Academic literature on the topic 'Varumärkesuppbyggnad'

Sammanfattning   Titel: Fallstudie av SJ:s krishantering och varumärkesuppbyggnad   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Madeleine Olsson och Serin Marangoz   Handledare: Jonas Kågström   Datum: Maj 2010   Syfte: Syftet med vår uppsats är att öka förståelsen för hur en kris påverkar företagets varumärke samt jämföra huruvida SJ:s krishantering stämmer överens med teorin. SJ:s kriser har resulterat i att konkurrensen blir större och att de tappar allt för många kunder som numera väljer andra bolag eller andra transportmedel. Vi vill veta hur SJ arbetar för att få dessa kunder att välja SJ som transportmedel igen. Metod: Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden och därigenom samlat in vårt empiriska material genom intervjuer. Den kvalitativa metoden passar oss då vi valt att göra en fallstudie där vi vill få en djupare förståelse i hur SJ arbetar med sin krishantering och varumärkeskris samt hur de arbetar för att bygga upp sitt varumärke efter de senare årens problem som varit förknippade med SJ. Ett av tillvägagångssätten var att intervjua flera olika personer som arbetar inom olika avdelningar på SJ:s huvudkontor för att få ett sådant brett material som möjligt. Med vår teoridel som underlag skapade vi frågor till de anställda inom SJ. SJ:s kommunikationsdirektör Elisabeth Lindgren gav oss förslaget att samla ihop några av sina kollegor, kunniga inom respektive områden. Dessa personer diskuterade våra frågor tillsammans och sammanställde därefter sina svar för att vi skulle få så bra och innehållsrika svar som möjligt.  Resultat &amp; slutsats: SJ:s krishantering stämmer väl överens med teorin i enlighet med hur de ska arbeta för att vara väl förberedda inför kriser. Genom kundundersökningar har de nu kunnat lansera ett åtgärdsprogram för att kunna fokusera på de områden som tidigare har varit bristfälliga.  Dessa områden rör bland annat fordonens vintertålighet, förbättring av trafikinformation, personalens mandat för att lösa olika situationer, ny och förbättrad restidsgaranti o.s.v. Vad det gäller SJ:s varumärke har mätningar tydligt visat på att det har påverkats negativt till följd av senaste årens händelser, men att nya mätningar nu visar att den negativa trenden för SJ har börjat vända och att det är en mätbar uppgång för deras varumärke.   Förslag till fortsatt forskning: SJ:s åtgärdsprogram lanserades i april 2010 så möjligheten att följa upp hur detta program har fungerat har inte funnits. Det skulle vara intressant att se vad detta program har för inverkan till nästa års vintersäsong.   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen avser att bidra till att öka förståelsen för hur SJ:s krishantering fungerar i jämförelse till teorin. Hur SJ ställer sig till de senaste årens incidenter samt hur de arbetar för att bygga upp sitt varumärke och hur de ska få sina missnöjda kunder att välja SJ som transportmedel igen.   Nyckelord: SJ, Krishantering, Kundens svar på missnöje, Varumärkesuppbyggnad, Varumärkeskris<br>Abstract   Title: Case study of SJ's crisis management and brand building   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Madeleine Olsson and Serin Marangoz   Supervisor: Jonas Kågström   Date: May 2010   Aim: The purpose of this paper is to increase the understanding of how a crisis affects the company's brand and to analyse whether SJ's emergency management in practise matches the theory. SJ's crisis has resulted in an increased competition and that the company has lost many customers. Some customers now choose other train companies or other means of transportation. We want to know how SJ is planning to regain the customers and rebuild the trust.   Method: We have chosen to use the qualitative method by collecting our empirical data through interviews. The qualitative approach suits us as we decided to conduct a case study. By this study, we want to get a deeper understanding of how SJ is working on its crisis management, brand crisis, and how they are working to build up SJ as a brand again after the problems that the company has encountered the past few years. One of the methods was to interview several people working at various departments at SJ's headquarters to obtain such a broad material as possible. We contacted SJ's communications director Elisabeth Lindgren, who gathered colleagues knowledgeable in these areas to discuss our issues together and then they compiled their answers for us to get as good and rich information as possible.   Result &amp; Conclusions: SJ 's crisis management is consistent with the theory according to how they will work to be well prepared for crises. Through customer surveys, they have now been able to launch a program which focuses on those areas that have previously been inconclusive. These areas involve areas such as the trains’ winter resistance, traffic information improvement, assignments to personnel who deal with different situations, new and improved travel time guarantee, etc. Regarding the SJ 's brand, measurements have clearly shown that there has been adversely affected as a result of recent events, but the new measurements now show that the negative trend of SJ has been reversed and that there is a measurable gain for their brand.   Suggestions for future research: SJ's official “action plan” was launched in April 2010, so it has not yet been possible to evaluate the outcome. It would be interesting to see how this program will affect the next year's winter season.   Contribution of the thesis: This paper intends to contribute to a better understanding of how SJ's crisis management in practise matches the theory. It also contains SJ's reaction to the recent incidents and how they work on rebuilding the brand and win back dissatisfied customers   Key words: SJ, Crisis management, Customer response to dissatisfaction, Brand Building, Brand Crisis

<p>I dagens konkurrensutsatta värld, med snabba teknologiska förändringar är inte en överlägsen produkt längre en garanti för ett företag att nå framgång. Dagens företag måste istället bygga upp starka, konkurrenskraftiga och differentierade varumärken för att lyckas på marknaden. </p><p>Detta har resulterat i att varumärket med dess emotionella värden och symboliska mening, har blivit det allra viktigaste konkurrensmedlet för företagen. Varumärket har därigenom under de senaste decennierna gått från att vara en del i marknadsföringsprocessen till att bli den klart viktigaste komponenten för företagen. Vikten av att bygga upp starka varumärken är en utveckling som kommer att fortsätta öka i framtiden. Det ställs därför höga krav på dagens företag som på kort tid vill bygga upp ett starkt och framgångsrikt varumärke. Vårt syfte med studien är att undersöka hur den varumärkesuppbyggande processen egentligen går till vid byggandet av ett starkt varumärke. Detta resonemang mynnar ut i vår problemformulering: Vad krävs för att på kort tid bygga upp ett starkt varumärke inom en etablerad bransch?</p><p>Denna studie är genomförd med en kvalitativ metod, där en deduktiv forskningsansats har använts. Undersökningens upplägg har varit av intensiv karaktär i form av en fallstudie. Det empiriska resultatet grundas på fyra telefonintervjuer med ett företag, verksamt inom kosmetikabranschen. Intervjurespondenternas positioner i företaget var pressansvarig, produktutvecklings och inköpsansvarig, butikschef samt en butiksanställd.</p><p>Studiens resultat visade att det är av stor vikt att företag bygger upp en stadig grund att arbeta utifrån vid byggandet av ett starkt varumärke. Denna grund består av olika delar såsom en stark vision som alla i organisationen kan sträva mot, en välutvecklad handlingsplan, goda kunskaper inom verksamhetsområdet, förmågan att hålla fast vid organisationens kärnvärden, märkesinnehavarens lojalitet till varumärket samt en vilja att hela tiden våga gå sin egen väg. Studien har även påvisat att faktorer som symbolismens roll, det unika i varumärket och förmågan att placera varumärket i kundens medvetande, är viktiga beståndsdelar vid denna process. Studien visade även hur viktigt det är att på ett fördelaktigt sätt förmedla ut varumärkets budskap och existens till konsumenten. Om ett företag lyckas att kombinera dessa faktorer kan det resultera i att man på kort tid kan bygga upp ett starkt varumärke i en etablerad bransch.</p>

Titel: Varumärkesuppbyggnad – Små åtgärder som kan ge stora resultatFörfattare:Sanna Munkbo och Malin NilssonHandledare: Göran Andersson, Dana Reklambyrå Rebecca Enar, Capri CollectionTyp av arbete: B-uppsats i textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsutveckling, 15 hpInstitution: TextilhögskolanSpråk: SvenskaHuvudämne: Varumärkesuppbyggnad och marknadsföringsmetoderBakgrund: I dagens samhälle märker man att marknadsföringen spelar en stor roll hos företagen, det har ingen betydelse hur bra produkten är om man inte kan nå ut med den på marknaden. Det krävs också att man lyckas skapa en stark varumärkesprofil och en nisch som gör att man skiljer sig från konkurrenterna. Det måste finnas ett helhetskoncept som är genomgående i allting som rör företaget. Syfte: Syftet med vårt arbete är att hjälpa Capri Collection att stärka sin varumärkesprofil och bättre nå ut till befintliga och nya kunder. För att kunna genomföra detta behöver vi svara på följande frågor:Frågeställningar: 1. Hur uppfattar anställda, kunder och återförsäljare Capri Collection idag?2. Vad kan vi göra för att stärka företagets varumärkesprofil och öka antalet kunder?Metod:Enkätundersökning hos kunder. Intervjuer med återförsäljare, anställda och ägare. Hjälp från handledare. Informationsinsamling från litteratur, internet samt föreläsningar. Resultat:Framtagning av åtgärder som kan stärka varumärket:-En ny affärsplan -Ett förbättrat helhetskoncept-Utformning av marknadsföringsmaterial-Mer fokus på återförsäljarna-Förändring av webbförsäljningen<br>Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning

Idrottssektorn är inte vad den en gång i tiden varit, kommersialiseringen och professionaliseringen har medfört ett ökat resurskrav på idrottssektorn. Idrottsföreningar och individuella idrottare måste idag arbeta för att bygga upp ett starkt varumärke för att införskaffa sig de resurser som krävs för att bedriva den önskade idrotten. Med hjälp av digitaliseringen har det öppnats upp nya möjligheter och utmaningar för att marknadsföra sig och sociala medier har blivit ett av de viktigaste verktygen inom marknadsföring.   Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur en individuell idrottare kan arbeta för att bygga upp ett personligt varumärke och på vilket sätt idrottaren i fråga kan använda sig av Instagram som verktyg. För att undersöka detta har vi genomfört åtta intervjuer med professionella individuella idrottare för att sedan analysera svaren mot befintlig teori.   Vår studie fokuserar på Instagram och det vi kan se men våran studie är att det finns tre nyckelfaktorer som individuella idrottare bör arbeta med för att bygga upp det personliga varumärket med hjälp av Instagram. De faktorerna är att skapa en stark identitet, vara en attraktiv samarbetspartner och skapa en relation till sina följare.   Bidraget studien har gett är en ökad kunskap för hur professionella individuella idrottare arbetar med sociala medier för att bygga upp det personliga varumärket på sociala medier för individuella idrottare. Avslutningsvis kan vi konstatera att det finns stora marknadsförings möjligheter genom Instagram.<br>The sport sector is not what it once was, commercialization and professionalism has resulted with higher economic demands on the sport sector. Today Athletic clubs and individual athletes have to work on a strong brand building to attract the needed resources for competitive performance. Digitalization and social media opened the new opportunities for the personal brand building.     The purpose with this study is to discuss an individual athlete personal brand building using Instagram as a tool. Eight interviews with professional individual athletes were conducted; the empirical material was thematically analyzed according to existing theories. As result, three key factors of athletes´ personal brand building were identified, such as: (1) a strong identity, (2) a good cooperative partner, and (3) a relationship with followers.   The study contributes to the knowledge on the personal brand building in social media, and in Instagram particular, as a platform with biggest marketing opportunities for professional individual athletes.

ABSTRACT   Title:                                                Retargeting- When display advertising builds                 loyalty   Authors:                                           Mikaela Johansson och Anna Svensson Kjällberg   Advisor:                                           Thomas Helgesson   Level:                                               Bachelor´s in thesis in Marketing, (15 Swedish       credits) Spring 2014.   Keywords:                                        Retargeting, branding   Question:                                                    In branding, how should small e-enterprises            work with retargeting?   Purpose:                                           The purpose with this essay was to identify how    retargeting should be used in small e-enterprises                             when branding. This was done by comparing two e-enterprises practical use of retargeting, with two                           brand consultants and two retargeting consultants theoretical knowledge within each expertise.     Method:                                            A qualitative method with a deductive approach    has been used to answer the problem statement.     Theoretical framework:                              Earlier theories about retargeting, brand building    and recommended practices, related to marketing                       on the internet, were presented in the frame of       reference.   Empirical framework:                                 Primary data were presented by two respondents   representing each area: Companies, Retargeting                        consultants and Brand consultants. Conclusion:                                                   The          marketing tool allows companies and      their               brands to get the chance to appear in                        wide area                      networks on the internet.    The tool is primary used                                                                for a sales                      purpose but the tool also has potential in brand-                                                                       building purposes. Based on primary-                      and secondary data the conclusion of this essay is                        that the tool is considered good when branding      but three main areas need to be concidered while                          working with it in a brand-building purpose;           design, content and frequency.

Betydelsen av att ha ett starkt varumärke blir allt viktigare i dagens läge för att företag ska kunna uppnå den framgång som de strävar efter. I och med att dagens samhälle är så pass industrialiserat produceras mer varor och tjänster än någonsin tidigare. Detta leder till att produktskillnaderna på marknaden minskar medan kostnaderna för att marknadsföra sig och synas i så många medier som möjligt ökar. För att lyckas med detta måste företaget differentiera sig från andra varumärken samt positionera sig på marknaden. Syftet med studien är att ta reda på hur företag i teorin "ska" bygga upp ett varumärke samt att ta reda på om Nordic Choice Hotels arbetar med detta i teorin. För att kunna besvara frågeställningarna har författarna genomfört en rad intervjuer med olika marknadschefer från Nordic Choice Hotels underkedjor. Den vetenskapliga teorin som empirin är analyserad utifrån är Melins (1999), "Den strategiska varumärkesplattformen", Melins (1999) "Varumärkespyramiden", Kapferers (2004), "Märkesidentitetsprisma", Aaker (1996) "Aakers modell" samt Nilsons (2000), " Nilsons teori om varumärken". I analysen av Nordic Choice Hotels varumärkesuppbyggnad framkommer det att de till största del arbetar efter hur man ska bygga upp ett varumärke i teorin.

Purpose: The purpose of this study is to examine how a company with a single brand is perceived as uniform, as well as how they use internal brand building to reconcile various competing actors within one brand. Furthermore the aim is to examine how staff, through internal brand building processes, perceives and identifies themself with the values of the common brand. Method: A case study with method triangulation was conducted at Nordiska Kompaniet department store in Stockholm. Quantitative data through a questionnaire survey with employees combined with two observations. Qualitative data was given through an email interview with a responsible manager of digital channels and PR from NK AB. Theories: This study has used the following theories; Destination marketing, Corporate brand, internal branding, corporate identity, corporate culture, brand value, service brand values, brand citizenship behaviour. Conclusion: This case study of NK has shown that internal branding building in a department store is a comprehensive work, which all involved must have a unified perception and understanding of the brand, in order to successful unite under one brand. Internal brand building is done primarily to employees through various recurrent trainings and meetings, with the purpose to create behaviour consistent with the brand values. However, there is a lack of communication since staff did not correctly perceive and understand the actual brand values. This results in that staff identify with incorrect values, which means that they have a brand citizenship behaviour that is not consistent with the brand values.<br>Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur ett företag med ett gemensamt varumärke uppfattas som enhetligt, samt hur de använder intern varumärkesuppbyggnad för att förena olika konkurrerande aktörer under ett varumärke. Syftet är således att undersöka hur personalen med hjälp av intern varumärkesuppbyggnad, uppfattar och identifierar sig med det gemensamma varumärkets värden. Metod: En metodtriangulering genomfördes på Nordiska Kompaniet i Stockholm. Kvantitativ data gavs genom en enkätundersökning med anställda kombinerat med två observationer. Kvalitativa ansatsen var genom en e-post intervju med ansvarig chef för PR och digitala kanaler på NK AB. Teori: Studien har använt följande teorier; Destinationsmarknadsföring, företagsvarumärke, intern varumärkesuppbyggnad, företagsidentitet, företagskultur, varumärkesvärden, servicevarumärkets värden samt varumärkesorienterade beteende. Slutsats: Fallstudien på Nordiska Kompaniet har visat att intern varumärkesuppbyggnad i ett varuhus är ett omfattande arbete, där alla inblandade måste ha en enhetlig uppfattning och förståelse av varumärket, för att de framgångsrikt ska förenas under ett varumärke. Intern varumärkesuppbyggnad sker framförallt till anställda genom olika återkommande utbildningar och möten, för att således skapa ett beteende förenligt med varumärkets värden.  Däremot finns en brist i kommunikationen när personalen inte korrekt uppfattar och förstår varumärkets faktiska värden. Det leder till att personalen identifiera sig med felaktiga värden. Vilket gör att de uppvisar ett varumärkesorienterande beteende som inte är förenligt med varumärkets värden.

Dagens digitala och allt mer uppkopplade värld har en omfattande påverkan på bådemänniskor och organisationer. Ur ett marknadsperspektiv och uttryckt i dess vokabulär innebär detta att både kunder och företag påverkas. Det gäller såväl hur kunden efterfrågar, söker och hittar produkter som hur företagen tillfredsställer och levererar utefter kundernas behov. Detta gäller generellt i vår digitala värld och inte minst påverkas varumärken och varumärkesbyggande kraftigt. Ett område som utvecklats explosionsartat i sammanhanget är sociala medier. Studien syftar till att studera sociala medier som ett viktigt verktyg förvarumärkesbyggande inom företag och organisationer. Målet med studien är att ge företag och organisationer en ökad förståelse i byggandet av varumärken på sociala medier. För att möta syfte och besvara frågeställningen har en kvalitativ studie genomförts. Det empiriska materialet har samlats in genom sex stycken semistrukturerade intervjuer med personer som är verksamma inom varumärken och sociala medier. Studien har kommit fram till att det finnsstor potential för företag och organisationer att använda sig av sociala medier när de bygger varumärken. Ett lyckat varumärke gör det möjligt att bygga relationer med konsumenterna som med tid och ett lyckat varumärkesarbete leder till lojalitet. Varumärkesuppbyggnad är således en process som i de flesta fall behöver byggas upp över tid för att skapa ett så stort värde för både företaget och organisationen men också för konsumenterna.<br>Today's digital and increasingly connected world has a major impact on both people and organizations. From a market perspective and translated into its vocabulary, this means that both customers and companies are affected. It applies both to how the customer requests, searches and finds products and how companies meet and deliver customer needs. This is generally the case in our digital world, and not least, trademarks and branding are heavily affected. An area that has developed explosively in this context is social media. This study aims at studying social media as an important tool for branding within companies and organizations. The aim of the study is to give companies and organizations an increased understanding of the construction of trademarks using social media. In order to answer the purpose and question, a qualitative study has been conducted. The empirical material has been collected through six semi structured interviews with people active in the area of trademarks and social media. The study has come to the conclusion that there is great potential for companies and organizations to use social media when building brands. A successful brand makes it possible to build relationships with consumers and this leads to loyalty. Branding is a process that, in most cases, needs to be built over time in order to create the best value for companies and organisation, and also the consumers.