Dissertations / Theses on the topic 'Varumärkesutvidgning'

Lyxvarumärket står idag inför nya utmaningar, då tillgängligheten för den här typen av varumärkenökar, till följd av en ökad disponibel inkomst. För att tillfredställa en ökad efterfrågan väljer mångaföretag att utvidga sitt lyxvarumärke. Det medför att företagen får ett bredare produktutbud som kanerbjudas till en allt större målgrupp. Då försäljningen av lyxvaror ökar bör varumärkets ägare bliexpert på kundservice och relationsskapande. Att skapa relationer med kunden blir alltmer viktig dådet blir allt svårare att knyta nya relationer.Syftet med uppsatsen är att studera hur lyxvarumärket påverkas vid en utvidgning ochrelationsmarknadsföringens betydelse då efterfrågan ökat för lyxvarumärke. Vi började med att sökabefintlig information på området för en god teoretisk kunskap, som vi sedan använde till att tolka ochförstå verkligheten. För att samla in empirisk data genomförde vi telefonintervjuer med tre företaginom lyxindustrin, Mercedes-Benz, Porsche och Gucci. Intervjuerna har analyserats och med hjälp avvår teoretiska referensram har vi dragit slutsatser om hur företagen arbetar med varumärkesutvidgningi en modern värld och vilken betydelse de anser att relationsmarknadsföring har.Vi har utifrån våra analyser kunnat se att det skiljer sig mellan de företag vi har undersökt, beroendepå vilken funktion varumärket har. Mercedes-Benz visade sig vara ”en bil för alla”, Porsche ”enlivsstil” och Gucci ”ett komplement till en livsstil”. Att företagen skiljde sig inbördes medförde ävenolika för- och nackdelar vid varumärkesutvidgningen av lyxvarumärket. Vi har konstaterat attrelationer blir allt viktigare då ett lyxvarumärke utvidgas.
Uppsatsnivå: C

Syfte: Syftet med studien är att analysera och beskriva hur ett företag kan arbeta med varumärkesutvidgning samt identifiera framgångsfaktorer, motgångar och bakomliggande orsaker som kan förekomma vid en varumärkesutvidgning.Metod: Vår studie utgår främst från den kvalitativa metoden. Inledningsvis presenteras ett ramverk för lämplig teori för att vidare kompletteras med intervjuer. Den empiriska delen består av kvalitativa intervjuer med företagen King Salming AB, Salming Sport, Peak Performance, Björn Borg och L`Homme Rouge.Slutsats: Vi har funnit stöd i, att teorin som avser varumärkesutvidgning kan användas i verkligheten. Samtliga bolag följer en varumärkesstrategi där kärnvärden och territorium utgör basen för en varumärkesutvidgning. I de fall där varumärkesutvidgningen inte fungerat som tänkt är det också avståndet till kärnvärdet och territoriet, som är ett av det återkommande problemet. Med ovanstående analyser och slutsatser redogör vi för att en varumärkesutvidgning kan följa två vägar. Den goda cirkeln där utvidgningen ligger i linje med varumärkets kärnvärden och territoriet. En ökad försäljning ger ökad exponering och varumärket stärks och fortsatt utvidgning blir lättare etc. Den andra vägen, den onda cirkeln, utgör att fel kärnvärden exponeras och försäljningen går ner på sikt samtidigt som varumärket försvagas. Det finns därför anledning till att ha en formell process för varumärkesutvidgning där företaget säkrar att man kommer in i den goda cirkeln.Purpose: The objective of this study is to analyze how companies can work with bran extensions and to describe the factors of success, setbacks, and underlying causes that can occur in a brand extension.Methodology: Our study is mainly based on a qualitative method. The empirical part is based on qualitative interviews with the companies King Salming AB, Salming Indoor Sports, Peak Performance, Björn Borg and L`Homme Rouge.Conclusion: We have found support in that the theory concerning brand extension may be used in real life. All companies apply a brand strategy by which core values and territory serves as the base for a brand extension. Where brand extension has not worked as intended, one of the recurring problems is the distance to the core value and the territory. On basis of the above analysis and conclusions, we report that a brand extension follows two paths. The virtuous circle where the extension is consistent with the brand's core values and the territory. Increased sales give increased exposure and the brand becomes stronger and further extension is easier, etc. The other way, the vicious circle, is that the wrong core values is exposed and sales will decrease over time, whilst the brand is weakens. Therefore, there is reason to formalize the process for brand extension by which the company is ensured to enter into the virtuous circle.
Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning

Syftet med denna studie är att beskriva hur ett företag kan skapa konkurrensfördelar genom en varumärkesutvidgning. Studien baserar sig på fallföretaget Nationalencyklopedin AB. Vi avser att identifiera intern kompetens och resurser och därigenom klargöra vilka styrkor som finns i det befintliga varumärket och som med fördel kan byggas in i den nya produkten. Studien avser även att undersöka om NE AB bör använda sig av en varumärkesutvidgning vid lanseringen av deras nya läromedelsprodukt eller om de bör introducera ett nytt varumärke.

Med hjälp av teoretiska och empiriska ramar undersöker vi hur NE AB kan använda sig av dess nuvarande styrkor inom varumärket, konkurrensstrategierna samt kärnkompetensen – vid introduktionen av en ny digital läromedelsprodukt. Vi vill därmed fastslå vinningar med en medveten varumärkesutvidgning på ett generellt plan. All insamling av empiri, samt sammanställning av resultat har genomförts genom en kvalitativ ansats och med fallföretaget som enda enhet.

Vi har i denna studie identifierat NE:s kärnkompetens bestående av deras varumärke, trovärdighet, distribution, samt kunskap hos medarbetarna. Dock anser vi även att NE:s databas är en stor tillgång då den ligger till grund för företagets samtliga produkter. För att NE ska skapa sig konkurrensfördelar vid en varumärkesutvidgning anser vi att företaget måste matcha sina kärnkompetenser med marknadens miljö, genom att vara rätt i tiden och ta vara på nya trender, skapa effektivitet inåt i företaget och tillfredsställa kundernas behov, genom att vara snabba med att fatta rätt beslut, samt på bästa sätt ta tillvara på företagets kompetens. Av samtliga dessa kärnkompetenser har vi identifierat varumärket och dess trovärdighet som främsta interna resurserna inom NE. Dock behövs övriga resurser för att bygga upp dessa två centrala.

I denna studie föreslår vi även att NE AB bör tillämpa en paraplyutvidgning vid den nya produktlanseringen, vilket innebär att de bör använda samma varumärkesnamn på den nya produkten. Lyckas NE applicera associationerna från kärnvarumärket till den nya produkten, talar detta för en lyckosam utvidgning. Vi anser att det starka varumärket, samt den trovärdighet som NE förknippas med idag, samt de fördelar som en paraplyutvidgning medför, är övertygande och det mest fördelaktiga för företaget. Slutligen anser vi att NE kan genomföra en varumärkesutvidgning som genererar i konkurrensfördelar genom att ha kunskap om sin kunskap.

Background: Today, the trademark is the heart of the company and the management of brandimage and identity require certain attention and care. In an increasingly tough business climatewhere the brand today has a central and important role, it is understandable that the companieswant to take maximum advantage of it. In the company the brand is a great resource with analready known identity and established values that can help new products to enter the market. Toextend the brand is a popular growth strategy but it is important to do it properly in order not tofail. J Lindeberg and Peak Performance are two Swedish fashion companies which both havemade brand extensions. They are working or have been working with similar product categoriesbut the brands have a different image.Purpose: The purpose of this report is to investigate, describe and analyze how J Lindeberg andPeak Performance have elaborated their brand extensions. Brand extension within the fashionbusiness is a subject that hasn’t been explored to a wide extent and that is why it feels interestingto find out more about it. Why some brands succeed and others don’t, and the key factors for asuccessful brand extension within the fashion business.Methodology: The thesis is a qualitative study using an abduction methodology where empiricalfindings and frame of reference have been studied parallell. The theoretical framework is basedupon the importance of the brand and it’s structure. It also focuses on strategy for brand extensionand belonging benefits and disadvantages. The empirical findings are based on interviews withemployees from J Lindeberg and Peak Performance.Conclusion: It is noted that both brands have extended their brands with varied results. Both JLindeberg and Peak Performance seem to have learned of their mistakes and today they aremanaging their brand more carefully. Credibility and recognition of the brand are important whenextending, to help the new products when being introduced at the marketplace. The report hasalso revealed that brands based on image and personality, like J Lindeberg and PeakPerformance, have better chance to extend, since image brands doesn’t have such a narrow focus.
Program: Textilekonomutbildningen magister

När ett företag väljer att utvidga sitt varumärke kan det av olika anledningar antingen gynna eller missgynna varumärkets värde. Risken att strategin påverkar varumärket negativt är större hos varumärken och det är svårt att implementera strategin rätt för att det inte ska skada imagen. Flera lyxvarumärken har någon typ av varumärkesutvidgning för att kunna öka sin tillväxt och det finns olika sätt att utföra strategin. Den här studien har fokuserats på vertikal varumärkesutvidgning nedåt hos lyxvarumärken inom modebranschen där utvidgningen erbjuder alternativ med lägre priser. Genom varumärkesutvidgningar kan det uppstå problem när företag sänker priset för att nå nya segment. Det kan då komma till en punkt där varumärket överexpanderas och exklusiviteten i märket påverkas negativt och därmed försvagas. Syftet med den här studien var att undersöka hur konsumenters attityder förändras när företag utvidgar sitt varumärke med ökad tillgänglighet för konsumenter till följd. I den teoretiska referensramen beskrivs begreppet varumärkesutvidgning och vilka faktorer som påverkar när det uppstår negativa effekter. Relevanta artiklar hjälper till att förstå bakgrunden till fenomenet och tidigare forskning visar hur varumärkesutvidgning kan vara ett problem för just lyxvarumärken. Metoden som har använts är av kvalitativ form där tio stycken intervjuer genomfördes. Respondenterna bestod av kvinnor i åldern 20-30 år och frågorna fokuserades på deras attityder mot varumärkesutvidgning som strategi och hur uppfattningen kring ett lyxvarumärke kan förändras när tillgängligheten ökar. Resultatet visar att det fanns både positiva och negativa uppfattningar om lyxvarumärken som blir mer tillgängliga. Respondenterna menade att då det skapas nya produkter till lägre priser får de själva möjlighet att konsumera märket, men samtidigt kan det också skada värdet och exklusiviteten. Ökad tillgänglighet kan ge nya målgrupper vilket också kan riskera att skada företagets image hos den ursprungliga målgruppen. I Resultatdiskussionen analyserades intervjuerna och tidigare teorier om varumärkesutvidgning kopplades till respondenternas svar. Diskussionen blev uppdelad utifrån resultatets fem olika kategorier där varje kategori analyseras enskilt. I avsnittet om studiens trovärdighet visas hur tillförlitlig undersökningen är i förhållande till det slutgiltiga resultatet. Där diskuteras kritiska synpunkter men också hur studien på ett positivt sätt kan bidra till vidare forskning. Slutsatsen från denna undersökning är att vertikal varumärkesutvidgning nedåt fungerar, under förutsättning att det finns en noggrann strategi för prisnivå och nya målgrupper. Förslagsvis kan strategin baseras på en ingående marknadsundersökning och med rätt underlag kan målgrupp och pris fastställas, för att undvika att varumärkets image skadas.
When a company chooses to extend their brand can it either favor or disfavor the brands’ value. The negative risk with this strategy is bigger when it comes to luxury brands and it is hard to implement the right strategy without damaging the image. There are several luxury brands that use some kind of brand extension to be able to increase the profit and there are different ways to perform the strategy. This study was focused on downward brand extensions for luxury brands in the fashion industry where the extension offers alternatives to a lower price. When a company that offers luxury brands lowers the price to reach new segment, problems can easily be developed. It can come to a point where the brand overextends and the exclusivity in the brand can be affected negatively and therefore be diluted. The purpose with this study was to investigate how consumers’ attitudes change when companies extend their brand and make it more accessible for everyone. The concept of brand extension is described in the theoretical framework and what factors affect when negative effects develop. Relevant articles assist to understand the background to this phenomenon and earlier research show how brand extension can be a problem specifically for luxury brands. The method that has been used is qualitative and ten interviews were made with women in the age of 20-30. The questions were focused on the respondents’ attitudes towards brand extension as a strategy and how the perception about a brand can change when it becomes more accessible. The result shows that there were both positive and negative perceptions about luxury brands when accessibility increases. The respondents meant that when new products are created to lower prices they get the opportunity to consume the brand themselves, but at the same time it can still damage the value and the exclusivity. An increase in accessibility can crate new target groups, which can also risk damaging the image of the company among the individuals in the original target group. In the results discussion the interviews were analyzed and earlier theories about brand extension were connected to the answers of the respondents. The discussion was divided into the five categories from the result where every category was analyzed separately. In the part where the methodology discussion is presented, it shows how reliable the research is relative to the final result. The critical standing points were discussed but also how the study in a positive way can contribute to further research. The conclusion from this study is that downward vertical brand extension works, subject to there is an accurate strategy for price level and new target groups. As a suggestion the strategy can be based on a more thorough market research and with the right foundation both target groups and price can be determined, to avoid damage of the brands’ image.

Many luxury companies within the fashion industry today choose to extend their brands downwards in order to reach new customer segments and hence increase their profitability. A brand extension strategy that leverages the core values of the luxury brand is a new possibility for luxury brands to position themselves towards a broader customer base. Meanwhile there is a risk that the extension dilutes the image of the luxury brand and has a negative effect on the company in the long term. Thus a tradeoff exists between becoming more accessible and maintaining the exclusivity of the luxury brand. The objective of this thesis is to investigate how luxury brands that perform downward brand extensions to reach new markets can succeed with this strategy without diluting the brand image. This is achieved by studying the perceptions of the new target segment towards the extension of luxury brands. The results of the study show that the risk of brand dilution is minimized when the core values of the luxury brand are transferred to the brand extension while the extension at the same time is successfully targeted towards the specific customer segment.
Många lyxföretag inom modebranchen idag väljer att använda sig av varumärkesutvidgning nedåt för att nå ut till nya kundsegment och därigenom öka sin lönsamhet. Varumärkesutvidgningsstrategin som drar nytta av lyxvarumärkets kärnvärden är ett nytt sätt för lyxvarumärken att positionera sig gentemot en bredare kundbas. Samtidigt finns dock risken att utvidgningen kan ge upphov till urvattning av lyxvarumärkets image samt skada varumärket och därigenom påverka företaget negativt på sikt. Det finns således en balansgång mellan tillgänglighet och exklusivitet för lyxvarumärken. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lyxvarumärken som utvidgar sig nedåt för att nå en ny marknad kan lyckas med denna strategi utan att samtidigt urvattna sitt varumärke. Detta genom att undersöka den nya målgruppens uppfattningar kring varumärkesutvidgning av lyxvarumärken. Studiens resultat visar att risken för varumärkesurvattning minimeras då lyxvarumärkets kärnvärden överförs till utvidgningen samtidigt som den nischas mot den specifika målgruppen.

Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur olika varumärken bevarar sin varumärkesidentitet och image när de utvidgar sitt märke mot nya produktkategorier. Metod: Denna uppsats har en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats. Vi valde detta metodval eftersom vår ambition var att komma nära vårt problemområde, vilket gjordes genom att skapa en djupare förståelse för ämnet. Sju intervjuer har gjorts med personer för att bygga den empiriska studien. Dessa personer har en anknytning och arbetar aktivt för och med varumärket. Dessutom har en intervju gjorts med en docent som är expertis inom området varumärkesutvidgning. Slutsatser: Vi har genom analys och slutsats kommit fram till att identitet och image är två viktiga aspekter som ska finnas med vid en utvidgning av ett varumärke. Ett varumärke bevarar bäst sin image och identitet genom att hela tiden utgå ifrån dem vid utvidgning mot nya produktkategorier. Varumärken kan göra detta genom att använda en utvidgningsstrategi där de använder sig av sina egenskaper och attribut för att på ett bra sätt förmedla de rätta associationerna till varumärket och på detta vis vara värdeskapande för en produkt. Varumärken som tillämpar en utvidgningsstrategi bör välja en strategi som är lämpad för just det varumärket för att kunna bevara sin identitet och image. Slutligen bör ett varumärke kunna genomsyra dess identitet och image som har byggts upp av kärnvärdena när nya produktkategorier skapas för att bevara sina befintliga konsumenter samt att få nya konsumenter.

The purpose with this essay was to examine and bring a deeper comprehension about brands as a phenomenon. We also wanted to study if strong brands could develop in to strategic competition means and by that expand their market range. To do this we used a qualitative method. We started by gathering a theoretical basis. This gave us a platform, which helped us learn more about the subject, brands. To gather empiric material we carried out personal meetings through qualitative interviews. We interviewed six persons who all had a connection to brands and brand building. The persons we interviewed worked within their branch with building strong brands. Therefore they had expert knowledge and gave us researchers a new way of thinking about brands as a phenomenon. At the end of this essay the reader of this paper will have a stronger knowledge and understanding about brands and which factors that influences them.

Subject: This paper is about Brand Extension and if the process differs when a company extends its brand from a service to a product in comparison to an extension from a product to a product. As an example we have analyzed the mobile phone business and the mobile phone operators who launch their private branded mobile phones

Purpose: The purpose of this paper is to analyze how companies use brand extension from service to product as a part of their brand extension strategy.

Method: A literature study was done in the brand extension area, but also in the area of brands to have a deeper understanding for the subject. A qualitative study with interviews was combined with a quantitative survey study. On the basis of the theories we could analyze the collected data and fulfill the papers purpose.

Results: Important features and differences in services and products were identified and the importance of a strong brand identity before an extension. The consumers showed positive attitudes and reactions towards the companies brand extension strategies through the survey.

Sammanfattning – ”Hur uppnås framgång på lång sikt med varumärkesutvidgningar?” Frågeställning: - Hur kan Hennes & Mauritz's varumärkesutvidgning studeras och beskrivas för att ett företag inom klädbranschen ska kunna ta del av denna information och lyckas utvidga framgångsrikt på lång sikt?- Hur ställer sig konsumenter mot utökningar av ett varumärke? Syfte:         Syftet med denna uppsats är att studera varumärkesutvidgning ur ett långsiktigt perspektiv genom att analysera företaget Hennes & Mauritz. Detta genom att undersöka skillnader mellan det företaget vill förmedla med sina varumärkesutvidgningar och hur konsumenterna upplever det. Dessutom är syftet att ge rekommendationer till vad företag inom klädbranschen bör tänka på vid planer på vidareutvidgningar, samt att ge förslag på hur även H&M kan stärka sina vidareutvidgningar. Metod:         Uppsatsen är en kombination av kvalitativ och kvantitativ studie    där all empirisk material har arbetats samman med teoretiskt ramverk. Teorin behandlar varumärken och hur den är uppbyggd, samt varumärkesutvidgning med ett fokus på framgångsfaktorer. Empiriskt material består av tre intervjuer: personlig, e-post, samt enkätundersökning. Slutsats:          Det går att konstatera att anledningen till att många företag misslyckas med sina utvidgningar på lång sikt beror på att viktiga faktorer har förbisetts. Den största anledningen kan bero på att företag inte anpassar sina utvidgningar till det varumärket förmedlar, där en passform eller liknelse mellan produkterna är väldigt viktigt att uppnå för att lyckas utvidga på lång sikt. Respondenterna har visat en positiv ställning och öppenhet för utökningar av ett varumärke.
Abstract - ”How to achieve long term success with brand extensions?” Research questions:    - How can Hennes & Mauritz's brand extensions be studied and described in order that a company in the clothing industry could take advantage of this information and succeed to expand successfully over the long term?- What thoughts do consumers have of brand extensions? Purpose:       The purpose of this essay is to study brand extension from a long term perspective by analyzing the company Hennes & Mauritz. This by examining the differences between what the company wants to convey with their brand extensions and how consumers perceive it. Furthermore, the purpose is to provide recommendations to what companies in the clothing industry should take in consideration when planning further extensions, but also to provide suggestions on how even Hennes & Mauritz can strengthen their further extensions. Method:        The essay is a combination of qualitative and quantitative study in which all empirical material has been worked together with the theoretical framework. The theory deals with brands and how it is built, as well as brand extension with a focus on success factors. Empirical material consists of three interviews: personal, email and survey. Conclusion:   It is possible to conclude that the reason why many companies fail with their extensions is because the important factors have been overlooked. The main reason may be that companies do not adjust their extensions to what the brand conveys, where a fit or simile between the products is very important to achieve in order to succeed with extensions in the long term. Respondents have shown a positive attitude and openness for brand extensions.

The concept of brand equity emerged inthe eightiesto justify the long term value of marketing investments. Brand equity signify the value that a brand adds to a product and is the result of the marketing of a brand. One of the most widely used strategies to enhance brand equity is to do a brand extension, which means that a firm uses an established brand to introduce a new product to the market. At worst, a failed brand extension can damage the brand equity, which Vinjamuri (2008) claims that the brand Axe is currently in danger of doing. This January Axe launched an extention including products for both men and women for the first time and Vinjamuri claims that this can disappoint Axe´s former target group (men between 14 and 27 years old) (Newman, 2012).  In this thesis Axe´s brand equity among the extensions target group (men and women, age 14 to 27) in Sweden is studied to find out if the brand extension is likely to affect the brand equity in the target group. The research, that is mainly based on theory by Keller et al. (2008), is made through a comperative study of two groups, where one group is given information about the brand extension. The results of the research indicate that Axe's brand equity is neutral or negative among the target group and that the brand extension has no noticable impact on Axe´s brand equity.
Under 80-talet uppkom konceptet varumärkesvärde för att motivera det långsiktiga värdet av marknadsföringsinvesteringar. Varumärkesvärdet betecknar det mervärde varumärket tillför en produkt och är ett resultat av marknadsföring av varumärket. En av de mest använda strategierna för att stärka varumärkesvärdet är att genomföra varumärkesutvidgningar, vilket innebär att ett befintligt varumärke används för ett nytt marknadserbjudande. Om en varumärkesutvidgning misslyckas kan den i värsta fall skada varumärkesvärdet, något som Vinjamuri (2008) menar att varumärket Axe riskerar att göra i dagsläget. I januari i år lanserade Axe för första gången en varumärkesutvidgning som innehåller produkter för både kvinnor och män, vilket enligt Vinjamuri kan göra Axe:s tidigare målgrupp (män i åldern 14-27) besvikna (Newman, 2012). I denna uppsats undersöks Axe:s varumärkesvärde hos målgruppen (kvinnor och män i åldern 14-27 år) för utvidgningen i Sverige för att ta reda på om varumärkesutvidgningen kan tänkas påverka varumärkesvärdet hos målgruppen. Undersökningen som huvudsakligen utformats enligt teori ur Keller et al. (2008) görs genom en jämförande studie av två grupper varav den ena gruppen får information om varumärkesutvidningen. Undersökningens resultat tyder på att Axe:s varumärkevärde är neutralt eller negativt hos målgruppen och att Axe Anarchy inte har någon märkbar påverkan på varumärkesvärdet.
Linn Gustafsson, Emma Engqvist

Titel: Björn Borg slår ett slag för sportkläder. Författare: Pontus Andersson och Mattias Sjöö Institution: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet. Program: Civilekonomprogrammet Kurs: 4FE63E - Examensarbete i marknadsföring för Civilekonomprogrammet 30hp. Handledare: Richard Owusu Examinator: Bertil Hultén Frågeställning: Hur bör ett modeföretag kommunicera sitt varumärke i samband med en varumärkesutvidgning till nya segment? Syfte: Syftet med studien är att studera ett svenskt modeföretag i kontexten varumärkesutvidgning och marknadskommunikation. Studien syftar således till att undersöka marknadskommunikation i samband med en varumärkesutvidgning hos modeföretag för den Svenska marknaden. Uppsatsen skall således ge underlag för hur ett modeföretag påverkar uppfattningen av varumärken hos konsumenter genom marknadskommunikation. För denna studie undersöks modeföretaget Björn Borg vilka vi ämnar ge implikationer/råd till för sin varumärkesutvidgning, förslag som kan komma till nytta för andra modeföretag i liknande situationer. Metodik: Studien har genomförts i samarbete med Björn Borg där undersökningen antar en induktiv ansats med en kvalitativ undersökningsmetod. Data som ligger till grund för empiri har samlats in genom ett flertal intervjuer samt fokusgrupper med individer i Sverige. Resultat och slutsats: Resultatet visar att konsumenter upplever digital kommunikation som är individanpassad som positivt vilket bör utnyttjas vid varumärkesutvidgningar. Undersökningen visar att konsumenter nås av marknadskommunikation på digitala medier med fokus på sociala medier. När det finns positiva associationer till ett modervarumärke är detta något som bör utnyttjas vid utvidgning av ett modevarumärke till att inkludera sportkläder. Slutligen påvisar resultatet positivt på att använda sig av influencer marketing i sin marknadskommunikation genom exempelvis bloggare, idrottsprofiler och/-eller olika typer av förebilder för målgruppen. Begränsningar: Studien ämnar undersöka konsumenter för den Svenska marknaden vilket således begränsar studien till marknaden för Sverige. Teoretiskt och praktiskt bidrag: För denna studie är det teoretiska bidraget att digital marknadsföring som är individuellt anpassad upplevs som positiv hos konsumenter. Likväl har vi funnit att konsumenter idag inhämtar sin dagliga information från nya digitala medier vilket medför att traditionella kommunikationskanaler har kommit att bli förlegade. Således visar studien att marknadskommunikation via digitala medier i samband med varumärkesutvidgningar uppmärksammas hos konsumenten, exempelvis bör företag använda sig av influencers och/-eller individanpassad reklam för att nå ut till konsumenter i dagens samhälle. Det praktiska bidrag vi presenterar för fallstudieföretaget fokuserar på möjligheterna med att använda digital marknadskommunikation och då främst kommunikation på sociala medier och via influencers. Genom att öka mängden marknadskommunikation på digitala medier ser vi en god möjlighet att förbättra konsumentens uppfattning om det utvidgade varumärket Björn Borg. Nyckelord: Varumärke, varumärkesutvidgning, marknadskommunikation, marknadsföring, digital marknadsföring, identitet, image, differentiering, sociala medier, influencers
Title: Björn Borg strikes a hit for sportswear. Authors: Pontus Andersson & Mattias Sjöö Faculty: School of Business and Economics at Linnaeus University Programme: Business Administration and Economics Programme Course: 4FE63E- Degree Project in Marketing, The Business Administration and Economics Programme Supervisor: Lecturer Richard Owusu Examiner: Professor Bertil Hultén Research question: How should a fashion company communicate their brand in connection with a brand extension to new segments? Purpose: The purpose with this thesis is to study a Swedish fashion company in context with brand extension and marketing communication.  Thereby the thesis aims to study marketing communication associated with brand extension for a Swedish fashion company. The thesis will support how a fashion company can change consumer’s perception of the brand through marketing communication. In this thesis we will study the fashion company Björn Borg whom we aim to provide with implications for their brand extension, and suggestions for other fashion brands in similar situations. Methodology: The thesis has been created in cooperation with Björn Borg, with an inductive approach and a qualitative research method. The collection of the data is collected through interviews and focus groups with individuals in Sweden. Result and conclusions: The result shows that consumer’s values digital marketing communications with a more individually approach, which thereby should be used associated with brand extensions. The thesis shows that consumers are more easily reached by marketing communications through digital media with a focus on social media. The brand should use the positive associations the customers have towards the brand in order to include their sport clothes. It has also been proven through this thesis that using influencer marketing with bloggers, sportsmen or other types of role models is viewed as positive in relation to marketing communication.                                      Limitations: This thesis aims to study consumers on the Swedish market which therefore limits the study for Sweden and the Swedish market. Theoretical and practical contributions: The theoretical contribution from this thesis is that digital marketing which is individually customized is perceived positive from a consumer view. We have also detected that consumers today collects their daily information from digital media which results in a decreasing interest in traditional communication channels. The thesis shows that marketing communication via digital media in cooperation with brand extension gets the consumers attention, for instance should brands use influencers and/-or personalized commercials in order to reach out to consumers in today's society. The practical contribution we present for the case study company aims on the opportunity to use digital marketing communication and more specific communication by social media and influencers. By raising the amount of marketing communication on digital media we have detected a good opportunity improve consumers image of the extended brand Björn Borg. Keywords: Brand, Brand extension, Marketing communication, marketing, digital marketing, identity, image, differentiation, social media, influencers.

I denna kvantitativa studie undersöks möjligheterna för tre olika varumärken att utvidgas till nya produktkategorier. De tre studieobjekten är Lipton, Lätta och Knorr, som alla är hämtade ur företaget Unilevers varumärkesportfölj. Unilever har även bistått med en väsentlig del av den kvalitativa bakgrundsdata som lagt grunden för hur undersökningen har genomförts. Utifrån svaren från Unilevers representanter samt utifrån befintliga, vetenskapliga teorier inom området varumärkesutvidgning, har en webbaserad konsumentenkät förmedlats till 164 svenska konsumenter som har fått uttrycka sina åsikter om de tre aktuella varumärkena. Enkäten tog även upp sex stycken hypotetiska varumärkesutvidgningar vilka framför allt skulle utvärderas enligt parametrarna ”perceived quality” och ”fit” mellan det ursprungliga varumärket och utvidgningen. Tre av dessa utvidgningar var relativt närliggande det ursprungliga varumärket medan övriga tre utvidgningar förutsattes uppfattas som mer långtgående.

Syftet med analysen av de inkomna enkätsvaren var att förklara vilken potential de tre valda varumärkena hade att utvidgas till nya produktkategorier. Som underlag för denna analys användes en teoretisk modell som poängterade vikten av varumärkenas respektive positioneringsnivå för deras utvidgningspotential. Resultaten från enkäten kunde inte bekräfta denna modells giltighet men likväl kunde andra slutsatser dras från studien. Av de sex hypotetiska varumärkesutvidgningarna var Knorr Frysrätter och Lätta Ost de två som uppvisade högst potential gällande ”perceived quality” hos konsumenterna. Vidare konstaterades ett signifikant, positivt samband mellan graden av ”fit” och ”perceived quality”. Resultaten som framkom i studien mynnar ut i ett diskussionsavsnitt vari det resoneras kring resultatens betydelse och vad som i metoden hade kunnat göras annorlunda. Slutligen ges förslag på vilken framtida forskning inom varumärkesutvidgning som denna studie kan ge upphov till samt vilka rekommendationer rapportens författare har att framlägga till Unilever.

Förändringar i konsumenters smak, tekniska utvecklingar och tryck från konkurrenter leder till att företag inte kan förlita sig på gamla lyckade produkter. En förutsättning för att företag ska lyckas idag är att de ständigt utvecklar nya produkter för marknaden och många företag väljer att göra det genom varumärkesutvidgning. Innan en varumärkesutvidgning genomförs är det viktigt att fastställa klara och tydliga strategier. Inom livsmedelsbranschen sker cirka fyrtio procent av nya produktlanseringar via varumärkesutvidgning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om valet av strategier, vid två av O.Kavli AB:s produktlanseringar, har haft avgörande betydelse för produkternas framgång.

Uppsatsen är en kvalitativ studie med en beskrivande karaktär. Designen för insamlingen av primärdata var intervjuer som sedan analyserades med hjälp av de teoretiska resonemangen.

Uppsatsens studie indikerar att de strategier kring marknadsmixen som fastställs innan en varumärkesutvidgning i form av produktlanseringar har avgörande betydelse för lanseringens framgång. Studien omfattar endast två produkter inom livsmedelsbranschen och resultaten kan därför inte generaliseras för alla typer av varumärkesutvidgningar.

Det är idag vanligt med företag som använder sitt befintliga varumärke för att nå nya målgrupper för att öka sin lönsamhet. Ett sätt att göra detta är att introducera produkter i en ny prisklass, en så kallad vertikal brand extension. Problemet är det att det är oklart exakt hur detta påverkar konsumenternas uppfattning om varumärket och vilka faktorer som spelar roll. Denna uppsats behandlar prestigens påverkan på konsumenternas uppfattning av varumärket vid en vertikal brand extension för företag inom den högteknologiska sektorn. Anledningen bakom att vi har begränsat oss till den högteknologiska sektorn är att det saknas empiriska undersökningar som behandlat denna bransch. All föregående datainsamling och analysering har tidigare behandlat för många branscher samtidigt vilket lett till ett resultat som inte nödvändigtvis är rättvisande för den högteknologiska. Det finns teori som hävdar att det bör vara skillnad på branscherna men det saknas relevant data för att bekräfta detta. Vi har samlat in egen primärdata genom att hålla öppna gruppintervjuer med två fokusgrupper uppdelade i två ålderssegment. Vi har valt att utgå ifrån två välkända märken som uppfattas har olika hög prestige; Apple och Asus. Vår undersökning kommer fram till att varumärken som är uppfattade att ha hög prestige har lättare att gå upp i prisklass än ett företag som uppfattas ha lägre prestige. Omvänt så har ett företag som har låg prestige lättare att gå ner i prisklass än ett företag som har hög. Dessutom finner vi att fler och fler konsumenter köper datorer baserat på funktion vilket minskar vikten av prestige inom den högteknologiska sektorn.
Every so often companies take use of their brand equity to expand to new markets and target audiences. A common strategy to do so is to introduce products in a different price class, also known as vertical brand extensions. The problem is that it is unknown how this affects the consumer’s evaluation of the brand and which factors that contributes to this effect. This thesis deals with the effects of prestige on consumer’s evaluation of vertical brand extensions in the high-technology sector. The reason for choosing the high-technology sector is that there is a lack of empirical research dealing with it separately. All recent data and analysis includes a wide variety of sectors which has resulted in conclusions that may not be relevant for the sector of our interest. Theory exists that argue that there should be a difference between these sectors but there is no evidence to prove this. We have collected our own primary data by conducting two open group interviews with two focus groups divided into two age segments. The research and questions have been formed around a couple of well-known brands; Apple and Asus. Our conclusion is that highly prestigious brands have a higher probability to succeed at introducing more expensive products than a brand with lower prestige. Brands with lower perceived prestige may likewise have a higher probability to succeed at introducing a cheaper product than their higher-prestige counterparts. Furthermore we find that more consumers base their buying decision on function rather than prestige which reduces prestige’ relevance within the high-technology sector.

Varumärkesutvidgning är i dag en trend inom affärsutveckling, då metoden underlättaringången på nya marknader. Utvidgningar är dock ingen genväg till en garanteradpublikframgång. Om utvidgningen ska fungera måste den struktureras så att den framstår somsjälvklar i konsumentens huvud, förutsatt att man vill att utvidgningsprodukterna ska köpas.Många är företagen som lyckats med sin utvidgning men många är även de som misslyckats,och som med det fått betala ett högt pris för lärdomen. I takt med att utvidgningsstrategiernahar ökat bland företag, är det också många som glider in på närbesläktade marknader, eller påhelt andra branscher. Varumärket får då fungera som en garant för den nya produkten. Utifråndet har företagsnamnet fått en huvudroll att spela, både för företag såväl som förkonsumenter. Eftersom det vi köper indirekt får en betydelse för oss själva, och för andragenom det varumärket symboliserar. Produkten är således så mycket mer i dag än en fysiskvara. Det är en känsla, och en visualisering av köparens livsstil. Det transcendenta varumärketanvänds därför som en plattform när företaget branschglider.Syftet med studien är att undersöka och beskriva branschglidningens spelregler. Samtanalysera om livsstil kan komma att påverka branschutvidgningar inom mode- ochmöbelbranschen. Ralph Lauren och Lexington är båda aktörer på livsstilsmarknaden.Företaget Chilli karakteriseras som en diversehandel, men gemensamt för de tre företagen äratt de alla har branschglidit. Därför känns det intressant att ta reda på om livsstil kan påverkakundens acceptans av en ny kategori.Uppsatsen består av en kvalitativ studie med en deduktiv metodansats. Vilket innebär attutgångspunkten varit från teoristudier, även fast empirin och den teoretiska referensramen ipraktiken bearbetats sida vid sida. Studiens teoridel behandlar varumärkets territorium ochvarumärkets betydelse för varumärkesutvidgningar. Medan empiridelen undersökeracceptansen för utvidgningsprodukter i korrelation med vanligt varumärke vs. livsstilsföretag.Det är först efter en introduktion på marknaden som det syns om varumärkesutvidgningenkommer att lyckas. Företag kan emellertid ändå i förväg pröva branschglidningens chanser,genom att analysera de basfaktorer som avgör hur kunden kommer att ta emotvarumärkesutvidgningen. Studien visar att identiteten måste föregå imagen eftersom det ärföretagets varumärke som bestämmer vad som faktiskt är en möjlig branschglidning.

In recent years esports has evolved from strictly being a hobby of playing videos games for many to becoming a highly commercialized and professionalized sport. Nowadays, there are more unique viewers of the largest esport competitions than physical sport events like the NBA finals or the Super Bowl. With this growth, the field of esports has come under the radar for professional football clubs and several football clubs has made brand extensions into the field. The study has identified a gap of knowledge of why professional football clubs in Sweden extend their brand to the esport. Hence, the purpose of this study was to increase the understanding of how professional football clubs, on an elite level, can affect their brand through creating esports teams as brand extensions. Results show that professional football clubs can benefit from positive short - and long term effects by brand extensions to esports as well as enhance the brand equity of the sportclub. The football clubs suggest brand extensions to esports such as FIFA is logical to the clubs as the sports are much alike, which minimizes the risk, but also reduce the opportunities as FIFA is a relativity unpopular game, results show. However an brand extension to esports further away from the core of the football clubs was not an option at this point. The paper contributes with a introduction to the phenomenon that is esports and its effects on professional football clubs on an elite level, however we acknowledge that there is more research to be done in the field.
På senare år har e-sport utvecklats från att vara en fritidsaktivitet utövad genom tv-spel till att bli ett högt kommersialiserat och professionaliserat sätt att tävla. Nuförtiden har esportens största tävlingar fler unika tittare än de största fysiska idrottsevenemang som NBA-finalen eller Super Bowl i USA. Tack vare denna utveckling, har e-sporten fått uppmärksamhet av professionella fotbollsklubbar och ett flertal fotbollsklubbar har genomfört varumärkesutvidgningar till e-sporten. Studien har identifierat en kunskapslucka om varför professionella fotbollsklubbar i Sverige valt att utvidga sin verksamhet till att omfatta e-sporten. Med stöd av detta, är syftet med studien att öka förståelse för hur svenska fotbollsklubbar på elitnivå kan påverka sitt varumärket genom att starta e-sportlag. Resultatet visar att professionella fotbollsklubbar anser sig kunna uppnå kort- och långsiktiga fördelar genom att varumärkesutvidga till e-sporten samt bidra till att öka fotbollsklubbens totala varumärkeskapital. Resultatet visar även att varumärkeutvidgningar till e-sporten och FIFA har en logisk koppling till fotbollen tack vare dess likheter, vilket minskar risken för misslyckande men även reducerar möjligheterna med satsningen. Detta förklaras vara då FIFA inte anses vara ett så populärt spel i dagsläget. Däremot har det visats att varumärkesutvidgningar till e-sportspel mer distanserade från kärnverksamheten inte var ett alternativ. Uppsatsen bidrar med en introduktion till fenomenet e-sport och dess påverkan på professionella fotbollsklubbar på elitnivå samtidigt som vi erkänner att det finns ytterligare forskning att göra inom fältet.

Att varumärken utvidgar sig är inget nytt fenomen, däremot börjar det bli allt vanligare med varumärkesutvidgningar mot banktjänster. Varumärken som ICA, Skandia och IKEA har redan utvidgat sina varumärken till att även erbjuda banktjänster. Trots den omfattande

forskningen om varumärken och varumärkesutvidgningar mot nya varor och tjänster finns det knappt någon alls forskning om varumärkesutvidgningar mot just bankmarknaden. I detta arbete försöker författarna att förklara vad som påverkar utvärderingen av en varumärkesutvidgning mot bankmarknaden.

Syftet med denna uppsats är att utveckla en modell för vad som är viktigt i en utvärdering av en varumärkesutvidgning mot bankmarknaden. Detta genom att utgå från Aaker och Kellers modell från 1990 för sedan utveckla den med variablerna varumärkeskapital, varumärkesförtroende och uppfattad risk.

För att kunna se vilka komponenter som är viktiga vid en utvärdering av en varumärkesutvidgning mot banktjänster, har författarna utefter vissa förbestämda kriterier valt tre varumärken. Dessa tre varumärken är Google, Apple och Coca-Cola. I undersökningen kommer dessa varumärken att fiktivt utvidga sina varumärken mot banktjänster. Ur detta uppstår de fiktiva varumärkena Google Bank, Apple Bank och Coca-Cola Bank.

Studien som genomförs i arbetet är en kvantitativ enkätundersökning, där respondenternas attityder mot de tre varumärkena och deras fiktiva utvidgningar mot banktjänster undersöks. Enkäten är baserad på och avser att mäta de fyra faktorerna i den utvecklade modellen.

Resultaten från undersökningen visar att endast faktorerna passning och uppfattad risk visar på ett statistiskt signifikant samband med utvärderingen av en varumärkesutvidgning mot banktjänster. Från den utvecklade modellen som undersökning avsåg att mäta kan därför de

resterande faktorerna än passning och uppfattad risk tas bort. Det vill säga att varumärkeskapitalet, varumärkesförtroendet, uppfattad kvalitet och svårighet inte visar på något statistiskt samband med utvärderingen av en varumärkesutvidgning mot banktjänster och därför inte kan vara med i den utvecklade modellen.

Intresset för lyxprodukter har ökat runt om i världen vilket också blivit allt mer framträdande i Sverige. Marknaden för lyxprodukter har de senaste åren förändrats och banat väg för en ny kategori av lyx tillgänglig för en globalt växande medelklass. Den nya kategorin benämns ofta som new luxury vilket innebär en åtkomlig kategori av statusgivande produkter som är lägre i pris än de traditionella lyxprodukterna. Allt fler lyxföretag väljer att expandera för att kunna nå en bredare kundbas och tillämpar därför produktlinjeutvidgning eller varumärkesutvidgning. En alltför omfattande expandering kan dock innebära risker eftersom den uppfattade exklusiviteten hos ett lyxföretag kan gå förlorad. Många underlinjer riktar sig mot en yngre kundbas och Generation Y har visat sig vara en fördelaktig målgrupp att rikta sig mot på lyxmarknaden.Denna studie har som syfte att bidra med teoretisk kunskap kring vilka lyxprodukter svenska kvinnor av Generation Y konsumerar och vilka attityder och värderingar de har kring lyxkonsumtion och lyxvarumärken inom kategorierna traditionell lyx och new luxury. Det tycks finnas en brist på forskning i Sverige som behandlar kopplingen mellan Generation Y och lyxkonsumtion, varvid denna studie fyller en viktig kunskapslucka. Åtta semi-strukturerade intervjuer utfördes med kvinnor i åldrarna 20-26 som är konsumenter av lyxprodukter. Resultaten visar att svenska kvinnor av Generation Y främst konsumerar lyxprodukter i form av accessoarer och framförallt handväskor. Det framgår även att överexponering av ett lyxvarumärke frammanar negativa attityder och att de lätt tröttnar på det om de ser det för ofta och om det används av personer utanför deras referensgrupp. Utifrån kategoriseringen av traditionell lyx och new luxury kan vi se att svenska kvinnor av Generation Y är medvetna om skillnaderna mellan kategorierna. Dock gjorde de inte någon medveten skillnad mellan underlinjer och modervarumärken vilket innebär att dessa delar samma image och kvalitetsuppfattning hos svenska kvinnor av Generation Y.