Academic literature on the topic 'Veckotidningar'

För mig är veckotidningen en avkoppling, en flykt från vardagen. Här kan jag läsa om sådantsom inte är djupt eller kräver alltför mycket eftertanke. Min föreställning om veckotidningarär dock lite mer komplex än så. Trots att de ger mig diverse skönhetstips och råd samt ger migen stunds avkoppling så anser jag att många veckotidningar kan ge unga tjejer sämresjälvförtroende. Fokus på det ytliga kan ibland bli alltför stort och innehållet talar ofta emotderas försök till att ge tjejer bättre självförtroende.

Miriam Nordfors skriver i juli 2006 en artikel i Expressen vid namn "Utseendehets". Hon nämner i artikeln att veckotidningar som Cosmopolitan och Veckorevyn lägger alltför stor vikt vid kvinnors kroppar, medan de samtidigt vill få det att verka som att "det är för att ge tjejer bättre självförtroende". Hon skriver också att tidningarna oftast utgår ifrån att kvinnor är missnöjda med sina kroppar, och bygger tidningen därefter. De kvinnor som faktiskt är nöjda riskerar att efter ett tag ändå börja ifrågasätta sin kropp, de blir påverkade och mer kritiska mot sig själva.

Jag har i min studie valt veckotidningar som forskningsproblem eftersom jag anser att det är ett vanligt medium där skönhet och hälsa presenteras för våra kvinnor. Veckotidningen har också en makt som inte många andra har, de når ut till en stor publik och kan ge känslan av att ”deras ord är lag” för kvinnor som är mer eller mindre påverkbara gällande deras utseenden.

Uppsatsens syfte är att genom åtta semistrukturerade intervjuer försöka förstå hur de olika respondenternas konsumtion av veckotidningar ser ut beroende på deras socioekonomiska bakgrund. Utifrån studiens syfte anses det vid genomförandet att det är av relevans att även studera respondenternas generella läsvanor. En stor läsvana förutsätts vara en viktigt variabel för att ha ett intresse för konsumtion av veckotidningar. Detta antagande gällande korrelationen mellan läsvanor och konsumtion av veckotidningar visade sig i studiens analys och resultat vara felaktig. Studien kommer fram till att både personer med låg och hög socioekonomisk bakgrund konsumerar veckotidningar. Konsumtionen ser dock annorlunda ut beroende på vilken socioekonomisk bakgrund personen innehar. De respondenterna med hög socioekonomisk bakgrund har alla vuxit upp i hem där det ansågs vara viktigt att läsa. Deras föräldrar har alltid uppmuntrat till läsning och det har förväntats finnas ett intresse för litteratur och läsning. Personer med hög socioekonomisk bakgrund prenumererar främst på veckotidningar som är informativa och som tillhandahåller ny information och djupare intervjuer med framstående personer i samhället. Den största anledningen till att de läser och prenumererar på en veckotidning är att de tycker att det är roligt och givande att läsa. Exempel på veckotidningar som de fyra deltagarna med hög socioekonomisk bakgrund läser är Filter, Fokus och Ikon. Dessa tidningar behandlar aktuella samhällsfrågor och problem samt ger utrymme för en mer djupgående journalistik. De respondenter med lägre socioekonomisk bakgrund är uppväxta i hem där läsning inte hade en självklar roll. Vissa av respondenterna uppmuntrades till att läsa trots att deras föräldrar själva inte läste i så stor utsträckning. I dagsläget läser respondenterna främst på semestern och upplever att det är tidskrävande att läsa på sin fritid.  De läser främst i situationer då de krävs att de läser, exempelvis i samband med studier. Respondenterna köper veckotidningarna i andra syften än att enbart läsa dem; de köper mer frekvent lösnummer och använder tidningarna till att titta på vackra bilder samt för att hämta inspiration. Respondenterna med lägre socioekonomisk bakgrund konsumerar veckotidningar som innehåller mode, inredning och övriga livsstilsmagasin. Exempel på veckotidningar som de fyra deltagarna läser är King, Elle Decoration, Sköna Hem och Café.   Veckotidningar fyller olika individuella behov hos deltagarna i studien. Vissa köper ett lösnummer för att titta på vackra bilder och för att hämta inspiration.  Andra prenumererar på en informativ veckotidning med syfte att lära sig nya saker och för att de tycker det är roligt att läsa. Oavsett socioekonomisk bakgrund är veckotidningar ett format som samtliga deltagarna konsumerar.

Domestic weekly magazines in Sweden are characterized by an emphasis on practical editorial material such as cooking recipes and knitting patterns, and also contain a comparatively large share of reader material. This makes it possible to study the readers through texts produced by themselves. The aim of this study of columns of readers' tips on domestic work is to analyze how readers embody a specific femininity centered around the woman as responsible for the home, in the sense of everyday maintenance as well as aesthetic development. The author defines this femininity as "home maker". The theoretical framework for the analysis is the sociological theory of Pierre Bourdieu, and Jonathan Potter's and Margaret Wetherell's model of interpretive repertoire is also used where modality is discussed. The "home maker" femininity is treated as a form of cultural capital which assumes symbolic status within the field of conventional femininity. The texts are seen as reproducing practices and systems of categorization and are also analyzed to ascertain to which level the writers feel confident to represent themselves as possessors of "home making" capital.   The author concludes that the "home making" described in the texts contains elements unique to working class femininity. This includes specifically a relationship to the home as "one's own" and an arena for self-expression, but traditional ideals such as economizing, orderliness and cleanliness, which can be traced to the culture of the pre-industrial agrarian proletariat, are also prominent.

Uppsatsen undersöker hur genus produceras i utvalda artiklar ur 14 nummer av tidningen Veckorevyn från 1999. Med utgångspunkt i den kritiska diskursanalysen studeras hur genus produceras och upprätthålls i Veckorevyn. De diskurser som analyseras inbegriper hur Veckorevyn betraktar, beskriver och tilltalar kvinnan. Diskurserna som analyseras samt resultaten av analysen presenteras i sex kapitel: Ta kontroll över ditt liv som handlar om hur Veckorevyn uppmanar sina läsare att ta kontroll över sina liv. Förändra dig! som behandlar förändringsdiskursen som är en av de tydligast framträdande i Veckorevyn. Var dig själv / tro på dig själv handlar om att Veckorevyn uppmanar sina läsare att stå upp för sig själva. Kropp/Utseende behandlar kroppsdiskurser och hur de kan påverka läsaren. Killar – så funkar de behandlar de tips om killar som ges till Veckorevyns läsare. Sista kapitlet kallat Relationer handlar om kärleksrelationer och sexuella relationer. Diskurserna analyseras med hjälp av genusteorier som problematiserar Veckorevyns förhållningssätt till kvinnan. Kort sagt kan slutresultatet sägas vara att Veckorevyn ger sina läsare dubbla budskap.

Denna uppsats undersöker huruvida språklig konkretion i Allers 1905–2019 förändras över tid i takt med att de visuella inslagen ökar. Det studien syftar till är att utröna på vilket sätt visuella inslag och språklig konkretion i texten förändrats i förhållande till varandra. Detta genomförs på så sätt att ett antal om sju reportage, med intervaller om cirka tjugo år mellan dem, undersöks, och fenomenen visuella inslag och språklig konkretion i dessa reportage analyseras. Det viktigaste resultatet är att även om två av de sju undersökta exemplen på språklig konkretion minskar, så är två i stort sett konstanta medan tre ökar.

1920-talet var en tid av turbulenta förändringar i det västerländska samhället. Kvinnors rättigheter och möjligheter att styra över sina egna liv förändrades drastiskt. Tidigare årtionden hade i stor utsträckning sett på kvinnan som mamma och husmoder, men nya kvinnoroller börjar under 1920-talet bli accepterade. Bonniers Veckotidning var en tidskrift som publicerades på 1920-talet i Sverige. Detta arbete behandlar hur kvinnan som mamma och husmoder skildras i just denna veckotidning. Undersökningen utförs med underrubrikerna Utseendet, Moderskapet och äktenskapet och Kvinnan i hem och hus. Bonniers Veckotidning visar sig innehålla en röd tråd gällande hur kvinnan som mamma och husmoder ska vara, hon ska vara händig, ständigt närvarande, naturlig och alltid sätta familjen i första rummet. Kvinnor som inte prioriterar familj och hem ses som något exotiskt och inte helt rumsrent. Att kvinnan som läser Bonniers Veckotidning är mamma och hustru framstår i tidningen som helt självklart, det speglas i både artiklar och reklam. Kvinnan ska alltså vara en fokuserad hustru och mamma, vara naturlig och rar, vara duktig på att laga mat och ordna saker i hemmet.