Dissertations / Theses on the topic 'Varumärkesutveckling'

I mikroföretag samt små- och medelstora företag (SMF) är varumärkesutveckling en avgörande faktor när det kommer till om företaget kommer att lyckas etablera sig på marknaden eller inte. Till skillnad från större organisationer måste SMF, på grund av deras begränsade resurser, tackla arbetet med varumärkesutveckling med ett betydligt större fokus och effektivitet. Inom den svenska modebranschen sysselsätter 95 % av företagen färre än 10 personer, vilket innebär att 95 % av företagen i den svenska modebranschen tillhör kategorin mikro inom SMF. De företag som sysselsätter fler än 250 personer, utgör endast 0,1 % av modeföretagen i Sverige. Trots detta råder det en brist på forskning och litteratur rörande varumärkesutveckling inom SMF. Tidigare forskning och litteratur fokuseras till stora delar på stora- multinationella företag och deras varumärkesutvecklande aktiviteter är oftast varken lämpliga, eller logiska, att tillämpa inom SMF. Denna brist på uppmärksamhet ligger till grund för studiens syfte. Syftet är att granska hur nystartade klädvarumärken, med begränsade resurser, arbetar med varumärkesutveckling för att etablera sitt varumärke. Med hjälp av fyra företag från Borås kommun, grundade mellan år 2013 och 2016, som alla är verksamma inom kläd-/modebranschen har det empiriska underlaget för studien skapats. Tidigare forskning rörande varumärkesutveckling inom SMF har lagt grunden för den teoretiska referensramen. Studien har under intervjuerna, samt analysen av empirin, använt sig av en egenformad teoretisk modell. Den insamlade empirin har sedan kopplats tillbaka till teorin och tidigare forskningsresultat. Studien visar att entreprenörers personliga bakgrunder kan påverka hur entreprenörer i nystartade klädvarumärken arbetar med varumärkesutveckling. Där framförallt entreprenörernas personliga intressen leder till att entreprenörerna arbetar mer med de varumärkesutvecklande aktiviteter som de är intresserade av. Studien visar även att entreprenörer i nystartade klädvarumärken ser varumärkesutveckling som en viktig del i varumärkets förutsättning att nå en etablering på marknaden, där kommunikation med externa intressenter är den stora delen. Studien visar till sist att nystartade klädvarumärken till största del arbetar med varumärkesutvecklande aktiviter som kräver en liten budget eller som är gratis, som ett resultat av att nystartade klädvarumärken har begränsat med resurser.

I och med att marknader blir allt mer mättade och produkter allt mer homogena blir pressen större på företagen att genom sin kundinriktade personal tillföra ett mervärde till produkterna. Detta ökar det totala värdet för kunden och särskiljer ett företag från dess konkurrenter. I och med att personalen blivit en allt viktigare resurs har intern marknadsföring fått en mer central roll i det strategiska ledarskapet. Genom en väl planerad och genomförd intern marknadsföring kan ett företag sprida information och kommunicera med de anställda, stärka humankapitalet genom exempelvis kompetensutveckling och nyttja motiverande system för att ge personalen incitament att prestera enligt sin fulla potential.

 

I samband med att ett företag utvecklar nya projekt eller idéer är interna marknadsaktiveter nödvändiga för att kunna förankra dessa bland personalen, innan de presenteras för den externa marknaden, företagets kunder. Det finns i dagsläget inga generella strategier för hur intern marknadsföring bör utformas som går att applicera på olika företag i olika branscher. Av den anledningen är det vanligt att företag brister i genomförandet med sina interna marknadsföringsåtgärder vilket kan få förödande konsekvenser. Om inte företag lyckas sälja in sina idéer till sina anställda kan de heller inte förvänta sig helhjärtade satsningar av dem i arbetet med dessa. Internt stöd är således en grund för extern framgång.

 

Denna studie har genomförts på uppdrag av Företaget och syftar till att utreda vilka brister som återfinns i Företagets interna marknadsföring och vad som föranleder dessa problem, för att vi ska kunna framställa förslag på förbättrande åtgärder.  Dessa förslag har sitt ursprung i en teoretiskt baserad och analyserad kvantitativ studie bland Företagets butikspersonal samt en kvalitativ studie som innefattar två av Företaget butikschefer. Vi har även mottagit information från huvudkontoret via Kontaktpersonen.

 

Företaget upplever svårigheter med att förankra projekt internt bland sin butikspersonal och upplever ett bristande engagemang och förståelse för exempelprojektet Varumärket från en betydande andel butiker. Vi är övertygade om att grunderna till dessa problem går att återfinna inom ramen för intern marknadsföring. För att lättare kunna studera detta problem har vi delat upp det breda ämnet intern marknadsföring i mindre fragment som är lättare att undersöka och ger en bättre helhetsbild av Företagets olika problemområden. Eftersom Företagets butiksanställda är deras operativa enhet mot kund anser vi att dessa individers åsikter och uppfattning är av stor vikt att tillvarata för att kunna förbättra situationen.

 

Vår studie uppdagade flera problemområden inom Företagets interna marknadsföring. Bland annat brist på delaktighet, motivation och kunskap hos butikspersonalen. Men vi ser inga problem att Företaget i framtiden ska kunna lyckas utveckla och förankra nya projekt och idéer internt bland sina anställda. Vi har utvecklat en modell där nyckelorden är delaktighet och feedback från butiksanställda. När butikspersonalen får delta i hela utvecklingsprocessen av nya idéer och projekt, kommer de att vara redo att möta kunden på ett engagerat och kompetent sätt vid extern release av nyheterna.

Sportindustrin blir alltmer marknadsdriven. För att kunna bedriva effektiv marknadsföring blir det allt vanligare att strategiskt arbeta med att utveckla varumärken, brand management, som man använder sig av för att genom olika kommunikationskanaler attrahera konsumenter. Många av Sveriges specialförbund arbetar idag konkret med sport brand management. Svenska Ridsportförbundet (SvRF) har inte tidigare arbetat med sport brand management varav syftet med denna uppsats därför är att påbörja en varumärkesutveckling genom att identifiera och beskriva SvRF:s varumärke från ett internt perspektiv samt undersöka hur förbundet genom sport brand management kan utveckla verksamheten.  Uppsatsen bygger på en fallstudie med en kvalitativ innehållsanalys som inkluderar semistrukturerade intervjuer med anställda på förbundet. I empirin presenteras SvRF:s erbjudande, varumärke och verksamhetsmål samt några av de viktigaste faktorer som påverkar ridsportens utveckling. Den empiriska sammanställningen visar att trots det faktum att SvRF idag inte bedriver något konkret brand management har varumärket ”svensk ridsport” ändå en stark identitet och många unika värden. Vidare visar slutsatsen att SvRF genom mer fokus på varumärket och brand management kan utveckla verksamheten ytterligare.

The main question in this thesis has been to see how the brand strategy of Linköpings Hockey Club has changed during the years in the Swedish elite league. We will also look at the content of the brand, as well as the association as the city of Linköping. This thesis will also see the sponsorship view of the development of the brand, because of the sponsorship power to help the association to build and strengthen the brand.

We have been interviewing important persons at the association Linköpings Hockey Club and also done interviews with a few sponsorship partners to get important information to analyze.

As an association it is of outmost importance to disseminate the association’s image in the right way, which Linköpings Hockey Club has according to their sponsorship partners. The association has during the last years been working hard to take care of and strengthen the brand, which can be seen among the sponsorship partners. The way they have been strengthening the brand can be seen on the basis of different aspects, such as events and collaboration on different levels.

I uppsatsen har vi valt att utgå från frågeställningen hur varumärkesstrategin inom Linköpings Hockey Club har förändrats under åren i elitserien. Vi kommer även att se på innehållet i varumärket, såväl för föreningen som för Linköping som kommun. Uppsatsen kommer även att ta in sponsorers synvinkel på föreningens utveckling av varumärket, detta eftersom sponsorerna är av stor vikt för att såväl kunna stärka som bygga varumärket på ett bra sätt.

För att få fram ett material att analysera har intervjuer gjorts hos Linköpings Hockey Club med relevanta personer samt att ett antal enkäter gått ut till utvalda sponsorer vilka vi även intervjuat personligen.

Det gäller för en idrottsförening att se till att få ut den tänkta imagen på rätt sätt, vilket Linköpings Hockey Club anses har gjort i samarbetspartnernas ögon. Linköpings Hockey Club har under de senaste åren aktivt jobbat med att stärka och vårda sitt varumärke, vilket märks bland annat vid kontakten med sponsorerna. Sättet de stärkt det på kan ses utifrån olika aspekter, såsom olika evenemang och samarbeten på olika plan. För ett idrottslag är det väldigt viktigt att skapa ett starkt varumärke eftersom det drar såväl sponsorer, publik som nya spelare till sig. Även ekonomin kan ses som en viktig aspekt för att lyckas få ut sitt varumärke. Den utvidgning som föreningen gjort i och med Linköpings Fotbolls Club har de gjort på ett bra sätt, vilket kan vara en bidragande orsak till att varumärket har stärkts på marknaden och även fungerar som en bidragande faktor till att invånarna i Linköping blir mer medvetna om LHC: s image.

Syftet med denna uppsats är att utforska hur svenska företag går tillväga vid implementeringen av viral marknadsföring och hur detta är kopplat till företagets varumärkesutveckling. Vi ämnar finna hur den processen ser ut samt hur varumärket kopplas till kampanjen. Uppsatsen har utgått från en deduktiv ansats och studien genomfördes med en kvalitativ undersökning. Intervjuer genomfördes via telefon med fyra svenska företag inom olika branscher. De olika respondenterna hade alla erfarenhet från viral marknadsföring. Den teoretiska referensramen inleds med att definiera samt ge en förklarande bild av viral marknadsföring. Detta följs av ett avsnitt rörande varumärke och hur företag kan arbeta med detta på ett utvecklande sätt. Kapitlet avslutas med en diskussion gällande relationen mellan dessa ämnen. Litteraturen ligger som grund för den modell som presenteras i slutet av den teoretiska referensramen. I detta kapitel återges de som framkommit från de fyra intervjuerna. Strukturen i detta kapitel utgår från modellen som presenterades i det tidigare kapitlet. I slutsatsen presenteras en modifierad version av den tidigare modellen. Vi har genom litteratur och respondenternas svar kommit fram till att för att lyckas implementera viral marknadsföring är de viktigaste faktorerna målgruppen, budskapet som kommuniceras, spridning av budskapet och utvärdering av resultatet. De som bör genomsyra de olika faktorerna är               varumärket samt dess värden. Dessa kan då kommuniceras så att kundens uppfattning om varumärket överensstämmer med de företaget anser att de står för och vill förmedla.

I alla sorters affärer är det viktigt att skapa ett mervärde till kunden och detta kan uppnås på flera olika sätt. Lean är en filosofi vars mål är att förbättra företagets prestationer genom flera olika verktyg. Vår uppdelning av lean har skett i tre begrepp; 5S, Just – In- Time och Total – Quality – Management. I kort handlar dessa begrepp om att minimera slöseri, förkorta ledtider och ett förbättrat kvalitetsarbete.Varumärket är ett annat sätt att skapa mervärde till kunden. Ett starkt varumärke ska helst ses som en långsiktig strategi och utdelningen kan komma först efter några år. Utvecklingen av ett starkt varumärke sker internt och den interna varumärkesutvecklingens syfte är att bygga upp, vårda och utveckla ett starkt varumärke.Båda dessa begrepp, lean och intern varumärkesutveckling, talar om att skapa mervärde till kunden. Vi anser att forskning kan vara berättigad om hur lean påverkar den interna varumärkesutvecklingen då vi inte har hittat någon tidigare sådan gjord forskning. Det är enligt oss ett gap som behöver fyllas, speciellt när vi forskar kring ämnet lean på servicemarknaden, där det finns mindre gjord forskning än på produktionsmarknaden.Problemformuleringen blir därför: Hur kan lean påverka den interna varumärkesutvecklingen i serviceföretag?Metoden vi använt oss av i denna uppsats är av kvalitativt slag och vi har gjort semistrukturerade intervjuer med fyra chefer på mediebyrån Carat i Auckland, Nya Zeeland. Varför vi valde att göra en fallstudie var på grund av att vårt forskningsområde inte var så utforskat, och vi tyckte det var bättre att testa vår modell på ett företag först för att se hur lean påverkar den interna varumärkesutvecklingen. Vi ställde frågor om lean och intern varumärkesutveckling var för sig och analyserade sedan svaren vi fick in.Slutsatsen av vår uppsats är att lean kan påverka den interna varumärkesutvecklingen i serviceföretag på åtta olika sätt. Dessa kan ni läsa mer om under slutsatser i denna uppsats, samt se vår modell som beskriver kopplingarna mellan fenomenen.

Title: Brand evolving in identity shaping TV commercial – a quantitative study of Gevalias commercial movies over time. (Varumärkesutveckling i identitetsskapande tv-reklam – en kvantitativ studie av Gevalias reklamfilmer över tid) Number of pages: 35 Author: Julia Garellick Lindborg Tutor: Anne-Marie Morhed Course: Media and Communications studies C Period: Autumn of 2010 University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University Purpose: The purpose of the study has been to investigate in what ways the concept of success is constructed in Gevalia’s TV commercials with the theme “unexpected visit”. Eight identity evolving variables have been chosen to measure variations in the pattern of the unexpected visit in order to understand the essence of time. Material/Method: The study is executed through a quantitative content analysis. The material studied is 18 of Gevalia’s TV commercials produced from 1991 to 2010. The study is a complete investigation of the material that has been found over the internet and especially on Youtube. Main results: The results show that Gevalia’s 18 TV commercials with the theme”unexpected visit” follows the same concept through a period of 20 years. In the pattern of the concept a variation is seen in the use of for example coffee visibility, elect of slogan and sort of drama construction. This variation is distinctively seen after the millennium and can among other things depend upon a shift in commercial company and the need to renew. A small change that however follows a pattern the audience is able to remember from earlier, has by Gevalia been identified as highly essential in order to not wear out their audience. All commercials consist of more or less humor in purpose of seeking attention to be able to profile the product on the market. The thematic identity in the commercials that humor helps building is seen as the greatest contribution to why Gevalia has evolved into such a strong brand and a large reason for its success.   Keywords: brand identity, brand personality, Gevalia, communicative identity, TV commercial
Studien undersöker på vilka sätt Gevalias framgångskoncept är konstruerat i reklamfilmerna med temat ”oväntat besök”. Vidare har åtta identitetsskapande variabler valts ut för att mäta variationer i det oväntade besöksmönstret filmerna emellan. Detta i syfte att se tidens betydelse. Genom en kvantitativ innehållsanalys och utifrån teorier inom varumärkesidentitet studeras 18 reklamfilmer under en 20 års period. Studien är en totalundersökning och utgår ifrån det material som funnits att hitta över internet och framförallt på Youtube. Resultaten visar att Gevalias 18 reklamfilmer med temat ”oväntat besök” följer samma koncept under de 20 år som studerats. I konceptmönstret kan dock en viss variation urskiljas i användandet av bland annat kaffesynlighet, val av slogan och typ av dramaturgisk konstruktion. Denna variation kan tydligast skådas efter millennieskiftet och bland annat bero på byte av reklambyrå och behov av förnyelse. En mindre förändring som dock följer ett mönster som mottagarna kommer ihåg från tidigare reklamfilmer, har Gevalia insett är väsentligt för att hålla sin publik fortsatt intresserad. Samtliga reklamfilmer innehåller dessutom mer eller mindre humor i syfte att söka uppmärksamhet och på så sätt profilera produkten på marknaden. Den tematiska identitet som humor hjälper till att bygga upp i reklamfilmerna har setts vara den största förstärkande faktorn på Gevalias starka varumärkesutveckling och som kan sägas stå till grund för framgången.   Nyckelord: varumärkesidentitet, varumärkespersonlighet, Gevalia, kommunikativ identitet, reklamfilm.

The digital world is developing and due to the development the hotel industry has neededto advance their digital development. The purpose of this study is to analyze how thehotel industry is working with multisensory marketing to create stimuli by interplayingthe human senses. The research questions of this study are; “What challenges may appearwith the development of digital sensory marketing within the hotel industry?”, “How does the hotel industry handle brand development through digital platforms/forums?”. And the purpose of this study is to understand how the hotel industry isworking with digital multisensory marketing as a tool to brand development. The studyis a qualitative study with a deductive approach. The sources included in this study areprimary data sources and are developed by eight qualitative interviews. The selectedrespondents are people who were, or are currently working within the hotel industry.The obstacles and challenges for all the hotels included in this study are resemblingeach other. The main objective of obstacles and challenges are to reach the customerswith creative and affective context to bring a positive outlook for the hotels. In thisstudy the hotels are actively working with expressing their image by sharing picturesand videos to effectively affect the human senses and create a multisensory stimulithrough digital marketing. The results of this study presents answers to how the hotelindustry is working with multisensory on digital platforms and how they work withbrand development. The hotel industry is working on adapting brand awareness, customer-loyalty and experience on their digital platforms and also improving storytellingexperiences with the brand of the hotel.

The purpose of this essay was to find conceivable marketing- and business strategies that can be combined with a company’s lifestyle.

This essay is dependent on a number of interviews with the owner of a maternity clothing trademark, PROUD. PROUD is a new company that has many different options concerning expansion, trademark and its existing and future products and also the knowledge regarding the client’s attitude towards PROUD.

The authors of this essay believe that the trademark should represent a lifestyle. For a company to be able to deliver, it has to understand what the future clients want and need. I.e. feedback is most important so that in the future PROUD can expand on both market- and business level to succeed. To build a long-term involvement and create loyalty between the company and consumers some form of exchange of knowledge and response must be a part of a successful business. To create a company based on a lifestyle philosophy you have to understand the market and the requirements the clients have.

“PROUDmothers” are defined, according to the authors, as PROUD’s most attractive customer group. The new consumers signify the lifestyle that PROUD’s trademark and business concept represent.

The strategies that the authors have found are focused on marketing, development of customer segment and finding new consumer groups. Also caring for the relations and developing them towards the business network and creating a connection with the end customer are very important. Starting a concept store and an Internet store where the PROUDmothers can find all products that they need and consume will satisfy their needs and resolve the larger issues PROUD have today, i.e. not getting direct feedback from clients.

För att etablera ett varumärke bland människor behövs marknadsföring. Men hur man ska marknadsföra är en komplicerad process, då det är många delar som behövs struktureras upp för att skapa en sammanfattande kommunikation. Målet med en marknadsföring är givetvis att nå ut till så stor mängd av konsumenter som är möjligt, men en bredare målgrupp gör det mer komplicerat då det innebär fler skilda sinnen och tankesätt bland människorna. Volvo och Samsung är två bra exempel på välkända varumärken som har lyckats att marknadsföra sig och etablerat sig bland människor runt om i världen. Uppsatsen syftar därför till att undersöka hur Volvo och Samsung lyckats med att marknadsföra sig bland många olika människor och deras kulturer. Det som har trätt fram är skillnader bland användandet av semiotiska resurser. Men den stora likheten har varit en sammanhängande kommunikation i reklamfilmerna, som har bjudit in till en relaterbar gemenskap.

Detta examensarbete undersöker hur materiella och immateriella ledtrådar används vid förmedling av ett tjänstevarumärke i en internationell franchisekontext. Begreppet experience room (Edvardsson, Enquist och Johnston, 2005) tillämpas för att undersöka konceptet ICEBAR BY ICEHOTEL i egenskap av testkörning (prepurchase service experience) av ICEHOTELs erbjudande, samt hur franchisegivaren hanterar de särskilda förhållanden som uppstår vid förmedling av tjänster via franchisetagare i egenskap av varumärkesambassadörer. Hur går det till när en upplevelse, lika flyktig och förgänglig som isen på Torne älv, görs materiell och flyttbar i form av ett franchisekoncept? Och vad händer med ett tjänstevarumärke när det förmedlas av en franchisetagare på andra sidan jordklotet? Studien konstaterar att franchisekonceptet ICEBAR BY ICEHOTEL uppfyller designdimensionerna för ett experience room; fysiska och immateriella artefakter, teknologi, kundplacering, kunddeltagande och interaktion med de anställda förekommer alla i någon utsträckning. Dock är den otydliga kopplingen till ICEHOTEL – en konsekvens av det tidigare namnet Absolut Icebar – avgörande för att konceptet inte kan anses utgöra en PSE (prepurchase service experience). I det studerade fallet sammanfattas det interna varumärkesarbetet i fem kategorier; dokument, materiella ledtrådar, personer och aktiviteter med anknytning till ICEHOTEL samt storytelling vilken bidrar till att skapa mening och en personlig koppling till varumärket. Det framgår av studien att kopplingen till Jukkasjärvi och upplevelsen av ishotellet är avgörande för att franchisetagarens representanter ska ”leva varumärket”.  Detta medför också att den frekventa kontakten mellan franchisetagarens kontaktpersoner och franchisegivaren skapar bättre förutsättningar för buy-in av varumärkeskonceptet hos kontaktpersonerna jämfört med den juridiska franchisetagaren. Studien visar också att franchisegivarens organisationskultur präglas av en stark entreprenörsanda vilken bidragit till att varumärkeskonceptet inte bedrivits som en traditionell franchise. Härigenom får franchisetagarnas egna organisationer ett stort genomslag i exempelvis rekryteringsfrågor vilket i sin tur får effekter på den förmedlade varumärkesbilden. För att den särskiljande varumärkesbilden som förmedlas genom franchisetagarna ska motsvara den som franchisegivaren avser, behövs en förståelse för varumärket i samtliga led i organisationen samt gemensamma värdeord till stöd för exempelvis rekrytering på lokalt plan. Det framgår av studien att franchisetagarnas representanter tar ett större ägandeskap över varumärkets värderingar i de fall materiella och immateriella ledtrådar kombineras och förmedlas på ett involverande sätt. Att förmedla ett tjänstevarumärke i en internationell franchisekontext innebär en balansgång mellan franchisegivarens och den lokala franchisetagarens organisationskulturer – och preferenserna hos respektive marknad kontra varumärkets kärnvärden. Det studerade fallet illustrerar ett dilemma som uppstår när ett förgängligt erbjudande förmedlas genom franchise; hur mycket konstnärlig och entreprenöriell frihet ryms egentligen i ett kopierbart koncept? Studien ger också ett bidrag till diskussionen kring skillnader mellan tjänster och upplevelser genom att använda begreppet experience brand för att beskriva det studerade varumärket.

Studien behandlar hur företag i den digitala kontexten kan stärka sin varumärkesidentitet med hjälp av fenomenet co-creation of value, samt vilka utmaningar och möjligheter som finns med användandet. Syftet är att undersöka hur B2C-företag som använder digital marknadsföring kan stärka sin varumärkesidentitet, med hjälp av co-creation of value och storytelling för värdeskapande. Studien ämnar även till att bidra till en ökad förståelse för hur fenomenet co- creation of value kan användas i arbetet och processen i en förändrad digital kontext. Studien är en kvalitativ studie med en induktiv ansats där det empiriska materialet samlats in genom intervjuer från sju respondenter från fem olika företag, samt genom en workshop som hölls med fyra respondenter. Teorin underbyggs av forskning inom varumärkesutveckling, co-creation of value, storytelling och medieutveckling.Det har identifierats ett samband mellan de tre olika fenomenen co-creation of value, storytelling för värdeskapande och varumärkesidentitet. I studiens slutsats framgår det hur det sociala samspelet i ett medietekniskt perspektiv kan jämföras vid relationen mellan de tre olika fenomenen. Det går att konstatera att det skett ett maktskifte mellan företag och konsument då företagen inte längre äger kommunikationen. Studiens resultat påvisar att den samskapande relationen mellan företag och konsument är beroende av relevans. Vidare belyses även utvecklingen av co-creation of value i den digitala kontexten med nya tekniker, som sociala medier, som i dagens samhälle naturligt finns i vardagen.
This study discusses how companies in the digital context can strengthen their brand identity using the phenomenon co-creation of value, as well as the challenges and opportunities that exist with the use. The purpose of this study is to investigate how B2C companies that use digital marketing can strengthen their brand identity, using co-creation of value and storytelling for value creation. The study also aims to contribute to an increased understanding of how the phenomenon co-creation of value can be used in the work and the process in a changed digital context. The study is a qualitative study with an inductive approach where the empirical material was collected through interviews from seven respondents from five different companies, and through a workshop held with four respondents. The theory is supported by research within brand development, co-creation of value, storytelling and media development.The study has also identified a relation between the three different phenomena co-creation of value, storytelling for value creation and brand identity. The conclusion shows that social interaction in a media-technical perspective can be compared to the relationship between the three different phenomena. It can be noted that there has been a change of power between companies and consumers since the companies no longer own their communication. The result shows that the relationship between companies and consumers is dependent on relevance. Furthermore, the development of co-creation of value in the digital context with new technologies, such as social channels, which in today's society is naturally present in everyday life, is also illustrated.

Destinationer attraherar konsumenter och besökare på olika sätt. En strategi för att skapa unicitet och stå ut i mängden av destinationer en resenär har att välja mellan är att skapa ett destinationsvarumärke. Detta varumärke hjälper destinationen i dess arbete att skapa en relation till tidigare och nya besökare. Likväl som att varumärket är viktigt för lokala aktörer genom att det skapar en känsla av platsen och ökar värdet av lokala produkter. Men för att nå ut till gästen behöver destinationen genomföra något som kallas branding, vilket innebär att marknadsföra vad destinationen har att erbjuda i form av aktiviteter och upplevelser. En viktig faktor är att skapa en känsla och koppling mellan besökaren och destinationen. För att följa en destinations utveckling samt trender i världen behövs ibland en rebranding genomföras för platser, destinationer och regioner. Detta för att behålla eller skapa en konkurrenskraft mot konkurrerande destinationer. Det övergripande syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur de lokala intressenterna spelar roll i framgången för ett nytt destinationsvarumärke. Ett annat syfte är att undersöka vad som uppstår för besöksnäringen när en destination väljer att byta samt förlänga dess destinationsvarumärke. För att uppnå syftet ska en fallstudie genomföras som undersöker hur besöksnäringen använder sig av Östersunds destinationsvarumärke och deras känsla kring rebrandingen som skett. Studien syftar också på att skapa en förståelse för hur besöksnäringen ställer sig mot detta och vad deras uppfattningar är gällande bytet. Samt vad besöksnäringen anser om det nya destinationsvarumärket och hur de har varit delaktiga i framtagandet. Genom ett strategiskt urval har intervjuer med besöksnäring och människor involverade i framtagandet av det nya destinationsvarumärket genomförts. Resultatet tyder på att besöksnäring och lokalbefolkning spelar en viktig roll i framgångarna för ett destinationsvarumärke.

2020-06-08

Problemställning: Syftet med examensarbetet var att bekräfta en position och en tilltänkt målgrupp tilluppdragsgivaren MooreGames som är en ny spelsajt på den svenska spelmarknaden. Studien är även tillför att ta fram en varumärkesplattform som i sin tur sammanfattas i en varumärkesbok. Denna bokkommer internt och externt kommunicera varumärkets värden.Teori: För att kunna få reda på hur vi på ett lyckat sätt skulle identifiera positionen hos varumärketMooreGames studerade vi teorier inom varumärkesutveckling och retorik. Teorierna förvarumärkesutveckling är tagna ur brand managment-området som är en övergripande teori förvarumärkesutveckling. Delarna vi använt oss av inom brand managment-området äridentitetsstrukturen, image hantering, positionering och konsumentens perspektiv. Teorierna omretorik användes för att granska konkurrenternas retorik som sedan ledde till att vi kunde fastställakonkurrenternas positioner.Metod: De empiriska studierna bestod av en enkätundersökning på målgruppen, och en kvantitativinnehållsanalys som mätte konkurrenters användande av retoriska grepp. Den kvantitativainnehållsanalysen bestod av 11 spelsajter som utifrån retoriken analyserats medan enkätundersökningenhar fokuserat på MooreGames tilltänkta målgrupp (killar 18-25år).Resultat: De empiriska studierna visade att den tilltänkta positionen var tillgänglig på spelmarknaden.Denna position innebär att MooreGames skulle kunna ge mer än vinster, i form av pengar, för attkunna särskilja sig från deras konkurrenter. Under målgruppsanalysen såg vi att målgruppen borde ökasmed 5 år, då MooreGames annars kommer förlora en stor del av spelarna på grund av att spelaren ärmellan 23-28 år. Målgruppens intressen är resor, sport, familj och vänner, samt att de ärvinstfokuserade. Den position som föreslås för MooreGames kommer innebära att vinsterna som delasut kommer vara i form av resor och sportevenemang.
Presentation of the problem: The goal of the thesis was to find a position to our client MooreGames,which is a new game site on the Swedish gaming market. Our study will help us develop a brandplatform that will be summarized in a brand book. This book is going to communicate internal andexternal values of the brand.Theory: To learn about how we successfully could find a position to the brand MooreGames westudied the theories of branding and rhetoric. The theories of brand development are taken from theBrand Management area, which is a comprehensive theory of brand development. The parts we usedfrom the Brand Management area are Core Identity, Image Management, Positioning and Consumerbehaviour. The theories of rhetoric were used to examine competitors' rhetoric, which then led us todetermine the positions of the competitors.Method: The empirical studies consist of a survey on the target group and a quantitative contentanalysis that measures the competitors' use of rhetoric. The quantitative content analysis consists of 11gaming sites based on the rhetoric analyzed while the survey has focused on MooreGames intendedtarget group (boys 18-25year).Results: The empirical studies showed that there is a vacant position in the gaming market. Thisposition means that MooreGames could offer more profits in other forms then money to be able todistinguish themselves from their competitors. In the target group analysis, we saw that the targetgroup should be increased with 5 years, or else MooreGames will lose a large part of the playersbecause the average player is between 23-8 years old. Therefore a wider audience in the age 18-30 wasrecommended. The target group interests are travel, sports, party, and that they are profit-focused. Theposition suggested for Moore games will mean that the benefits awarded will be in the form of traveland sporting events.
Den producerade varumärkesboken bifogas som en bilaga

Idrottssektorn är inte vad den en gång i tiden varit, kommersialiseringen och professionaliseringen har medfört ett ökat resurskrav på idrottssektorn. Idrottsföreningar och individuella idrottare måste idag arbeta för att bygga upp ett starkt varumärke för att införskaffa sig de resurser som krävs för att bedriva den önskade idrotten. Med hjälp av digitaliseringen har det öppnats upp nya möjligheter och utmaningar för att marknadsföra sig och sociala medier har blivit ett av de viktigaste verktygen inom marknadsföring.   Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur en individuell idrottare kan arbeta för att bygga upp ett personligt varumärke och på vilket sätt idrottaren i fråga kan använda sig av Instagram som verktyg. För att undersöka detta har vi genomfört åtta intervjuer med professionella individuella idrottare för att sedan analysera svaren mot befintlig teori.   Vår studie fokuserar på Instagram och det vi kan se men våran studie är att det finns tre nyckelfaktorer som individuella idrottare bör arbeta med för att bygga upp det personliga varumärket med hjälp av Instagram. De faktorerna är att skapa en stark identitet, vara en attraktiv samarbetspartner och skapa en relation till sina följare.   Bidraget studien har gett är en ökad kunskap för hur professionella individuella idrottare arbetar med sociala medier för att bygga upp det personliga varumärket på sociala medier för individuella idrottare. Avslutningsvis kan vi konstatera att det finns stora marknadsförings möjligheter genom Instagram.
The sport sector is not what it once was, commercialization and professionalism has resulted with higher economic demands on the sport sector. Today Athletic clubs and individual athletes have to work on a strong brand building to attract the needed resources for competitive performance. Digitalization and social media opened the new opportunities for the personal brand building.     The purpose with this study is to discuss an individual athlete personal brand building using Instagram as a tool. Eight interviews with professional individual athletes were conducted; the empirical material was thematically analyzed according to existing theories. As result, three key factors of athletes´ personal brand building were identified, such as: (1) a strong identity, (2) a good cooperative partner, and (3) a relationship with followers.   The study contributes to the knowledge on the personal brand building in social media, and in Instagram particular, as a platform with biggest marketing opportunities for professional individual athletes.