Academic literature on the topic 'Västerländsk syn'

ENGLISH ABSTRACT: Mindfulness can be found in three distinctly different settings in Sweden: therapeutic, commercial and religious. Its greatest expansion can be found within in the Swedish health care system, where mindfulness-based therapies and interventions can be used, and among private operators selling mindfulness courses to both public and private sectors. Here, mindfulness is decontextualised and detraditionalised and presented as a universal life-skill without any religious belonging. Although with a difference: the therapeutic use of mindfulness encourages the individual to delevop metacognition and the ability of decentering, while the commercial use of mindfulness puts greater emphasis to sensory experiences. In the religious context, sati (the Pali term translated into mindfulness) is an integral part of a Buddhist soteriologiskt system aiming at freeing the individual from worldly bonds. This shift in conceptualising mindfulness reflects a general trend in Western countries where spirituality replaces religion.SVENSK RESUMÉ: Mindfulness återfinns i tre distinkt olika sammanhang i Sverige: terapeutiska, kommersiella och religiösa. Sin största spridning har mindfulness fått i sekulära och nyreligiösa former som återfinns inom svensk sjukvård där mindfulnessbaserade terapier integrerats i behandlingar och hos privata aktörer som säljer mindfulnesskurser till både offentlig och privat sektor. Här har mindfulness avkontextualiserats och presenteras som en allmänmänsklig färdighet utan kopplingar till religion, dock med skillnaden att det terapeutiska användandet tycks syfta till att individen utvecklar decentrering och metakognition, medan det kommersiella användandet i större grad betonar sinnesupplevelser. I religiösa sammanhang utgör sati (palitermen som kommit att översättas med engelskans mindfulness) en integrerad del i ett soteriologiskt system som syftar till att individen frigör sig från världsliga bindningar. Begreppsglidningen reflekterar en generell utveckling i västerländska länder där andlighet ersätter religion.

I den här artikeln utgår vi från religionsämnets reformering 2011 med syfte att ringa in vad ett mer faktabaserat och rationellt förhållningssätt till andra religioner samt vad företrädet för kristendom kan betyda för ämnets fostrande roll och uppgift på gymnasie­skolan. För att förstå vad ämnets innehåll och syfte innebär som en del i formandet av den önskade samhällsmedlemmen, utgår vi från Popkewitz förståelse av alkemi och analyserar ämnet i ett historiskt och teoretiskt perspektiv. Genom en konceptualisering av ämnet över tid identifieras fyra vågor som format ämnet: en konfessionell våg, en objektiv våg, en osäker våg och en våg som benämns objektiv 2.0. Den första vågen karaktäriseras av ett väl avgränsat kristendomsämne med tydligt syfte och innehåll. Den önskade eleven är ett lydande och underdånigt barn med rötter i den kristna läran. Den andra vågen förstås bäst utifrån sin objektiva orientering. Den önskade eleven är vidsynt och tolerant med en god förståelse för kristendom och andra religioner samt existentiell pluralism. Den tredje vågen visar ett religionskunskapsämne med stor spännvidd och gränslöst innehåll. Den önskade eleven är vidsynt med god förståelse för religiös och existentiell mångfald förankrat i en kristen tradition och västerländsk humanism. Den kristna underströmmen når i och med den fjärde vågens inramning återigen ytan. Inramningen och avgränsningen sker genom ett fokus på faktakunskaper och ett vetenskapligt-rationellt förhållningssätt samt förståelse för religion som ett socialt snarare än ett existentialistiskt fenomen. Vi avslutar artikeln med att diskutera några didaktiska implikationer relaterade till reformen 2011. Nyckelord: religionskunskap, alkemi, socialisation, läroplan, didaktik

Syftet med denna studie var att analysera lärares hur lärare förhåller sig till den icke-västerländska historians plats i det gymnasiala klassrummet. Frågeställningen delades upp i fyra frågor. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade samtalsintervjuer av tre historielärare. Detta gjordes med en fenomenografisk ansats för att undersöka lärarens syn på icke-västerländsk historia. Bearbetningen av texten gjordes genom en interaktiv process och analysen som amvändes i studien var en meningskoncentrerad analys, med självförståelse som tolkningskontext. I diskussionen diskuteras resultatet och analysen genom den eurocentriska dikotomin. I resultatet beskrivs den icke-västerländska historian som inte lika viktig som den västerländska. Det råder dock oenighet mellan lärarna om den faktiska plats som denna nyss nämnda historia är tillräcklig eller inte. I frågan om vilka händelser som prioriteras finns det en enighet om att den icke-västerländska historia behandlas oftast då Västerlandet är i kontakt med den. Den icke-västerländska historian undervisas också genom andra upplägg såsom tematiseringar, Pm, diskussioner eller korta redovisningar av läraren. I frågan som berör faktorer som påverkar undervisningsinnehållet blir ämnesplanen, elevsammansättning och den faktiska kunskapen och intresset hos läraren de faktorerna som lärarna anser påverkat dem. Två lärare tolkar ämnesplanen som en motståndsfaktor till icke-västerländsk historia, samtidigt som alla menar att ämnesplanen inte uppmuntrar till mer icke-västerländsk historia. Elevsammansättning var en stor faktor då fler elever med utomeuropeiska rötter desto mer icke-västerländsk historia i undervisningen. Kunskapen hos i sin tur hade en negativ effekt på mängden icke-västerländsk historia om lärare själv ansågs att hen hade liten kunskap om just den historian. Konklusionen var att den ickevästerländska historians plats anses vara för liten. Avgörande faktorer som påverkar synen är kunskap och intresse men även av ämnet. Den västerländska historian ansågs ha en större plats för att den ligger oss närmare kulturellt och geografiskt.

The aim of this research is primarily to examine and explore how imperialism/colonialism is depicted in teaching material from 1929 through to the present day and the changes which may or may not have occurred. This research’s point of departure is postcolonial theory and Edward Said’s harrowing critique of other cultures inaccurate representations in literature; reinforced with the West’s tendencies to portray the East as culturally and intellectually inferior. Previous research has indicated that Western perspectives still dominate textbooks and even suggests that old prejudices are alive and well. This investigation has even a dual-purpose, that is, to determine if the teaching aids meet the requirements of a good textbook, as stipulated by didactic researcher Tom Wikman. Wikman has devised principles to interpret the quality of a textbook which will thus be applied as analytical tools in conjunction with this research. The results of this study reveal, in correlation with previous research that Western perceptions of other cultures are still an issue in modern teaching aids. Despite the exception of one textbook’s attempt to incorporate a more sympathetic viewpoint, a rigid dichotomy between ‘us’ and ‘them’ is nonetheless upheld in the texts. Furthermore, the results allude to that outdated ethnocentric tendencies are seemingly ubiquitous in recent teaching materials, whether the authors are conscious or unconscious of this. To conclude, based on Wikman’s interpretation principles none of the teaching aids fulfil all the requirements of a good textbook.

BakgrundBakgrunden till att det står kristen tradition och västerländsk humanism i läroplanen är utifrånPiltz (1992) betänkande inför den förra läroplanen (Skolverket 1994, SOU 1994:92, bilaga 8 iSkola för bildning), som handlar om att Piltz anser att kristen tradition är det som formatsamhället. Sigurdsson å andra sidan ifrågasätter vilken kristen tradition som Piltz bygger sittbetänkande på, eftersom det har funnits flera kristna traditioner i samhället. Vidare tasforskning upp kring hur religionskunskapsundervisningen i mångkulturella skolor på ettfördelaktigt sätt kan få elever att skapa sig förståelse för varandras trosuppfattningar.Den teoretiska ramen bygger på Bakhtins (1991) teori om att människor ska föra dialog, föratt skapa sig förståelse för varandra. Bakhtins teori om dialogismen har Dysthe (1996)applicerat i klassrummet. Det dialogiska klassrummet handlar om att det finns ett samspelmellan lärare och elever och mellan elever. Det finns alltså flera röster i klassrummet ochallas erfarenheter, uppfattningar och värderingar är betydelsefulla och lyssnas till. Detmonologiska klassrummet är dock vanligast, och innebär att det är läraren som är auktoritäroch säger hur ”det” är och ”fyller” eleverna med fakta. Det finns alltså en röst som förmedlarinformation och det är lärarens (Dysthe 1996).SyfteSyftet med föreliggande studie är att undersöka några årskurs-4-6-lärares syn på att förmedlakristen tradition och västerländsk humanism inom området etik, i religionskunskapsämnet påmångkulturella skolor.MetodStudien är gjord enligt en kvalitativ metod, genom intervju som redskap. Informanterna ärlegitimerade årskurs-4-6-lärare, som har behörighet och erfarenhet i att undervisa i ämnetreligionskunskap. Lärarna arbetar på olika skolor i västra Sverige. Lärarnas svar har noggrantanalyserats, enligt ett kodningsschema. Den teoretiska ramen har varit till hjälp för att förstålärarnas syn på olika frågor.ResultatStudiens resultat visar att vissa elever ges dubbla budskap. Skolan förmedlar sin värdegrund,medan hemmet förmedlar sina värderingar. Dessa värderingar behöver inte alla gångerstämma överens, vilket gör att elever ibland uttrycker motsättningar i undervisningen. Det göratt det kan bli svårt att prata om vissa moraliska frågor, som sexualitet och jämställdhet.

Since the end of the Cold War, NATO has been forced to redefine its purpose in order to survive the end of the Soviet Union while the EU has developed its own defense policy. With the presumption that ideas change as a response to external factors, the aim of this study is to investigate if and how the ideas behind the security policies of NATO and the EU has changed since the beginning of the 90’s. The study uses the methodics of an idea analysis with the help of liberal and realistic ideal types to analyse the Maastricht Treaty, the Amsterdam Treaty, the Lisbon Treaty as well as NATO’s Security Concepts from 1991, 1999 and 2010. The study makes the conclusion that NATO to some extent today has a more realistic view on the world than after the end of the Cold War, at the same time as showing a greater will to promote Euro-Atlantic security and introducing more European democracies into the organisation. The EU has introduced more realistic policies which has developed the organisation towards looking more like a military alliance. Today, NATO and the EU do not only have political connections but they also share many of the same ideas.

Från att ha varit en exotisk liten religion som har fört en tynande närvaro i södra Irak och Iran har mandeismen flyttat till västvärlden och däribland Sverige. När allt fler mandéer möter en ny kultur och ett nytt samhälle i Sverige påverkar det inte bara dem som individer utan även religionen mandeism. I denna uppsats har jag påbörjat att undersöka hur mandéer ser på sin identitet och religion. Jag har tagit min utgångspunkt i en bred teoretisk diskussion om identitet, religion och sekualisering. Mandeismen är en gnostisk religion som troligtvis har sina rötter i dagens Israel/Palestina och ser Johannes döparen som den sista profeten. Dopet är mandeismens viktigaste ritual och man har flera heliga skrifter, där Ginza anses vara den som har tyngst auktoritet. Prästerskapet är viktigt för utförandet av ritualer och förmedling av de religiösa kunskaperna, idag finns det bara ett trettiotal präster kvar inom mandeismen i världen och dessa är utspridda från Sverige till Australien. Bland de mandéer som har svarat på mina frågor är de flesta relativt sekulära, ett par ser sig som religiösa. Men samtliga tycker att deras mandeiska identitet är viktig, man ser dopet, högtider, familjen och den mandeiska gemenskapen som viktiga faktorer för att hålla sin mandeiska identitet levande. Flera mandéer i Sverige upplever en svårighet att utöva sin religion på ett traditionellt sätt pga ett kallt klimat som försvårar dop, avsaknad av präster och mandi (tempel där dop kan utföras). Dessa faktorer tillsammans med mötet med en sekulär västvärld och att man har gått från att vara en relativt geografiskt sammanhållen grupp till att vara utspridd över hela världen har lett till en ökad sekularisering. Detta har lett till en diskussion inom mandeismen hur man ska möta den nya situationen, tex hur man ska se på mandéer som gifter sig med ickemandéer, något som tidigare inte har varit accepterat och är mycket ovanligt.
From being an exotic small religion that has existed at a fading presence in southern Iraq and Iran mandeism has moved to the West and Sweden. As more and more Mandaeans encounter a new culture and a new society in Sweden it affects not only them as individuals but also their religion mandeism. In this essay, I have begun to examine how Mandaeans think about their identity and religion. I have taken my starting point in a broad theoretical discussion of identity, religion and secularisation. Mandeism is a gnostic religion that probably has its roots in today’s Israel / Palestine and sees John the Baptist as the last prophet. Baptism is the Mandaeans most important ritual and Mandaeans also have several sacred writings, in which the Ginza is considered the one that has most authority. The clergy is important for the performance of rituals and communication of religious knowledge, today there are only about thirty priests left in the global community and these are spread from Sweden to Australia. Among the Mandaeans who answered my questions, the most are relatively secular, only a few see themselves as religious. But they all feel that their Mandaean identity is important, baptism, ceremonies, family, and the Mandaean community is important as factors to keep their Mandaean identity alive. Several Mandaeans in Sweden is experiencing a difficulty to practice their religion in a traditional way due to the cold climate that makes it difficult to perform baptism, the lack of priests and mandi (temple there baptisms can be performed). These factors along with the meeting with a secular Western society and that it has gone from being a relatively geographically cohesive group to be scattered all over the world have led to increased secularisation. This has led to a debate within the Mandaean community how to meet the new situation, such as how to relate to the Mandaeans who marries non Mandaeans, which previously had not been accepted and is very rare even today.

Vilket innehåll kännetecknar historieundervisningen i klasser där samtliga eleverna har sin bakgrund i icke- europeiska länder? Hur ser innehållet ut i historieundervisningen i klasser där tvärtom alla eleverna har sin bakgrund i Sverige? Frågorna ledde fram till syftet för denna studie: att undersöka hur historielärare på grundskolans högstadium talar om innehållsval i mångkulturella klasser. Studiens datainsamlingsmetod utgörs av intervjuer, både individuella och fokusgruppsintervjuer. De lärare som kom att medverka i studien har alla stor erfarenhet av att undervisa i mångkulturella klasser på grundskolans högstadium. Resultaten av studien visar att lärare befinner sig i en balanssituation i skiljelinjen mellan ämnestradition, styrdokument och elever. Vidare framgår av samtalen att utgångspunkten för allt innehållsurval utgörs av den traditionella västerländska berättelsen, som i studien benämns ”det dominerande narrativet”. Beroende på klasskontext öppnas narrativet upp. I klasser med en hög andel elever med annan bakgrund än Sverige öppnas narrativet upp mot en minoritetsanpassning. Även i klasskontexter med få elever med annan bakgrund än Sverige har innehållet genomgått förändringar, men helt inom ramen för det dominerande västerländska narrativet. Det samtalas bland annat om andra sätt att bruka tid på än den traditionella kronologiska. Vidare hanteras delar av det traditionella narrativet utifrån olika perspektiv. Allt inom ramen för en majoritetsanpassning. Studiens bidrag kan uttryckas som att den synliggör den komplexa situation som historielärare befinner sig i, samtidigt som erfarna lärare har utvecklat strategier. Avslutningsvis hoppas jag att undersökningen bidrar till att nyansera bilden av en historieundervisning som fortgår som den alltid har gjort.
Det övergripande syftet med studien var att undersöka hur historielärare på grundskolans högstadium talar om innehållsval i mångkulturella klasser. Undersökningsobjektet utgörs av lärares samtal om den egna undervisningen. Huvudfrågan som ställs är hur innehållsnarrationerna förhåller sig till spänningsfältet mellan ett innehåll som betonar ett kanonliknande nationellt kulturarv och ett som ger utrymme för ett mer individuellt och mångkulturellt inriktat innehåll. Datainsamlingen har skett med hjälp av individuella intervjuer och fokusgruppsintervjuer, där respondenterna bestod av fem historielärare på grundskolans högstadium. Kriteriet vid urvalet var, förutom att vara behörig lärare, var att ha stor erfarenhet av att undervisa i mångkulturella klasser. Med utgångspunkt i frågeställningarna har det empiriska materialet hanterats i två steg. Dels en inledande inventering av de innehållsnarrationer som lärare talar om, dels en analys för att förstå lärares val av innehåll på grundval av klasskontext. Studiens resultat visar att allt innehållsval oberoende av klasskontext utgår från den traditionella västerländska berättelsen, eller det ”dominerande narrativet”. Utifrån två olika klasskontexter visar studien följande resultat: Då klassen bestod av en låg andel elever med bakgrund i andra länder öppnas narrativet upp med Europa som naturlig geografisk avgränsning och där svensk historia finns med som strimma. Den traditionella kronologiska tidsanvändningen är en bland flera andra sätt att bruka tid. Det traditionella innehållet behandlas stundtals utifrån andra perspektiv och andra fokus. Exempelvis samtalas om ett innehåll med större fokus på social historia och genusfrågor. Trots förändringar befinner sig innehållet inom ramen för det dominerande narrativet, vilket kan uttryckas som en majoritetsanpassning i relation till klassrumskontexten. Då klasser tvärtom bestod av en hög andel elever med bakgrund i andra länder inbjuds eleverna själva till att bidra med egna narrationer. Detta blir ett av flera sätt där det dominerande narrativet öppnas upp. Det ges även exempel på sammanhängande teman, såväl som delar av sådana, som öppnar upp narrativet. En minoritetsanpassning åstadkommes även genom att elever själva konstruerar metanarrationer, vanligtvis med temats innehåll som grund.

This study analyses two non-western novels used in the subject of Swedish in upper secondary school: Fatou Diomes The Belly of the Atlantic and Chimamanda Ngozi Adichies Half a Yellow Sun. Looking at how the books female main character relate to Stuart Halls theory of cultural identity, I come to the conclusion that they somewhat differently relate to an essential ”authentic” self. Salie talks explicit about a generic African soul that she possesses. Olanna never talks about anything ”authentic”, but her narrative and contrary subject positions can be read as a way of demasking her European ”white” self in favour of a truer Igbo self. I also come to the conclusion that both novels use themes of alienation related to gender structures and positioned westernness and that this kind of reading could contribute to interesting classroom discussions about a dynamic interpretation on culture and identity.