Sammanfattning   Titel: Fallstudie av SJ:s krishantering och varumärkesuppbyggnad   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Madeleine Olsson och Serin Marangoz   Handledare: Jonas Kågström   Datum: Maj 2010   Syfte: Syftet med vår uppsats är att öka förståelsen för hur en kris påverkar företagets varumärke samt jämföra huruvida SJ:s krishantering stämmer överens med teorin. SJ:s kriser har resulterat i att konkurrensen blir större och att de tappar allt för många kunder som numera väljer andra bolag eller andra transportmedel. Vi vill veta hur SJ arbetar för att få dessa kunder att välja SJ som transportmedel igen. Metod: Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden och därigenom samlat in vårt empiriska material genom intervjuer. Den kvalitativa metoden passar oss då vi valt att göra en fallstudie där vi vill få en djupare förståelse i hur SJ arbetar med sin krishantering och varumärkeskris samt hur de arbetar för att bygga upp sitt varumärke efter de senare årens problem som varit förknippade med SJ. Ett av tillvägagångssätten var att intervjua flera olika personer som arbetar inom olika avdelningar på SJ:s huvudkontor för att få ett sådant brett material som möjligt. Med vår teoridel som underlag skapade vi frågor till de anställda inom SJ. SJ:s kommunikationsdirektör Elisabeth Lindgren gav oss förslaget att samla ihop några av sina kollegor, kunniga inom respektive områden. Dessa personer diskuterade våra frågor tillsammans och sammanställde därefter sina svar för att vi skulle få så bra och innehållsrika svar som möjligt.  Resultat & slutsats: SJ:s krishantering stämmer väl överens med teorin i enlighet med hur de ska arbeta för att vara väl förberedda inför kriser. Genom kundundersökningar har de nu kunnat lansera ett åtgärdsprogram för att kunna fokusera på de områden som tidigare har varit bristfälliga.  Dessa områden rör bland annat fordonens vintertålighet, förbättring av trafikinformation, personalens mandat för att lösa olika situationer, ny och förbättrad restidsgaranti o.s.v. Vad det gäller SJ:s varumärke har mätningar tydligt visat på att det har påverkats negativt till följd av senaste årens händelser, men att nya mätningar nu visar att den negativa trenden för SJ har börjat vända och att det är en mätbar uppgång för deras varumärke.   Förslag till fortsatt forskning: SJ:s åtgärdsprogram lanserades i april 2010 så möjligheten att följa upp hur detta program har fungerat har inte funnits. Det skulle vara intressant att se vad detta program har för inverkan till nästa års vintersäsong.   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen avser att bidra till att öka förståelsen för hur SJ:s krishantering fungerar i jämförelse till teorin. Hur SJ ställer sig till de senaste årens incidenter samt hur de arbetar för att bygga upp sitt varumärke och hur de ska få sina missnöjda kunder att välja SJ som transportmedel igen.   Nyckelord: SJ, Krishantering, Kundens svar på missnöje, Varumärkesuppbyggnad, Varumärkeskris
Abstract   Title: Case study of SJ's crisis management and brand building   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Madeleine Olsson and Serin Marangoz   Supervisor: Jonas Kågström   Date: May 2010   Aim: The purpose of this paper is to increase the understanding of how a crisis affects the company's brand and to analyse whether SJ's emergency management in practise matches the theory. SJ's crisis has resulted in an increased competition and that the company has lost many customers. Some customers now choose other train companies or other means of transportation. We want to know how SJ is planning to regain the customers and rebuild the trust.   Method: We have chosen to use the qualitative method by collecting our empirical data through interviews. The qualitative approach suits us as we decided to conduct a case study. By this study, we want to get a deeper understanding of how SJ is working on its crisis management, brand crisis, and how they are working to build up SJ as a brand again after the problems that the company has encountered the past few years. One of the methods was to interview several people working at various departments at SJ's headquarters to obtain such a broad material as possible. We contacted SJ's communications director Elisabeth Lindgren, who gathered colleagues knowledgeable in these areas to discuss our issues together and then they compiled their answers for us to get as good and rich information as possible.   Result & Conclusions: SJ 's crisis management is consistent with the theory according to how they will work to be well prepared for crises. Through customer surveys, they have now been able to launch a program which focuses on those areas that have previously been inconclusive. These areas involve areas such as the trains’ winter resistance, traffic information improvement, assignments to personnel who deal with different situations, new and improved travel time guarantee, etc. Regarding the SJ 's brand, measurements have clearly shown that there has been adversely affected as a result of recent events, but the new measurements now show that the negative trend of SJ has been reversed and that there is a measurable gain for their brand.   Suggestions for future research: SJ's official “action plan” was launched in April 2010, so it has not yet been possible to evaluate the outcome. It would be interesting to see how this program will affect the next year's winter season.   Contribution of the thesis: This paper intends to contribute to a better understanding of how SJ's crisis management in practise matches the theory. It also contains SJ's reaction to the recent incidents and how they work on rebuilding the brand and win back dissatisfied customers   Key words: SJ, Crisis management, Customer response to dissatisfaction, Brand Building, Brand Crisis

I dagens konkurrensutsatta värld, med snabba teknologiska förändringar är inte en överlägsen produkt längre en garanti för ett företag att nå framgång. Dagens företag måste istället bygga upp starka, konkurrenskraftiga och differentierade varumärken för att lyckas på marknaden.

Detta har resulterat i att varumärket med dess emotionella värden och symboliska mening, har blivit det allra viktigaste konkurrensmedlet för företagen. Varumärket har därigenom under de senaste decennierna gått från att vara en del i marknadsföringsprocessen till att bli den klart viktigaste komponenten för företagen. Vikten av att bygga upp starka varumärken är en utveckling som kommer att fortsätta öka i framtiden. Det ställs därför höga krav på dagens företag som på kort tid vill bygga upp ett starkt och framgångsrikt varumärke. Vårt syfte med studien är att undersöka hur den varumärkesuppbyggande processen egentligen går till vid byggandet av ett starkt varumärke. Detta resonemang mynnar ut i vår problemformulering: Vad krävs för att på kort tid bygga upp ett starkt varumärke inom en etablerad bransch?

Denna studie är genomförd med en kvalitativ metod, där en deduktiv forskningsansats har använts. Undersökningens upplägg har varit av intensiv karaktär i form av en fallstudie. Det empiriska resultatet grundas på fyra telefonintervjuer med ett företag, verksamt inom kosmetikabranschen. Intervjurespondenternas positioner i företaget var pressansvarig, produktutvecklings och inköpsansvarig, butikschef samt en butiksanställd.

Studiens resultat visade att det är av stor vikt att företag bygger upp en stadig grund att arbeta utifrån vid byggandet av ett starkt varumärke. Denna grund består av olika delar såsom en stark vision som alla i organisationen kan sträva mot, en välutvecklad handlingsplan, goda kunskaper inom verksamhetsområdet, förmågan att hålla fast vid organisationens kärnvärden, märkesinnehavarens lojalitet till varumärket samt en vilja att hela tiden våga gå sin egen väg. Studien har även påvisat att faktorer som symbolismens roll, det unika i varumärket och förmågan att placera varumärket i kundens medvetande, är viktiga beståndsdelar vid denna process. Studien visade även hur viktigt det är att på ett fördelaktigt sätt förmedla ut varumärkets budskap och existens till konsumenten. Om ett företag lyckas att kombinera dessa faktorer kan det resultera i att man på kort tid kan bygga upp ett starkt varumärke i en etablerad bransch.

Titel: Varumärkesuppbyggnad – Små åtgärder som kan ge stora resultatFörfattare:Sanna Munkbo och Malin NilssonHandledare: Göran Andersson, Dana Reklambyrå Rebecca Enar, Capri CollectionTyp av arbete: B-uppsats i textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsutveckling, 15 hpInstitution: TextilhögskolanSpråk: SvenskaHuvudämne: Varumärkesuppbyggnad och marknadsföringsmetoderBakgrund: I dagens samhälle märker man att marknadsföringen spelar en stor roll hos företagen, det har ingen betydelse hur bra produkten är om man inte kan nå ut med den på marknaden. Det krävs också att man lyckas skapa en stark varumärkesprofil och en nisch som gör att man skiljer sig från konkurrenterna. Det måste finnas ett helhetskoncept som är genomgående i allting som rör företaget. Syfte: Syftet med vårt arbete är att hjälpa Capri Collection att stärka sin varumärkesprofil och bättre nå ut till befintliga och nya kunder. För att kunna genomföra detta behöver vi svara på följande frågor:Frågeställningar: 1. Hur uppfattar anställda, kunder och återförsäljare Capri Collection idag?2. Vad kan vi göra för att stärka företagets varumärkesprofil och öka antalet kunder?Metod:Enkätundersökning hos kunder. Intervjuer med återförsäljare, anställda och ägare. Hjälp från handledare. Informationsinsamling från litteratur, internet samt föreläsningar. Resultat:Framtagning av åtgärder som kan stärka varumärket:-En ny affärsplan -Ett förbättrat helhetskoncept-Utformning av marknadsföringsmaterial-Mer fokus på återförsäljarna-Förändring av webbförsäljningen
Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning

Idrottssektorn är inte vad den en gång i tiden varit, kommersialiseringen och professionaliseringen har medfört ett ökat resurskrav på idrottssektorn. Idrottsföreningar och individuella idrottare måste idag arbeta för att bygga upp ett starkt varumärke för att införskaffa sig de resurser som krävs för att bedriva den önskade idrotten. Med hjälp av digitaliseringen har det öppnats upp nya möjligheter och utmaningar för att marknadsföra sig och sociala medier har blivit ett av de viktigaste verktygen inom marknadsföring.   Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur en individuell idrottare kan arbeta för att bygga upp ett personligt varumärke och på vilket sätt idrottaren i fråga kan använda sig av Instagram som verktyg. För att undersöka detta har vi genomfört åtta intervjuer med professionella individuella idrottare för att sedan analysera svaren mot befintlig teori.   Vår studie fokuserar på Instagram och det vi kan se men våran studie är att det finns tre nyckelfaktorer som individuella idrottare bör arbeta med för att bygga upp det personliga varumärket med hjälp av Instagram. De faktorerna är att skapa en stark identitet, vara en attraktiv samarbetspartner och skapa en relation till sina följare.   Bidraget studien har gett är en ökad kunskap för hur professionella individuella idrottare arbetar med sociala medier för att bygga upp det personliga varumärket på sociala medier för individuella idrottare. Avslutningsvis kan vi konstatera att det finns stora marknadsförings möjligheter genom Instagram.
The sport sector is not what it once was, commercialization and professionalism has resulted with higher economic demands on the sport sector. Today Athletic clubs and individual athletes have to work on a strong brand building to attract the needed resources for competitive performance. Digitalization and social media opened the new opportunities for the personal brand building.     The purpose with this study is to discuss an individual athlete personal brand building using Instagram as a tool. Eight interviews with professional individual athletes were conducted; the empirical material was thematically analyzed according to existing theories. As result, three key factors of athletes´ personal brand building were identified, such as: (1) a strong identity, (2) a good cooperative partner, and (3) a relationship with followers.   The study contributes to the knowledge on the personal brand building in social media, and in Instagram particular, as a platform with biggest marketing opportunities for professional individual athletes.

ABSTRACT   Title:                                                Retargeting- When display advertising builds                 loyalty   Authors:                                           Mikaela Johansson och Anna Svensson Kjällberg   Advisor:                                           Thomas Helgesson   Level:                                               Bachelor´s in thesis in Marketing, (15 Swedish       credits) Spring 2014.   Keywords:                                        Retargeting, branding   Question:                                                    In branding, how should small e-enterprises            work with retargeting?   Purpose:                                           The purpose with this essay was to identify how    retargeting should be used in small e-enterprises                             when branding. This was done by comparing two e-enterprises practical use of retargeting, with two                           brand consultants and two retargeting consultants theoretical knowledge within each expertise.     Method:                                            A qualitative method with a deductive approach    has been used to answer the problem statement.     Theoretical framework:                              Earlier theories about retargeting, brand building    and recommended practices, related to marketing                       on the internet, were presented in the frame of       reference.   Empirical framework:                                 Primary data were presented by two respondents   representing each area: Companies, Retargeting                        consultants and Brand consultants. Conclusion:                                                   The          marketing tool allows companies and      their               brands to get the chance to appear in                        wide area                      networks on the internet.    The tool is primary used                                                                for a sales                      purpose but the tool also has potential in brand-                                                                       building purposes. Based on primary-                      and secondary data the conclusion of this essay is                        that the tool is considered good when branding      but three main areas need to be concidered while                          working with it in a brand-building purpose;           design, content and frequency.

Betydelsen av att ha ett starkt varumärke blir allt viktigare i dagens läge för att företag ska kunna uppnå den framgång som de strävar efter. I och med att dagens samhälle är så pass industrialiserat produceras mer varor och tjänster än någonsin tidigare. Detta leder till att produktskillnaderna på marknaden minskar medan kostnaderna för att marknadsföra sig och synas i så många medier som möjligt ökar. För att lyckas med detta måste företaget differentiera sig från andra varumärken samt positionera sig på marknaden. Syftet med studien är att ta reda på hur företag i teorin "ska" bygga upp ett varumärke samt att ta reda på om Nordic Choice Hotels arbetar med detta i teorin. För att kunna besvara frågeställningarna har författarna genomfört en rad intervjuer med olika marknadschefer från Nordic Choice Hotels underkedjor. Den vetenskapliga teorin som empirin är analyserad utifrån är Melins (1999), "Den strategiska varumärkesplattformen", Melins (1999) "Varumärkespyramiden", Kapferers (2004), "Märkesidentitetsprisma", Aaker (1996) "Aakers modell" samt Nilsons (2000), " Nilsons teori om varumärken". I analysen av Nordic Choice Hotels varumärkesuppbyggnad framkommer det att de till största del arbetar efter hur man ska bygga upp ett varumärke i teorin.

Purpose: The purpose of this study is to examine how a company with a single brand is perceived as uniform, as well as how they use internal brand building to reconcile various competing actors within one brand. Furthermore the aim is to examine how staff, through internal brand building processes, perceives and identifies themself with the values of the common brand. Method: A case study with method triangulation was conducted at Nordiska Kompaniet department store in Stockholm. Quantitative data through a questionnaire survey with employees combined with two observations. Qualitative data was given through an email interview with a responsible manager of digital channels and PR from NK AB. Theories: This study has used the following theories; Destination marketing, Corporate brand, internal branding, corporate identity, corporate culture, brand value, service brand values, brand citizenship behaviour. Conclusion: This case study of NK has shown that internal branding building in a department store is a comprehensive work, which all involved must have a unified perception and understanding of the brand, in order to successful unite under one brand. Internal brand building is done primarily to employees through various recurrent trainings and meetings, with the purpose to create behaviour consistent with the brand values. However, there is a lack of communication since staff did not correctly perceive and understand the actual brand values. This results in that staff identify with incorrect values, which means that they have a brand citizenship behaviour that is not consistent with the brand values.
Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur ett företag med ett gemensamt varumärke uppfattas som enhetligt, samt hur de använder intern varumärkesuppbyggnad för att förena olika konkurrerande aktörer under ett varumärke. Syftet är således att undersöka hur personalen med hjälp av intern varumärkesuppbyggnad, uppfattar och identifierar sig med det gemensamma varumärkets värden. Metod: En metodtriangulering genomfördes på Nordiska Kompaniet i Stockholm. Kvantitativ data gavs genom en enkätundersökning med anställda kombinerat med två observationer. Kvalitativa ansatsen var genom en e-post intervju med ansvarig chef för PR och digitala kanaler på NK AB. Teori: Studien har använt följande teorier; Destinationsmarknadsföring, företagsvarumärke, intern varumärkesuppbyggnad, företagsidentitet, företagskultur, varumärkesvärden, servicevarumärkets värden samt varumärkesorienterade beteende. Slutsats: Fallstudien på Nordiska Kompaniet har visat att intern varumärkesuppbyggnad i ett varuhus är ett omfattande arbete, där alla inblandade måste ha en enhetlig uppfattning och förståelse av varumärket, för att de framgångsrikt ska förenas under ett varumärke. Intern varumärkesuppbyggnad sker framförallt till anställda genom olika återkommande utbildningar och möten, för att således skapa ett beteende förenligt med varumärkets värden.  Däremot finns en brist i kommunikationen när personalen inte korrekt uppfattar och förstår varumärkets faktiska värden. Det leder till att personalen identifiera sig med felaktiga värden. Vilket gör att de uppvisar ett varumärkesorienterande beteende som inte är förenligt med varumärkets värden.

Dagens digitala och allt mer uppkopplade värld har en omfattande påverkan på bådemänniskor och organisationer. Ur ett marknadsperspektiv och uttryckt i dess vokabulär innebär detta att både kunder och företag påverkas. Det gäller såväl hur kunden efterfrågar, söker och hittar produkter som hur företagen tillfredsställer och levererar utefter kundernas behov. Detta gäller generellt i vår digitala värld och inte minst påverkas varumärken och varumärkesbyggande kraftigt. Ett område som utvecklats explosionsartat i sammanhanget är sociala medier. Studien syftar till att studera sociala medier som ett viktigt verktyg förvarumärkesbyggande inom företag och organisationer. Målet med studien är att ge företag och organisationer en ökad förståelse i byggandet av varumärken på sociala medier. För att möta syfte och besvara frågeställningen har en kvalitativ studie genomförts. Det empiriska materialet har samlats in genom sex stycken semistrukturerade intervjuer med personer som är verksamma inom varumärken och sociala medier. Studien har kommit fram till att det finnsstor potential för företag och organisationer att använda sig av sociala medier när de bygger varumärken. Ett lyckat varumärke gör det möjligt att bygga relationer med konsumenterna som med tid och ett lyckat varumärkesarbete leder till lojalitet. Varumärkesuppbyggnad är således en process som i de flesta fall behöver byggas upp över tid för att skapa ett så stort värde för både företaget och organisationen men också för konsumenterna.
Today's digital and increasingly connected world has a major impact on both people and organizations. From a market perspective and translated into its vocabulary, this means that both customers and companies are affected. It applies both to how the customer requests, searches and finds products and how companies meet and deliver customer needs. This is generally the case in our digital world, and not least, trademarks and branding are heavily affected. An area that has developed explosively in this context is social media. This study aims at studying social media as an important tool for branding within companies and organizations. The aim of the study is to give companies and organizations an increased understanding of the construction of trademarks using social media. In order to answer the purpose and question, a qualitative study has been conducted. The empirical material has been collected through six semi structured interviews with people active in the area of trademarks and social media. The study has come to the conclusion that there is great potential for companies and organizations to use social media when building brands. A successful brand makes it possible to build relationships with consumers and this leads to loyalty. Branding is a process that, in most cases, needs to be built over time in order to create the best value for companies and organisation, and also the consumers.

Titel                                    En försäljning säger mer än tusen bilder-  Affiliatemarknadsföringens påverkan på varumärken Författare                          Alejandro Neyra & Mikael Karlsson Handledare                        Dr. Joachim Timlon Kurs                                    Kandidatuppsats, Vårterminen 2012 Syfte: Syftet med denna rapport är att öka kunskapen om hur affiliatemarknadsföring påverkar annonsörernas varumärke. Detta kommer att uppnås genom att vi beskriver hur annonsörerna arbetar med affiliatemarknadsföring i relation till varumärket på Internet. Därefter analyserar vi hur annonsörer och nätverksadministratorer förebygger samt följer upp detta. Avslutnings ska vi redogöra för vad annonserande företag bör tänka på inom affiliatemarknadsföring för att integrera varumärket och samtidigt säkerställa dess anseende. Metodik: Metodiken som ligger till grund för arbetet kommer att utgå ifrån ett kvalitativt arbetssätt och kommer att ha en abduktiv karaktär. Detta arbetssätt valdes för att kunna skapa en större förståelse för hur affiliatemarknadsföring är kopplat till annonsörernas varumärke. Vi valde att samla in vår empiri efter semistrukturerade intervjuer, detta eftersom vi ville ställa få in så öppna svar som möjligt. Slutsats: Det har framkommit att nätverksadministratörerna arbetar på ett sätt som gör att annonserna endast når de mest relevanta besökarna, vilket gör att varumärket inte utsätts för negativ påverkan vid användning av affiliatemarknadsföring. Överexponering är ej ett problem, respondenterna menar att det istället är positivt för varumärket så länge de inte hamnar på fel hemsidor. Försäljningsfokus är prioritet nummer ett och varumärket är inget företagen tar med i beräkning så länge det säkerställs att ingen negativ påverkan sker.
Title                                    A Sale is Worth a Thousand Pictures – Affiliate Marketing’s Impacts on Brands Authors                              Alejandro Neyra & Mikael Karlsson Supervisor                         Joachim Timlon Course                                Bachelor Thesis, Spring Semester 2012 Purpose: The purpose of this thesis is to broaden the knowledge of affiliate marketing and its impact on a company’s brand. We will acquire this by describing how the marketers work with affiliate marketing related to branding on the Internet. Moreover we will analyze how the marketer and the affiliate network secure and evaluate this. We will also give some recommendations on how marketers should work in order to integrate and secure their brand when implementing affiliate marketing. Methodology: The methodology will be built up on a qualitative research with an abductive approach. The reason why the authors are working with this approach is because it will help them to acquire an understanding in how affiliate marketing is related to the marketer’s brand. Moreover semi-structured interviews were made to collect the empirical data, this because the open-ended question helped us to gather as much knowledge as possible. Conclusion: The founding shows that a brand doesn’t get diluted by overexposure using affiliate marketing, the respondents says that it is rather positive for the brand to get all of the exposure as long as the brand’s not exposed on homepages that the marketers don’t want to relate with. The research has also shown that the network administrators have control over where the ads are shown on the internet which takes away the negative impact on the brand and let’s companies focus on sales.

Den här studien fokuserar på små lokala företag och deras varumärkesuppbyggnad. Vi har studerat företag som befinner sig i klädes- och modebranschen och deras strategier som de tillämpar för att bygga upp och stärka sina varumärken. I inledning så finns det en introduktion till vårt problem och syfte. Problemformulering som denna studie har som avsikt att besvara lyder enligt följande: Hur bygger små lokala företag upp sitt varumärke?

Utifrån insamlad teori presenterar vi vår egen teorimodell som ligger till grunden för den senare analysen. Modellen tar upp ett antal viktiga steg i varumärkesuppbyggnad som produktattribut, märkesidentitet, kärnvärde, positionering, marknadskommunikation och intern märkeslojalitet. Detta leder slutligen till varumärkeskapital.

Empirin presenteras utifrån våra intervjuer med respektive ansvariga på företagen och detta jämförs med teorin. De företag som undersöks i studien är Thomas, Lindahls/Carlanders och Soda.

Analysen baseras på stegen i modellen och där jämförs teorin med den insamlade data som vi fått under våra intervjuer. Här belyser studien företagens egna beslut och hur väl de stämmer överens med den teoretiska grunden.

I slutsatsen besvaras studiens problemformulering och där dras slutsatser som studien visar på under analysens gång. Här visar vi på att det finns skillnader i tankesättet och strategier hos de olika företagen och orsakerna till detta. Vi visar även på att Lindahls/Carlanders är ett företag med ett redan starkt varumärke och bygger inte upp längre, utan vi skulle mer kalla det att de vårdar sitt redan etablerade varumärke.

Background                      European football has during the past decades seen a fast development towards a more professionalized and commercialized climate. This had led to the fact that a lot of clubs are run like any other company, and the focus on marketing and market shares has increased. To be able to create a strong brand clubs have to put a lot of work into marketing, not only of their own brand, but of their sponsors and partners as well. Purpose                              The purpose of this study is to (in step 1) analyze how two smaller Swedish football clubs build their brand and work with their marketing communication. In step 2, the purpose is to create a model of how these clubs may work to develop their brand and marketing communication. Method                              With a qualitative approach, the authors of this paper have analyzed text and documents as well as performed two in-depth interviews. Findings                             Both clubs lack a well-developed strategy regarding their work with their brand and marketing communication. However, there are in both cases factors that, if developed correctly, could help build a stronger brand and better the marketing communication. One of these factors is the clubs’ work with social responsibility. Conclusion                         There is an importance of creating a strong internal identity in order to be able to position the club and define the offer towards different segments. Through this comes the possibility to create a strong strategy for marketing communication.

Varumärkets betydelse blir allt mer viktig för att företag ska nå framgång. Detta på grund av att bland annat produktskillnaderna på marknaden minskat samt att mediekostnaderna ökat. En konsekvens av detta är att företagen måste differentiera sina varumärken och tydliggöra dess märkesidentitet. I och med detta blir det intressant att studera ett företag som under lång tid arbetat med att bygga upp ett starkt varumärke genom sitt påtagliga arbete med att använda sig av ideell verksamhet samt sponsring. Varumärket Vasaloppet är ett idrottsevent som lyckats profilera sig som en tävlig, en upplevelse, ett äventyr samt en dröm att genomföra. Genom denna bredd består Vasaloppets målgrupper av både nybörjare, amatörer och proffs.

Syftet med studien är att ta reda på vilka tillvägagångssätt företaget använt sig av för att bygga upp ett starkt varumärke. Dessa tillvägagångssätt jämförs sedan med teoretiska modeller inom varumärkesuppbyggnad för att se på vilket sätt Vasaloppets metoder skiljer eller liknar den vetenskapliga teorin. Vidare studeras hur Vasaloppet arbetat med sina sponsorer för att tillsammans stärka sina varumärken.

För att kunna beskriva hur Vasaloppet har lyckats med sin varumärkesuppbyggnad samt hur de arbetar med sina sponsorer så har ett flertal semistrukturerande intervjuer utförts.

Den vetenskapliga teorin som empirin är analyserad utifrån är Melins (1999), ”Den strategiska varumärkesplattformen”, Kapferers (2004), ”Märkesidentitetsprisma” samt teori angående sponsring av bland annat Keller (1998).

I analysen av Vasaloppets varumärkesuppbyggnad framkommer det att den vetenskapliga teorin till stor del stämmer överens med det sätt Vasaloppet arbetat efter.

Slutsatserna av studien är att Vasaloppet använder sig av ideell verksamhet vilket inte förespråkas i vetenskaplig teori angående varumärkesuppbyggnad samt att de på ett effektivt sätt samarbetar med sina sponsorer och samarbetsparter för att tillsammans skapa utbytesrelationer.

Syfte: Syftet med arbetet är att kartlägga och beskriva hur premiumvarumärken arbetar med varumärkesbyggande i en tid präglad av globalisering och digitalisering. Konsumentbeteendet har förändrats i takt med att e-handeln tagit över från den traditionella detaljhandeln mer och mer, detta har resulterat i en hotad detaljvaruhandel, med den så kallade butiksdöden som konsekvens. Vi vill skapa en förståelse för hur framgångsrika premiumvarumärken kombinerar och stärker uppmärksamheten hos konsumenten både online och på traditionellt sätt. Med syftet som grund har vi formulerat följande forskningsfrågor: Forskningsfrågor: -Hur kan bolag arbeta med premiumvarumärkesbyggande i en digital värld med en ökad e-handel? -Hur påverkas premiumvarumärken av ett förändrat köpbeteende? Metod: Forskningsstudien grundar sig i en kvalitativ studie kring de två huvudämnena, ehandel och premiumvarumärkesbyggande och kopplingen där emellan. Den empiriska insamlingen består av fem semistrukturerade intervjuer, varav en skriftlig intervju, med respondenter som är insatta inom vårt forskningsområde. Slutsats: Detaljvaruhandeln är under stor förändring och för att som bolag kunna konkurrera och sticka ut i det stora informationsbrus som globalisering och digitalisering för med sig krävs det en väl formulerad digital och marknadsstrategi. Det är av stor vikt att känna sina kunder och finnas i de kanaler där dem är och på så sätt skapa varumärkeskännedom. Ett premiumvarumärke måste erbjuda ett mervärde och en kundupplevelse för konsumenten.

Ett företags varumärke innefattar allt som en organisation vill stå för. Det är mycket viktigt att alla inom organisationen har en gemensam förståelse för varumärket och implementerar dess värden i sitt vardagliga arbete. Apoteket kommer inom en snar framtid möta en ny konkurrensutsatt marknad och är nu i full gång med att förändra sitt varumärke och dess vision, uppgift och kärnvärden för att bättre stå sig i den kommande konkurrensen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka eventuella skillnader mellan Apotekets nya varumärke; Apotekets idé, och uppfattningen om varumärket hos ett urval av chefer inom Apoteket i en medelstor, svenska stad. Vidare är syftet att undersöka hur utformningen av den interna processen för varumärkesförändringen sett ut och hur denna kan ha påverkat chefernas uppfattning.

En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med den interna och den externa projektledaren för varumärkesförändringen samt med fyra stycken chefer inom Apoteket står som grund för vårt empiriska material. Teorier kring områden som varumärkesidentitet, interna förändringsprocesser, chefers roll i förändring, kommunikation och utbildning har framtagits och omformats utifrån empirin, vilket gett oss en teoretisk grund för vår fortsatta analys.

Vid studien framkom att det över lag råder en samstämmighet i uppfattningen av varumärket hos cheferna med hur Apotekets idé beskriver det nya varumärket. Faktorer som en inspirerande utbildning, en omfattande dialog och stor medvetenhet om processen kring varumärkesförändringar från ledningens sida bidragit till framgången i varumärkes-förändringen.

Vid uppbyggnad av varumärken finns det sex viktiga begrepp som behandlas vid uppbyggnad av varumärken. Vi har genom att behandla teorier belyst empirin. Under arbetets gång har vi funnit ytterligare en variabel som inte har behandlats i den omfattning som den borde, nämligen begreppet nätverk. Kontakter och nätverket har framkommit som en av de främsta anledningarna som bidragit till att företaget lyckats med sitt varumärke.

The aim of our thesis is to study and analyze the components and features a brand should have to provide a solid foundation for brand building. Furthermore, we show how brands can make use of trends in a brand establishment.

This paper is written from a qualitative approach. Through both structured and semi structured interviews, we obtained valuable information from our respondents. Our frame of reference and empirical foundation are linked together through an abductive approach which has resulted in our analysis and conclusions.

A trend brings with a set of emotional characteristics, which companies can’t influence but must adapt to. This means that brands can take advantage of the force created by a trend in the form of a lever, if the companies adapt their businesses into what the trend represents. This leads to a decreased distance between the brand and the customer, due to that the emotional characteristics conveyed by the brand are already held by the customer. The company does not need to teach the customer about the emotional values carried by the brand, and we then see a trend as a carrier of information that conveys knowledge to the customers.

The critical moment in establishing a brand during a trend, is that the launch of the brand takes place at the right time. It can be devastating for companies investing a lot of time and money to adapt their brand to a trend if the establishment takes place too late. This might result in a high competition where companies can experience difficulties in taking market shares.

Dagens konfektionsmarknad präglas av hård konkurrens, vilket innebär att småföretag inte enbart kan konkurrera med produktkvalitet och flertalet företag vill inte konkurrera med pris. Detta ökar vikten av gedigen kundförståelse, förmåga att identifiera och lösa kundens behov samt att skapa värden för kunden. För en märkesinnehavare är det yttersta målet kundlojalitet då det leder till långsiktiga kundrelationer. Denna uppsats behandlar de olika faktorerna i en process med målet att skapa kundlojalitet, som är viktiga för att småföretag ska kunna överleva (vara lönsamma), på den alltmer konkurrensutsatta marknaden.

Sveriges modebransch utgörs till största delen av småföretag. Småföretagen är väldigt dominerade av storföretagen som genom stordriftfördelar och uppgång i internationella företagskonstellationer kan sätta villkoren för småföretagsamheten och avgöra vilken sorts företag som kan överleva på marknaden. Den svenska småföretagarens relativa position har försvagats och för små svenska jeansföretag innebär det en stor utmaning att överleva, behålla sina kunder och vara lönsamma. Detta ökar vikten av att den så kallade kundlojalitetsprocessen hos företagen är optimal.

Syftet med uppsatsen är, att med en jämförande fallstudie, utvärdera kundlojalitetsprocesserna hos konfektionsföretagen Gul&Blå och Sixty Sverige för varumärkena Gul&Blå och Miss Sixty. För att undersöka det valda området, utförs djupintervjuer med respektive jeansföretag. Teorier som uppsatsen bygger på är varumärkesuppbyggnad, engagemang, upplevd risk, styrningsmetoderna mål- och processtyrning samt perspektiven transaktions- och relationsmarknadsföring.

Undersökningen visar att kundlojalitetsprocessen är optimal när förtaget använder sig av samtliga aktiviteter i den varumärkesuppbyggande processen, arbetar för att minimera kundens upplevda risk gentemot produkterna, ökar engagemanget för produkterna genom säljfrämjande åtgärder, arbetar processtyrt samt arbetar enligt perspektivet om relationsmarknadsföring.

Nyckelord: kundlojalitet, varumärkesuppbyggnad, upplevd risk, engagemang, processtyrning, relationsmarknadsföring.

In this degree project a study of the importance of a graphic identity to companies has been done. A questionnaire among small companies in Dalarna has beenmade. From this, three sets of graphic profile-program have been formed andthese are suitable for new companies. Finally a practical application has been made on Greenfield in Mora, a graphic profile has been designed.To cause an identity is to prove that someone or something exists by individualizingand distinguish. Every individual or company has its qualities or charasteristics.The way to a desirable identity is going by a corporate identity-program that containsthe companies strategies, people, products, buildings, trademarks, graphic design. To create an identity a well considered strategy is needed, where all members of the company are involved. This will lead to a positive image and means for an efficient market communication. The identity of the company is that the company wish what the company/product will stand for, but the image is what the market think about the company/product. The surrounding worldwill be convinced that the company is a reliable producer or deliverer. The companyvill also be regarded as useful and responsable, profitable as an object or partner and a good place of work.Today, trademarking is the most important carrier of identity for a company. A trademark, like a word, a picture or a slogan, will distinguish a product from theothers. What is needed to build up a strong trademark? How can a trade markbe developed to an advantage?To get a lot of people in the same direction clear guidlines are needed. Usually you focused on graphic design, especially the symbols and marks of the companies.The results are presented on a graphic profile, documented in a graphic manual.

I dagens läge har varumärken blivit allt viktigare för företagen. Eftersom konkurrensen på marknaden ständigt ökar måste företagen ständigt utvecklas. Det räcker inte längre att ha den bästa försäljningstekniken eller olika erbjudanden utan nu måste det finns något annat som utmärker produkten/varumärket.Konkurrensen på marknaden ökar och det kommer in allt fler liknade produkter och nystartade företag. Pågrund av detta är vårt syfte med denna uppsats att titta närmare på hur nystartade företag bör bygga upp sitt varumärke för att få det starkt.Det finns många olika teorier och modeller från olika författare om hur företag bör gå tillväga för att bygga sitt varumärke. Man har också utvecklat olika fällor som bör undvikas. Vi har valt att använda oss utav exempelvis Aakers och Melins varumärkesplattform, Aakers identitetsfällor och Kapferers identitetsprisma i den teoretiska referensramen, för att sedan i analysen jämföra empirin med teorin.Med uppsatsen vill vi ta reda på hur ett nystartat företag kan gå till väga för att bygga upp sitt varumärke. Därför valde vi att intervjua företaget Akademisk Omtanke. De är ett tjänsteföretag som hyr ut personal för läxhjälp och barnpassning till behövande familjer.I den teoretiska referensramen har vi tagit upp flera olika teorier och modeller från olika forskare inom ämnesområdet. I slutsatserna diskuterar vi våra slutsatser samt ger förslag på hur företag kan gå tillväga i sitt varumärkesuppbyggande.

Detta examensarbete inom medieteknik och medieproduktion på Malmö Högskola syftar till att undersöka och analysera hur varumärken kan byggas och förankras genom bloggar. Detta har undersökts genom text- och innehållsanalyser på bloggar som kombinerats med kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma personer på företagen Findus och Blooms Byrå. Bloggar harmakt att påverka människor när det gäller exempelvis attityder, produkter och köpbeteenden. Bloggarna och deras bloggsidor har blivit maktfaktorer att räkna med och detta måste företag som både vill vara aktiva och som inte vill vara aktiva i de sociala medierna vara medvetna om. Både företag och bloggarna själva kan använda bloggarna som ett verktyg för att förankra ochbygga varumärken. Dock kan det vara en viss svårighet i att enbart använda sig av en kanal när det gäller marknadsföring och reklam av ett varumärke.
This thesis within Media Technology and Media Production at Malmo University aims to research and analyse how brands can be build and be established through blogs. This has been researched through text- and content analyses on blogs, combined with qualitative interviews with persons at the companies Findus and Blooms Byrå. Bogs have the power to influence people’s attitudes, products and buying behaviour for example. The blogs and their pages havebecome power elements to count with and this must both companies that want to be active and those who don’t want to be active within the Social Media be aware of. Both companies and the blogger themselves can use the blogs as a tool to establish and build brand names. However, it can be a certain difficulty in only using one channel when it comes to marketing and advertising a brand name.

Denna studie undersöker hur B2B-mikroföretag i mediebranschen ser på marknadsföring och relationsbyggande via sociala medier samt nätverkande och word of mouth. Syftet är att bidra till en ökad medvetenhet om hur de nämnda kanalerna kan användas i marknadsföringssyfte samt vilken roll nätverkande och kundrelationer har för B2B-mikroföretag. Studien är en kvalitativ studie med fenomenologin som undersökningsmetod. Den har en induktiv ansats och metoden som har använts för insamlandet av empiriskt material är intervjuer med sju respondenter från sex företag. Resultatet visar att användandet av sociala medier är viktigt för B2B-företag i mediebranschen när det kommer till varumärkesbyggande. Emellertid bör sociala medier främst ses som en portfolio och en informationskanal där företaget visar vad de kan, snarare än en marknadsföringskanal. Resultatet talar för vikten av relationsbyggande och nätverkande som den viktigaste aspekten för B2B-mikroföretag i mediebranschen för att etablera nya kundkontakter och bibehålla befintliga. Kunden bör ses som en samarbetspartner snarare än enbart en kund och för att lyckas krävs långsiktigt relationsbyggande. Slutsatsen är att B2B-mikroföretag bör satsa på nätverkande och relationsbyggande via fysiska möten och word of mouth och använda sig av sociala medier som ett komplement till detta för att kunna visa sin kompetens och stärka varumärket.
This essay examines how B2B micro companies in the media industry looks at social media, networking and word of mouth as a marketing tool and to build relationships with their customers. The study aims to contribute with an increased awareness of how social media can be used for marketing purposes and what impact networking and customer relations have for B2B companies. The study is based on a qualitative method and uses phenomenology as research method. It has an inductive approach and the method used for the gathering of empirical data is interviews with seven respondents from six different companies. The result shows that the use of social media is important for brand building for B2B companies in the media industry, but should primarily be seen as a portfolio where the company shows what they can do and to provide information, rather than a marketing tool. The result indicates that relationship building and networking are the most important aspects for B2B companies to establish new customer relationships and maintain existing ones. The customer should be seen as a partner rather than just a customer and in order to succeed, long-term relationship building is required. The conclusion is that B2B micro companies should focus on networking and relationship building through physical meetings and word of mouth, but use social media as a complement to this to be able to demonstrate their competence and strengthen the brand.

Problemformulering: Vilken betydelse har marknadsföringsinriktad corporate storytelling för varumärkesuppbyggande i företag inom den svenska textil och konfektionsbranschen?

Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara vilken betydelse marknadsföringsinriktad storytelling kan ha vid varumärkesuppbyggande för företag inom textil och konfektionsbranschen. Syftet är att förklara hur storytelling, som ett verktyg, kan användas för att bygga ett starkt varumärke hos företag samt ge branschspecifika rekommendationer för hur storytelling kan användas effektivt.

Metod: Studien har en kvalitativ forskningsansats med ett deduktivt angreppssätt där ett fallföretag, Fjällräven, intervjuats inom ämnet. Fallföretaget arbetar aktivt med marknadsinriktad storytelling.

Teoretiskt perspektiv: Teoriavsnittet inleds med en beskrivning av varumärkesuppbyggande där varumärkesidentitet och varumärkeskapital beskrivs mer ingående. Därefter redogörs det hur storytelling används som strategiskt verktyg.

Empiriskt perspektiv: I empirin redogörs den djupintervju som genomfördes med fallföretaget.

Slutsats: Studien visar att storytelling har en stor betydelse för varumärkesuppbyggande inom textil- och konfektionsbranschen.

Question: What meaning have marketing concentrated corporate storytelling to brand building in companies within the Swedish textile- and garment industry?

Purpose: The purpose of the study is to explain what meaning marketing concentrated storytelling could have to companies within the Swedish textile and garment industry when building a brand. The purpose is to explain how storytelling, as a tool, can be used to build a strong brand and to give business specific recommendations how to use storytelling as an effective tool.

Method: Writing the paper we have used a qualitative research method where we interviewed one Swedish company, Fjällräven. The company is active using storytelling externally.

Theoretical framework: We initiate the theoretical section by describing brand building and more deeply brand identity and brand equity.  The theoretical framework analyzes how storytelling can be used as a strategic tool.

Empirical framework: The empirical framework presents the outcome of the interview with the case company.

Conclusion: The study has shown that storytelling is a powerful and important tool in brand building within the Swedish textile- and garment industry.

Varumärken värderas högt och är en av företags viktigaste tillgångar. Trots detta finns det företag som misslyckats med att differentiera och kommunicera sitt varumärke. Webbyrån Intellecta Webbs varumärke är idag otydligt och byrån är relativt anonym på marknaden för webbtjänster. Varumärket ger inte en rättvisande bild av verksamheten, vilket utgör ett stort problem för avdelningen. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Intellecta Webbs varumärke uppfattas både ur internt och externt perspektiv. Uppsatsen syftar också till att undersöka hur Intellecta Webb önskar att varumärket ska uppfattas i framtiden och vad avdelningen bör fokusera på för att bygga upp ett starkt varumärke.

Background: According to many authorities Trademark consideration will within the companies become all more prioritized objectives for competitive advantage and a strong organisational structure.

Trade marking is becoming an important tool, not only Production oriented companies apply this on their products or services whereas it is today spread in many different sectors.

Problems: On the basis of theoretical and empirical studies, we will try to see how a trademark is built up.

This will guide us to our questions at issue:

• How has the actual process for HTF been in order to strengthen and to build up their trademark, how have they achieved this in practice?

• What are the underlying criteria’s to for this work and what role has the consultant company BMN in the actual process?

Aim: The authors have for intention to create an understanding on why there is interesting for a trade union organisation like HTF to carry out a trademark development investment. A further understanding will be to highlighting a strong trademark's advantages and possible disadvantages.

Results: As a trade union organisation where the relationship to the members and the potential members is becoming all more important is the interesting to highlight their trademark clear and in addition to that contribute to building and establishing strong relationships. on the basis of this study we can state that it is now one of the most important support activities that as a trade unions to highlight its core values through trademark. As a trade union, one can to a large extent work with and to apply the market the economic mocks-up for trademark build up.

The most important aspect is that we can state , in the future developed to concentrate more on communication, positioning, segmentation and diversification, which the trademark act as intermediary. This along with those core values that characterises the organisation and informs the trademark gives a bigger possibility for HTF to clearer give the organisation's surrounding world a more exact picture of what it stand for , seeks and what it desires to offer the members. A possible disadvantage could be that after a trademark establishment similar to HTF: s the organization can get more attention and the requirements in living up to those core values will increase.

Conclusions: We can state that an important part in that the trademark development process is to identify the organisation's image in the very beginning of the trademark project. The analysis gives the organisation a picture of the own organisation, the members' perspectives and the competitors and constitutes good basis for the continued work. The work strategies that were implemented where in the form of workshops this in order to view forward what the actual and core values in that the trademark development process are. In the actual workshop different questions were developed, the answers to those where given from total 365 paragraphs employee and stakeholders, this was done in group mould. It is important that in workshops to formulate and to create a common view about what the actual process means and how the company wants to be represented , which way one wants to be considered. Further after the workshops created a planning conferences for the different parts of the organisation is created. The organisation begins afterwards to work with this internal and trough communication different values are shared. Both the theoretical and the empirical studies demonstrate that those aspects that lie to shallow for that organisation identity that is worked forward is connected to the organisation's history, culture, rumour (views that exists about the organisation), behaviour patterns among the employee and representatives.

Bakgrund: Varumärkestänkande kommer framöver enligt många auktoriteter inom företagsvärlden att bli ett allt mer prioriterat mål för konkurrensstarka organisationer. Det tränger kontinuerligt in i allt fler branscher och det är inte längre bara produktionsorienterade tillverkningsföretag som tillämpar detta på sina produkter eller tjänster.

Problem: Utifrån teoretiska och empiriska studier skall vi försöka se hur ett varumärke för en fackförening kan byggas upp.

Detta leder oss in på våra konkreta frågeställningar som lyder:

· Hur har själva processen i visionsarbetet för HTF gått till för att stärka och bygga upp sitt varumärke, hur uppnås detta i praktiken?

· Vilka kriterier ligger till grund för detta arbete och vilken roll har konsultföretaget BMN i själva processens gång?

Syfte: Författarna har för avsikt att skapa en uppfattning om varför det är intressant för en facklig organisation som HTF att utföra en varumärkesuppbyggande satsning. En vidare förståelse skall försöka uppnås genom att framhäva ett starkt varumärkes fördelar och eventuella nackdelar för en fackförening.

Resultat: Som en facklig organisation där relationen till medlemmarna samt de potentiella medlemmarna kommit att bli allt viktigare är det intressant att framhäva sitt varumärke tydligt och via den vägen bidra till att bygga och etablera en relation till dessa. Det vi kan konstatera utifrån denna studie är att det numera är en av de viktigaste stöttepelarna att som fackförbund framhäva sina kärnvärden som präglar varumärket, som ett fackförbund kan man till stor del jobba med och tillämpa de marknadsekonomiska modellerna för varumärkesuppbyggnad.

Den viktigaste aspekten här, kan vi konstatera är möjligheten att framöver jobba mer aktivt utåt i form av kommunikation, positionering, segmentering och differentiering, vilka varumärket är en förmedlare av. Detta tillsammans med de kärnvärden som präglar organisationen och genomsyrar varumärket ger en större möjlighet för HTF att tydligare kunna ge organisationens omvärld en mer exakt bild av vad det är man står för, eftersträvar och önskar kunna erbjuda sina medlemmar.

En möjlig nackdel finner vi i att man efter ett varumärkesarbete likt HTF: s får mer uppmärksamhet och därmed så kan vi konstatera att kraven i att leva upp till de kärnvärden och den vision som förmedlas höjs.

Slutsatser: Vi kan konstatera att en viktig del i den varumärkesuppbyggande processen är att identifiera organisationens image, just då vid startpunkten av varumärkesprojektet. Analysen ger organisationen en bild av den egna organisationen, medlemmarnas perspektiv och konkurrenterna och utgör således en bra grund för det fortsatta arbetet. De arbetsstrategier som genomfördes var i form av ett workshoparbete för att på så sätt få fram vad som skall utgöra själva kärnvärdena i den varumärkesuppbyggande processen. I själva workshoparbetet utvecklades olika frågor och dessa fick man sedan svar på från sammanlagt 365 stycken anställda och intressenter, detta gjordes i gruppform. Det är viktigt att i workshoparbetet formulera och skapa en samsyn om vad själva processen innebär och vad man vill åstadkomma med den samt på vilket sätt man vill uppfattas. Vidare efter workshoparbetet skapas det en planering och planeringskonferenser för de olika delarna i organisationen. Organisationen börjar sedan att arbeta med detta internt och via kommunikation försöker man visa på de olika värderingarna.

Både de teoretiska och empiriska studierna visar att de aspekter som ligger till grund för den organisationsidentitet som arbetas fram är sammankopplade till organisationens historia, kultur, rykte (uppfattningar som finns om organisationen), beteende hos de anställda och representanter

Sammanfattning

Under det senast decenniet har en påtaglig förändring ägt rum i samhället, där miljöproblematiken kommit att bli ett av de mest aktuella och uppmärksammade ämnena. Bland företagen förmedlas ett miljöengagemang som ger intryck av att miljörörelsen på allvarhar lyckats flytta in i näringslivet domäner. Den ökade miljöorienteringen bland företagen har medfört att det blivit svårare att urskilja de företag som utnyttjar den nya ”trenden” för att öka affärsnyttan från de företag som verkligen har ett gediget miljöengagemang. Hur kan ett företag som har ett genuint miljöengagemang förmedla detta på ett trovärdigt sätt utan att försvinna i bruset av den ökade miljöprofileringen? Med utgångspunkt från Klättermusen, ”ett av Sveriges mest miljömedvetna företag” söker denna uppsats svar på hur man kan kommunicerar sitt miljöengagemang på ett effektivt och trovärdigt sätt och hur vida detta skapar positiva attityder hos konsumenter på outdoor marknaden i Sverige. Från en deduktivansatts, med teorier i miljökommunikation, varumärkesuppbyggnad och konsumentbeteende, används både en kvalitativ och kvantitativ metod genom intervju och enkätundersökning. Resultaten visar att Klättermusens miljökommunikation är utformad på ett näst intill exemplariskt sätt, vilket bekräftas av att deras miljökommunikation nått fram till högutsträckning på outdoor marknaden. Detta har till stor utsträckning medfört positiva attityder gentemot klättermusen, där den gröna dimensionen av varumärket och olika miljöaspekter skapat mervärden för konsumenterna. Dock har de gröna variablerna visats sig vara av mindrebetydelse för den positiva attityden gentemot företaget i förhållande till andra variabler. Dessutom har studien identifierat negativa attityder beträffande andra variabler.

The purpose of this study is to gain more understanding of how companies use social media to strengthen and personalize their brand. This through the following questions: How do companies use social media to personalize and strengthen their brand? How is the brand affected by being available on social media? This study is a qualitative research with a deductive approach. The empirics are collected through case studies and semi-structured interviews. The companies in this study all had the aspiration to personalize their brand through their communication with their customers, by being personal and informal. They use Facebook for brand awareness and advertising, while Instagram is their channel for brand-building to portrait their own brand image.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en djupare förståelse av varumärkesuppbyggande av varumärket Kalmarflyg samt lyfta fram kundernas syn på Kalmarflyg. Våra frågeställningar är: -          Vilken identitet har Kalmarflyg? -          Vilka egenskaper kan vi identifiera i varumärket Kalmarflyg med hjälp av Kapferers tre varumärkesuppbyggande modeller? -          Hur ser kunderna på varumärket Kalmarflyg? Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod och kontrasterat denna med en kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden består av två intervjuer medan i den kvantitativa metoden återfinns kundernas röster i from av statistisk säkerställd data från Svenskt Kvalitetsindex (SKI): ”Rapport Sverigeflyg 2009 Privatpersoner”. Från SKI-rapporten har vi använt värdefull data och sammanställt dem i diagram för att belysa kundernas åsikter i olika områden kring varumärket Kalmarflyg. Frågeställningarna för empiriinsamlandet har en grund i teorin samtidigt som vi ville skapa oss en förståelse samt vara pålästa kring vårt valda ämnesområde. Av denna anledning valde vi en deduktiv ansats i uppsatsen.  Teori: Teorikapitel är uppdelat utifrån huvudrubriken Varumärkesuppbyggande där vi presenterar och analyserar Kapferers tre varumärkesuppbyggande modeller. Empiri och teoretisk analys: Detta kapitel är strukturerat utifrån tre huvudrubriker nämligen Brand kernel, Brand style samt Brand themes, acts and product. Kapitlet basera sig på Kapferers modell ”Identity and Pyramid Models”. Vi har applicerat vår empiri med en teoretisk analys samt egna tolkningar. Vi redovisar våra två intervjuer kvalitativt medan kundernas röster redovisas kvantitativt i from av diagram. Slutsatser: Kalmarflyg är ett lokalt flygbolag som vill värna om sina kunder och detta uppskattas av kunderna. Kalmarflygs kunder har överlag en överrensstämmande bild av Kalmarflygs identitet. Personalen är en viktig del i varumärket Kalmarflyg eftersom de ser till att varumärket fortlöper. Relationen till kunderna är essentiell för Kalmarflyg då de agerar på en begränsad marknad. Den bristande faktorn i varumärket som vi har upptäckt är att de bör synliggöra sin miljösatsning ännu mer eftersom kunderna inte har fått någon nämnvärd uppfattning om detta.

The purpose with this essay is to study how a micro enterprise builds a brand. This because the current situation makes it difficult to stand out from the vast amount of marketing messages available in the market without having an extensive marketing campaign. Small companies do not have the opportunity to put a lot of recourses as money into marketing as the large companies do. Neither do they afford to repair a brand failure.

Brand building is a process that constantly is in progress in a company, large or small. To make this process concrete we have chosen to study the four factors; brand awareness, perceived quality, brand associations and brand loyalty. It is with these factors that we have performed interviews with three micro enterprises which have not been on the market for more than five years. This is because many start-ups fail in the process of building their brands and eventually they disappear from the market.

After we have performed the analysis we have concluded that the respondents have a clear understanding that it costs to building a brand. Despite the limited recourses they use smart solutions and cheap alternatives to increase the awareness of the brand. One example is social media like Facebook and Twitter. Because of the large marketing costs the respondents in this study does not work with associations very much, except the logotype, slogan and brand name.

Something the small companies have as an advantage is that they can create a close relation to their customers and that is why they can work to increase the customer satisfaction which leads to loyalty. Because the companies have been in the brand building process since the start the brand is of crucial importance within the company.

This essay is about how SL (Stockholm lokaltrafik) builds up their brand. The company is one of the biggest monopolies in Stockholm and has an awareness rate of 96 per cent of the citizens in Stockholm. SL is well known in media and newspapers, but often the articles are about traffic disturbances and because of all that many travellers are not satisfied. There is a big chance that dissatisfied people choose not to go with the public transport and choose their car instead. In the long run a situation like that would not work and the environment can be affected in the future. SL has a big responsibility and a big assignment from the government to keep the environment safe and get as many as possible to travel with them. To see how they manage with their assignment I chose to see how they work with their brand.

The questions for the essay are: How does SL work to build up their brand? Does SL have a brand strategy? Which communication channels do they use? In what way are the traffic contractors involved?

The purpose of the paper is to see how SL works to build up their brand. And maybe with that information change the unhappy people’s thoughts by letting them understand the importance of the company’s existence and not take them for granted.

My method is a contents analysis and I got all information I needed from SL. They gave me three documents that contained about their communication strategy and brand platform. I discovered that their main target group is all the travellers and almost every step take is about to make the citizen satisfied. I also found two keywords to make it easier understand how they build their brand. Those keywords are the communication strategy which I say is SLs brand strategy and the brand platform. SL has not completed their assignment entirely, but there are much closer now then they were five years ago. More and more travellers are getting happier but still there are many left.

Mot bakgrund av att många kulturorganisationer blivit allt mer pressade vad gäller kravet på finansiering noterade uppsatsförfattarna att flera större kulturorganisationer valt att på ett strategiskt vis vårda och bygga sitt varumärke. Då varumärken inom kultursektorn är ett relativt outforskat område intresserade sig uppsatsförfattarna för att undersöka det närmare.

Frågan som uppsatsförfattarna sökte svar på var om man kan skapa ett trovärdigt varumärke, som genomsyrar hela kulturorganisationen, utan att göra intrång i den konstnärliga processen. För att finna svar på frågan valde uppsatsförfattarna att genomföra en fallstudie på Riksteatern, som ur kultursektorns perspektiv arbetat relativt länge med sitt varumärke. Syftet blev därmed att djupgående studera Riksteaterns varumärkesbyggande med utgångspunkt i den varumärkesstrategi som implementerats och se hur den mottagits inom den centrala organisationen. Detta för att öka förståelsen av varumärkesbyggande inom kultursektorn.

Då forskningen inom detta område är relativt ny fanns därför endast ett fåtal teorier att tillgå därav valdes den abduktiva modellen som kunskapsmodell. Detta för att få en utvidgad förståelse och tolkning för varumärkesbyggande inom kultursektorn i växelverkan med rådande teorier om varu-märken från företagsekonomin samt från varumärken och kultur.

Studien har resulterat i en modell över varumärkesbyggande inom kulturen, vilken betraktar varumärkes-processen i ett utvidgat perspektiv där både organisationens och omvärldens påverkan beaktas. Varumär-kesprocessen ses i modellen som en flervägskommunikation istället för en envägskommunikation.