Academic literature on the topic 'Väsentlig betydelse'

Den tekniska utvecklingen går fort framåt och tillgång till en fungerande och snabb internetuppkoppling blir allt viktigare. Inom de närmaste åren kommer en stor del av Sveriges befolkning och företag att få tillgång till snabbt bredband via fiber. I vissa delar av landet finns inte tillräckligt stort kundunderlag för att det ska vara lönsamt för operatörerna på marknaden att ta initiativ till utbyggnaden. I dessa områden är det upp till fastighetsägarna själva att gå samman och att på egen hand se till att fiberutbyggnaden blir av. Fastighetsägarna kan i dessa fall välja att organisera sig i en gemensamhetsanläggning. Syftet med detta examensarbete är att undersöka om bredband via fiber kan vara av väsentlig betydelse för en fastighet. Om bredband via fiber är av väsentlig betydelse kan en fastighet anslutas till en gemensamhetsanläggning för bredband mot fastighetsägarens vilja och utrymme för ledningar kan upplåtas utan stöd av en överenskommelse med markägaren. För att väsentlighetsvillkoret ska vara uppfyllt krävs att fastigheten har ett påtagligt behov av nyttigheten. Vi gör bedömningen att en bostadsfastighet har ett påtagligt behov av möjlighet till en fungerande internetuppkoppling. Finns det tillgång till fungerande alternativa lösningar måste det visas att bredband via fiber är den ekonomiskt mest fördelaktiga lösningen för att väsentlighetsvillkoret ska vara uppfyllt.

Inledning: Frågor angående hållbar utveckling har getts allt mer utrymme i dagens samhälle. Större bolag ska från och med räkenskapsår 2017 enligt lag upprätta en hållbarhetsredovisning. Redovisning av hållbarhet syftar till att förse företags intressenter med användbar information, dock tyder tidigare studier på ett gap mellan företagens utgivning av information och intressenternas informationsbehov. Vidare har tidigare studier även visat svårigheter för företag att avgöra målgruppen för redovisningen.   Syfte: Syftet är att beskriva och analysera intressenternas betydelse för företagen i hållbarhetsredovisningens framställningsprocess. För att nå syftet är första steget att identifiera vilka intressenter företag riktar sin hållbarhetsredovisning mot.   Metod: För att uppfylla studiens syfte har vi utgått från en abduktiv metod. Vidare har vi genomfört en kvalitativ studie och samlat in empiriskt material genom intervjuer med fyra olika företag, som komplement till intervjuerna har vi även studerat företagens hållbarhetsredovisningar.   Slutsats: Vi har identifierat både interna och externa intressenter som företagets viktigaste målgrupp för redovisningen, vilka är kunder, medarbetare, myndigheter, ägare och leverantörer. Motiven bakom och målgruppen för hållbarhetsredovisningen påverkar vilken information som är väsentlig att presentera. Däremot visar vår studie att företagen enbart tenderar att redovisa sin interna syn på hållbarhetsarbetet vilket påverkar externa intressenters användbarhet av redovisningen. Vi tror även att företagen fokuserar för mycket på hur den fysiska rapporten ska sammanställas och således missar att samverka med intressenterna för redovisningen.

I samband med fastighetsaffärer har ansvaret mellan parterna delats upp så att köparen ansvarar för faktiska fel medan säljaren svarar för andra typer av fel. Köparen har dessutom en långtgående undersökningsplikt för fel som denne inte har möjlighet att senare påkalla mot säljaren. Säljaren har å sin sida en upplysningsplikt som dock inte är generell utan omfattar endast vissa fall. I samband med domen i NJA 2007 s 86 kom frågan om felets väsentliga betydelse för köparen och själva köpet som sådant upp. Tyvärr gjorde HD ingen utförligare utredning av vad som skulle bedömas eller omfattas av begreppet. Till följd av att rättpraxis saknar en utförlig förklaring kring vad som ska omfattas av begreppet väsentlig betydelse trots att det vid flera tillfällen använts i både rättspraxis och doktrinen har detta utgjort grunden för den här uppsatsen. Uppsatsen är framförallt baserad på uppgifter från aktuella rättsfall och doktrin för att genomföra en utredning kring begreppet, dess omfång och kriterier för att begreppet ska kunna vara tillämpligt. Efter den genomförda utredningen står det klart att det finns vissa kriterier som omfattas i bedömningen om felet är av väsentlig betydelse för köparen. Inget av kriterierna som kommit fram kan på egen hand användas för att bedöma begreppet utan dem är beroende av varandra. Dessa kriterier är inte absoluta utan varierar beroende av köparens och fastighetens unika karaktärer. Några av kriterierna är av mer objektiv karaktär och kan bedömas utifrån fastigheten medan andra kriterier är ytterst beroende av den specifika köparen och dennes krav gällande standarden på fastigheten och blir därav av en mer subjektiv karaktär
In connection with a property transaction there are some responsibilities that have been split up between the parties. The buyer of the property has a responsibility to investigate the property before to find out factual errors in the property. On the other side the seller has a kind of responsibility to inform the buyer and the seller is also responsible for other kinds of errors in the property. The buyer of the property do by law not have the right to refer a factual error against the seller that the buyer is supposed to find during the examination of the property at hand. Due to the ruling by the Swedish supreme court in the case NJA 2007 s 86 have the question about an errors essential reason for the transaction and the specific buyer occurred. The Swedish Supreme Court does not investigate further into this why this is the subject of this thesis. The investigation in this thesis have been done by looking into case law from the Swedish courts since there is not much information about the subject to find in the Swedish legislation. The investigations finds out that there are some criteria that need to be evaluated in connection to if a factual error is of essential reason for the buyer and the transaction. There are some criteria that are of a more objective level close to the actual property. On the other side there are also some criteria that are of a more subject material and closely linked to the actual buyer of the property. According to the investigation it is not possible to give an exact ruling about the subject due to the fact that every property and potential buyer is unique.

In Sweden a person is either unlimited or limited liable to tax. It is important to define this status since the consequence of being unlimited liable to tax according to chapter 3 § 8 Swedish income tax law (1999:1229) is imposed tax on every revenue from Sweden and overseas. When deciding the fiscal status Sweden uses the principle of domicile which makes the home of the taxable person important.

Despite domilication in another country a person can be considered to have such bonds to Sweden that they still should be unlimited liable to tax here. During the development of the Swedish communal tax law (1928:370) the term essential linkage was introduced. There are numerous factors which can affect this assessment but in case-law some factors have been considered more important than others. Amongst these are residence which is adopted for year-round use and practice business operations here or being economical engaged here by having assets that, directly or indirectly, gives the beneficiary a vital influence in business operations.

Concerning residences there are clear guidelines. By the inquiry of case-law in recent years you can draw the conclusion that permanent residences which are retained after migration always leads to essential linkage while secondary residences never does so.

Regarding economical commitment the actual influence over a business operation is of importance for the assessment. A shareholding of ten percent does not lead to essential influence. An upper limit which directly leads to essential influence is not established. The opinion considering the relation between essential influence and prime linkage has prior to a decision made by the Swedish taxation committee been that one leads to the other. This is now uncertain.

Genom anläggningslagen och fastighetsbildningslagen kan servitut för väg upplåtas. Lagstiftaren klargör att servitut för väg enligt anläggningslagen ska tillämpas när det är fråga om en fristående åtgärd där en fastighet har behov av väg för transport till och ifrån fastigheten och att fastighetsbildningslagens bestämmelser ska tillämpas när vägfrågan ska lösas i samband med en fastighetsreglering. Någon begränsning att tillämpa anläggningslagen i samband med fastighetsreglering finns dock inte uttryckligen i lagen. Denna studies syfte är att utreda hur prövningsförfarandet sker i respektive lagstiftning för att på så vis utreda eventuella likheter och skillnader. För att uppnå studiens syfte studeras lagtext, förarbeten och rättsfall för att klargöra hur lagstiftaren har tänkt att lagstiftningen ska tillämpas. Dessutom studeras förrättningsakter och förrättningslantmätare intervjuas. Intervjuernas syfte är att klargöra hur en förrättningslantmätare arbetar i den här typen av frågor. Studien omfattar endast officialservitut. För att besvara studiens frågeställningar har tre olika metoder tillämpats. kvalitativ-, kvantitativ- och juridisk metod. De akter som har genomgåtts och de intervjuer som har genomförts har avgränsats till Västra Götaland framförallt för att underlätta att genomföra intervjuerna på plats för ett personligt möte. Efter analys av genomgången lagtext och förarbeten kom studien fram till att rekvisitet väsentlig betydelse i anläggningslagen är dispositivt. Av 47 granskade anläggningsakter framgick att 31 grundades på en överenskommelse. I 20 av dessa 31 akter hade väsentlig betydelse motiverats, något som enligt studiens slutsats av lagstiftningen egentligen inte behövs. I resterande 16 anläggningsakter motiverades väsentlig betydelse i samtliga fall. 50 fastighetsregleringsakter granskades och av dessa motiverades väsentlig betydelse i 27av akterna. Vilket egentligen ska ha motiverats i samtliga fall. Intervjuerna visade att samtliga intervjupersoner var av åsikten att väsentlig betydelse alltid ska prövas oavsett vilken lagstiftning som servitutet upplåts genom. Sammanfattningsvis tyder studien på att det finns en skillnad mellan lagstiftningarna för upplåtelse av servitut men trots detta tillämpas de i princip likadant av förrättningslantmätare. Generellt tycks inte någon skillnad göras mellan de två lagstiftningarna vid prövningen av rekvisitet väsentlig betydelse.
Through the Joint Facility Act and the Property Formation Act easement for road can be granted. The legislature makes clear that the easement road according to the Joint Facility Act would apply in the case of an independent action for which a property in need of a road for transport to and from the property, and the Property Formation Act would apply when the easement would be granted in connection with a property realloment. There is no explicit restriction to apply the Joint Facility Act in connection with a property reallotment. The aim of this study is to investigate how the review procedure is conducted in the individual laws in order to thereby investigate possible similarities and differences. In order to achieve the aim of the study, the legal text, preparatory work and court cases is examined. In order to interpret what the legislature intended and when the laws should be applied. Thereafter the cadastral files where reviewed and interviews with cadastral surveyors were conducted. This in order to compare how the laws are meant to be applied and how they are applied by cadastral surveyors. To answer the study questions three different methods has been applied. The applied methods are qualitative -, quantitative- and legal method. The files have been reviewed and the interviews that have been conducted have been limited to Västra Götaland, primarily to facilitate conduction of the interviews in person. After completing the analysis of the legal text and its legislative history the study came to the conclusion that the condition "essential importance" in the Joint Facility Act is an optional provision. The study shows that of 47 joint facility files, 31 were are based on an agreement and "essential importance" was motivated in 20 of these 31 acts. This is not really needed according to the conclusion of the legal text. In all the remaining 16 joint facility files "essential meaning" is motivated. Of the 50 property reallotment files that was reviewed "essential meaning" was motivated in 27 files. The interviews showed that all the respondents were of the opinion that "essential importance" is always to be tried regardless of the legislation and is to be viewed as the same condition. In summary, the study indicates that there is a difference between how the two acts should be applied and how it is actually applied by the cadastral surveyors. The application of the two laws by the cadastral surveyors is very similar.

I anläggningslagen finns möjlighet att, under vissa förutsättningar, genom tvång inrätta en gemensamhetsanläggning samt ansluta en fastighet till denna. Ett villkor till skydd för enskilda intressen är väsentlighetsvillkoret, 5 § AL, vilket innebär att en fastighet enbart får tvångsanslutas till en gemensamhets-anläggning om anläggningen är av väsentlig betydelse för fastigheten. I teorin kan det dispositiva väsentlighetsvillkoret sägas eftersträva en utformning som ska efterlikna frivilliga överenskommelser. Utöver effektivitetsmotiv för väsentlighetsvillkoret, bör det även finnas rättviseskäl som de deltagande fastighetsägarna själva skulle ha godtagit i en förhandlingssituation.
 Tvångsanslutningar till följd av ett uppfyllt väsentlighetsvillkor sker idag för olika typer av ändamål för att tillgodose gemensamma behov. I vissa avseenden tycks dock tvångslagstiftningen, avseende väsentlighetsvillkoret, ha gått för långt. I denna studie utreds och granskas utformningen, innebörden och tillämpningen av väsentlighetsvillkoret, genom att studera gällande rätt, förarbeten respektive rättspraxis. Studien ifrågasätter tvångslagstiftningen avseende huruvida vissa ändamål är tillräckligt välgrundade för att kunna omfattas av villkoret. Därtill behandlar studien huruvida det är rättvist att tvångsansluta en fastighet till en gemensamhetsanläggning utifrån olika betraktelsesätt på rättvisa. 
 Anläggningslagen har historiskt vuxit fram och utvecklats efter vad som gällt tidigare för gemensamma anläggningar. Utformningen av väsentlighets-villkoret resulterade i att kraven vid tvångsanslutningar blev mildare då kravet i den tidigare lagstiftningen, LGA, ersattes av väsentlig betydelse. Trots att samhället utvecklas och att ändamålen för väsentlighetsvillkorets tillämpning utvidgas till följd av det, bör dock inte kraven vid tillämpningen förändras eller förmildras utan anledning.
 För att en gemensamhetsanläggning ska anses vara av väsentlig betydelse ska ändamålet för anläggningen utgöra ett påtagligt behov för fastigheten. Vad som utgör ett påtagligt behov kan i stor utsträckning motsvara mer grundläggande behov, det innebär dock inte att ett grundläggande ändamål alltid uppfyller väsentlighetsvillkoret då prövningen av villkoret påverkas av ett antal variabler som bör beaktas i respektive fall. 
 Synen på statliga ingrepp i form av en tvångsanslutning av en fastighet till en gemensamhetsanläggning skiljer sig åt beroende på vilket rättviseteori som appliceras på frågan om rättvisa. Det slutliga svaret på vad som är en rättvis tillämpning av väsentlighetsvillkoret blir dock nödvändigt subjektivt. 
 För att begränsa en utvidgad tillämpning av väsentlighetsvillkoret till följd av en mildare utformning krävs en skärpning av paragrafens utformning. Det skulle minska risken för att möjligheten, att genom tvång ansluta en fastighet till en gemensamhetsanläggning, överutnyttjas.
The Joint Facilities Act provides for the possibility to constitute joint facilities and the possibility to connect properties to these under certain conditions. A condition for the protection of individual interests is the provision of substantial importance, § 5 Joint Facilities Act, which means that a property can only be forced to a joint facility if the facility is of substantial importance for the property. In theory, the configuration of the dispositive provision of substantial importance is aimed to emulate voluntary agreements. Beyond efficiency motives for the provision of substantial importance, there should also be reasons based on justice that the participating property owners would have accepted themselves in a negotiation situation.
 Forced connections are currently taking place for different types of purposes to meet common needs. In some respects, however the compulsory legislation in terms of the provision of substantial importance seems to have provision of substantial importance is examined by studying the regarding law, the preamble of the law and jurisprudence. The study questions the forced legislation regarding whether certain purposes are sufficiently well founded to qualify for the condition. Additionally, it is considered whether it is fair to force a property to a joint facility based on different approaches to justice.
 The Joint Facilities Act has historically grown and developed in accordance with what previously applied to joint facilities. The configuration of the provision of substantial importance resulted in that the requirement for forced connections became milder when the concept in the previous legalisation, LGA, was replaced with substantial importance. Although the community is under development and the application of the provision of substantial importance for different purposes is expanded as a result, it should not result in a change or mitigation of the requirements of the application.
 For a joint facility to be of substantial importance for a property, the purpose of the facility must be a significant need. What constitutes a significant need may, to a greater extent, correspond to a more basic need but it does not mean that a joint facility for a basic purpose can always meet the provision of substantial importance as the trial depends on a number of variables that should be considered in each juridical case.
 The view of government intervention in form of a forced connection of a property to a joint facility differs depending on the theory of justice. However, the final answer to what is a fair application of the provision of substantial importance becomes necessary subjective.
 To limit an extended application as a result of a milder configuration of the current provision of substantial importance, a sharpened configuration of the provision is required. This would reduce the risk of over exploiting the possibility of connecting a property to a joint facility by coercion.

Tidigare studier inom området väsentlighet i hållbarhetsredovisning och väsentlighetsanalyser visar på både möjligheter och begränsningar med en väsentlighetsanalys. I tidigare studier har det framkommit tre problematiska områden i samband med företags väsentlighetsanalyser. I denna studie ligger fokus på ett problemområde och det är obalans mellan rapporterade väsentliga områden i hållbarhetsrapporter med väsentlighetsanalys respektive utan. Syftet med studien är att bidra till förståelsen för hur företag över tid identifierar och prioriterar väsentliga hållbarhetsfrågor samt förklara väsentlighetsanalysens betydelse för vilka frågor som identifieras och prioriteras som väsentliga inom hållbarhet. De två utvalda företagen vars hållbarhetsrapporter har studerats är verksamma inom energibranschen och telekommunikationsbranschen. För att svara på forskningsfrågorna har en kvantitativ innehållsanalys med kvalitativa inslag valts som verktyg för att analysera det empiriska materialet. I den kvantitativa innehållsanalysen gjordes några kvalitativa tolkningar, där ords betydelse tolkades. Studiens resultat visade att företagens regelbundna väsentlighetsanalyser leder till en jämn fördelning mellan rapporterade väsentliga områden. Studien visar också att regelbundet genomförda väsentlighetsanalyser och dialoger med flera intressentgrupper kan vara en framgångsrik strategi för att uppnå balans mellan rapporterade väsentliga områden. En analys av studiens resultat grundar sig på studiens teoretiska referensram. Två teorier tillämpas i studiens analys, nämligen legitimitetsteorin och intressentteorin. Analysen visar en tendens till att det ena företaget riktar sig till samhället och det andra företaget till några starka intressentgrupper. Båda strategierna kan leda till balans mellan rapporterade väsentliga områden. Studien indikerar att det är möjligt för företag att uppnå balans mellan rapporterade väsentliga områden.

År 2014 trädde tre upphandlingsrättsliga direktiv i kraft, LOU-direktivet 2014/24/EU, LUF- direktivet 2014/25/EU och LUK-direktivet 2014/23/EU. I samtliga direktiv har det införts bestämmelser om ändring i kontrakt under löptiden. Vid väsentlig ändring krävs att nytt upphandlingsförfarande genomförs. Det är inte självklart när en ändring i kontrakt är att se som väsentlig. Organisatoriska förändringar hos leverantören kan i vissa fall betraktas som ändring i kontrakt. När en organisatorisk förändring av betydelse genomförts, betraktas det som ett byte av avtalspart. Ett byte av avtalspart är vanligen att se som en sådan förändring som kräver nytt upphandlingsförfarande. I direktiven har det införts bestämmelser om leverantörsbyte, vari några organisatoriska förändringar är uppräknade som godtagbara. Liknande bestämmelser om byte av beställare saknas. Vid organisatoriska förändringar är det viktigt att identiteten för den part som genomgår förändringen förblir densamma, eller i stort densamma, som den ursprungliga identiteten. Om det säkerställts att identiteten är densamma, eller kan liknas vid den ursprungliga identiteten, bör vidare en bedömning göras i enlighet med väsentlighetskriteriet. Att en bedömning genomförs i enlighet med väsentlighetskriteriet är avgörande för huruvida nytt upphandlingsförfarande krävs. Väsentlighetskriteriet framtogs av EU-domstolen genom Pressetext-målet. Kriteriets tre huvudfaktorer ska beaktas, dessa är (1) nya införda villkor som hade ändrat utgångsläget för andra anbudsgivare vid upphandlingstillfället, (2) betydande utökning av kontraktet och (3) om den ekonomiska balansen skiftat till förmån för leverantören. I uppsatsen påvisas att det finns en yttre ram avseende vilka ändringar som är att betrakta som väsentliga. Denna yttre ram utgörs av de grundläggande EU-rättsliga principerna om transparens och likabehandling. Vidare bör även proportionalitetsprincipen beaktas. även kontraktets komplexitet och löptid är av betydelse, eftersom dessa kan vidga ramen för tillåtna ändringar i kontrakt.