Academic literature on the topic 'Verktyg'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Verktyg.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Verktyg"

1

Brunsson, Karin. "Teori som verktyg." Samfundslederskab i Skandinavien 36, no. 1 (February 17, 2021): 52–58. http://dx.doi.org/10.22439/sis.v36i1.6168.

Full text
Abstract:
I en nyutkommen antologi beskrivs sexton teorier och perspektiv som företagsekonomer har använt sig av. Utgångspunkten är att teorier är verktyg, som alla studenter och blivande forskare behöver. Det gäller bara att välja. Synsättet tycks inspirerat av allmänna föreställningar om management och chefers beslutsfattande. Men läroböckernas föreskrifter och modeller är sällan tillämpliga i praktiken. Av både chefer och forskare krävs flexibilitet och kreativitet. Verktyg kan begränsa lika mycket som de underlättar. Vad händer om företagsekonomer överger sin devota inställning till teori och i stället ägnar sig åt angelägna organisations- och samhällsproblem?
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Wallander, Lisa. "Fiktiva fall – fast inte som förr: faktoriella surveymetoden i högre utbildning." Pedagogisk forskning i Sverige 24, no. 1 (December 20, 2018): 46–67. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.1.04.

Full text
Abstract:
Syftet med artikeln är att introducera och demonstrera ett pedagogiskt verktyg baserat på användningen av fiktiva fall (vinjetter) konstruerade enligt den experimentella faktoriella surveymetodens principer. Dessa vinjetter är – till skillnad från traditionella ”case” eller ”fallbeskrivningar” – helt igenom kvantitativa, i betydelsen att de kan analyseras i termer av ett antal variabler (dimensioner) och variabelvärden (nivåer). I korthet består kärnan i det pedagogiska verktyget i att man låter studenter bedöma ett stort antal vinjetter, varpå man gör statistiska analyser separat för varje students vinjettbedömningar och låter resultaten av dessa ingå i en bedömningsprofil, vilken används som grund för systematisk reflektion och diskussion. Utöver de fördelar som finns med allt slags fallbaserat lärande, kan detta verktyg användas för att identifiera bedömningsmönster som studenterna själva är omedvetna om. Detta genererar tillfällen för reflektion kring det potentiella inflytandet av stereotypt tänkande i bedömningar, och kring innehållet i studenternas ”tysta kunskap” på området för bedömningen. Det aktuella pedagogiska verktyget har utvecklats inom ramen för undervisning om professionella bedömningar, men kan användas i alla tänkbara universitets- och högskolekurser där det finns intresse för att analysera, reflektera över och diskutera bedömningar (jfr uppfattningar, attityder, värderingar).
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Hauge, Trond Eiliv. "Design för undervisning och lärande – ett didaktiskt verktyg." Venue 5, no. 2 (September 16, 2016): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.16510.

Full text
Abstract:
Vi behöver nya didaktiska verktyg för att kunna möta utmaningarna i dagens skola. Designbegreppet är ett sådant verktyg. Det kan användas båda till analys och som ett utvecklingsredskap för undervisning och elevens lärande. I denna artikel argumenterar författaren för att designbegreppet har en viktig och integrerad plats i den didaktiska vokabulären.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Ahl, Helene. "Motivationsteori som verktyg för styrning och kontroll." Studies in Educational Policy and Educational Philosophy 2007, no. 2 (January 2007): 26869. http://dx.doi.org/10.1080/16522729.2007.11803930.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Forsling, Karin. "Hur tänkte du nu? Digitala verktyg och kollegiala lärprocesser i förskolan." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 38, no. 2 (June 30, 2020): 57–73. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v38i2.3706.

Full text
Abstract:
I artikeln analyseras förskollärares kollegiala lärande i relation till barns användande av digitala lärverktyg i förskolan. Studien utfördes under ett utvecklingsarbete i två svenska förskolor där funktionen kamera på datorplattor användes för lärande. Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger kan förstå, förändra och förbättra lärsituationer där digitala verktyg användes under handledning av en filmpedagog, en medforskande förskolekollega och en forskare. Resultaten visar hur fem engagerade pedagoger, utan särskild vana eller intresse för digitala verktyg, börjar använda datorplattor i förskolan som lärverktyg för att nå läroplansmål som handlar om kommunikation. Den i studien använda designbaserade experiment-modellen bygger på designorienterade teorier. Det designbaserade experimentet ledde till en fördjupad reflektionsyta för pedagogerna – en mötespunkt för kollegiala lärprocesser som kan bidra till förskoleutveckling.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Brodin, Jane, and Peg Lindstrand. "Informations- och kommunikationsteknik (IKT) som ett specialpedagogiskt verktyg." Nordisk tidsskrift for spesialpedagogikk 81, no. 03 (September 21, 2003): 129–43. http://dx.doi.org/10.18261/issn0048-0509-2003-03-02.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Norlund, Anita. "Suggestopedi som språkdidaktiskt verktyg i vuxenutbildning - en kritisk textanalys." Pedagogisk forskning i Sverige 25, no. 2-3 (October 1, 2020): 7–25. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.0203.01.

Full text
Abstract:
Syftet med den här artikeln är att belysa hur förespråkare för den språkdidaktiska metoden suggestopedi konstruerar 1) problemet med att vuxna med utomeuropeisk språkbakgrund inte lär sig tillräckligt snabbt samt 2) lösningen, det vill säga hur denna problematik kan och bör bemötas enligt involverade projektaktörer. Detta görs genom en kritisk diskursanalys av sex strategiskt utvalda texter som alla framhåller suggestopedi som en fruktbar metod och som alla knyter an till projekt finansierade av Europeiska socialfonden. Analysen genomförs i fem steg. I det första steget identifieras hur problemet med att de vuxna inte lär sig snabbt nog konstrueras av aktörer som är involverade i projekten och i det andra steget identifieras vilka lämpliga åtgärder som föreslås i syfte att adressera det uppfattade problemet. Steg tre packar upp det nätverk av praktiker i vilken Europeiska socialfonden är en central aktör. Därefter belyses motstridigheter och luckor som trädde fram via analysen liksom potentiella metodologiska problem. De slutsatser som går att dra handlar om att det finns kritiska aspekter att beakta både när det gäller hur de vuxna med utländsk bakgrund konstrueras och vad beträffar den tillämpade didaktiska metoden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Lundmark, Katarina. "Improvisation som ett didaktiskt och konstnärligt verktyg i jazzdans." Nordic Journal of Dance 2, no. 1 (December 1, 2011): 20–25. http://dx.doi.org/10.2478/njd-2011-0004.

Full text
Abstract:
Abstract In my work as a Senior Lecturer in jazz dance and a dance teacher I have been able to explore the possibilities and difficulties I see in the teaching of jazz dance. This article focuses on a currently ongoing pedagogical and artistic project I am involved in. The goal of the project is to create teaching methods that are contemporary, flexible and individually adjustable, and have a clear starting point in the characteristics of the genre. My wish has been to articulate and clarify the artistic potentials of jazz dance. This article describes my work with improvisation in jazz dance: the purpose and the process with course of actions and use of the dance form.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Palmér, Anne. "Kvantiteter i kvalitativt bedömda elevtexter – framtida verktyg för rättvis bedömning?" Acta Didactica Norge 12, no. 4 (December 12, 2018): 9. http://dx.doi.org/10.5617/adno.6357.

Full text
Abstract:
Ett problem i bedömning av skrivprov är bristande samstämmighet mellan bedömare. Att fler än en person bedömer samma skrivprov är ett vanligt sätt att öka samstämmigheten, men denna metod är tidskrävande och kostsam. Ett automatiskt bedömningsverktyg, som ger bedömaren stöd på ett effektivt och förutsägbart sätt, vore därför ett användbart hjälpmedel. I artikeln presenteras en pilotundersökning inför ett framtida arbete med automatisk bedömning av skrivprov, där användbarheten av fyra olika textmått i automatisk bedömning undersöks: textlängd, ordlängd, ordvariationsindex och nominalkvot. Materialet utgörs av två korpusar med benchmarktexter från nationella prov, Np 1 och Np 3. Varje prov ges i två olika skolämnen, svenska och svenska som andraspråk. I analysen beräknas medel- och medianvärden samt korrelationer för textmåtten och texternas betyg. Resultatet visar att skillnaderna mellan textmåttens värden i de två korpusarna är relativt stora. I Np 3 uppmäts generellt högre värden för de fyra textmåtten än i Np 1. Vidare korrelerar samtliga undersökta textmått med betyg i Np 1, medan de textmått som visar starkast korrelation i Np 1 inte på ett signifikant sätt korrelerar med betyg i Np 3. Dessutom visar analysen att texter från ett av proven, som har samma betyg men har tillkommit inom olika svenskämnen, ligger nära varandra utifrån de objektiva textmåtten. I ett framtida arbete inför automatisk bedömning av skrivprov måste användningen av textmåtten anpassas till det specifika provet. Vidare bör en automatisk bedömning omfatta många fler textegenskaper än de som mäts med de undersökta måtten.Nyckelord: skrivbedömning, automatisk bedömning, nationella prov, elevtexter, bedömning i svenska och svenska som andraspråkAnalyzing Quantity in Qualitatively Assessed Student Texts – a Future Tool for Fair Assessment?AbstractIn assessing writing one problem is the lack of rater consistency. Letting more than one rater take part in the assessment of the same test is one way of improving rater consistency, but this method is time-consuming and expensive. A tool for automated assessment, giving the human rater support in an effective and predictable way, would therefore be useful. In this article a pilot study is presented, where the usefulness of four automatic text measures in the assessment of writing tests are investigated: text length, word length, word variation and nominal ratio. The data consists of two corpora with benchmark texts from two national tests, Np 1 and Np 3. Each test is given in both Swedish and Swedish as a second language. Mean and median values are calculated, as well as correlations for the text measures and the assessment grades of the texts. The results show important differences between the values of the text measures from the two tests. In Np 3 the values for text measures are generally higher than in Np 1. Further, the four text measures correlate significantly with grades in Np 1, but the measures correlating strongest in Np 1 do not show a significant correlation in Np 3. In one of the tests, the texts with the same assessment grade but different school subjects are very similar according to the text measures. The conclusion is that a tool for automated assessment must be adapted to a specific writing test. Furthermore, an automated assessment should include the analysis of a greater amount of text qualities than those having been the focus of this study.Keywords: assessing writing, automated assessment, national tests, student texts, assessment in Swedish and Swedish as a second language
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Milles, Karin, Jessica Holmdahl, Ida Melander, Lisa Hjortek, and Kerstin Fugl-Meyer. "”Den som töjs under sex”: Ordet slidkrans som sexualpolitiskt verktyg." HumaNetten, no. 38 (June 22, 2017): 128–40. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20173812.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Verktyg"

1

Vesterberg, Hanna, and Anna Johansson. "Genusdiskursens moderna verktyg." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-23878.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Larsson, Peter. "Verktyg för hjulbyte." Thesis, KTH, Maskinkonstruktion (Inst.), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-100809.

Full text
Abstract:
Purpose of the thesis is to construct a tool for car wheel change. Car wheels can be heavy and hard to handle and therefore the company Movomech intends to develop a tool that makes wheel change easier. Movomech does not have any similar product and because of this the work was condition less. The intended users of the product is tire workshops and there for the work began with investigation of these. The reason of the investigation was to see how wheel change is done and how tire workshops are planed. The tire workshops’ crew’s opinions were also considered and above all one important conclusion was made. The tool must be easy to use so the wheel change is at least done as quickly as it is done manual. With this and with the demand specification was construction ideas made. The ideas were evaluated and the most suitable idea is constructed. The construction includes important geometry, force analysis, strength calculations and bearings calculations. The result is a 3D-CAD-model of the tool. The demand specification did not fully succeed to be fulfilled. The demand that it should be clear in front of the wheel screws can cause some problems with the biggest wheels with the biggest screw circle. This believes to happen rarely. Besides that has the cost been kept down by not using expansive components nor too expansive materials. But the tool must be complemented with chain hoist and rail system. 2
Examensarbetets syfte är att konstruera ett verktyg för bilhjulsbyte. Bilhjul kan vara tunga och otympliga och därför avser företaget Movomech att ta fram ett verktyg som underlättar hjulbyte. Movomech har inte haft någon liknade produkt tidigare och därför var arbetet förutsättningslöst. De tilltänkta användarna av produkten är däckverkstäder och därför inleddes arbetet med undersökning av dessa. Anledningen till undersökningen var att klarlägga hur hjulbyte görs och för att få se hur däckverkstäder är utformade. Det drogs även viktiga slutsatser av personalens uppfattningar om hur arbetet i verkstäderna bedrivs nämligen att; Verktyget måste vara smidigt, lättanvänt och hjulbytet måste minst gå lika fort som ett manuellt byte gör. Av detta och av kravspecifikationen togs konstruktionsidéer på verktyget fram. Idéerna utvärderades och den mest lämpliga idéen av dem konstruerades. Konstruktionen innefattar viktiga geometriska förhållande, kraftanalys, hållfasthetsberäkningar och lagerberäkningar. Resultatet är en 3D-CAD-modell av verktyget. Kravspecifikation lyckades inte uppfyllas till fullo. Kravet på att det ska vara fritt framför hjulbultarna kan bli lite problem med att uppfylla när de största hjulen med de största bultcirklarna ska bytas. Detta tros dock att komma hända sällan. I övrigt har kostnaden för verktyget hållits nere genom att inte använda dyra komponenter eller alltför dyra material. Dock måste verktyget kompletteras med kättingtelfer och skensystem.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Landälv, Martin. "Grafiska ioFTPD-verktyg." Thesis, Karlstad University, Division for Engineering Sciences, Physics and Mathematics, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-548.

Full text
Abstract:

Jag har under en period motsvarande 10 veckor på heltid utvecklat ett grafiskt konfigurations-verktyg för konfiguration av ftp-servern ioFTPD [4]. ioFTPD är en relativt ny ftp-server för Windows som är resurssnål och högpresterande [4]. ioFTPD utvecklas av iniCom Networks [4] som även utvecklar den kända ftp-klienten FlashFXP [4].

Idén till att utveckla ett grafiskt konfigurationsprogram kom till eftersom det inte fanns några grafiska verktyg för vare sig konfiguration eller övervakning av servern. Eftersom det inte fanns något användarvänligt grafiskt konfigurationsverktyg var användaren tvungen att editera ioFTPD:s konfigurationsfil manuellt. Manuell editering av en så stor fil gör det lätt att införa fel.

Mina delmål var att skapa tre grafiska applikationer för att hjälpa till att konfigurera och övervaka ioFTPD-servern.

• Ett grafiskt konfigurationsverktyg

• Ett övervakningsprogram

• En vfs-editor för skapande och redigering av det virtuella filsystemet

Huvudmålet var att implementera det grafiska konfigurationsverktyget, vilket jag gjorde. Jag är nöjd med slutprodukten även om det finns detaljer som kan förbättras.

Under projektets gång har jag bland annat förbättrat mina kunskaper i C++ och Win32-programmering, samt att jag insett vikten av att göra en genomtänkt design innan man påbörjar implementationen.


I have, during a period of ten weeks, full time, developed a configuration utility, featuring a graphical user interface for the configuration of the ftp server ioFTPD [4]. ioFTPD is a relatively new high performance and resource efficient ftp daemon [4] for Windows. ioFTPD is developed by iniCom Networks [4], who also develop the popular ftp client FlashFXP. [4]

Because ioFTPD lacks graphical applications for the configuration and monitoring, the idea to develop a graphical configuration utility arose. Since there was no user friendly graphical configuration utility, the user manually had to edit ioFPTD's configuration file. Manually editing such a big file could easily result in error introduction.

My goals were to develop three graphical applications to aid in the configuration and monitoring of the ioFTDP server.

• A graphical configuration utility

• A monitoring application

• A vfs-editor to aid in the creation and editing of the virtual file system

The main goal was to implement the graphical configuration utility, which I did. I'm satisfied with the result even though there are details that could be improved.

During the project I have improved my knowledge with C++ and programming

with the Windows API. I've also realized the importance of doing a thoroughly thought through design before one starts the implementation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Gårdebratt, Martin, and Jonathan Hagberg. "Verktyg För Apidokumentation." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för matematik och datavetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84411.

Full text
Abstract:
Med ett ökat antal API:er på internet ökar även behovet av anvisningar kring dessa. När användarna för API:er har olika nivåer av erfarenhet blir den nödvändiga dokumentationen och instruktionerna svårare att precisera från en utvecklares perspektiv. I detta projekt är målet att fastställa vad som utgör en bra dokumentation för ett API och tillämpa det för ett existerande API på begäran av Askås. Det befintliga materialet analyserades för att bygga en bättre förståelse för vilka API-anrop som stöttades, och skulle byggas om på ett sådant sätt att det skulle vara enkelt att implementera i Askås nya dokumentationssida. För att få klarhet kring vad som utgör bra API-dokumentation undersöktes fältstudier. Givet detta kunde arbetet utföras enligt etablerade studier tillsammans med kontinuerlig feedback från uppdragsgivaren. Resultatet är ett verktyg som kan användas för att göra API-anrop där parametrarna är förklarade på ett dynamiskt sätt som är byggt i React, uttryckt i Docusaurus, i väntan på att bli sammansatt i Askås nya dokumentationssida.
As the number of APIs on the internet increases, so does the need for guidance on how to use these. In APIs where the users have varying experience, the necessary documentation and instructions needed becomes harder to pinpoint from a developer's point of view. In this project, the objective is to conclude what constitutes a good documentation for an API and apply it to an existing API, as requested from Askås. The pre-existing material was analysed to build an understanding for which API calls were supported, and was to be re-built in such a way that it would be easily implemented in Askås' new API documentation site. To bring clarity to what constitutes good API documentation, field studies were examined. With this, the project could be executed according to the examined studies, as well as feedback from the client. The result is a tool that can be used to make API calls where the parametres are explained in a dynamic fashion - developed in React, expressed in Docusaurus, waiting to be merged into Askås new documentation site.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Lundberg, Patrick. "Verktyg för hyperparameteroptimering." Thesis, Linköpings universitet, Artificiell intelligens och integrerade datorsystem, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-176694.

Full text
Abstract:
Hyperparameteroptimering är ett viktigt uppdrag för att effektivt kunna använda en modell för maskininlärning. Att utföra detta manuellt kan vara tidskrävande, utan garanti för god kvalitet på resulterande hyperparametrar. Att använda verktyg för detta ändamål är att föredra, men det finns ett stort antal verktyg som använder olika algoritmer. Hur effektiva dessa olika verktyg är relativt varandra är ett mindre utforskat område. Denna studie bidrar med en enkel analys av hur två verktyg för sökning av hyperparametrar, Scikit och Ray Tune, fungerar i jämförelse med varandra.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Amin, rebin. "Verktyg för kvalitetsutveckling." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för kvalitets- och maskinteknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40268.

Full text
Abstract:
Verktyg för kvalitetsutveckling är en del av offensiv kvalitetsutveckling. Bland dessa verktygsuppsättningar återfinns de sju ledningsverktygen och de sju förbättringsverktygen. Verktygen hjälper bland annat till att förstå, förklara och stödja beslutsfattandet med hänsyn till att en viktig hörnsten i kvalitetsutveckling grundar sig på att basera beslut på fakta.Denna studie bygger på en systematiserad litteraturöversikt och undersöker hur de sju ledningsverktygen och ishikawa-diagrammet använts och vilka ämnen dessa analyserar inom olika branscher. Detta i syfte att bredda kunskapen kring dessa verktyg.Denna studie bidrar till att verksamheter får det lättare att relatera till snarlika problem eller utmaningar och därigenom välja lämpliga verktyg för en framgångsrik analys.Resultatet visar och bekräftar teorins beskrivningar av verktygens styrkor men också en högre grad av flexibilitet i när det är applicerbart att använda ett visst sorts verktyg. De flesta verktygen användes under analysfasen och i kombination med brainstorming. Bland branscherna är sjukvården frekvent närvarande där verktygen används för processförbättringar. Vidare visar resultatet att verktygen lever och används i högsta grad i den moderna praktiken.
Tools for Quality development are part of Total Quality Management TQM. These toolsets include the seven new management tools and the seven improvement tools. The tools help, among other things, to understand, explain and support decision-making, given that an important cornerstone of quality development is based on basing decisions on facts.This study is based on a systematized literature review and examines how the seven new management tools and the ishikawa diagram have been used and what subjects have been analyzed in different industries. This is in order to broaden the knowledge of these tools.This study helps to make it easier for organizations to relate to similar problems or challenges and thereby choose the appropriate tools for successful analysis.The results show and confirm the theory's descriptions of the tools' strengths but also a higher degree of flexibility in when it is applicable to use a certain type of tool. Most of the tools were used during the analysis phase and in combination with brainstorming. Among the industries, healthcare is frequently present where the tools are used for process improvements. Furthermore, the results show that the tools are alive and are used to a great extent in modern practice.

2020-06-26

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Nilsson, Jens. "Självinsikt som verktyg." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28280.

Full text
Abstract:
Många elever i grundskolans år 9 har idag svårt för att göra sitt avgörande studie- och yrkesval. Resultatet blir att en del elever ångrar sina val i efterhand vilket tar energi från både elev och skola då byten mellan olika gymnasieprogram ska göras. Av egen erfarenhet vet jag att en del elever inte ens gör sådana önskvärda byten utan går ut gymnasiet med en utbildning de inte borde ha valt. Mot den bakgrunden var det övergripande syftet för denna studie att undersöka elevers upplevda behov av självinsikt i samband med studie- och yrkesval. Jag ville också studera huruvida eleverna upplever att insatser under grundskolans avslutande år påverkar deras val till gymnasiet. Jag lät ett antal gymnasieelever genomgå en enkel personlighetsprofilering som bestod av 30 frågor med 4 svarsalternativ vilket ledde fram till en beskrivning av deras styrkor. Eleverna fick sedan reflektera över vilka yrkesmöjligheter deras styrkor gav vilket sedan diskuterades i helklass. Sedan undersöktes elevernas upplevelser kring huruvida det hade varit lättare att göra sina val om de fått tillgång till profileringen under år 9. Metoden var enkätundersökning med fasta svarsalternativ samt motivering. Slutligen hade jag en fokusgrupp med fyra elever i varje klass för att få mer djupgående information. Resultatet påvisade att behovet av ett verktyg är stort och många elever upplevde att en personlighetsprofilering skulle kunna vara ett sådant hjälpmedel. 75 procent av eleverna kunde se nyttan med att få större insikt om sina styrkor inför ett framtida studie- och yrkesval. 35 procent av eleverna ansåg att det hade underlättat för dem att göra sitt val ifall de fått genomgå den här profileringen år 9 medan 30 procent svarade nej på samma fråga. I de efterföljande fokusgrupperna undersökte jag varför 35 procent svarade vet ej och det framkom att många av dem var positivt inställda till profilering som verktyg, men de kände behov av en mer grundlig beskrivning för att det skulle underlätta valet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Wallmark, Johan. "Digitala verktyg i matematikundervisningen : En kvalitativ studie gällande grundskolelärares syn på digitala verktyg som pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen." Thesis, KTH, Lärande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-302709.

Full text
Abstract:
Skolan har digitaliserats och digitala verktyg används alltmer i undervisningen. Syftet med denna studie är att ytterligare öka förståelsen av användning av digitala verktyg i matematikundervisningen. Det teoretiska ramverket TPACK (Technological Pedagogical And Content Knowledge) har använts för att analysera lärarnas svar från intervjuerna. Ramverket synliggör lärarnas tekniska-, pedagogiska- och ämneskunskaper. Kvalitativa intervjuer med fem matematik-lärare i åk 7-9 har genomförts för att besvara studiens syfte. Resultatet visar att lärarna upplever elevers motivation ökar med användandet av digitala verktyg. Lärarna ser att eleverna upplever ämnet som roligt och lärandet blir mer lustfyllt. Interaktiva program där eleven svarar på frågor och får snabb respons, beskrivs av lärarna ett bra komplement i matematikundervisningen. Lärarna ser också möjligheter att individanpassa undervisningen med digitala verktyg. Verktygen har också visat sig fånga svaga elevers intresse för matematikämnet. Att använda digitala verktyg är ett sätt att hålla jämna steg med samhällets digitalisering. För vidare användning av digitala verktyg ser lärarna ett behov av kompetensutveckling och tid för att utforska nya verktyg som kan användas i undervisningen.
The school has been digitized and digital tools are increasingly used in teaching. The purpose of this study is to further increase the understanding of the use of digital tools in mathematics teaching. The theoretical framework TPACK (Technological Pedagogical And Content Knowledge) has been used to analyze teachers' responses from the interviews. The framework makes teachers' technical, pedagogical and subject knowledge visible. Qualitative interviews with five mathematics teachers in year 7-9 have been conducted to answer the purpose of the study. The results show that teachers experience students' motivation increases with the use of digital tools. The teachers see that the students experience the subject as fun and the learning becomes more pleasurable. Interactive programs where the student answers questions and gets a quick response, are described by the teachers as a good complement to the mathematics teaching. Teachers also see opportunities to personalize teaching with digital tools. The tools have also been shown to capture the interest of weak students in the subject of mathematics.Using digital tools is a way to keep pace with the digitalization of society. For further use of digital tools, teachers see a need for competence development and time to explore new tools that can be used in teaching.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Ringqvist, Alvastina. "Att förstå vikten av våra verktyg : En undersökning om arkitektens verktyg." Thesis, Konstfack, Inredningsarkitektur & Möbeldesign, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-6841.

Full text
Abstract:
Denna rapport består av en skriftlig och en gestaltande del. I den skriftliga delen undersöker jag vad arkitekten använder för verktyg nu och gjorde tidigare. I den gestaltande delen skapar jag alternativa verktyg att använda i skapandet av arkitektur.
Konst, teknologi
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Andersson, Peter, and Adam Svensson. "Nulägesanalys av byggarbetsledares användning av IT-verktyg : Digitala verktyg inom byggproduktion." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-41380.

Full text
Abstract:
Use of computer based construction plan programs were introduced as early as in the 1970’s and have since then been under constant develop. Their functions and durability have during the last twenty years gone from only being used in the projection and office stage to being a useful tool at the actual construction site too. This report is a status analysis regarding what thoughts and perspectives younger and newly added generation of construction foremen have on the use, implementation and development of digital tools in the Swedish construction business, and the potential information exchange at the construction sites. The report is a compilation of interviews with respondents representing four different established Swedish construction companies. The results of the interviews are compared with available literature, which are results of previous research and pilot projects that have been done the subject. It also contains a view of how the communication transpire when problems occur on construction plans and how this is managed by the construction foreman. The approach is currently depending on the nature and significance of the problem, and also how far the companies have come in the development and the commitment from their employees. The results show that digital tools and the possibility of efficient information technology is available, but the use of these are less frequent than the respondents expected in their role as a construction foremen.The implement, use of modern working methods and the obtaining of digital tools are for example depending on economic and function barriers. The construction business is also currently in a generation change which bring a younger generation in to the business which have more experience of using information technology and digital tools, that have created a difference to the earlier generations, both in use an knowledge.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Verktyg"

1

Arleij, Rune. Teknisk bildordbok: Verktyg och maskiner. 2nd ed. Stockholm: Liber utbildning, 1993.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Johansson, Sven-Erik. Den fullständiga balansräkningen: Verktyg för information och styrning. Lidingö: Industrilitteratur, 2003.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Onsjö, Lisa Asp. Åtgärdsprogram - dokument eller verktyg?: En fallstudie i en kommun. Göteborg: Göteborgs universitet, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Onsjö, Lisa Asp. Åtgärdsprogram - dokument eller verktyg?: En fallstudie i en kommun. Göteborg: Göteborgs universitet, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Onsjö, Lisa Asp. Åtgärdsprogram - dokument eller verktyg?: En fallstudie i en kommun. Göteborg: Göteborgs universitet, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Odelberg, Axel. Med kungen som verktyg: Historien om försvarsstriden, borggaardskrisen & Sven Hedin. Stockholm: Norstedts, 2014.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Dämvik, Mats. Internet: Ett verktyg vid forskning i utländsk och internationell rätt. Stockholm: Institutet för rättsinformatik, Stockholms universitet, 1993.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Mattson, Anders. Arbeta I Tra: En bok om trahantverkare och deras verktyg. Stockholm: Wahlstrom & Widstrand, 1989.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Markman, Howard J. Verktyg fo r varaktig ka rlek: Boken om PREP℗ʾ. Stockholm: Verbum, 2004.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Ungern-Sternberg, Sara von. Verktyg för planering av tvärvetenskaplig informationsförsörjning: En tillämpning på ämnesområdet bioteknik i Finland. Åbo: Åbo akademis förlag, 1994.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Verktyg"

1

Nyström, Ingalill, Liv Friis, and Johan Knutsson. "Målares tekniker, verktyg och tillvägagångssätt." In Hälsinglands inredningskultur, 279–94. Makadam, 2021. http://dx.doi.org/10.22188/kriterium.23.n.

Full text
Abstract:
I artikeln behandlas olika målarmaterial och -tekniker som använts på landsbygden i Hälsingland under perioden 1700–1870. Pigmenttillgången liksom bindemedelsmaterialet, verktygsuppsättning, tillvägagångssätt och handgrepp kunde variera beroende på utbildning, social status och ekonomi. I denna delstudie har målarhandböcker, olika bevarade verktyg och måleri undersökts.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Casson, Andrew. "Språket är tankens viktigaste verktyg och att odla en kritisk språkförmåga tillhör högskolans viktigaste uppgifter." In Högskolans ansvar: Principer för utveckling av den högre utbildningen, 27–37. Ubiquity Press, 2015. http://dx.doi.org/10.5334/bap.c.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Helde, Roger, and Elisabeth Suzen. "ARTIKKEL 2 Supplemental instruction (SI) – veiledning i regi av studentene selv." In Studentaktiv læring – praksisnær undervisning i høyere utdanning, 57–93. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2019. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.72.ch2.

Full text
Abstract:
Det gjennomgående temaet i artikkelen er den studentaktive læringsformen Supplemental Instruction (SI). SI er et frivillig tilbud om faglig veiledning i regi av studentene selv. Det handler om læring i samarbeid med andre, hvor betydningen av relasjoner, veiledning og refleksjon som metode og verktøy for læring vektlegges. Formålet med SI er å forbedre studentens prestasjoner og minske risikoen for studieavbrudd. Vi har valgt å se nærmere på de studentene som leder dette tilbudet (SI-ledere). Problemstillingen vi har søkt å besvare, er følgende: Hvordan har SI-lederne forstått og erfart 1) SI som pedagogisk verktøy og 2) SI som et lederutviklingsprogram?
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Kolstø, Stein Dankert, and Kjellrun Hiis Hauge. "4. Fra klasseromsdebatt til didaktisk verktøy." In Demokratisk danning i skolen. Universitetsforlaget, 2019. http://dx.doi.org/10.18261/9788215031637-2019-04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Helgesen, Marit K. "Bedre tverrfaglig innsats – styrket tverrsektorielt samarbeid om utsatte barn og unge?" In Organisasjonsperspektiv på samordning av helse- og velferdstjenester, 193–215. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2019. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.66.ch8.

Full text
Abstract:
Helsedirektoratet og åtte kommuner har utarbeidet Bedre tverrfaglig innsats (BTI), et digitalt verktøy for å sikre at aktuelle tjenesteenheter og profesjonelle i kommuner gjennomfører samarbeid om utsatte barn og unge. Observasjoner viser imidlertid at BTI ikke i tilstrekkelig grad inngår i styring og ledelse i kommunene. Enhetsledere kan forholde seg til sektoriserte statlige styringssignaler, og oppfatte at de har et valg om å bruke BTI. Handlingsveiledere er ikke oppdaterte, og sikrer dermed ikke at tjenesteenheter, medarbeidere og foresatte får lik informasjon. Det digitale verktøyet mister effektivitet i konsultasjoner mellom tjenesteenheter i kommunen og med foresatte. For kommuner er det utfordrende å satse på utvikling og implementering av BTI og samtidig opprettholde kunnskapsnivået hos medarbeidere om andre tjenesteenheter og tiltak, samt om tverrsektorielt og -profesjonelt arbeid. Det ser også ut til at kommunene strever med å få BTI til å bli et verktøy som forenkler beslutninger om og gjennomføring av tjenesteyting knyttet til tidlig innsats for utsatte barn og unge.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Giskeødegård, Marte Fanneløb, and Kristina Kjersem. "8. «Det kan være et veldig godt verktøy, hvisdet fungerer»." In Digital samhandling. Universitetsforlaget, 2020. http://dx.doi.org/10.18261/9788215037394-2020-08.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Isachsen, Brit Solli. "ARTIKKEL 7 Artefakter og den erfarte læreplan som pedagogiske verktøy i undervisning og læring." In Studentaktiv læring – praksisnær undervisning i høyere utdanning, 201–13. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2019. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.72.ch7.

Full text
Abstract:
Denne refleksjonsartikkelen handler om artefakter som pedagogiske verktøy i læring. Nord universitet, Faggruppe Trafikk, har et nasjonalt ansvar for utdanning av trafikklærere i Norge. Som lærer for studenter i trafikkfag har jeg ofte tenkt på hvilken rolle artefakter har i undervisningen. Med eksempler fra reelle lærer- og læringssituasjoner viser jeg til samspillet mellom artefakter, den erfarte læreplan, elevenes læringsutbytte og undervisningen studentene gjennomfører. Artikkelen viser også til relasjoner og tilbakemeldinger fra nærveileder, studenter og deres elever. Trafikkfaget legger til rette for et miljø med god dialog, trygghet og tillit. Dette er avgjørende for at artefakter blir meningsbærere, for eksempel bilen i rollen som formidler av mening, i vår undervisning og læring.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Zeiner, Hilde Hatleskog. "KAPITTEL 7 Fra felt til verktøy: Om Selvhjelp Norge som koordinerende enhet." In Samarbeid om selvhjelp, 167–89. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2019. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.68.ch7.

Full text
Abstract:
Since 2004, Norway has a National plan for self-help. The plan results from the collaboration of the Directorate for Health and the Norwegian Self-Help Forum, a civil society organization. The chapter asks whether and how the plan coordinates the efforts and activities of self-help organizations and other civil society actors. It compares two cooperative efforts between civil society actors in the self-help field: the self-help seminars of the 1990s and the establishment of LINK Trondheim in 2014. The analysis shows that the national plan for self-help has transformed the field, but not as envisaged in the 2004 plan. The chapter suggests that the diagnosis informing the plan was flawed. That rather than being a sign of fragmentation, diversity is an indication of a well-functioning self-help field. It argues, therefore, that it is problematic that the plan, rather than representing diversity, promotes a particular understanding and approach to self-help. Whereas a central idea in the 2004 plan was to build stronger ties and networks between civil society actors, interviews with actors involved in the establishment of LINK Trondheim, as well as other civil society organizations, indicate that there is less interaction between the organizations today than 20 years ago. Instead, Self-Help Norway seems to have turned to other actors, such as welfare producers, welfare professionals, and public authorities. The question, then, is whether we are witnessing the contours of a new self-help field, organized around other actors, interests and resources.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Waagen, Wenche. "Vurderingskriterier i utøvende musikk – et verktøy for pålitelig vurdering av studentenes bachelorkonsert?" In Higher Education as Context for Music Pedagogy Research, 41–64. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2021. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.119.ch2.

Full text
Abstract:
At the Norwegian University of Science and Technology (NTNU), Department of Music (IMU), new assessment guidelines were implemented during spring 2019, which had consequences for the assessment of bachelor concerts. The assessment guidelines offered two substantial new tools for external examiner use in summative assessment: They contained predefined assessment criteria and mark descriptions adapted to the expected learning outcome on the main instrument. In this chapter, I attempt to find out how the new tools function in practice and whether they clarify the task for the external examiners and increase transparency. A focus group interview with six examiners who used the guidelines at IMU is used to shed light on different aspects of the summative assessment. Sadler’s theory of qualitative assessment and the twin concepts of holistic and analytic assessment are used as a basis for my discussion.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Fineide, Mona Jerndahl. "Prosessorienterte modeller – tre organisatoriske utfordringer." In Organisasjonsperspektiv på samordning av helse- og velferdstjenester, 145–68. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2019. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.66.ch6.

Full text
Abstract:
Kapitlet diskuterer hvilke organisatoriske utfordringer som bør håndteres for at prosessorienterte modeller kan bidra til bedre samordning. Behandlingslinjer er et illustrerende eksempel på en slik prosessorientert tilnærming, og det empiriske materialet er hentet fra en studie om innføring av to ulike behandlingslinjer for ADHD. Gjennom å belyse hvordan selve standardiseringsarbeidet ble gjennomført, trekkes det frem tre organisatoriske utfordringer. Den første er anvendelsesområdet for behandlingslinjen. En avgrensing kan bidra til at standardiseringsarbeidet blir utført tett på de som har informasjon om hvilke samordningsutfordringer som må løses. Den andre utfordringen er å anvende hensiktsmessige verktøy og teknikker i standardiseringsarbeidet med henblikk på å finne egnede tiltak for å bedre samordningen. Og den tredje er forberedelse for god implementering, og at det iverksettes kompetansehevende tiltak i samarbeid med de som skal anvende det nye verktøyet. Disse tre utfordringene er alle sentrale i standardiseringsarbeidet, og bør håndteres for at prosessorienterte modeller kan bidra til bedre samordning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "Verktyg"

1

Hellström, Lisa, and Linda Beckman. Att främja hälsa och förebbygga ohälsa bland ungdomar : En nationell och internationell kartläggning över initiativ och insatser. Malmö universitet, 2020. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178771103.

Full text
Abstract:
Med denna rapport vill vi förmedla hopp till unga, öka kunskapen, med-vetenheten och minska skammen kring psykisk ohälsa. Unga uttrycker själva att de vill ha mer kunskap om psykisk hälsa och skolan lyfts ofta som en bra plattform. Många unga vet inte vart de ska vända sig för att få hjälp med psykiska besvär och de har behov av att bli lyssnade på. När-varande vuxna som lyssnar behövs, dock saknar många vuxna kunskap om psykiska besvär och diagnoser kopplat till psykisk ohälsa.Psykisk hälsa bland unga är en viktig samhällsfråga som de senaste åren har fått mer uppmärksamhet i samhällsdebatten. Flera satsningar har gjorts av civilsamhällesaktörer och offentliga aktörer. Samtidigt visar den internationella kartläggningen att det är svårt att påvisa långsiktiga effek-ter av alla de satsningar som görs. Det kan finnas flera orsaker till detta. Det finns dock insatser som verkar mer lovande och här finns en möjlighet för beslutsfattare att göra skillnad för ungas psykiska hälsa. Förutom att bespara unga onödigt lidande är dessa insatser ofta samhällsekonomisktkostnadseffektiva, eftersom de på sikt leder till minskat vårdsökande och bättre förutsättningar för unga att klara skolan och i förlängningen arbets-livet. Sådana satsningar går även i linje med Barnkonventionen artikel 24 om alla barns rätt till bästa möjliga hälsa, som sedan 2020 är lag i Sverige. Utifrån kartläggningen har vi följande rekommendationer 1. Rusta unga med färdigheter om psykisk ohälsaUnga bör få tillgång till de kunskaper och färdigheter som enligt forsk-ning visat sig lovande för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa. Internationellt ges flera av dessa insatser inom ramen för sko-lan. De behöver utveckla sina färdigheter i hur man tolkar och förstår sina egna känslor och sin kropp och vad som är vanlig livssmärta, hur man kan hantera den och när man behöver kontakta vården. Därför bör ett nationellt initiativ som når alla barn tas för att främja barn och ungas kunskap och färdigheter om psykisk hälsa för att rusta dem för livet. Det bör även inkludera information om vart man kan vända sig om man behöver ytterligare stöd eller vård. Unga ska vara delaktiga i utformningen av ett sådant initiativ. 2. Ge vuxna kunskap och verktyg om psykisk hälsa – för att underlätta stöd till ungaBarn och unga behöver närvarande vuxna som har förmågan att lyssna, fånga upp och vägleda dem. Det är inte ovanligt att vuxna i barns och ungas närhet upplever osäkerhet och saknar kunskap om psykiska besvär och diagnoser. Därför behöver vuxna, framförallt föräldrar och yrkes-verksamma som jobbar nära unga, få bättre kunskap och verktyg för hur de ska möta unga på ett bättre sätt. Satsningar på att höja föräldrars kun-skap om psykisk hälsa bör göras, exempelvis i form av föräldrastödspro-gram och folkbildning. Lärare bör även ges grundläggande kunskaper om psykisk hälsa inom ramen för lärarutbildningen. 3. Insatser bör följas upp under en längre tidInsatser för att främja psykisk hälsa bör planeras, implementeras och ut-värderas med långtidsuppföljningar (>12 månader). Detta för att bättre kunna bedöma de långsiktiga effekterna och för att kunna utveckla och anpassa insatserna efterhand.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Hellström, Lisa, and Linda Beckman. "Det är lite mer så här mainstream att ha psykisk ohälsa" : Samtal om ungas behov och livsfärdigheter. Malmö universitet, 2021. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178771691.

Full text
Abstract:
Denna rapport ingår i forskningsprojektet Att skapa goda livsfärdigheter bland unga. Den första delrapporten var en nationell och internationell kartläggning över initiativ och insatser för att främja psykisk hälsa bland unga. Bland insatser som verkar mer lovande – och till synes har goda möjligheter att göra skillnad för ungas psykiska hälsa - framträder insatser vars syfte är att höja kunskapen om psykisk hälsa bland unga och vuxna. Ökad kunskap om psykisk hälsa har visat sig vara ett viktigt verktyg för att utveckla färdigheter i hur man tolkar och förstår sina egna känslor och sin kropp och när man behöver kontakta vården. Dessutom är dessa insat-ser ofta samhällsekonomiskt kostnadseffektiva, eftersom de ger unga bättre livsfärdigheter och på sikt leder till minskat vårdsökande och bättre förutsättningar att klara skolan och i förlängningen arbetslivet. Sådana satsningar går även i linje med Barnkonventionen 24§ om alla barns rätt till bästa möjliga hälsa, som sedan 2020 är lag i Sverige. Rekommendat-ioner från den första delrapporten innefattar att rusta unga med färdigheter för att möta livets svårigheter och höja kunskapen om psykisk ohälsa. Det handlar också om att bistå vuxna med kunskap om psykisk hälsa och verk-tyg som främjar hälsa för att kunna stödja unga. Insatser för att främja unga personers hälsa bör följas upp under en längre tid.I denna rapport presenteras röster från unga och yrkesverksamma vuxna i ungas närhet om ungas livssituation kopplat till livsfärdigheter, psykisk hälsa och behov av stöd. Genom att lyssna in unga kan vi bättre hitta framgångsfaktorer för att främja ungas psykiska hälsa och välbefinnande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography