke och särskiljande associationer som legitimerar deras ställning och status som lyx. Idag är det klart att en övertygande majoritet av lyxmärken har antagit sociala medier och implementerat marknadsföringsstrategier för att hantera det. Om diskussionen för några år sedan var centrerad om lyxmärken skulle ha social medianärvaro, är den mer relevanta frågan idag hur lyxvarumärken ska använda sociala medier samtidigt som varumärket bibehålls. Syftet med denna studie är att undersöka hur varumärkeskapitalet i ett lyxmärke påverkas av sociala medier genom konsumenternas perspektiv för att ge ett svar på hur lyxiga märken ska förhålla sig till sociala medier. Undersökningen är begränsad till konsumentbaserat varumärkeskapital (CBBE) och kommer inte att behandla den finansiella aspekten av varumärkeskapital. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med potentiella konsumenter och ett kvalitativt tillvägagångssätt har applicerats av forskarna. Denna studie visar att ett restriktivt tillvägagångssätt från lyxmärken bör appliceras med en tydlig koppling till deras arv om de vill behålla sin status som lyx. Kanaler som inte kontrollerades av varumärket ansågs vara mer tilltalande att följa och konsumera innehåll från. Vidare drogs slutsatsen att eWOM i likhet med WOM var ett effektivt verktyg för att bygga varumärkeskapital. Det var också en gemensam syn bland respondenterna att konsumtion av ett lyxigt varumärke inte skulle vara lika åtråvärt om varumärket inte var allmänt erkänt av andra. Men detta bör inte kompenseras med en bredare tillgänglighet av lyxvarumärkes fysiska produkter. Därför dras slutsatsen att lyxmärken bör ägna närmare uppmärksamhet åt de fysiska och digitala aspekterna av varumärket samt dess tillgänglighet när de använder sociala medier för marknadsföringsändamål, om de vill behålla eller förstärka deras varumärkeskapital.<br>Social medias, which is a part of Web 2.0, is today widely used by companies and organisations to expose their brands and nurture or create relationships with both existing- and potential consumers. The step to social media has not always been so certain, especially for luxury brands, which some researchers suggested would potentially damage their brand equity and distinctive associations which legitimise their position, and status as luxury. Today it is clear that a convincing majority of luxury brands have adopted social media and implemented marketing strategies for it. As the discussion, a few years ago were centred around if luxury brands should have social media presence, the more relevant question today is rather how luxury brands should use social media while still maintaining their brand. The purpose of this study is to examine how the brand equity of a luxury brand is affected by social media through the consumer’s perspective to give an answer how luxury brands should relate to social media. The study is limited to consumer-based brand equity (CBBE) and will not regard the financially aspect of brand equity. Data have been collected through semi-structured interviews with potential consumers and a qualitative approach have been deployed by the researchers. This study finds that a restrained approach from luxury brands should be implemented with a clear connection to their legacy if they wish to maintain their status as luxury. Channels which were not controlled by the brand was considered more appealing to follow and consume content from. Furthermore, was it concluded that eWOM in parable with WOM was an effective tool for building brand equity. It was also a common agreement that a consumption of a luxury brand would not be as covet if the brand was not widely recognised by others. But shouldn’t be compensated with a broader availability of the luxury brands products. Therefore, it is concluded that luxury brands should pay closer attention to the physical - and digital aspects of the brand and its availability when using social media for marketing purposes if they wish to maintain or reinforce their brand equity.
13
Karlsson, Fredrik, Martin König, and David Roos. "Med Varumärket som konkurrensmedel i Kina : En studie om svenska företags varumärke på den kinesiska konsumentmarknaden." Thesis, Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan, ELNU, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13548.
Full text
14
Karlsson, Joel, and Daniel Löfgren. "Framtidens banker : En studie varumärkesutvidgningar mot bankmarknaden." Thesis, Umeå University, Umeå School of Business, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1708.
Full textAbstract:
<p>Att varumärken utvidgar sig är inget nytt fenomen, däremot börjar det bli allt vanligare med varumärkesutvidgningar mot banktjänster. Varumärken som ICA, Skandia och IKEA har redan utvidgat sina varumärken till att även erbjuda banktjänster. Trots den omfattande</p><p>forskningen om varumärken och varumärkesutvidgningar mot nya varor och tjänster finns det knappt någon alls forskning om varumärkesutvidgningar mot just bankmarknaden. I detta arbete försöker författarna att förklara vad som påverkar utvärderingen av en varumärkesutvidgning mot bankmarknaden.</p><p>Syftet med denna uppsats är att utveckla en modell för vad som är viktigt i en utvärdering av en varumärkesutvidgning mot bankmarknaden. Detta genom att utgå från Aaker och Kellers modell från 1990 för sedan utveckla den med variablerna varumärkeskapital, varumärkesförtroende och uppfattad risk.</p><p>För att kunna se vilka komponenter som är viktiga vid en utvärdering av en varumärkesutvidgning mot banktjänster, har författarna utefter vissa förbestämda kriterier valt tre varumärken. Dessa tre varumärken är Google, Apple och Coca-Cola. I undersökningen kommer dessa varumärken att fiktivt utvidga sina varumärken mot banktjänster. Ur detta uppstår de fiktiva varumärkena Google Bank, Apple Bank och Coca-Cola Bank.</p><p>Studien som genomförs i arbetet är en kvantitativ enkätundersökning, där respondenternas attityder mot de tre varumärkena och deras fiktiva utvidgningar mot banktjänster undersöks. Enkäten är baserad på och avser att mäta de fyra faktorerna i den utvecklade modellen.</p><p>Resultaten från undersökningen visar att endast faktorerna passning och uppfattad risk visar på ett statistiskt signifikant samband med utvärderingen av en varumärkesutvidgning mot banktjänster. Från den utvecklade modellen som undersökning avsåg att mäta kan därför de</p><p>resterande faktorerna än passning och uppfattad risk tas bort. Det vill säga att varumärkeskapitalet, varumärkesförtroendet, uppfattad kvalitet och svårighet inte visar på något statistiskt samband med utvärderingen av en varumärkesutvidgning mot banktjänster och därför inte kan vara med i den utvecklade modellen.</p>
15
Englund, Mikael. "Kärnvärde, kundorientering och konsistens? : Repositionering av ett varumärke med kapitalet intakt, med Chevrolet som fallstudie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-23875.
Full textAbstract:
De klassiska konkurrensmedlen såsom pris eller produktattribut har förbytts till mer immateriella värden för kunden i beslutsprocessen kring ett köp och den klassiska positioneringstanken av ett varumärke har mjukats upp samt berikats med fler dimensioner än blott kategoriledarskap. Mycket tyder på att det är varumärkeskapitalet, med dess värdeskapande egenskaper för såväl konsument som märkesinnehavare, som bidrar med denna svårmätta men betydelsefulla komplettering till klassiska positionerings- och konkurrensstrategier. Enligt tradition bör ett företag ta en position och därefter hålla den, men trots denna tes sker det ständigt repositioneringar av starka varumärken till för märket helt nya produktpositioner. Denna uppsats har till syfte att beskriva hur ett varumärkes styrkor och kapital kan hållas intakta genom en repositionering. Teorin innefattar i huvudsak varumärkesteori, positionering och varumärkeskapital, och uppsatsen är gjord med en kvalitativ ansats där intervjuer gjorts med fem personer som var och en har ett eget perspektiv på varumärket Chevrolet och dess repositionering under 2005. Slutsatsen visar att den stora omställning i faktisk produkt och marknadssegment som skedde under detta år lämnade det värdefulla varumärkeskapitalet kvar i företaget som unik konkurrensfördel genom tre faktorer; kärnvärde, kundorientering och konsistens. Dessa tre faktorer är krav för att en repositionering, som i detta fall över segementgränserna, inte urholkar varumärkets värde för företaget. Kärnvärdet förser varumärket med ett existensberättigande och lägger grunden för positioneringen, kundorienteringen säkerställer att erbjudandet till konsumenten är attraktivt och relevant och konsistens innebär upprätthållandet av varumärkets kapital.
16
JOHANSSON, EMMA, and LOUISE WANEMARK. "Interagera mera?" Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18099.
Full textAbstract:
Utvecklingen av internet och sociala medier har gjort att företag tvingas tänka nytt kring marknadsföring och varumärkesbyggande. Dagens konsumenter använder sig av flertalet mediala kanaler för att knyta an till varumärken, och allt fler företag väljer således att använda sig av sociala medier i marknadsföringssyfte, såsom Facebook och Instagram. Genom dessa forum skapas nya möjligheter för företag att bygga relationer till sina konsumenter samt att skapa en gemenskap kring varumärket. Social medier kännetecknas bland annat av sin förmåga att skapa interaktiv kommunikation. Att förstå och dra nytta av konsumenters interaktion på nätet anses för företag vara strategiskt viktigt. Denna uppsats behandlar den interaktion som sker mellan ett företag och konsument, och hur interaktionen eventuellt påverkar ett företags varumärkeskapital.
17
Holmgren, Martin, and Fridén Emelie Jorander. "Ett grönskande varumärke : Hur kan ett företag stärka sitt varumärkeskapital med hjälp av miljömässigt ansvarstagande?" Thesis, KTH, Industriell produktion, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-129235.
Full textAbstract:
Företag idag investerar allt mer i vad som benämns som varumärkeskapital. Varumärkeskapital är de dimensioner som är direkt kopplade till varumärkets namn och symbol, så som varumärkeskännedom, upplevd kvalité, varumärkeslojalitet och varumärkesassociationer. Miljömässigt ansvarstagande är också något både kunder och företag på senare tid allt mer värderar. Det finns flera olika sätt att vara miljömässigt ansvarstagande på. En möjlig definition av begreppet miljömässigt ansvarstagande är: Människans möjlighet att möta dagens resursbehov effektivt för att garantera framtidens behov av resurser och skydda biosfären. Detta arbete utforskar huruvida miljömässigt ansvarstagande har någon relation till varumärkeskapital. Kan ett företag påverka de olika dimensionerna av varumärkeskapital med hjälp av investeringar och engagemang i miljömässigt ansvarstagande i syfte att stärka varumärkeskapitalet? Syftet med detta arbete är att undersöka ifall ett företag kan stärka sitt varumärkeskapital genom att vara miljömässigt ansvarstagande. Huvudfrågan som arbetet ämnas besvara är: Hur kan ett företag stärka sitt varumärkeskapital med hjälp av miljömässigt ansvarstagande? Målsättningen med arbetet är att med hjälp av ett verkligt exempel kunna dra slutsatser kring huvudfrågan och ett antal följdfrågor för att fylla den kunskapslucka som antas finnas kring detta ämne. Arbetet är en kvalitativ fallstudie huvudsakligen uppbyggd av semistrukturerade intervjuer för insamling av empiriskt material. För att stärka det empiriska materialet från intervjuerna har även skriftligt material från webbplatser och marknadsföringsmaterial använts. Fallstudien syftar till att undersöka och besvara frågeställningen på djupet. Arbetet identifierar varumärkeskännedom och varumärkesassociationer som de dimensioner av varumärkeskapital som bör fokuseras på vid stärkande av varumärkeskapital genom miljömässigt ansvarstagande. Genom att exponera sitt miljömässiga ansvarstagande för sina kunder stärks kännedomen och associationerna till varumärket. Varumärkeslojalitet och upplevd kvalité förstärks med hjälp av de andra dimensionerna om kunden ifråga värderar miljömässigt ansvarstagande likt hur företaget profilerar sig.<br>Brand equity is an organizational asset, which many companies nowadays prioritize to a larger extent than before. Brand equity is the assets of a brand that can be directly connected to the brand’s name or symbol, such as brand awareness, perceived quality, brand loyalty and brand associations. Environmental responsibility is also a concern that both costumers and companies today value. There are many ways in which a company can be environmental responsible, but a possible definition for the term is: Humanity's possibility to meet today's needs of resources efficiently in order to guaranty future needs of resources and to protect the biosphere. This bachelor’s degree project explores whether environmental responsibility has any relation to brand equity. Can a company affect the assets of brand equity by investing and engaging in environmental responsibility, with the intention to strengthen the brand equity? The purpose with this work is to investigate if a company can strengthen its brand equity by being environmental responsible. The main question the project aims to answer is: How can a company strengthen its brand equity by being environmental responsible? The objective with this work is to, by using a real life example, be able to draw conclusions about the main question and a couple of follow-up questions, in order to fill the knowledge gap that seems to exist around this topic. The project is a qualitative case study mainly based on semi-structured interviews for the collection of empirical material. Written material from websites and marketing measures has also been used in order to support the empirical material collected from the interviews. The case study strives to investigate and answer the main question in depth. This bachelor’s degree project identifies brand awareness and brand associations as the assets of brand equity, which should be focused on when trying to strengthen brand equity through environmental responsibility. Promoting a company’s environmental responsibility to its customers will strengthen the brand awareness and the brand associations. Consequently can the brand loyalty and the perceived quality also be strengthened by the other assets of brand equity, if the customer values environmental responsibility accordingly to how the company promotes this.
18
Andersson, Niclas. "Varumärkeskapital inom elitidrottsföreningar : Blir det som vi säger eller får vi säga som det blir?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för idrottsvetenskap (ID), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-31382.
Full textAbstract:
I den här studien undersöks genom semistrukturerade intervjuer hur elitidrottsföreningar bygger upp sitt varumärkeskapital inom den professionella idrotten. Sex stycken marknadsansvariga inom idrottsföreningarna som är verksamma inom respektive förening har intervjuats för att få reda på deras syn på byggnationen av ett varumärkeskapital inom den nämnda kontexten. Anledningen till detta var för att på bästa sätt kunna ta del av kunskap erfarenhet och information som dessa respondenter sitter på. Så som många författare fastslår som jag påvisar i min inledning som Uggla, (2002) Lagergren, (1998), Aaker, (1996) så blir vikten av varumärket allt viktigare för organisationer i dagens samhälle. För att nå ett bra resultat och samtidigt följa med i marknadens utveckling och hävda sig mot sina konkurrenter blir det allt mer diskussion kring varumärkesfrågor inom organisationer. Resultaten av denna studie påvisar hur ett varumärkeskapital skapas för elitidrottsföreningar genom en intern process och påverkan. Studien visar fyra faktorer som är betydelsefulla för byggnationen av ett varumärkeskapital för en elitidrottsförening. Idrottsliga framgångar Produkten Identiteten Kommunikationen Dessa beståndsdelar kan ses som en organisk enhet som påverkas av och påverkar varandra. Samtliga delar inom enheten är viktiga men kan endast fungera optimalt om kommunikation är allierad inom varumärkets samtliga delar. Det är kommunikationen som fördelar och transporterar information till samtliga delar i varumärket och den organiska enheten cirkulerar och fungerar på bästa sätt om flödet inom enheten är rent, det vill säga att kommunikationen når sin fulla potential. Varumärke, varumärkeskapital, kommunikation, identitet, idrott<br>This study explored through semi-structured interviews how elite sports associations build their brand equity in professional sport . Six marketing managers within sports clubs operating in the respective compounds were interviewed to find out their views on the construction of a brand equity within this context. The reason for this was for the best way to take advantage of knowledge of experience and information that these respondents are sitting on. As many authors stating that I demonstrate in my introduction that Uggla (2002) Lagergren (1998) , Aaker (1996 ), so, the importance of brand increasingly important for organizations in today's society. In order to achieve good results while keeping abreast of market trends and assert itself against its competitors , it is becoming more discussion regarding trademark issues within organizations. The results of this study demonstrate how brand equity is created for elite sport associations through an internal process and impact. The study shows four factors that are important for the construction of a brand equity for an elite sports club. • Sporting achievements • The product • identity • Communication. These elements can be seen as an organic device that are affected by and interact . All parts of the unit are important but can only function optimally if the communication is an ally in the brand all parts. It is communication that distributes and transports information to all parts of the brand and the organic unity circulates and works best if the flow within the device is clean , that is, that the communication reaches its full potential. Brand , brand equity , communication , identity, sport
19
Strömbäck, Jan-Olof, and Camilla Fagerberg. "Varumärkesarbetets inverkan på en stark relation : En studie av hur ISS Swedens strategiska varumärkesarbete uppfattas i relationen mellan dem och Bonnier Tidsskrifter AB." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-167353.
Full textAbstract:
Varumärken har traditionellt sett använts på konsumentmarknader för att uppnå en relation till konsumenterna och därmed skapa kundlojalitet. Varumärken har även blivit ett sätt att marknadsföra sig när kunderna är andra företag. Men konsument- och företag-till-företagsmarknader skiljer sig till viss del, vilket även påverkar varumärkesarbetet. Denna uppsats fokuserar på hur ISS Sweden arbetar med sitt varumärke och hur det arbetet uppfattas i relationen med Bonnier Tidsskrifter AB. För att undersöka detta närmare har intervjuer utförts med inblandade personer på de båda företagen. Resultatet av datainsamlingen har sedan analyserats med hjälp av Kuhn, Alpert och Popes (2008) modell för hur en relation uppstår med hjälp av ett starkt varumärke. Undersökningen visade att modellens delar var olika relevanta, men särskilt viktigt var säljkårsrelationen som är relationen mellan personalen på de båda företagen. Det stämmer också överens med ISS strategi om att de anställda ska fungera som ambassadörer. Slutsatsen är att varumärkesarbete kan ha en inverkan på relationen, men att det i det här fallet är svårt att se hur strategin överförs till praktik.
20
Liljefors, Michelle, and Oscar Östlin. "Hur stärker man ett varumärke? : En studie om hur digital reklamannonsering påverkar konsumentbaserat varumärkeskapital hos klädföretag." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-390443.
Full textAbstract:
Denna studie undersöker digital-marknadsförings inverkan i skapandet av konsumentbaserat varumärkeskapital (KBVK) hos klädföretag. I synnerhet fokuserar studien på att undersöka hur konsumenters attityder till reklam, dess frekvens och grad av personalisering påverkar KBVK och dess dimensioner. Studien prövar även hur konsumenters attityd till att motta reklam via SMS, E-mail och internet påverkar dimensionerna. Baserat på en enkätundersökning på 99 konsumenter, som samtliga var Uppsalastudenter, visade studien att konsumenters attityder till reklam har en stark påverkan på varumärkeskapitalets dimensioner. Slutsatserna var således att konsumenters attityder till reklam liksom frekvent och personaliserad reklam bidrog till att stärka KBVK. Vidare visade resultatet att användning av E-mail som reklamkanal bidrog till att positivt öka varumärkeskapitalets dimensioner, och därmed i förlängningen varumärkeskapital. Ingen slutsats kunde dras om huruvida SMS och internet som reklamkanal kan bidra till att öka varumärkeskapitalet. Studien ger implikationer för hur företag kan optimera byggandet av varumärkeskapital och generera ett ökat värde för konsument och företag genom att ta hänsyn till de marknadsföringsåtgärder som påverkar varumärkeskapitalets dimensioner.
21
Darkahi, och Eriksson Arman och Per. "Titta utanför bana : Bredda karriären med hjälp av ditt personliga varumärke." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-16077.
Full textAbstract:
Hur kan en idrottare bygga upp ett starkt personligt varumärke och på vilket sätt försöker de använda sig av varumärket för att bredda sina karriärmöjligheter?Syftet med uppsatsen är att undersöka hur idrottare kan bygga upp sitt personliga varumärke och hur det kan användas för att bredda idrottarens karriärmöjligheter.Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med en deduktiv angreppssätt, detta för att kunna skapa en djupare förståelse inom ämnet. Vi har intervjuat fyra personer som jobbar med idrott fast med olika aspekter. Detta för att få en djupare och bredare informationstillgång.Vi har delat in den teoretiska referensramen i fyra huvudrubriker. I dessa redogör vi vad ett varumärke, personligt varumärke, varumärkesuppbyggande och karriärmöjligheter är.Med uppsatsen kom vi fram till ett flertal slutsatser men även några generella riktlinjer som vi tycker idrottare bör följa. Det första vi kunde konstatera var att det inte finns en mall som kunde följas utan idrottaren skall anpassa uppbyggnaden efter sin personlighet. Samt att individen bör vara aktiv i processen för att kunna bygga upp ett starkt personligt varumärke som är hållbart under en längre tid. Vi kom fram till att balansen mellan det naturliga och tillgjorda beteendet skall vara jämnt. Personligt varumärke skapar inte aktivt jobb men däremot öppnar möjligheter utanför sporten som kan leda till en breddning av karriären.
22
Fadel, Eliane, and Anna Svärd. "Att ingå franchiseavtal : hur värderas varumärket?" Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17212.
Full textAbstract:
Bakgrund och problem: Franchise som företagsform växer sig allt större och varumärkeskonceptet blir allt viktigare för möjlighet till expansion. Individer som drömmer om att driva eget företag, men i trygghet under ett gemensamt varumärke, är potentiella franchisetagare. Vår undersökning behandlar vilka motiv som driver franchisetagare att ingå franchiseavtal och vi ställer oss frågan om varumärket påverkar valet. För att undersöka varumärkets värde för franchisetagare använts en modell för varumärkeskapital, som syftar på att mäta värdet av ett varumärke.Syfte: Uppsatsens syfte är att ge läsaren förståelse kring hur franchisetagare värderar varumärket vid valet att ingå franchiseavtal. Vidare ger studien en insikt i vilka motiv som ligger bakom valet av företag och om varumärket är en påverkande faktor.Metod: Uppsatsens ansats är kvalitativ och undersökningen har genomförts med hjälp av personliga djupintervjuer från franchisetagare. Synsättet är hermeneutiskt eftersom syftet är att söka förståelse för franchisetagarnas motiv att ingå franchiseavtal. Angreppssättet är av induktiv karaktär eftersom förståelsen för den sociala verkligheten är central.Empiri och Analys: Empirin presenterar de nio franchisetagare som deltagit i studien och en sammanställning av intervjuerna som sedan analyseras med kopplingar till teorin om varumärkeskapital. Ur resultatet framgår olika motiv till franchisetagandet, samt att vikten av varumärket är att företaget kan växa och generera flera kunder.Slutsats: Franchisetagaren har en uppfattning av att ett starkt varumärke kan generera i verksamhetsexpansion. Varumärkeskapitalet är inte en primär anledning att ingå franchise, då besluten ofta domineras av andra tillfälligheter.
23
Bergquist, Tobias, and Lisa Löfgren. "Ett Apple utan Steve Jobs? : En studie om varumärkesassociationers påverkan på det konsumentbaserade varumärkeskapitalet." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-194720.
Full textAbstract:
Sammanfattning Den 5 oktober 2011 avled Apples publika personlighet Steve Jobs. Då en publik personlighet kan ha stort inflytande på varumärkesimagen kan denna komma att försämras på grund av denna händelse. En försämrad varumärkesimage leder till ett lägre varumärkeskapital, vilket är negativt för varumärket. Syftet med studien är att undersöka vilka varumärkesassociationer som påverkar Apples varumärkesimage med fokus på den publika personligheten. Studien utgår från ett konsumentperspektiv och datainsamlingen har skett genom en fokusgruppsintervju och en enkätundersökning för att på så sätt kunna sammanställa och undersöka varumärkesassociationers påverkan på varumärkeskapitalet. Sex komponenter som mäter konsumentbaserat varumärkeskapital, bland annat publika personligheter, har använts tillsammans med utvalda associationer för att besvara syftet. Resultatet visar att den publika personligheten är den starkaste och mest fördelaktiga associationen till Apples varumärke i relation till övriga komponenter, varför Apples varumärkesimage kan komma att påverkas negativt av Steve Jobs bortgång. För att behålla en god varumärkesimage bör Apple stärka övriga associationer för att stabilisera och stärka varumärkesimagen och således varumärkeskapitalet. Nyckelord: Konkurrenskraft, konsumentbaserat varumärkeskapital, varumärkes-image, varumärkesassociationer, publika personligheter, konsumentperspektiv
24
Lundström, Erik, and Per Wikner. "Hur använder företag sponsring som verktyg för att påverka sitt varumärkeskapital? : En kvalitativ studie om företags varumärkesbyggande och sponsring." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-90374.
Full textAbstract:
Begreppet sponsring har förändrats över tid från det som tidigare mer betraktades somvälgörenhet. Utvecklingen inom området har medfört att sponsring idag kan ses som ett viktigt marknadsföringsinstrument där företagen har en väl bearbetad plan för hur verktyget ska användas. Kravet på motprestationer har ökat och idag uppfattas begreppet mer som ett affärsmässigt samarbete. Syftet med studien är att, utifrån en kvalitativ undersökning, undersöka hur företag i Umeå med omnejd behandlar området sponsring. Närmare bestämt hur sponsring som verktyg påverkar varumärkeskapitalet samt om mindre och större företag uppvisar några skillnader i deras sätt att arbeta med sponsring. Vår förhoppning är att studiens resultat ska generera värdefull information inom området samt bidra med underlag till framtida studier. Vi hoppas också kunna vara till hjälp för Idrottshögskolan på Umeå Universitet i deras konstruktion av ett elitidrottsstipendium. Inom varumärkesbyggande finns omfattande studier med olika inriktningar. En central del är däremot varumärkeskapitalet vilket det också finns många studier om. I dessa appliceras och vidareutvecklas flertalet modeller, dock förhåller de sig till stor del till de ursprungliga tolkningarna av varumärkeskapitalet. Litteratursökningen visar också att flertalet studier inom sponsring tidigare genomförts. Däremot menar vi att i förhållande till sponsringens framfart är utbudet av forskningsområdet relativt tunt. Vad vi anser saknas är en tydlig förståelse för hur sponsring som verktyg kan kopplas samman med varumärkesbyggande. Vår forskningsfråga och det vi ämnar undersöka är därmed hur företag använder sponsring som verktyg för att påverka sitt varumärkeskapital, och om synen på- och arbetet med sponsring skiljer sig mellan större och mindre företag. Utifrån vårt syfte och för att besvara forskningsfrågan tillämpar vi vår interpretativistiska kunskapssyn tillsammans med ett abduktivt angreppssätt. Vidare utgår vi från en jämförande multipel fallstudie där vi valt att intervjua sju mindre och större företag i Umeå med omnejd. Den teoretiska referensramen består av tre huvudsakliga områden; strategiskt varumärkesbyggande, varumärkeskapital och sponsring. Dessa täcker olika områden men kan kopplas till varandra för att skapa en helhetsbild och effektivt användas för analys och diskussion. Våra empiriska observationer analyseras sedan med hjälp av den teoretiska referensramen. Resultat från studien visar att företag i stor utsträckning använder sponsring som ett verktyg för att påverka varumärkeskapitalet. De viktigaste faktorerna är exponering och associering med vilka företagen syftar att öka sin varumärkeskännedom och skapa känslor associerade till varumärket.
25
Lindskoug, Jesper. "Sponsringens omvända psykologi." Thesis, Högskolan Dalarna, Företagsekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-24820.
Full textAbstract:
De ökade investeringarna inom sponsring och idrottsområdet har börjat betraktas som ett marknadsföringsverktyg för företag som vill arbeta med sina varumärken. Det har dock på senare tid framkommit studier som uppmärksammat att det finns två sidor av området och menar att sponsorer faktiskt kan utsätta sitt varumärke för risker i form av negativa attityder hos rivaliserande supporter och således omedvetet exkluderat en målgrupp på marknaden genom sin sponsring. Studier inom området kan endast begränsa dessa negativa attityder till hängivna rivaliserande supportrar vilket gör att man ännu inte vet i vilken utsträckning företagets sponsring kan innebära en risk för varumärket. Studiens syfte blev därmed att utföra en riskbedömning utifrån ett sponsrande företags perspektiv inom idrott, genom att mäta om rivaliserande supportrars attityder till sponsorns varumärke skiljer sig beroende på supportrarnas grad av identifikation. För att sedan studera om och i vilken utsträckning detta kan leda till ett negativt konsumentbaserat varumärkeskapital. För att besvara syftet genomfördes en enkätundersökning på 524 respondenter tillhörande Djurgårdens IF, där 404 stycken kategoriserades in som hängivna och 120 stycken som medelhängivna. Resultatet som framgick var att supportrar oberoende av identifikation påvisade en hög medvetenhet om rivaliserande lags sponsorer samt en negativ attityd till dem. De två supportrergruppernas attityder var genomgående homogena och påvisade att sponsorer till ett idrottslag kan erhålla ett negativt konsumentbaserat varumärkeskapital och därmed omedvetet exkludera vissa konsumenter på en marknad.
26
Enocksson, Staffan, and Sam Wallentin. "Branding by Swedish e-tailers : Varumärkesbyggande bland svenska e-detaljhandelsföretag." Thesis, Uppsala University, Department of Business Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-88226.
Full text
27
Millroth, Johan, and Torbjörn Svanteson. "Varumärket Svenska kyrkan : ett relationsskapande verktyg?" Thesis, Uppsala University, Department of Business Studies, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-9101.
Full textAbstract:
<p>Svenska kyrkans medlemsantal minskar, till följd av fler utträden och att färre yngre</p><p>människor träder in mot tidigare, vilket medför en skev åldersstruktur. Dessutom har många</p><p>människor en svag relation till kyrkan och en, enligt kyrkan, felaktig bild av vad Svenska</p><p>kyrkan står för. Syftet med utredningen är att, utifrån Berrys tjänstevarumärkesmodell,</p><p>analysera hur Svenska kyrkan arbetar med att skapa relationer med människor genom att</p><p>bygga upp ett tydligt och identifierbart varumärke.</p><p>Vi har med hjälp av tre utredningar utrett allmänhetens bild av Svenska kyrkan. Vi har</p><p>dessutom, genom två intervjuer, klargjort Svenska kyrkans varumärkesbyggande. Med stöd</p><p>av tjänstevarumärkesmodellen har vi sedan analyserat hur Svenska kyrkan skapar relationer</p><p>med människor utifrån allmänhetens bild av organisationen och kyrkans</p><p>varumärkesbyggande.</p><p>För att Svenska kyrkans varumärkesarbete ska underlätta för människor att identifiera och</p><p>känna samhörighet med kyrkan, måste kyrkan agera kraftfullare för att motverka den</p><p>negativa publiciteten samt lyckas med implementeringen av projektet. Förmår Svenska</p><p>kyrkan göra det kommer kyrkans arbete att skapa relationer med människor förenklas. Detta</p><p>gör att det samlade värdet, Svenska kyrkans varumärkeskapital, ökar och därmed är arbetet,</p><p>enligt tjänstevarumärkesmodellen, vettigt.</p>
28
Byström, Niklas, and Fredrik Samuelsson. "Varumärkesbyggande genom Sponsring : Risker och Möjligheter med Co-Branding." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för ekonomi och företagande, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-6097.
Full textAbstract:
The essay deals with the subject about branding and the communicative process that entails between businesses and consumers. The purpose of this paper is to increase understanding of the opportunities and risks of brand building through sponsorship and Co-Branding. This descriptive analysis is made by highlighting the partnership between two strong brands in the Swedish market, Åbro & AIK, and how internal and external associations related to their impact on brand equity. The study has led to the conclusion that the sponsorship should be seen as synonymous with Co-branding, ie. a synergy between two or more brands. This is based on a discussion in which partnerships between businesses, organizations and athletes are surrounded and influenced by association, linked to both parties, whose meanings are transferred from brand to the consumer and vice versa, which in turn affects their brand image and equity. The paper also presents an alternative approach to consumer feedback, concerning low-involvement products in high-involved contexts based on a discussion of sponsorship, as a form of branding, affects a recipient both cognitively but also emotionally. The conclusion suggests that a communicative model in which businesses interact with potential target groups through a common interest can give a competitive advantage over competing substitutes with low differentiation. This then becomes an effective way to penetrate the media clutter and reach a potential audience.
29
Ninkovic, Andrea. "Personlighetsdrag hos sökanden i rekryteringsprocesser : En studie om rekryteringsprocesser i hotellbranschen och branschens nya servicebehov." Thesis, Örebro universitet, Restaurang- och hotellhögskolan, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-76852.
Full text
30
Ekman, Emma, and Lina Krus. "Ursäkta röran, vi bygger om ett butikskoncept! : En kvalitativ studie gällande Glitters varumärke och butikskoncept." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för marknadsföring (MF), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65425.
Full textAbstract:
Konsumenter tenderar att välja varumärken efter en kombination av personlighet och presentation där butikskoncept är den optimala kanalen för ett företag att sprida detta. Ett koncept utvecklas från ett företags varumärkesprofil och varumärkesimage och det är därför väsentligt att de stämmer överens med varandra, men det krävs även högt varumärkeskapital, varumärkeslojalitet och en tydlig positionering i konsumentens medvetande för att vara ett starkt varumärke. Ett företag vars inkonsekventa aktioner bidragit till en otydlig varumärkesprofil som skadat dess varumärkesimage är Glitter och det har även sargat målgruppens varumärkeslojalitet när dessa delar är oeniga. Därför är syftet med denna rapport att ta fram ett nytt butikskoncept åt Glitter med ambitionen att vända den negativa trenden. Arbetet använde en kvalitativ metod med en induktiv synvinkel och ett hermeneutiskt förhållningssätt eftersom det insamlade materialet inte skulle generaliseras utan tolkas. Då intresset låg i att skapa en förståelse för hur konsumenten uppfattar Glitter var således en kvalitativ metod att föredra för detta examensarbete. Därav måste läsaren även vara medveten om att resultatet av detta arbete kunnat se annorlunda ut om det utförts av andra författare. För att skapa en objektiv bild av företaget och dess konkurrentsituation togs en nulägesanalys fram och tillsammans med teori och empiri om koncept ligger den som grund för framtagningen av det nya butikskoncept för Glitter. Slutsatsen visar att Glitter måste arbeta för att höja konsumentens uppfattade kvalitet av varumärket vilket hade bidragit till en konkurrenskraftig position. Genom utförandet av ett enhetligt koncept till företagets butiker skapas en tydlig varumärkesprofil och om detta utförs korrekt kommer det att skapa en positiv varumärkesimage och varumärkeslojalitet hos Glitters målgrupp.
31
Karlsson, Filip, and Forser Benjamin. "Marknadsför dig mot kundens hjärta : - En kvalitativ studie om hur företag kan nyttja emotionell marknadsföring på sociala medier." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42241.
Full textAbstract:
Företags nyttjande av emotionell marknadsföring har på senare år ökat drastiskt, än idag är det ett relativt outforskat område med stor potential för företag. Varumärken värderas ofta utifrån finansiella aspekter där det immateriella hamnar i skymundan, trots dess väsentliga betydelse. Ett sätt att stärka de imateriella tillgångarna hos ett varumärke är att fokusera på delarna som utgör varumärkeskapitalet. Att undersöka samverkan mellan emotionell marknadsföring och varumärkeskapitalet är en outforskad och innovativ ämneskombination. Studien syftar till att öka förståelsen för hur företag använder emotionell marknadsföring på sociala medier samt hur det kommuniceras för att stärka varumärkeskapitalet. Teorierna som används i studien är kopplade till kommunikation, sociala medier, varumärkeskapital och varumärkesidentitet. Sju fallföretag; Telia, Gant, Netonnet, Elgiganten, Na-Kd, Hemtex och Hemmakväll som alla besitter ett högt anseende inom sina respektive branscher har intervjuats och anlyserats. Av studiens resultat har det framkommit olika sätt som företag kan nyttja emotionell marknadsföring på för att stärka sitt varumärkeskapital. Precis som för människor har studien klargjort att emotioner och identiteter spelar en central roll även för varumärken.
32
Bandh, Malin, and Lina Bäcke. "Second Life som marknadsföringsforum : En kartläggning av marknadsföringen i den virtuella världen." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-145121.
Full textAbstract:
Titel Second Life som marknadsföringsforum – en kartläggning av marknadsföringen i den virtuella världen Författare Malin Bandh Lina Bäcke Handledare Susanne Åberg Nyckelord Varumärkeskapital, relationsmarknadsföring, viral marknadsföring, virtuella världar, Second Life Bakgrund och problem De virtuella världarna växer alltmer och antalet användare ökar. Företag är osäkra på hur marknadsföringen inom den virtuella världen fungerar och hur de kan etablera sig där. Syfte Syftet med denna uppsats är att kartlägga marknadsföringen inom den virtuella världen Second Life idag, samt hur företag kan gå tillväga med sin marknadsföring i den virtuella världen. Problemformulering Grundproblemet är att företag inte vet hur de ska marknadsföra sig i den virtuella världen Second Life i relation till den fysiska världen. Detta leder till frågeställningarna: Vilka faktorer bör företag ta i beaktning vid en etablering i Second Life? Använder företag Second Life för att skapa varumärkeskännedom eller för försäljning? Hur kan företag kommunicera ut sitt varumärke i den virtuella världen? Metod Uppsatsen är en kartläggning av den virtuella världen Second Life. Empiriskt material har samlats in genom kvalitativ data i form av videointervju, mailintervju, observation samt sekundärdata. Resultat och slutsatser Företag bör undersöka varför konsumenter befinner sig i den virtuella världen och vad de egentligen efterfrågar. Att enbart etablera en virtuell butik har inte givit den effekt som företagen förväntat sig. En kombination av en virtuell butik och aktiviteter för avataren är därför att rekommendera. Fokus på marknadsföringen bör ligga på upplevelser som uppfyller konsumentens behov och där avatarerna aktivt kan delta.
33
Stenberg, Jacquline, and Ludwig Sikström. "Gas eller? : En kvalitativ studie om varumärkesuppbyggande i extrema tillväxtföretag." Thesis, Umeå universitet, Handelshögskolan vid Umeå universitet, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-49844.
Full text
34
Tynander, Sandra, and Vanessa Ekström. "Cause-related marketing - Välgörande för varumärket? : En studie i hur konsumenter uppfattar CRM i en kritiserad bransch." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-24347.
Full textAbstract:
Background: Increasing globalization has changed the business environment and also resulted in increased awareness of the consumers and demand for higher standards of social responsibility. The companies brand strategies has gain in importance in order to strengthen their brands. A part of a company's CSR, CRM, cause-related marketing, which is a relatively new marketing strategy and created when companies choose to partner with charities and market it. Garment/clothing industry has as many others come to be shaped by the effects of globalization, but has also endured heavy criticism over the years. This criticism is largely because of the outside world's reaction to the exploitation of developing countries. Two companies in this industry; Lindex and H&M, have both embraced the formerly strong criticism and decided to take advantage of consumers' demand and requirements in a more responsible enterprise, using two different shapes of CRM collaborations. Purpose: The purpose of this study is to consider first whether CRM is an appropriate way to pursue social responsibility and to strengthen brands, in an earlier criticized industry. Furthermore, the study aims to investigate the design of CRM, which thus is most positive for brands in terms of how consumers' awareness, perceived quality, brand associations and loyalty, are affected by CRM. Method: To answer the purpose of the study, the authors have assumed a triangulation consisting of questionnaires and semi-structured interviews. Conclusion: The study confirmed that a partnership with a well-known and established partner is most favorable in order to successfully build and enhance their brand equity in a criticized industry. This created an increased awareness and positive associations with the brand. Lindex had succeeded better than H&M when they collaborate with the Pink Ribbon as previously known and H&M collaborates with a self-created foundation. Consumers believe that social responsibility involves more than just engage in charity, therefore CRM was not alone an appropriate way for brands to create quality or loyalty.
35
Svensson, Soneviseth Isabel, and JENNIE LUNDBERG. "Made in China : Ursprungslandseffekter och konsumentattityder mot kinesiska varumärken." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17457.
Full textAbstract:
Idag är konsumentmarknaden inne i en globaliseringsfas som ständigt växer. Marknader har idag öppnat upp sig, och hela världen tar del av den internationella handeln. Det pågår även en tydlig förändring i konsumentbeteendet världen över, då informationsutbytet nu når ut till hela världen. Konsumenter nöjer sig inte bara med den standard som erbjuds på nära håll utan det specifika behovet har gjort att tillverkningen av varor och produkturvalet idag är enormt stort och tidsödande att välja mellan.Företag kommunicerar med olika typer av påverkan exempelvis, direktreklam och varumärkesannonser för att nå ut till sin målgrupp. Samtidigt som urvalet av produkter och tjänster växer sig allt större, tenderar varumärkesutbudet att bli något mindre då allt starkare internationella aktörer etablerar sig på den globala marknaden, och köper upp eller konkurrerar ut nationella aktörer på marknader världen över. Kina är ett av världens största länder. Den kinesiska ekonomin förväntas ta över platsen som världens största ekonomi ifrån USA till år 2025. Den kinesiska marknaden erbjuder goda tillväxtmöjligheter genom tillgången till de miljontals potentiella kunder i rätt målgrupp som landet har att erbjuda. Vilka möjligheter har Kinesiska varumärken att etablera sig på de västerländska marknaderna och konkurrera mot västerländska varumärken på deras hemmaplan?Uppsatsen syftar till att undersöka hur svenska konsumenter låter sig påverkas av varumärkesursprung och tillverkningsland, samt vilka attityder som råder bland svenska konsumenter för det kinesiska sport och streetwear varumärket Li-Ning. Uppsatsen ämnar även undersöka hur Li-Ning kan bygga upp sin marknadskommunikation för att på bästa sätt bygga upp positiva attityder hos svenska konsumenter. Två empiriska studier utfördes i syftet att mäta konsumenters attityder om tillverkning och ursprungsland. Enkätundersökningens resultat visar att konsumenter helst väljer svenska eller amerikanska varumärken framför kinesiska och att ursprungsland och tillverkningsland spelar mindre roll under produktevalueringen. Resultatet från fokusgruppintervjun visar att det redan från början finns negativa associationer om landet Kina i jämförelse med Sverige och USA.Genom studien har följande slutsatser framkommit. En produkts varumärkesursprung influerar undermedvetet konsumenternas produktevaluering innan ett inköp görs. Varumärkesursprunget betydelse bidrar till fallföretaget Li-Nings svaga varumärkesstyrka på den svenska marknaden. Generellt har svenska konsumenter en negativ attityd gentemot kinesiska varumärken och en bristande tillit till kinesiska företags ansvarstagande. Dock finns det möjligheter för Li-Ning att, genom väl utformad marknadskommunikation, påverka de konsumenter vars negativa attityder inte är alltför djupt inrotade. Svenska konsumenter uppfattar marknadsföringsformen storytelling som förtroendegivande, något som Li-Ning med fördel kan dra nytta av. Det är även viktigt att Li-Ning på inget vis ämnar dölja sitt ursprung utan använder det som en differentieringsfaktor.<br>Program: Textilekonomutbildningen
36
Johnson, Kevin, and Daniel Hällström. "Uppbyggnaden av ett orange hjärta : Varumärket IFK Kristianstad." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för idrottsvetenskap (ID), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-77321.
Full textAbstract:
IFK Kristianstad har gått från guldåldern under 1940- och 1950-talen till att vara på gränsen till konkurs men har rest sig och är idag Sveriges rikaste handbollsklubb. 2009 tog föreningen återigen tillbaka sin plats i Elitserien och valde att göra en förändring då ekonomin återigen inte var hållbar. Med ett dåvarande negativt eget kapital på en halv miljon kronor är dem 2018 en toppklubb i Europa med en omsättning på 34 miljoner kronor. Trots att handboll inte är den största idrotten i Sverige har de störst publiksnitt av alla handbollsklubbar i landet, även mer än vissa allsvenska fotbollsklubbar som utövar den mest populära idrotten. I denna fallstudie belyses hur IFK Kristianstad har utvecklat sitt varumärke samt hur dem bibehåller det hållbart. För att skapa en helhetssyn har representanter från föreningen samt samarbetspartners som är delaktiga i arbetet intervjuats vilket ger fler perspektiv över de strategier som har givit dem dagens resultat.
37
Andrade, Ramon, and Seth Werneborg. "Varumärkeskapitalet och varumärkets betydelse på smartphonemarknaden : En kvantitativ studie på den svenska marknaden ur ett konsumentperspektiv." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-30666.
Full textAbstract:
As there is still limited research on brand equity and brand impact in a high tech industry as the smartphone industry, this study focused on highlighting brand equity and brand relevance in the Swedish smartphone market. The aim was to increase knowledge about the discussion of brand equity from a consumer perspective on the smartphone market by finding out what significance the brand had for the consumers in the purchase of a smartphone and how strong brand equity the brands, Apple, Samsung, HTC, LG and Huawei had in the Swedish smartphone market. To address the research questions, a survey was done as data collection. Questionnaires were distributed to 120 respondents consisting of students in the Stockholm area, from the Royal Institute of Technology, Stockholm University and Södertörn University. The survey in question was formed almost entirely out of David A. Aaker's concept of brand equity, which consists of brand awareness, perceived quality, brand associations and brand loyalty. The study found two clusters of smartphone manufacturers with different brand strength based of brand equity. The first cluster consisted of the brands Apple and Samsung, both of which had higher brand equity in relation to the remaining brands. The remaining brands HTC, LG and Huawei formed the second cluster, in which Huawei deviated in a bit in strengthfrom the two aforementioned brands. The study also found that the brand was of high significance for consumers when buying a smartphone.<br>Då det fortfarande är begränsad forskning om varumärkeskapital och varumärkets betydelse i en högteknologisk bransch som smartphonebranschen har denna studie fokuserat på att belysa varumärkeskapitalet och varumärkets betydelse på den svenska smartphonemarknaden. Syftet var att utöka kunskapen kring diskussionen om varumärkeskapital från ett konsumentperspektiv på smartphonemarknaden genom att ta reda på vad varumärket hade för betydelse för studenter vid köp av en smartphone och hur starkt varumärkeskapital varumärkena Apple, Samsung, HTC, LG och Huawei hade på den svenska smartphonemarknaden. För att angripa forskningsfrågorna gjordes en enkätundersökning som empiriinsamling. Enkäter delades ut till 120 respondenter som bestod av studenter i Stockholmsområdet från Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholms Universitet samt Södertörns högskola. Enkäten i fråga formades nästintill helt utifrån David A. Aakers koncept om varumärkeskapital, vilket utgörs av varumärkeskännedom, upplevd kvalité, varumärkesassociationer och varumärkeslojalitet. Studien kom fram till två kluster av smartphonetillverkare med olika varumärkesstyrkor baserat på varumärkeskapitalet. Det första klustret utgjordes av varumärkena Apple och Samsung som hade högre varumärkeskapital i relation till resterande varumärken. De resterande varumärkena HTC, LG och Huawei utgjorde det ena klustret där Huawei hade en något avvikande varumärkesstyrka från de två förstnämnda i klustret. I studien framkom det även att varumärket hade en stor betydelseför studenterna vid ett köp av en smartphone
38
Lindström, Linnea, and Marie Thorneus. "Konsten att lyfta ett varumärke : -en studie om Övikshem." Thesis, Umeå University, Umeå School of Business, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-26373.
Full textAbstract:
<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>För att ett företag ska överleva på marknaden är ett starkt varumärke ett måste. Konkurrensen sätter press på varumärket och vikten av ett starkt varumärke har aldrig varit större. Det kan finnas alternativ som både kan var billigare och bättre men ett starkt varumärke kan övertyga kunden att välja företagets tjänster. Kunden köper alltså ett varumärke och inte tjänsten i sig.</p><p>Ett företag som förstått vikten av ett starkt varumärke är vår uppdragsgivare- Övikshem, en hyresvärd i Örnsköldsvik. Företaget har genomgått organisatoriska förändringar och vill nu ha hjälp att lyfta varumärket ytterligare. Vi har genom en omfattad enkätundersökning tagit reda på hur kunden uppfattar varumärket Övikshem. Tillsammans med information från företaget kan vi påvisa vilka skillnader som finns mellan kundens bild av varumärket och företagets visioner.</p><p>Vårt teoretiska arbete har resulterat i en unik modell som genom fem attribut visar på vad som påverkar företagets varumärkeskapital. Utifrån modellens olika attribut kan vi visa med vad och på vilket sätt företaget bör arbeta för att stärka sitt varumärke. Vårt resultat visade bland annat att företaget bör arbeta med att stärka sin identitet då de i dagsläget inte har några tydliga kärnvärden att stå på. Vi uppmärksammar även företagets brist på kunskap om marknadsföringens effekter och diskuterar påföljden av detta.</p><p>Slutligen visar vi på hur vår modell är applicerbar på andra företag inom tjänstesektorn.</p><p> </p><p> </p><p> </p>
39
Hörnkvist, Joachim, and Jesper Willman. "Konsten att inte vara offside online : Elitidrottsklubbars varumärkesbyggande i sociala medier." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-139963.
Full textAbstract:
Bakgrund: Den ökade användningen av sociala medier har lett till att de i allt större utsträckning används som varumärkesbyggande verktyg för företag och organisationer. Den ökade kommersialiseringen som skett inom elitidrott har lett till att även elitidrottsklubbar avser att stärka sina varumärken. Tidigare forskning visar att elitidrottsklubbar bör utnyttja sociala medier för att främja och stärka relationen med supportrar och kunder, eftersom det på lång sikt bidrar till ökade intäkter för klubben. I en svensk kontext är forskningen om elitidrottsklubbars varumärkesbyggande i sociala medier däremot ytterst begränsad. Med anledning av denna kunskapslucka krävs ytterligare studier om hur svenska idrottsklubbar använder sociala medier för att stärka sina varumärken. Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att undersöka hur och varför svenska elitidrottsklubbar använder sociala medier som varumärkesbyggande verktyg. Vilka syften har användningen av sociala medier för en svensk elitidrottsklubb och hur uppfylls dem? Vilka förtjänster och utmaningar medför användningen av sociala medier som varumärkesbyggande verktyg i kontexten av svensk elitidrott? Vad för innehåll publicerar en svensk elitidrottsklubb på sociala medier och hur påverkar det klubbens fans? Genomförande: Studien har kombinerat en kvantitativ och kvalitativ forskningsstrategi. Innehållsanalyser av en fallorganisations publicerade material på sociala medier, samt en kvalitativ semistrukturerad intervju har utförts för att fylla studiens syfte. Resultat: Sociala medier är viktiga verktyg för att bygga och fördjupa relationen, samt skapa lojalitet mellan klubben och dess fans och kunder. Sociala medier fyller också direkta ekonomiska syften. Studien har även påvisat tydliga utmaningar som klubbar ställs inför. Utmaningar som till stor del grundar sig i brist på enhetlig syn på hur och varför socialamedier ska användas.<br>Problem definition: The emergence of social media has resulted in that companies to a bigger extent uses them as brand management tools. The increased commercialization in professional team sports led to the fact that professional sports clubs aim to strengthen their brands. Previous research shows that professional sports clubs should take advantage of social media to promote and strengthen relationships with fans and customers, since it will result in increased revenues for the club in the long term. In a Swedish context, however, the research about professional sports clubs’ brand management in social media is extremely limited. Due to this research gap, further research studying Swedish professional sports club’s brand management in social media is eligible. Aim and research questions: The purpose of this study is to examine how and why Swedish professional sports club use social media as a brand management tool. What are the purposes of using social media as a brand management tool for a Swedish professional sports club and how are they fulfilled? What benefits and challenges entails he use of social media as brand management tool in the context of professional Swedish sports? What content is published by professional Swedish sports club on social media and how does it affect its fans? Methodology: This study has combined a quantitative and qualitative research strategy. Content analysis of a case organization's material published on social media, as well as qualitative semi-structured interviews have been conducted to fulfil the purpose of this study. Findings: Social media are important tools for building and deepening the relationship, as well as creating loyalty, between the club and its fans and customers. Social media also fills direct economic purposes. This study has also highlighted clear challenges that sports clubs face when using social media. These challenges are to a big extend due to lack of unanimous views on how and why social media should be used.
40
Johansson, Marlene, and Oscar Nöjd. "Varumärkesvärdering : Utifrån två perspektiv." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18639.
Full textAbstract:
Varumärket blir allt viktigare när företag ska överleva på en allt mer tjänsteorienterad marknad. Inom redovisningen ställs högre krav på särskiljning vid förvärv för att minska goodwillposten. Eftersom både marknadsförare och revisorer har ett ökat intresse av varumärkesvärdering är det intressant att se hur de två perspektiven skiljer sig åt men framför allt hur de olika perspektiven kan bidra till ökad gemensam förståelse kring värdering av varumärken och vilka faktorer som är av betydelse i sammanhanget. Genom att belysa de viktiga aspekterna vid värderingen inom respektive perspektiv kan det bidra till att utveckla värderingsmodeller och eventuellt leda till en mer relevant värdering.Huvudproblemet för undersökningen är att visa på vilka likheter och skillnader som finns mellan marknadsförings- respektive redovisningsperspektivet vid värdering av varumärken. För att nå fram till resultatet kommer vi även belysa vilka aspekter som kan vara betydelsefulla vid värdering av varumärken. Syftet är att se hur perspektiven eventuellt kan breddas och då bidra till en ökad förståelse för hur värderingen av varumärket kan förbättras.För att finna svar på problemformuleringen har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning med en abduktiv ansats som växlar mellan teori och empiri. Den data som har samlats in har utgjorts av både primär- och sekundärdata. Primärdata består av intervjuer och urvalet till intervjuerna har gjorts enligt ett bekvämlighetsurval där vi själva valt respondenterna.Undersökningen började med att grundligt ta reda på vad som fanns skrivet på området varumärkesvärdering. Både värderingsmodeller och definitioner skilde sig mycket åt mellan de två perspektiven där marknadsföringen försökte fånga många mjuka värden som inte alls fanns med i redovisningsteorier. Det som vi fann förenade de två perspektiven var dock en gemensam bild av att kassaflödet är mycket centralt.Vid jämförelse av teori och empiri har vi sett att synsätten i de olika perspektiven skiljer sig åt både vad gäller definitioner och värderingsmetoder. De båda perspektiven kan dock tillföra olika aspekter till synen på varumärkets värde och gemensamt skapa en intressant bild. Marknadsföringssynen bidrar framför allt med en syn på varumärket som en intern tillgång i förhållande till externa faktorer men redovisningen vänder på det hela och ser varumärket som en extern tillgång värderad internt i företaget.<br>Uppsatsnivå: C
41
Andersson, Johan, and Robin Weiderstål. "Varumärkesstärkande samhällsansvar : En studie om hur CSR påverkar konsumenters attityder." Thesis, Högskolan Dalarna, Företagsekonomi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-21806.
Full textAbstract:
Företags samhällsansvar (CSR) har utvecklats från ett fokus på etik till prestation och att således kunna fungera som ett strategiskt verktyg för differentiering och det är idag allmänt vedertaget för företag att använda sig av CSR med antagandet att detta genererar konkurrensfördelar. Samtidigt som CSR påvisats kunna skapa mervärde till ett företags varumärke ställs numera också krav från konsumenter att företag tar ett samhällsansvar. Det har däremot uppmärksammats att konsumenters medvetenhet om företags CSR-initiativ är låg, vilket kan anses problematiskt i och med de investeringar företag lägger på CSR och om detta således tas i beaktande vid konsumenters utvärdering av företag. Uppsatsens syfte är därmed att förklara om och hur CSR påverkar konsumenters attityd till ett företags varumärke samt ifall detta innebär ett mervärde och därmed varumärkesstärkande. För att uppnå syftet genomfördes en kvantitativ undersökning och enkäter skickades ut till studenter vid Högskolan Dalarna där totalt 682 respondenter slutförde enkäten. Resultaten visar en låg grad av medvetenhet, men att konsumenter med en högre grad av medvetenhet uppvisar mer fördelaktiga attityder till företag som tar ett samhällsansvar. Det framkommer också att dessa attityder genererar företag immateriella värden vilket senare teoretiskt förklaras innebära ett mervärde och därmed varumärkesstärkande. Studien landar i att CSR kan användas av företag för att stärka sitt varumärke, men finner dock en begränsning gällande konsumenters låga medvetenhet om företags CSR-initiativ.<br>Corporate Social Responsibility (CSR) have progressed from a focus on ethics to performance and thus working as a strategic tool for differentiation and it is today well recognized for companies to use CSR with the assumption that this will generate a competitive advantage. While CSR has been proved to create added value to the brand of a company there is also demands from consumers that companies should engage in Corporate Social Responsibility. However, the lack of awareness from consumers about companies CSR-initiatives have been observed, which can be considered as problematic due to companies’ investments in CSR and if these initiatives thus are taken into consideration while evaluating companies. The purpose of the study is to explain whether and how CSR influence consumers’ attitudes towards the brand of a company and if this implies added value. To achieve the purpose a quantitative method were used and surveys were sent to students of Dalarna University and 682 respondents fulfilled the survey. The findings demonstrate a low degree of awareness, but worth noticing is that consumers with a higher degree of awareness present more favorable attitudes towards the company. These attitudes proves to generate intangible values for companies engaging in CSR and which is theoretically explained to imply brand equity. In conclusion the study reveals that CSR can be used by companies in branding purposes, still consumers’ lack of awareness about companies’ CSR-initiatives is found as a limiting factor.
42
Jonsson, Gustav, and Linn Ståhl. "Bilders påverkan på ett företags varumärke." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10439.
Full textAbstract:
Användningen av sociala medier för att framföra budskap i form av bilder, fortsätter att ökavarje år. Foton anses kunna förmedla ett kraftfullare meddelande och på en mindre yta,jämfört med text. Dock är det svårare att exakt kunna precisera hur bilder som publicerasuppfattas av mottagarna, då varje person gör sin egna fria tolkning. Enligt Aakers teorierpåverkar allt som sänds ut från ett företag dess varumärke, vilket gör det svårt att bestämmavilka bilder som egentligen bör användas. I ett försök att koppla ihop bild, sändare, mottagareoch varumärke har två restauranger samt tio deltagare intervjuats. Den empiriska data syftadetill att upptäcka hur restaurangerna använder sig av Instagram och vad tanken är bakom varjepublicerad bild. Detta jämfördes sedan med mottagarnas syn på bilderna och hur dettapåverkade restaurangens varumärkeskapital. Resultatet visade att en mängd olika orsakerpåverkar mottagarens perception av publicerade bilder. I många avseenden lyckasbildkommunikationen mellan sändare och mottagare, men specifika punkter gällande bildersutformning, motiv och känsla bör tas i åtanke. Den slutgiltiga analysen bidrar till en djupareförståelse för sambandet mellan bilder och hur det påverkar varumärket.<br>The use of social media to convey information in the form of images, continues to increaseevery year. Images are considered to deliver powerful messages, and on a smaller areacompared to text. However, it is difficult to precisely define how recipients perceivepublished images, as each person makes their own interpretation. According to the theories byAaker, everything that is broadcasted from a company affects its brand, making it difficult todetermine which images that should be used. In an attempt to connect the link between theimage, transmitters, receivers, and the brand, two restaurants and ten participants has beeninterviewed. The empirical data aimed to discover how restaurants use Instagram and the ideabehind each published image. This was then compared with the recipients' opinions regardingthe photos and how it affected the restaurant's brand equity. The result showed that a varietyof reasons affected the recipient's perception of published images. In many cases, the imagecommunication between the transmitter and the receiver works as intended, but specificreasons regarding the design, motives and feel of the images should be considered. The finalanalysis will contribute to a deeper understanding of the relationship between images and howit affects the brand.This thesis is written in Swedish.
43
Lundberg, Fredrik, and Daniel Johansson. "Mirror mirror on the wall, will sponsorship help my brand equity grow tall? : Hur konsumenter uppfattar ett varumärke vid sponsring." Thesis, Högskolan i Gävle, Företagsekonomi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-23574.
Full textAbstract:
Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur sponsring påverkar konsumenters uppfattning av ett varumärke. Metod Genom ett deduktivt synsätt har litteratur och vetenskapliga artiklar analyserats för att skapa en översikt av tidigare forskning. Data har samlats in via en enkätundersökning där resultatet har analyserats med hjälp av deskriptiv statistik och faktoranalys. Vidare har en diskussion förts över studiens resultat som har lett fram till studiens slutsats. Slutsats Utifrån studien kan vi fastställa att sponsring har positiv inverkan på konsumenters varumärkesmedvetenhet och varumärkesimage. Publiken under ett sportevenemang har förmågan att igenkänna och skapar en minnesbild av ett varumärke som sedan leder till en förbättrad varumärkesimage. Sponsringen bidrar till att skapa associationer som är betydande för hur konsumenten vidare värderar relationen till ett varumärke. Uppsatsens bidrag Vårt bidrag till ämnet företagsekonomi och marknadsföring är en ökad förståelse hur sponsring påverkar varumärkeskapital. Vi kan således påvisa att exponering av ett varumärke höjer konsumentens medvetenhet och skapar en positiv image. Vidare bidrag inom ämnet är en ökad insikt hur de olika beståndsdelarna i varumärkesmedvetenhet- och image påverkar varandra.<br>Aim The purpose of this study is to examine how sponsoring affect consumer’s perception of a brand. Method Through a deductive approach has literature and scientific articles been analyzed to get an overview of previous research. Data were collected through a survey where the results have been analyzed by using descriptive statistics and factor analysis. Furthermore, a discussion has been made overthe results of the study which leads to a conclusion of the study. Conclusions Based on the study, we can determine that the sponsorship has a positive impact on consumer brand awareness and brand image. The audience for a sporting event has the ability to recognize and recall a brand which leads to an improved brand image. The sponsorship will help to create associations that are significant for how the consumer further values the relationship with a brand.
44
Olausson, Erik, and Mattias Johansson. "Prestigens inverkan på vertikala brand extensions för högteknologiska varumärken." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-15854.
Full textAbstract:
Det är idag vanligt med företag som använder sitt befintliga varumärke för att nå nya målgrupper för att öka sin lönsamhet. Ett sätt att göra detta är att introducera produkter i en ny prisklass, en så kallad vertikal brand extension. Problemet är det att det är oklart exakt hur detta påverkar konsumenternas uppfattning om varumärket och vilka faktorer som spelar roll. Denna uppsats behandlar prestigens påverkan på konsumenternas uppfattning av varumärket vid en vertikal brand extension för företag inom den högteknologiska sektorn. Anledningen bakom att vi har begränsat oss till den högteknologiska sektorn är att det saknas empiriska undersökningar som behandlat denna bransch. All föregående datainsamling och analysering har tidigare behandlat för många branscher samtidigt vilket lett till ett resultat som inte nödvändigtvis är rättvisande för den högteknologiska. Det finns teori som hävdar att det bör vara skillnad på branscherna men det saknas relevant data för att bekräfta detta. Vi har samlat in egen primärdata genom att hålla öppna gruppintervjuer med två fokusgrupper uppdelade i två ålderssegment. Vi har valt att utgå ifrån två välkända märken som uppfattas har olika hög prestige; Apple och Asus. Vår undersökning kommer fram till att varumärken som är uppfattade att ha hög prestige har lättare att gå upp i prisklass än ett företag som uppfattas ha lägre prestige. Omvänt så har ett företag som har låg prestige lättare att gå ner i prisklass än ett företag som har hög. Dessutom finner vi att fler och fler konsumenter köper datorer baserat på funktion vilket minskar vikten av prestige inom den högteknologiska sektorn.<br>Every so often companies take use of their brand equity to expand to new markets and target audiences. A common strategy to do so is to introduce products in a different price class, also known as vertical brand extensions. The problem is that it is unknown how this affects the consumer’s evaluation of the brand and which factors that contributes to this effect. This thesis deals with the effects of prestige on consumer’s evaluation of vertical brand extensions in the high-technology sector. The reason for choosing the high-technology sector is that there is a lack of empirical research dealing with it separately. All recent data and analysis includes a wide variety of sectors which has resulted in conclusions that may not be relevant for the sector of our interest. Theory exists that argue that there should be a difference between these sectors but there is no evidence to prove this. We have collected our own primary data by conducting two open group interviews with two focus groups divided into two age segments. The research and questions have been formed around a couple of well-known brands; Apple and Asus. Our conclusion is that highly prestigious brands have a higher probability to succeed at introducing more expensive products than a brand with lower prestige. Brands with lower perceived prestige may likewise have a higher probability to succeed at introducing a cheaper product than their higher-prestige counterparts. Furthermore we find that more consumers base their buying decision on function rather than prestige which reduces prestige’ relevance within the high-technology sector.
45
Bergkvist, Jenny, and Elvira Eriksson. "Varumärkets betydelse för unga konsumenter : En kvalitativ studie om unga konsumenters val av varumärke inom livsmedel." Thesis, Högskolan Dalarna, Företagsekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27907.
Full textAbstract:
Försäljningen av livsmedelsbutikers egna märkesvaror har ökat och det råder konkurrens mellan egna märkesvaror och leverantörernas märkesvaror. För livsmedelsprodukter finns det, inom samma produktkategori, flera olika varumärken att välja bland där produkterna innehållsmässigt är detsamma. Det är därför viktigt att företag skapar ett mervärde till konsumenten genom varumärket, för att konsumenten ska välja deras varumärke framför konkurrerande varumärken. Studien behandlar unga konsumenter som tillhör Generation Y, vilket är personer födda på 1980- eller 1990-talet och är individer som kännetecknas att vara en konsumerande generation som anser att varumärket är viktigt och har betydelse i deras köpprocess. Studien syftar därför till att förklara varför unga konsumenter väljer ett specifikt varumärke när de köper livsmedel. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ metod tillämpats. Vi utgick från en teori om konsumentbaserat varumärkeskapital och dess fem dimensioner kännedom, lojalitet, upplevd kvalitet, association/image och unikhet. Denna teori användes för att analysera den insamlade empirin för att få fram ett resultat. Empirin samlades in med hjälp av fokusgruppsintervjuer för att ta del av unga konsumenters åsikter för att få en förståelse om varumärket har betydelse vid köp av livsmedel. Slutsatsen är att varumärket har betydelse för unga konsumenter vid val av varumärke inom livsmedel. De väljer det varumärke som stämmer överens med deras preferenser där deras kunskap om varumärket, förpackningens utseende, priset och miljöaspekter är avgörande.<br>The sales of grocery stores' private label brands have increased and there is competition between private label brands and national brands. For grocery, there are several different brands in different product categories to choose from where the products are contentually the same. It is therefore important that companies create a value to the consumer through the brand in order for the consumer to choose that brand in front of competing brands. The study deals with young consumers belonging to Generation Y, which are born in the 1980s or 1990s, and are individuals who are characterized of being a consuming generation who considers that the brand is important and has a meaning in their buying process. The study therefore aims to explain why young consumers chooses a specific brand when buying grocery. In order to answer the purpose, a qualitative method has been applied. We assumed a theory of consumer-based brand equity and its five dimensions of awareness, loyalty, perceived quality, association/image and uniqueness. This theory was used to analyze the empirical data to get a result. The empirical data was collected using focus group interviews to get acquainted with young consumers different opinions to gain an understanding of the brand's significance in the purchase of food. The conclusion is that the brand is important to young consumers when selecting a food brand. They choose the brand that is in line with their preferences where knowledge of the brand, the design of the package, the price and ustainability are crucial.
46
Henriksson, Linnea, and Eijk Sabina van. "Managing brand associations : The key to strong and successful brand equity." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för ekonomi och företagande, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-16944.
Full textAbstract:
Denna uppsats behandlar varumärkesassociationer samt dess påverkan på varumärkeskapital. Uppsatsen är genomförd som en fallstudie och undersöker hur det svenska telekommunikationsföretaget Tre tolkar konsumenters associationer till varumärket Tre. Detta jämförs sedan med de varumärkesassociationer som föreligger kring Tres varumärke på marknaden. Varumärkesassociationer formas primärt hos konsumenter och är således inte enbart en process som företag styr. Detta innebär dock inte att associationerna är opåverkbara från företagets sida. En central faktor som påverkar skapandet av varumärkesassociationer har i denna uppsats påvisats vara konsumenters kontakt med företaget, där framförallt den första kontakten tenderar att forma associationerna. Konsumenter behöver inte ha en personlig relation till varumärket för att forma sina associationer då word-of-mouth har visat sig ha en stor påverkan på skapandet och spridandet av varumärkesassociationer. Företags varumärkeskapital gynnas av många samt positivt betingade varumärkesassociationer. För det i uppsatsen studerade företaget tenderar dock en majoritet av de kartlagda associationerna att vara negativa, vilket i sin tur har tenderat att skada det totala varumärkeskapitalet. En annan intressant aspekt av detta är att många bärare av dessa negativa associationer inte själva har en personlig erfarenhet av företaget. Detta understryker kraften av word-of-mouth samtidigt som det betonar vikten av att som företag ha en välarbetad kundstrategi då den har en direkt påverkan på företagets varumärkeskapital. I många framträdande teorier beskrivs det att förmedling av varumärkesassociationer gynnas av att framhäva emotionella faktorer, då dessa sägs ha en djupare påverkan på människors värderingar än vad funktionella faktorer har. Vad uppsatsens empiri dock har kunnat påvisa är att detta är svårt i en teknikorienterad bransch då konsumenter värderar funktionella faktorer högre än emotionella. De funktionella faktorerna tenderar även att ha en stor betydelse för varumärkesassociationer. Uppsatsen presenterar avslutningsvis en nyskapad figur vilken sammanfattar strategiskt betydelsefulla områden som Tre fördelaktigt kan använda sig av för att skapa ett starkt varumärkeskapital.<br>In this paper brand associations are examined, along with its impact on brand equity. The thesis is completed as a case study and examines what the Swedish telecommunication company Tre believes are the markets associations of their brand. This is later compared with the consumers actual associations with the brand Tre. Brand associations are primarily formed by consumers and are thus not only a process of corporate governance. This does not mean that the associations are impossible to influence by the company. The result of this study has shown that a key factor influencing the creation of brand associations is consumers’ contact with the company, where especially the first contact tends to form associations. Consumers do not need to have a personal relationship with the brand to form their associations as word-of-mouth has been shown to have a major impact on the creation and distribution of brand associations. Brand equity grows stronger by many and positively charged brand associations. However, for the company Tre, the majority of the identified associations are seen as negative, which in turn tend to harm the overall brand equity. Another interesting aspect of this is that many carriers of these negative associations do not have a personal experience with the company. This underlines the power of word-of-mouth, while emphasizing the importance to have a well-made customer strategy as it has a direct impact on the company's brand equity. Mediation of brand associations is in many prominent theories described favored by highlighting emotional factors as they are said to have a deeper impact on human values than functional factors. This has, by this study´s empirical thesis, shown to be difficult in a technology-oriented industry where consumers value the functional factors higher than the emotional factors. The functional factors also tend to have a important influence on brand associations. The conclusion of this paper presents a new figure that summarizes strategically important areas for the company Tre to create stronger brand equity.
47
Sazesh, Edwin, and Douglas Ekermark. "Svenska fotbollsklubbar och dess satsning på e-sporten : En kvalitativ studie om hur svenska fotbollslag på elitnivå anser sig påverka sitt varumärke genom att starta e-sportlag." Thesis, Högskolan Dalarna, Företagsekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27877.
Full textAbstract:
In recent years esports has evolved from strictly being a hobby of playing videos games for many to becoming a highly commercialized and professionalized sport. Nowadays, there are more unique viewers of the largest esport competitions than physical sport events like the NBA finals or the Super Bowl. With this growth, the field of esports has come under the radar for professional football clubs and several football clubs has made brand extensions into the field. The study has identified a gap of knowledge of why professional football clubs in Sweden extend their brand to the esport. Hence, the purpose of this study was to increase the understanding of how professional football clubs, on an elite level, can affect their brand through creating esports teams as brand extensions. Results show that professional football clubs can benefit from positive short - and long term effects by brand extensions to esports as well as enhance the brand equity of the sportclub. The football clubs suggest brand extensions to esports such as FIFA is logical to the clubs as the sports are much alike, which minimizes the risk, but also reduce the opportunities as FIFA is a relativity unpopular game, results show. However an brand extension to esports further away from the core of the football clubs was not an option at this point. The paper contributes with a introduction to the phenomenon that is esports and its effects on professional football clubs on an elite level, however we acknowledge that there is more research to be done in the field.<br>På senare år har e-sport utvecklats från att vara en fritidsaktivitet utövad genom tv-spel till att bli ett högt kommersialiserat och professionaliserat sätt att tävla. Nuförtiden har esportens största tävlingar fler unika tittare än de största fysiska idrottsevenemang som NBA-finalen eller Super Bowl i USA. Tack vare denna utveckling, har e-sporten fått uppmärksamhet av professionella fotbollsklubbar och ett flertal fotbollsklubbar har genomfört varumärkesutvidgningar till e-sporten. Studien har identifierat en kunskapslucka om varför professionella fotbollsklubbar i Sverige valt att utvidga sin verksamhet till att omfatta e-sporten. Med stöd av detta, är syftet med studien att öka förståelse för hur svenska fotbollsklubbar på elitnivå kan påverka sitt varumärket genom att starta e-sportlag. Resultatet visar att professionella fotbollsklubbar anser sig kunna uppnå kort- och långsiktiga fördelar genom att varumärkesutvidga till e-sporten samt bidra till att öka fotbollsklubbens totala varumärkeskapital. Resultatet visar även att varumärkeutvidgningar till e-sporten och FIFA har en logisk koppling till fotbollen tack vare dess likheter, vilket minskar risken för misslyckande men även reducerar möjligheterna med satsningen. Detta förklaras vara då FIFA inte anses vara ett så populärt spel i dagsläget. Däremot har det visats att varumärkesutvidgningar till e-sportspel mer distanserade från kärnverksamheten inte var ett alternativ. Uppsatsen bidrar med en introduktion till fenomenet e-sport och dess påverkan på professionella fotbollsklubbar på elitnivå samtidigt som vi erkänner att det finns ytterligare forskning att göra inom fältet.
48
Lin, Jing-Jing, and Rebecka Liu. "Varumärken i ideella organisationer : Varumärkeshantering i ideella organisationer i Sverige." Thesis, Södertörn University College, School of Business Studies, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3849.
Full textAbstract:
<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna uppsats är att analysera varumärkeshanteringen i olika ideella organisationer i Sverige. </p><p><strong>Metod:</strong> I denna uppsats har författarna använts sig av kvalitativa metoder samt utgått från en abduktiv ansats. De primära data är fem intervjuer med fem ideella organisationer i Sverige som arbetar för olika ändamål. Dessa intervjuer har valts utifrån ett bekvämlighetsurval.<strong> </strong></p><p><strong>Resultat och slutsatser: </strong>Av resultatet framgår det att de ideella organisationerna arbetar med sitt varumärke beroende på vilka resurser de har, vilken storlek organisationen har och vilka ändamål de arbetar för. Författarna av studien anser att varumärkeshantering inte är ett högt prioriterat område för samtliga ideella organisationer eftersom de behöver lägga sina resurser på rätt företeelse, vilket är deras ändamål. Om organisationerna skulle lägga mycket tid på varumärkeshantering och marknadsföring skulle detta leda till att allmänheten blir skeptiska och börja undra om organisationerna använder pengarna på rätt sätt. Eftersom det saknas modeller för ideella organisationers varumärkeshantering har uppsatsförfattarna med hjälp av Melin och Aakers modeller, skapat en egen modell som är anpassad för ideella organisationer.</p><br><p><strong>Aim:</strong> The aim of this thesis is to analyze brand management in the different non-profit organizations in Sweden. </p><p><strong>Method:</strong> In this thesis, the authors used qualitative methods and an abductive approach. The primary data consists of five interviews with five non-profit organizations in Sweden that work for different purposes. The choice of non-profit organizations is based on convenience sample. </p><p><strong>Results and conclusions:</strong> The results showed that the non-profit organizations are working on its brand depending on what resources they have, what size the organization is and what purposes they are working for. The authors of the study, think that brand management is not a high priority for all non-profit organizations because they need to put their resources in the right property, which is their purpose. If non-profit organizations would spend a lot of time on brand management and marketing, it would result in the public being skeptical and start wondering if the organizations use the money properly. Since there are no models for brand management in non-profit organizations, the authors of the study has created a model adjusted for non-profit organizations with the help of the models by Melin and Aaker.</p>
49
Johansson, Stefan, Joakim Holmek, and Fredrik Gustafsson. "Hur kan produktplacering stärka varumärkeskapitalet." Thesis, Halmstad University, School of Business and Engineering (SET), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2512.
Full textAbstract:
<p>Produktplacering utvecklades som marknadsföringsform under 1920-30 talet inom amerikansk film. Från början var det ett sätt för lågbudgeterade filmer att slippa köpa in rekvisita till filmerna. Istället lånades produkter in vilket skapade en win-win situation där bolagen fick sina produkter exponerade samtidigt som filmbolagens kostnader minimerades. Det var inte förrän på 1980- talet som denna marknadsföringsform blev mer accepterad. Genom att produktplacera kan företag visa en produkts fördelar, hur produkten skall användas samt förknippa en produkt med en rollfigur eller en känsla, vilket skapar en viss image för produkten.</p><p>Vårt syfte med undersökningen har varit att undersöka om produktplaceringar stärker ett varumärke eller inte. Genom befintlig teori är vår avsikt att skapa oss en uppfattning om hur företag använder sig av och ser på produktplaceringar. Genom fallstudier av Adressändring och Svensk fastighetsbyrå, vill vi bidra till tidigare forskning med ny förbättrad teori.</p><p>Slutsatsen vi kom fram till är att produktplaceringar är ett användbart sätt för att stärka framförallt det interna varumärket hos anställda. Vilket med fördel kan användas i en rad sammanhang för att ytterligare förstärka och dra nytta av en stark gemenskap och engagemang hos personalen i företaget.</p>
50
Melin, Carolin, and Ida Lundquist. "Gefle IF - myten om humlan som inte kan flyga." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-7048.
Full textAbstract:
Syftet med uppsatsen är att ta reda på mer om Gefle IF fotbollsförenings värden och undersöka hur dessa på ett bättre sätt skulle kunna användas i organisationen för att stärka varumärket. Vi har valt att göra en fallstudie i tre steg. Vi började arbetet med att gå på ett föredrag som hölls av Gefle IF:s tränare och sportchef, Pelle Ohlsson. Detta gjorde vi för att komma in i ämnet och skapa oss en bild av problemet för Gefle IF. Nästa steg var att genomföra fem intervjuer med anställda inom föreningen. Intervjuerna var ett sätt att få en djupare förståelse för verksamheten och deras arbete med varumärket. Vårt sista steg var att göra ett besök på en av Gefle IF:s hemmamatcher. På så vis fick vi själva uppleva produkten, och ta del av den upplevda verkligheten som respondenterna uppgett. Vårt resultat visar på att Gefle IF:s kärnvärden inte är tillräckligt uttalade internt inom organisationen, för att vi ska kunna få ett ordentligt svar på vilka de är. Hur dessa på ett bättre sätt skulle kunna användas blir därför svårare att svara på, dock kan vi komma fram till slutsatsen att dessa måste tas fram och kommuniceras inom organisationen, för att kunna användas överhuvudtaget. Våra teorier har visat på att all marknadskommunikation ska stämma överens med kärnvärdena för att ge en konsekvent bild av varumärket. Utan kärnvärden faller därför marknadskommunikationen. Det har vi fått flera bevis på i vår undersökning eftersom Gefle IF inte når ut med att de finns och verkar som det enda allsvenska laget norr om Stockholm. För att göra den strategiska varumärkesplattformen komplett vill vi ge som förslag till fortsatt forskning att göra en undersökning som fokuserar mer på den externa delen. Det vill säga en undersökning som tar reda på om konsumentens bild av vad varumärket står för stämmer överens med den bild Gefle IF vill att de ska stå för. Detta är av stor vikt för Gefle IF för att kunna bygga ihop den interna och externa delen för att få ut högsta möjliga varumärkeskapital. Andra förslag till fortsatt forskning kan vara att se över hur andra allsvenska lag arbetar med detta, och göra en jämförelse. Ett exempel kan vara att ta reda på vad det är som AIK gör som Gefle IF inte gör. Eller se över hur något annat lag i allmänhet jobbar med sitt varumärke internt, exempelvis Brynäs hockey. Vårt bidrag är ett arbete för att påvisa vad som kan stärka just Gefle IF:s varumärke genom att ta reda på deras värden, och hur dessa kan stärkas för att locka fler intressenter till klubben. Vi tror att varumärket Gefle IF kan öka sitt kommersiella värde genom den extra försäljningen av produkter och tjänster som genereras på grund utav arbetet med att stärka varumärket enligt vår valda modell. Genom att utveckla områdena i modellen kommer Gefle IF att kunna skapa större varumärkeskännedom, igenkännande samt löften om kvalitet som kunderna kommer att associera till varumärket.<br>The purpose of the thesis is to find out more about Gefle IF football club’s values and see how these can be used in a better way within the organization to strengthen the brand. We have chosen to do a case study in three steps. We started the study by attending a discourse by Gefle IF’s coach and sports director, Pelle Ohlsson. We did this to get more acquainted with the matter and to get a better understanding of the challenges that Gefle IF faces. The next step was to perform five interviews with employees of the organization. The interviews were a way of getting a deeper insight of the organization and their work with the brand. Our last step was to visit one of Gefle IF’s home matches. In that way we got to experience the product and got in on the perceived reality that the respondents had indicated. Our findings show that the core values are not sufficiently pronounced internally within the organization, for us to get a proper response to what they are. How these could be used in a better way is therefore difficult to answer, however, we have come to the conclusion that these must be developed and communicated within the organization, to be able to use at all. Our theories have shown that all marketing communications must be consistent with the core values to provide a consistent picture of the brand. This means that without core values, the marketing communication fails. Our study has shown us proof of this, when Gefle IF has a problem of communicating to the market that they exist and that they are the only team north of Stockholm in the Premier Division. In order to make the strategic brand platform complete, we want to give suggestions for further research to conduct a study that focuses more on the external part. That is, a study to determine if the consumer's image of what the brand stands for is consistent with the picture that Gefle IF wants them to stand for. This is of great importance to Gefle IF in order to build up the internal and external part to get the maximum brand equity. Other proposals for future research would be to review how other premier league teams are working on this, and do a comparison. An example would be to find out what it is that AIK does, that Gefle IF does not. Or have a look at how any other team in general is working with their brand internally, for an example Brynäs. Our contribution is an effort to demonstrate what can strengthen Gefle IF’s brand, by studying their values, and how these can be strengthened to acquire more stakeholders to the club. We believe that the brand Gefle IF can increase its commercial value through the additional sale of products and services that is generated by efforts to strengthen the brand, according to our chosen theoretical model. By developing the areas of the model, Gefle IF will be able to create greater brand awareness, recognition and promises of quality that customers will associate with the brand.