Academic literature on the topic 'Vattenfallsmetodik'

We know that it is difficult to forecast the future, and the same applies to project management. There are a lot of occurrences that are both predictable and not possible throughout the course of a project. The management of uncertainty is a management method that helps to forecast and adjust to future occurrences. In this context, frameworks and tools have been created to help project managers genuinely understand a project's potential.  The study was conducted as a case study at Rimaster Development in Söderhamn and aimed at discovering sources of uncertainty within their project development that affect project performance. The study is built on both quantitative and qualitative data gathering from a workshop, survey, meetings, and interviews from ten different projects of Rimaster. The study had five respondents who contributed with two projects, each of which they had been a part of previously, one classified as uncertain and one as more certain.  The data were analyzed with the statistics tool SPSS, where variables were computed based on the empirical findings in the uncertainty survey. The result was then presented through uncertainty attribute matrices to identify how each project performed in relation to customer satisfaction as well as time plan and budget. Here, dependent variables were tested, such as if the uncertainty score (the higher value, the more uncertain is the project) influenced project performance. From the data, two categories of projects could be developed: Higher performing projects and lower performing projects. To this, significant analysis of the performance groups was performed to find parameters that were significantly different between the categories. To capture more data to the thesis, each project was then evaluated through an individual project analysis which consisted of analyzing the data from the survey more closely for each project. The findings from this were then supported with qualitative interviews.  The findings in the study suggest that there is a relationship between project uncertainty and lower-performing projects in relationship to time plan and budget. Further, sixteen uncertainty parameters showed to have a significant value in the comparison between higher and lower performing projects. Based upon the data and the analysis of the study, managerial recommendations have been provided to Rimaster on tools and development processes that may assist the organization's uncertainty management and increase their project performance.
Det är allmänt känt att det är omöjligt att tydligt förutsäga framtiden och detsamma gäller projektledning. Det finns många händelser som är både oförutsägbara och riskfyllda under ett projektets gång, där osäkerhetshanteringen är en hanteringsmetod som hjälper till att prognostisera och anpassa sig till framtida händelser. Tidigare forskning inom osäkerhetshantering har utvecklat ramar och verktyg för att hjälpa projektledare att verkligen förstå ett projekts potential.  Studien genomfördes som en fallstudie vid Rimaster Development i Söderhamn och syftade till att upptäcka källor till osäkerhet inom deras utvecklingsavdelning som påverkar projektets prestanda. Studien bygger på både kvantitativ och kvalitativ datainsamling från en workshop, enkätundersökning, möten och intervjuer från tio olika projekt från Rimaster. Studien enkätundersökning hade fem svarande som bidrog med två projekt som de tidigare hade varit en del av, ett klassificerat som osäkert och ett som mer säkert.  Data erhållen from enkäten analyserades med statistikverktyget SPSS där variabler beräknades baserat på empiriska resultat i osäkerhetsundersökningen. Resultatet presenterades sedan genom osäkerhetsattributmatriser för att identifiera hur varje projekt presterade i förhållande till kundnöjdhet samt tidsplan och budget. Här testades beroende variabler som om den osäkerhetspoängen varde projekt erhöll (ju högre värde, desto mer osäkert är projektet) hade en effekt på projektets prestanda. Från analysen kunde två kategorier av projekt utvecklas: projekt med högre prestanda och projekt med lägre prestanda. Utöver detta genomfördes en signifikansanalys av prestationsgrupperna för att hitta parametrar som var signifikanta olika mellan kategorierna. För att samla ytterliga data till avhandlingen utvärderades varje projekt genom en individuell projektanalys som bestod av att analysera data från undersökningen närmare för varje projekt. Resultaten från detta styrktes sedan med kvalitativa intervjuer.  Resultaten i studien antyder att det finns ett samband mellan projektosäkerhet och projekt med lägre resultat i förhållande till tidsplan och budget. Vidare visade sig sexton osäkerhetsparametrar ha ett signifikant värde i jämförelsen mellan projekt med högre och lägre resultat. Baserat på analyseringen av den data studien samlat in så har rekommendationer överlämnats till Rimaster om verktyg och utvecklingsprocesser som kan hjälpa organisationens osäkerhetshantering och därmed öka deras projektprestanda.

Värdet av IT är väldigt stort för företag och att implementera IT-system är ett sätt som möjliggör för företag att kunna utveckla och effektivisera arbete och processer i verksamheter. Utmaningen med IT-projekt är dock att det är många komponenter inblandade där av är de erkända som komplexa projekt. Varje år slösas flera miljarder kronor bort på misslyckade IT-projekt. Syftet med denna studie är att undersöka samt analysera hur management konsulter i IT-branschen med olika lång erfarenhet och bakgrund inom IT-projektledning bedriver sina IT-projekt. Min ambition är att försöka förstå samt belysa vilka faktorer som anses vara kritiska vid genomförandet av ett IT-projekt.

Syftet med studien är att undersöka huruvida det är mer eller mindre motiverande för anställda inom mjukvaruindustrin att jobba enligt agila utvecklingsmetoder än enligt traditionella utvecklingsmetoder. Undersökningen har gjorts med teoretisk utgångspunkt från motivationsskapande variabler ur de kontemporära motivationsteorierna Self Determination Theory samt Job Characteristic model. Som en ansats till att besvara frågeställningen har en kvalitativ fallstudie genomförts på företaget Kambi Sport Solutions AB. Kambi Sport Solutions AB har under de senaste åren genomfört en organisationsförändring där traditionella projektledningsmetoder ersatts av agila projektledningsmetoder. Studiens empiri visar med stöd ur motivationsteori att övergången till agila metoder signifikant påverkat individens motivation positivt. Framförallt som en följd av en högre grad av självbestämmande, kunskapsvariation, identitet i och betydelse av arbetsuppgiften, autonomi samt feedback.

Denna undersökning syftar till att undersöka och utvärdera den agila projektmetodiken med inriktning på Scrum. Vattenfallsmetoden berörs även med avsikt att tjäna som kontrast till agil projektmetodik och Scrum. Att arbeta utefter en specifik projektmetod eller anamma ett agilt förhållningssätt kan bidra till att rätt produkt utvecklas och att undvika att projektet misslyckas. Undersökningen baseras på tre grundpelare; litteraturstudie, intervjuer och undersökning av befintliga studier. Dessa ligger till grund för de resultat som presenteras och diskuteras i uppsatsen med avsikt att kartlägga förekommande fenomen i projekt bedrivna efter en agil metod. I uppsatsen redogörs för och diskuteras resultatet av bedrivna intervjuer med personer i IT-branschen samt resultatet av befintliga studier utförda på bland annat Microsoft och Adobe Systems. Resultatet som redogörs i undersökningen pekar på tydliga fördelar med den agila projektmetodiken och Scrum, men även vilka nackdelar metodiken medför. Delar som diskuteras är bland annat den iterativa utvecklingens inverkan, kundinteraktionen i en agil process samt kravspecifikationen och planeringens roll.

Empati mellan interaktionsdesigners och utvecklare är viktigt för att samarbetet ska fungera och för att parterna ska kunna kommunicera med varandra. Detta tillsammans med förmågan att se situationer ur varandras perspektiv är något som påverkar samarbetet avsevärt. Empati bygger på förståelse, förstår man andra personers perspektiv kan man också känna empati för andra personers prioriteringar och ta hänsyn till dessa. Det är också av stor vikt att interaktionsdesigners och utvecklare har en gemensam bild av situationen och de projekt de arbetar med. En förstudie som genomfördes under hösten 2013 visade att interaktionsdesigners upplevde att utvecklare inte känner empati för deras arbete vilket de upplevde har skapat problem i samarbetet. För att få en djupare förståelse för detta genomfördes en fenomenologisk studie där nio interaktionsdesigners intervjuades. Resultatet visade att interaktionsdesigners upplevde att utvecklare ibland ändrar i en design utan att diskutera detta med dem vilket gör att syftet med designen kan falla bort och i vissa fall känner interaktionsdesigners inte igen sin design i den färdiga produkten. De upplevde även att utvecklare ser på design som något onödigt eller lyxigt som inte behövs för att ta fram bra produkter. Utvecklingen har istället varit det som ses som viktigt och prioriterats i projekten. Interaktionsdesigners har även upplevt denna bristande förståelse på organisatorisk nivå, exempelvis när kunder inte köpt deras tjänster fram tills att produkten är färdig. Därför har det inte funnits möjlighet till avstämning mellan interaktionsdesigner och utvecklare under tiden utvecklare implementerar designen. Missförstånd har då uppstått och produkten har inte nått sin fulla potential. Vissa anser att en stor del av problemet grundar sig i detta, att utvecklare inte i sitt arbete uppmuntras diskutera designen eller följa upp implementationen med den som skapat designen.
Empathy between interaction designers and developers is important in order for the collaboration to work and for them to be able to communicate with each other. This, as well as the ability to see situations from other persons perspective, is something that affects collaboration significantly. Empathy builds on understanding, if one understands other persons perspective one can also feel empathy for other persons priorities and take these in to consideration. It is also of great importance that interaction designers and developers have a common picture over the situation and the projekts they are working with. A pre study was carried out in the fall of 2013 and showed that interaction designers felt that developers does not have empathy for their work, which they experienced has created collaboration problems between them. In order to create a deeper understanding for this, a phenomenological study was carried out where nine interaction designers were interviewed. The result showed that interaction designers felt that developers sometimes changes a design without discussing it with them, which can lead to deviations from the purpose of the design and in some cases the designers does not recognize their design in the developed product. The interaction designers also felt that developers think design is something unnecessary or luxury that is not needed in order to create successful products. The development is instead seen as what is important and what is prioritized in the projects. Interaction designers have also experienced this lack of understanding at an organizational level, for example when customers have not bought their service all the way, until the product is done and ready for release. Because of this there has not been possible for the interaction designers and the developers to talk to each other during the development process. Misunderstandings have then occured and the product has not lived up to its full potential. Some believe that a big part of the problem originates from this, that developers in their work is not encouraged to discuss the design with the interaction designer that created it.