Dissertations / Theses on the topic 'Verksamhetsutveckling'

Vårt intresse för verksamhets- och systemutveckling har växt fram under vår studietid, då vi fått kunskap om att en av utvecklingstyperna har en mer prioriterad roll vid ett utvecklingsarbete. Efter att ha läst en del artiklar blev vi även intresserade av att jämföra vilka faktorer samt vem som är beslutstagare vid utveckling av organisationer i den statliga och privata sektorn. Detta för att se vilka eventuella skillnader respektive likheter det finns mellan dem.

Syftet med denna studie är att hitta de faktorer som är avgörande vid val att prioritera verksamhetsutveckling respektive systemutveckling. Samt att skapa en djupare förståelse för en organisations tänkande vid utveckling och hur utvecklingen skall genomföras.

Vi valde i denna studie att genomföra en kvalitativ studie där vi började med att tillägna oss relevant teori som förklarar och fördjupar läsaren i vad verksamhets- och systemutveckling är. Vidare utformade vi intervjufrågor utifrån vår problemformulering. Intervjufrågorna skickade vi ut till olika organisationer inom både den statliga och privata sektorn i Jönköpings län.

Utifrån den teori vi tillägnat oss och de svar vi fick in vid intervjuerna genomförde vi en analys som vi sedan kunde dra slutsatser från. Slutsatserna består av de faktorer som vi önskade få fram genom denna studie och presenteras i en matris. Detta för att det ska vara lättare för läsaren att få en överblick över våra slutsatser. Genom matrisens uppbyggnad besvarar den vår problemformulering väldigt bra. Matrisen är uppbyggd enligt följande, den delar upp organisationerna i de två förut nämnda kategorierna, privat och statlig. Den skiljer även på faktorer för verksamhets- och systemutveckling samt vem som är beslutstagare.

Our interest for organizational change and system development started to grow during our time of studying, at that moment knowledge that one of the two development types is more preferred throughout a development work arouse. After reading some articles we found an interest for comparing what factors and who the decision maker is at a development work for organization within the private sector and government-owned sector. This comparison is made to distinguish the possible differences respective resemblance that exists between them.

The purpose of this study is to find conclusive factors when prioritizing organizational change and system development work respectively. Creating a deeper understanding for the way organization’s think when performing development work and how this should be accomplished.

We choose to conduct a qualitative study for this thesis, where we started to take in appropriate theories, which will explain and give the reader a deeper understanding for what organizational change and system development work is. Further we formulated the interview questions from our research questions. The interview questions where send to different organisations within both the private sector and government-owned sector within Jönköping’s county.

From the theory we took in and from the answers we received from the interviews we conducted an analysis and after that we draw conclusions. The conclusions consist of the factors that we did wish to obtain through this study and the conclusions are presented in a matrix. The matrix will make it easier for the reader to gain an overview over our conclusions. Through the matrix structure we will answer our research question in an excellent way. The structure of the matrix is as follows, it divides the organizations into the two categories mentioned previously, private and government-owned. It does also divide the factors by organizational change and system development work together with who the decision maker is.

Antalet företag som köper färdiga standardsystem istället för att utveckla ett eget har ökat de senaste åren. Det största problemet med standardsystem är att det inte är anpassat speci-fikt för kundens verksamhet vilket innebär att viss anpassning av både system och verk-samhet är nödvändig.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur två systempaketsimplementatörer ser på verksamhetsutveckling. För att uppfylla vårt syfte, ämnar vi att besvara följande fyra frågor.

Anser systempaketsimplementatörerna att det är företaget som ska anpassa sig till deras sy-stem eller ska systemet anpassas till företagets verksamhet? Ska ansvaret för att integrera systemet i verksamheten läggas på kunden eller implementatören eller ska det vara ett sam-spel? Anser de båda systempaketsimplementatörerna att det är bättre att få kunderna att jobba med mer standardiserade processer istället för att anpassa systemen? Hur bidrar de båda implementatörerna till kundens verksamhetsutvecklingsarbete?

Eftersom vårt syfte går ut på att ta fram implementatörernas åsikter och attityder om verk-samhetsutveckling har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning baserad på intervju-er. Anledningen till att vi valde en kvalitativ metod är för att vi avser studera respondentens syn på sin egen roll i utvecklingsarbetet. Intervjuer valdes för att vi önskade få en naturlig kontakt med respondenten och därmed kunna tolka deras åsikter och attityder.

För att analysera empirin jämförde vi den insamlade informationen från de två företagen med teorier om hur verksamhetsutveckling verkligen skall bedrivas. Vi jämförde även de båda företagens syn för att se om det fanns några signifikanta skillnader.

Genom analysen kom vi fram till att de båda företagen dels inte skilde sig nämnvärt åt vad gäller deras syn på verksamhetsutveckling. Samt att de även använde sig av en metodik som stämmer relativt väl överens med de teorier vi har behandlat i uppsatsen.

The number of companies that buys standard systems instead of developing their own has increased over the past few years. The main problem with the standardised systems is that they are not adapted specifically to the customers business and thus some adaptation work is required for both the system as well as the business.

The purpose of this report is to find the view of two system package implementers consid-ering business development. In order to find the answer to this we have asked the follow-ing four questions.

Do the implementers consider that it is they who should adapt their systems to their cus-tomer or should their customers adapt to the system? Should the responsibility for the in-tegration of the system be put on the customer or implementer, or should it be a joined re-sponsibility? Do the implementers consider it to be better if the customer works with more standardised processes instead of adapting the system? In what way do the implementers contribute to their customers business development?

Since our purpose is to find the implementers opinions and attitudes on business develop-ment we have chosen to conduct a qualitative study based on interviews. The reason we chose a qualitative method is because we intend to study the implementers view on their own role in the development work. Interviews where chosen since we wished to gain a natural contact with our responder and from that be able to interpret their views and atti-tudes.

To analyze our empirical findings we compared the collected information from the two implementers with theories about how business development should be conducted. We also compared the view of the two implementers to see if there where any significant dif-ferences.

Through the analysis we concluded that the two implementers did not differ significantly amongst each other. We could also see that they both worked relatively in line with the theories we have discussed in the report.

Metoder för systemutveckling består av ett antal faser där verksamhetsanalysen ingår innan själva utvecklingen påbörjas. Systemutveckling är en form av verksamhetsutveckling eftersom utveckling av informationssystem förbättrar verksamheten.

Detta arbete beskriver metoder för två områden, systemutveckling och verksamhetsutveckling. I min bakgrund definierar jag olika begrepp som jag anser vara centrala och viktiga för dessa områden. Jag gör sedan en beskrivning av tre metoder för systemutveckling, en metod för verksamhetsanalys och två metoder för verksamhetsutveckling med avseende på aspekter som beskrivs i verksamhetsanalysen.

I mitt arbete finns en huvudfrågeställning, Är det möjligt att använda systemutvecklingsmetoder och främst verksamhetsanalysen i andra avseenden än vid systemutveckling? och även ett antal övriga frågeställningar.

För att kunna besvara frågeställningarna har jag genomfört litteraturstudier. Intentionen var även att genomföra intervjuer, men p.g.a. att litteraturstudierna tog väldigt lång tid beslutade jag mig för att utesluta metoden.

För att besvara min huvudfrågeställning kommer jag att utifrån mitt ramverk, F3, göra en jämförelse av vilka aspekter som beskrivs av verksamheten i verksamhetsanalysen.

2019-08-29

Den kommunala äldreomsorgen har i de flesta kommuner i dag infört medarbetarsamtal. Det läggs stora resurser på denna samtalsform som ses som en del i utvecklandet av omsorgspersonal och äldreomsorgsverksamhet. Syftet med samtalet är att åstadkomma bättre resultat för verksamheten på ett mer demokratiskt än ett auktoritärt sätt, samtalet är således ett led i ökad demokrati för verksamhetens anställda. Den bild som idag ges av medarbetarsamtal är att samtalet ska präglas av ömsesidighet, respekt, ärlighet, öppenhet och åsiktsfrihet. Dåligt genomförda samtal har av vissa forskare kritiserats, dessa hävdar att medarbetarsamtalet riskerar att ifrågasättas i organisationen, framförallt om medarbetaren jämför sitt samtal med en idealbild ur en bok eller intern målformulering.

Syftet med studien var att undersöka omsorgspersonalens upplevelse av medarbetarsamtal inom den kommunala äldreomsorgen. Det som undersökts är, vilken funktion medarbetarsamtalet har utifrån omsorgspersonalens upplevelse, samt på vilket sätt genomförande av medarbetarsamtal i den undersökta kommunen skiljer sig från den idealbild, som ges av medarbetarsamtalet, i så kallad ”handbokslitteratur” som riktar sig till chefer och organisationer.

Undersökningen bygger på en fokusgruppintervju där fem kvinnliga undersköterskor anställda i den kommunala äldreomsorgen, i en mellansvensk glesbygdskommun, diskuterar sin upplevelse av medarbetarsamtal. Resultatet har ställts i relation till Ronthys (1998) förutsättningar för kvalitet i medarbetarsamtal och analyserats utifrån Maslows behovstrappa och Herzbergs motivationsteori.

Resultatet visar att medarbetarsamtalets huvudsakliga syfte i den undersökta kommunen utifrån vår analys, är att ge omsorgspersonalen en stund tillsammans med sin chef, för att omsorgspersonalen ska få feedback och bekräftelse på sitt arbete, samt tillfredställa omsorgspersonalens behov av trygghet och uppmärksamhet.

Slutsatsen utifrån analysen visar att medarbetarsamtalet kan ligga långt ifrån den idealbild som ges i så kallad ”handbokslitteratur”, att samtalet inte utförs utifrån de råd som ges betyder inte att omsorgspersonalen blir missnöjd eller ifrågasätter medarbetarsamtalet. Omsorgspersonalen som deltog i fokusgruppintervjun är nöjda med samtalsformen som den ser ut idag, de önskar fler medarbetarsamtal per år.

Slutsatsen utifrån analysen visar att medarbetarsamtalet kan ligga långt ifrån den idealbild som ges i så kallad ”handbokslitteratur”, att samtalet inte utförs utifrån de råd som ges betyder inte att medarbetarna blir missnöjda eller ifrågasätter medarbetarsamtalet. Omsorgspersonalen som deltog i fokusgruppintervjun är nöjda samt önskar fler medarbetarsamtal per år.

The aim of this study is to analyse conditions that either promote or hamper the implementation of methods for systematic documentation, follow-up and evaluation in social-work services with individuals and families. The theoretical framework consists of organization theories. Human Service Organizations (HSO) theory is complemented with concepts from the new institutionalism, domain theory, implementation theory, and theory about interventions.

A concrete case, a project has been studied. The purpose of project was to implement methods for systematic documentation in public social services. With the notation “integrated” is meant that the methods should be built in and adjusted to the social-work practice. The methods were ASI (Addiction Severity Index) and IUS (a locally based model for integrated evaluation by inspiration from Göran Sandell).

Data has been captured in a pretest/ posttest design (Marlow 2000). This means that “state of things” has been described before the intervention and after. The methods used were surveys and interviews (individual and group). The process has been documented through research notes proceeding records, protocols and some diaries written by social workers. Four municipalities from the middle of Sweden took part with five working groups. Two groups contained social workers acting with children and families and three groups were working with drug abusers. The population consisted of the social workers, the managers responsible for the individual and family entities, the politicians and the clients who were affected during the time of the project.

The implementation of ASI and IUS has not occurred in the extent that was stated in the intervention theory. This means that ASI and IUS were not used in all new cases that occurred during the time of the project. The interviews supposed to be done in the beginning of the clients contact with the agency tended to be done more often than the follow-up interviews. After the project ended, three of five working groups decided to continue to use ASI (one group) and IUS (two groups). The overall impression is that the respondents comprehend, they have the willingness but they do not have the capability of using ASI and IUS. The organization does not seem to have the capacity of imposing requirements and giving resources. The outcomes do not seem to be the most important issue for the social services. These conditions are discussed in the study by means of the theoretical concepts. In the end, there is an effort to adjust the implementation theory to human service organizations.

2019-06-27