To see the other types of publications on this topic, follow the link: Verktyg.

Dissertations / Theses on the topic 'Verktyg'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Verktyg.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Vesterberg, Hanna, and Anna Johansson. "Genusdiskursens moderna verktyg." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-23878.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Larsson, Peter. "Verktyg för hjulbyte." Thesis, KTH, Maskinkonstruktion (Inst.), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-100809.

Full text
Abstract:
Purpose of the thesis is to construct a tool for car wheel change. Car wheels can be heavy and hard to handle and therefore the company Movomech intends to develop a tool that makes wheel change easier. Movomech does not have any similar product and because of this the work was condition less. The intended users of the product is tire workshops and there for the work began with investigation of these. The reason of the investigation was to see how wheel change is done and how tire workshops are planed. The tire workshops’ crew’s opinions were also considered and above all one important conclusion was made. The tool must be easy to use so the wheel change is at least done as quickly as it is done manual. With this and with the demand specification was construction ideas made. The ideas were evaluated and the most suitable idea is constructed. The construction includes important geometry, force analysis, strength calculations and bearings calculations. The result is a 3D-CAD-model of the tool. The demand specification did not fully succeed to be fulfilled. The demand that it should be clear in front of the wheel screws can cause some problems with the biggest wheels with the biggest screw circle. This believes to happen rarely. Besides that has the cost been kept down by not using expansive components nor too expansive materials. But the tool must be complemented with chain hoist and rail system. 2
Examensarbetets syfte är att konstruera ett verktyg för bilhjulsbyte. Bilhjul kan vara tunga och otympliga och därför avser företaget Movomech att ta fram ett verktyg som underlättar hjulbyte. Movomech har inte haft någon liknade produkt tidigare och därför var arbetet förutsättningslöst. De tilltänkta användarna av produkten är däckverkstäder och därför inleddes arbetet med undersökning av dessa. Anledningen till undersökningen var att klarlägga hur hjulbyte görs och för att få se hur däckverkstäder är utformade. Det drogs även viktiga slutsatser av personalens uppfattningar om hur arbetet i verkstäderna bedrivs nämligen att; Verktyget måste vara smidigt, lättanvänt och hjulbytet måste minst gå lika fort som ett manuellt byte gör. Av detta och av kravspecifikationen togs konstruktionsidéer på verktyget fram. Idéerna utvärderades och den mest lämpliga idéen av dem konstruerades. Konstruktionen innefattar viktiga geometriska förhållande, kraftanalys, hållfasthetsberäkningar och lagerberäkningar. Resultatet är en 3D-CAD-modell av verktyget. Kravspecifikation lyckades inte uppfyllas till fullo. Kravet på att det ska vara fritt framför hjulbultarna kan bli lite problem med att uppfylla när de största hjulen med de största bultcirklarna ska bytas. Detta tros dock att komma hända sällan. I övrigt har kostnaden för verktyget hållits nere genom att inte använda dyra komponenter eller alltför dyra material. Dock måste verktyget kompletteras med kättingtelfer och skensystem.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Landälv, Martin. "Grafiska ioFTPD-verktyg." Thesis, Karlstad University, Division for Engineering Sciences, Physics and Mathematics, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-548.

Full text
Abstract:

Jag har under en period motsvarande 10 veckor på heltid utvecklat ett grafiskt konfigurations-verktyg för konfiguration av ftp-servern ioFTPD [4]. ioFTPD är en relativt ny ftp-server för Windows som är resurssnål och högpresterande [4]. ioFTPD utvecklas av iniCom Networks [4] som även utvecklar den kända ftp-klienten FlashFXP [4].

Idén till att utveckla ett grafiskt konfigurationsprogram kom till eftersom det inte fanns några grafiska verktyg för vare sig konfiguration eller övervakning av servern. Eftersom det inte fanns något användarvänligt grafiskt konfigurationsverktyg var användaren tvungen att editera ioFTPD:s konfigurationsfil manuellt. Manuell editering av en så stor fil gör det lätt att införa fel.

Mina delmål var att skapa tre grafiska applikationer för att hjälpa till att konfigurera och övervaka ioFTPD-servern.

• Ett grafiskt konfigurationsverktyg

• Ett övervakningsprogram

• En vfs-editor för skapande och redigering av det virtuella filsystemet

Huvudmålet var att implementera det grafiska konfigurationsverktyget, vilket jag gjorde. Jag är nöjd med slutprodukten även om det finns detaljer som kan förbättras.

Under projektets gång har jag bland annat förbättrat mina kunskaper i C++ och Win32-programmering, samt att jag insett vikten av att göra en genomtänkt design innan man påbörjar implementationen.


I have, during a period of ten weeks, full time, developed a configuration utility, featuring a graphical user interface for the configuration of the ftp server ioFTPD [4]. ioFTPD is a relatively new high performance and resource efficient ftp daemon [4] for Windows. ioFTPD is developed by iniCom Networks [4], who also develop the popular ftp client FlashFXP. [4]

Because ioFTPD lacks graphical applications for the configuration and monitoring, the idea to develop a graphical configuration utility arose. Since there was no user friendly graphical configuration utility, the user manually had to edit ioFPTD's configuration file. Manually editing such a big file could easily result in error introduction.

My goals were to develop three graphical applications to aid in the configuration and monitoring of the ioFTDP server.

• A graphical configuration utility

• A monitoring application

• A vfs-editor to aid in the creation and editing of the virtual file system

The main goal was to implement the graphical configuration utility, which I did. I'm satisfied with the result even though there are details that could be improved.

During the project I have improved my knowledge with C++ and programming

with the Windows API. I've also realized the importance of doing a thoroughly thought through design before one starts the implementation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Gårdebratt, Martin, and Jonathan Hagberg. "Verktyg För Apidokumentation." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för matematik och datavetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84411.

Full text
Abstract:
Med ett ökat antal API:er på internet ökar även behovet av anvisningar kring dessa. När användarna för API:er har olika nivåer av erfarenhet blir den nödvändiga dokumentationen och instruktionerna svårare att precisera från en utvecklares perspektiv. I detta projekt är målet att fastställa vad som utgör en bra dokumentation för ett API och tillämpa det för ett existerande API på begäran av Askås. Det befintliga materialet analyserades för att bygga en bättre förståelse för vilka API-anrop som stöttades, och skulle byggas om på ett sådant sätt att det skulle vara enkelt att implementera i Askås nya dokumentationssida. För att få klarhet kring vad som utgör bra API-dokumentation undersöktes fältstudier. Givet detta kunde arbetet utföras enligt etablerade studier tillsammans med kontinuerlig feedback från uppdragsgivaren. Resultatet är ett verktyg som kan användas för att göra API-anrop där parametrarna är förklarade på ett dynamiskt sätt som är byggt i React, uttryckt i Docusaurus, i väntan på att bli sammansatt i Askås nya dokumentationssida.
As the number of APIs on the internet increases, so does the need for guidance on how to use these. In APIs where the users have varying experience, the necessary documentation and instructions needed becomes harder to pinpoint from a developer's point of view. In this project, the objective is to conclude what constitutes a good documentation for an API and apply it to an existing API, as requested from Askås. The pre-existing material was analysed to build an understanding for which API calls were supported, and was to be re-built in such a way that it would be easily implemented in Askås' new API documentation site. To bring clarity to what constitutes good API documentation, field studies were examined. With this, the project could be executed according to the examined studies, as well as feedback from the client. The result is a tool that can be used to make API calls where the parametres are explained in a dynamic fashion - developed in React, expressed in Docusaurus, waiting to be merged into Askås new documentation site.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Lundberg, Patrick. "Verktyg för hyperparameteroptimering." Thesis, Linköpings universitet, Artificiell intelligens och integrerade datorsystem, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-176694.

Full text
Abstract:
Hyperparameteroptimering är ett viktigt uppdrag för att effektivt kunna använda en modell för maskininlärning. Att utföra detta manuellt kan vara tidskrävande, utan garanti för god kvalitet på resulterande hyperparametrar. Att använda verktyg för detta ändamål är att föredra, men det finns ett stort antal verktyg som använder olika algoritmer. Hur effektiva dessa olika verktyg är relativt varandra är ett mindre utforskat område. Denna studie bidrar med en enkel analys av hur två verktyg för sökning av hyperparametrar, Scikit och Ray Tune, fungerar i jämförelse med varandra.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Amin, rebin. "Verktyg för kvalitetsutveckling." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för kvalitets- och maskinteknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40268.

Full text
Abstract:
Verktyg för kvalitetsutveckling är en del av offensiv kvalitetsutveckling. Bland dessa verktygsuppsättningar återfinns de sju ledningsverktygen och de sju förbättringsverktygen. Verktygen hjälper bland annat till att förstå, förklara och stödja beslutsfattandet med hänsyn till att en viktig hörnsten i kvalitetsutveckling grundar sig på att basera beslut på fakta.Denna studie bygger på en systematiserad litteraturöversikt och undersöker hur de sju ledningsverktygen och ishikawa-diagrammet använts och vilka ämnen dessa analyserar inom olika branscher. Detta i syfte att bredda kunskapen kring dessa verktyg.Denna studie bidrar till att verksamheter får det lättare att relatera till snarlika problem eller utmaningar och därigenom välja lämpliga verktyg för en framgångsrik analys.Resultatet visar och bekräftar teorins beskrivningar av verktygens styrkor men också en högre grad av flexibilitet i när det är applicerbart att använda ett visst sorts verktyg. De flesta verktygen användes under analysfasen och i kombination med brainstorming. Bland branscherna är sjukvården frekvent närvarande där verktygen används för processförbättringar. Vidare visar resultatet att verktygen lever och används i högsta grad i den moderna praktiken.
Tools for Quality development are part of Total Quality Management TQM. These toolsets include the seven new management tools and the seven improvement tools. The tools help, among other things, to understand, explain and support decision-making, given that an important cornerstone of quality development is based on basing decisions on facts.This study is based on a systematized literature review and examines how the seven new management tools and the ishikawa diagram have been used and what subjects have been analyzed in different industries. This is in order to broaden the knowledge of these tools.This study helps to make it easier for organizations to relate to similar problems or challenges and thereby choose the appropriate tools for successful analysis.The results show and confirm the theory's descriptions of the tools' strengths but also a higher degree of flexibility in when it is applicable to use a certain type of tool. Most of the tools were used during the analysis phase and in combination with brainstorming. Among the industries, healthcare is frequently present where the tools are used for process improvements. Furthermore, the results show that the tools are alive and are used to a great extent in modern practice.

2020-06-26

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Nilsson, Jens. "Självinsikt som verktyg." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28280.

Full text
Abstract:
Många elever i grundskolans år 9 har idag svårt för att göra sitt avgörande studie- och yrkesval. Resultatet blir att en del elever ångrar sina val i efterhand vilket tar energi från både elev och skola då byten mellan olika gymnasieprogram ska göras. Av egen erfarenhet vet jag att en del elever inte ens gör sådana önskvärda byten utan går ut gymnasiet med en utbildning de inte borde ha valt. Mot den bakgrunden var det övergripande syftet för denna studie att undersöka elevers upplevda behov av självinsikt i samband med studie- och yrkesval. Jag ville också studera huruvida eleverna upplever att insatser under grundskolans avslutande år påverkar deras val till gymnasiet. Jag lät ett antal gymnasieelever genomgå en enkel personlighetsprofilering som bestod av 30 frågor med 4 svarsalternativ vilket ledde fram till en beskrivning av deras styrkor. Eleverna fick sedan reflektera över vilka yrkesmöjligheter deras styrkor gav vilket sedan diskuterades i helklass. Sedan undersöktes elevernas upplevelser kring huruvida det hade varit lättare att göra sina val om de fått tillgång till profileringen under år 9. Metoden var enkätundersökning med fasta svarsalternativ samt motivering. Slutligen hade jag en fokusgrupp med fyra elever i varje klass för att få mer djupgående information. Resultatet påvisade att behovet av ett verktyg är stort och många elever upplevde att en personlighetsprofilering skulle kunna vara ett sådant hjälpmedel. 75 procent av eleverna kunde se nyttan med att få större insikt om sina styrkor inför ett framtida studie- och yrkesval. 35 procent av eleverna ansåg att det hade underlättat för dem att göra sitt val ifall de fått genomgå den här profileringen år 9 medan 30 procent svarade nej på samma fråga. I de efterföljande fokusgrupperna undersökte jag varför 35 procent svarade vet ej och det framkom att många av dem var positivt inställda till profilering som verktyg, men de kände behov av en mer grundlig beskrivning för att det skulle underlätta valet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Wallmark, Johan. "Digitala verktyg i matematikundervisningen : En kvalitativ studie gällande grundskolelärares syn på digitala verktyg som pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen." Thesis, KTH, Lärande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-302709.

Full text
Abstract:
Skolan har digitaliserats och digitala verktyg används alltmer i undervisningen. Syftet med denna studie är att ytterligare öka förståelsen av användning av digitala verktyg i matematikundervisningen. Det teoretiska ramverket TPACK (Technological Pedagogical And Content Knowledge) har använts för att analysera lärarnas svar från intervjuerna. Ramverket synliggör lärarnas tekniska-, pedagogiska- och ämneskunskaper. Kvalitativa intervjuer med fem matematik-lärare i åk 7-9 har genomförts för att besvara studiens syfte. Resultatet visar att lärarna upplever elevers motivation ökar med användandet av digitala verktyg. Lärarna ser att eleverna upplever ämnet som roligt och lärandet blir mer lustfyllt. Interaktiva program där eleven svarar på frågor och får snabb respons, beskrivs av lärarna ett bra komplement i matematikundervisningen. Lärarna ser också möjligheter att individanpassa undervisningen med digitala verktyg. Verktygen har också visat sig fånga svaga elevers intresse för matematikämnet. Att använda digitala verktyg är ett sätt att hålla jämna steg med samhällets digitalisering. För vidare användning av digitala verktyg ser lärarna ett behov av kompetensutveckling och tid för att utforska nya verktyg som kan användas i undervisningen.
The school has been digitized and digital tools are increasingly used in teaching. The purpose of this study is to further increase the understanding of the use of digital tools in mathematics teaching. The theoretical framework TPACK (Technological Pedagogical And Content Knowledge) has been used to analyze teachers' responses from the interviews. The framework makes teachers' technical, pedagogical and subject knowledge visible. Qualitative interviews with five mathematics teachers in year 7-9 have been conducted to answer the purpose of the study. The results show that teachers experience students' motivation increases with the use of digital tools. The teachers see that the students experience the subject as fun and the learning becomes more pleasurable. Interactive programs where the student answers questions and gets a quick response, are described by the teachers as a good complement to the mathematics teaching. Teachers also see opportunities to personalize teaching with digital tools. The tools have also been shown to capture the interest of weak students in the subject of mathematics.Using digital tools is a way to keep pace with the digitalization of society. For further use of digital tools, teachers see a need for competence development and time to explore new tools that can be used in teaching.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Ringqvist, Alvastina. "Att förstå vikten av våra verktyg : En undersökning om arkitektens verktyg." Thesis, Konstfack, Inredningsarkitektur & Möbeldesign, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-6841.

Full text
Abstract:
Denna rapport består av en skriftlig och en gestaltande del. I den skriftliga delen undersöker jag vad arkitekten använder för verktyg nu och gjorde tidigare. I den gestaltande delen skapar jag alternativa verktyg att använda i skapandet av arkitektur.
Konst, teknologi
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Andersson, Peter, and Adam Svensson. "Nulägesanalys av byggarbetsledares användning av IT-verktyg : Digitala verktyg inom byggproduktion." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-41380.

Full text
Abstract:
Use of computer based construction plan programs were introduced as early as in the 1970’s and have since then been under constant develop. Their functions and durability have during the last twenty years gone from only being used in the projection and office stage to being a useful tool at the actual construction site too. This report is a status analysis regarding what thoughts and perspectives younger and newly added generation of construction foremen have on the use, implementation and development of digital tools in the Swedish construction business, and the potential information exchange at the construction sites. The report is a compilation of interviews with respondents representing four different established Swedish construction companies. The results of the interviews are compared with available literature, which are results of previous research and pilot projects that have been done the subject. It also contains a view of how the communication transpire when problems occur on construction plans and how this is managed by the construction foreman. The approach is currently depending on the nature and significance of the problem, and also how far the companies have come in the development and the commitment from their employees. The results show that digital tools and the possibility of efficient information technology is available, but the use of these are less frequent than the respondents expected in their role as a construction foremen.The implement, use of modern working methods and the obtaining of digital tools are for example depending on economic and function barriers. The construction business is also currently in a generation change which bring a younger generation in to the business which have more experience of using information technology and digital tools, that have created a difference to the earlier generations, both in use an knowledge.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Dieb, Safwan. "Digitala verktyg i skolan : Matematiklärares syn på digitala verktyg i matematikundervisningen." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42766.

Full text
Abstract:
Samhället kännetecknas av en snabb teknisk utveckling och det moderna livet är i ett skifte som drivs av digitalisering. Dagligen erbjuder teknologin möjligheter till aktivt deltagande och kreativt lärande. Lärare på skolor är angelägna om att hitta verktyg som de kan använda som metoder för att stödja eleverna i deras kunskapsutveckling. Det har lett till att lärare börjat använda digitala verktyg för att undervisa elever. Skolverket lägger stor vikt på digitalisering i undervisningen och uppmanar eleverna att använda digitala verktyg i sitt lärande (Skolverket. 2017). Digitala verktyg är ett stort stöd för undervisning och vi använder ibland dem istället för boken, därför bör dagens elever kunna hantera och ha mer kunskaper om fler typer av digitala verktyg. Så elevernas förmåga måste kommunicera med digitala verktyg utvecklas. Lärare behöver ge möjlighet till elever att uppleva användningen av digitala verktyg i deras utbildning särskilt inom matematik. I denna studien analyseras i vilken omfattning gymnasielärare använder digitala verktyg i sin undervisning. Studien har genomförts på en gymnasieskola och de som deltog i analysen var en grupp matematiklärare. Studien grundar sig på matematiklärarnas beskrivningar om användningen av digitala verktyg i undervisningen. Tillvägagångssättet för insamling av det empiriska materialet är enkäter och intervjuer med lärare. Fokus är på hur digitala verktyg stödjer lärare i deras undervisning på gymnasiet samt hur de används för att utveckla elevers matematiska kunskaper. Studien visar att det finns tydliga skillnader i lärarnas kunskap om och färdigheter i att använda digitala verktyg och deras datorkunskaper. Studien visar förutom att det att det finns skillnader i lärarnas åsikter om omfattningen och typen av användning av digitala verktyg som dessa har i deras undervisning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Johansson, Gabriella. "Digitala verktyg i förskolan : Förskollärares inställningar till digitala verktyg i undervisningen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-97600.

Full text
Abstract:
Studien syftar till att bidra med kunskap om förskollärares inställning till digitala verktyg i förskolans undervisning, utifrån den reviderade läroplanen som trädde i kraft 1 juli 2019. Frågeställningarna som besvaras i studien är; vilken inställning har förskollärare till digitala verktyg i undervisningen samt vilka möjligheter och utmaningar förskollärarna anser att digitala verktyg ger i undervisningen. Detta är angelägna frågor att undersöka då området digitala verktyg har utvecklats kraftigt under kort tid och nu ska ingå som en naturlig del i undervisningen. Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där artefakter, mediering, interaktion, kommunikation, stöttning samt den proximala utvecklingszonen är centrala begrepp och används för att tolka och analysera data. För att få svar på frågeställningarna har data samlats in genom en internetbaserad enkätundersökning utformad som ett frågeformulär skickats ut. Resultatet baseras på 26 enkätsvar. Resultatet visar att förskollärares inställning till digitala verktyg är övervägande positivt. Förskollärarna ser både möjligheter och utmaningar med digitala verktyg i förskolans utbildning. Förskollärarna uttrycker att digitala verktyg får betydelse i undervisningen genom att hjälpmedlet används i ett pedagogiskt syfte, vilket anses främjar barns utveckling och lärande. Studiens resultat visar att förskollärarna uppskattar att de har en digital kompetens, samtidigt som de uttrycker att en av de största utmaningarna med digitala verktyg är den bristande kompetensen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Saleh, Amjad. "Digitala verktyg i teknikundervisning : Lärares uppfattningar om digitala verktyg inom teknikundervisning." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-35595.

Full text
Abstract:
Alla skolor i Sverige är på något sätt beroende av digitala verktyg. Forskning visar att användning av digitala verktyg i skolan påverkar och ändrar synen på lärarroll, lärande och pedagogik. Enligt Skolverket (2011) ska digitala verktyg bidra till elevernas kunskapsutveckling. Lärare är den huvudansvarig aktör för att detta ska ske. Skolinspektionen rapporterar att detta inte äger rum inom teknikämnet för högstadiet i grundskola. Syftet med denna studie var således att undersöka lärares uppfattningar om digitala verktygs roll inom teknikundervisning. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod med utgångspunkt i den fenomenografiska ansatsen. I denna studie användes variationsteori och fenomenografin som teoretiska perspektiv. Fem tekniklärare med olika ålder och erfarenhet som undervisar i årskurs 7–9 intervjuades. Resultatet visade att lärares uppfattningar kan placeras i tre kategorier. Tekniklärarna uppfattar digitala verktyg som tekniska läromedel som kan användasi teknikundervisning. Enligt resultat ser tekniklärarna på digitala verktyg som pedagogiskt hjälpmedel. Lärarna uttryckte också att digitala verktyg ska komplettera den praktiska delen i teknikundervisning.Jag drog slutsats om att tekniklärare i denna studie använder digitala verktyg enligt läroplans beskrivningar och riktlinjer. Det finns dock många problem som kan förhindra att använda digitala verktyg i teknikundervisning på ett optimalt sätt. Bland annat att kunna hitta balans mellan manuella och digitala verktyg på så sätt som gynnar elevernas lärande. Att kombinera digitala verktyg med andra verktyg i undervisning kan således vara problematiskt.

Teknik

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Bergstrand, Mattias. "Digitala verktyg i matematik : Elevers arbete med matematik i digitala verktyg." Thesis, Högskolan Dalarna, Matematikdidaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-26882.

Full text
Abstract:
Syftet med denna undersökning är att undersöka hur elever använder det matematiska innehållet i olika digitala verktyg. För att få svar på detta har observationer och enkätundersökningar gjorts. Resultaten har analyserats med utgångspunkt i ett teoretiskt ramverk där användningar av digitala verktyg kan vara ersättande, förstärkande och transformerande. Resultaten visar att digitala verktyg kan vara ersättande i vissa avseenden och förstärkande eller transformerande i andra.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Dahlén, Martin, and Cesar Chavez. "Användbara CASE-verktyg : Utformning av CASE-verktyg med fokus på användbarhet." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-100020.

Full text
Abstract:
CASE är en förkortning för Computer Aided Software Engineering. Syftet med CASE-verktyg är att öka produktiviteten för dem som utvecklar mjukvarusystem genom att datorisera processer i deras arbete. Det finns dock problem med CASE-verktyg. Tidigare forskning pekar på att dessa ofta är komplexa i sitt utförande, att de lätt ifrågasätts om de visar sig ha buggar och att inlärnings-tröskeln är ofta hög till följd av den höga komplexiteten. Man frågar sig också hur komponenter ska vara utformade i verktygen för att fler ska använda dem. Vidare saknas nyare undersökningar med fokusering på användbarhet för CASE-verktyg och framförallt där man utgår från användaren. Vad gäller CASE-verktyg har det skett en del begreppsbyten inom området. Ett ganska vanligt begrepp idag är IDE. Det som är inbegripet i IDE utgörs till stor del av det som räknas till CASE i de äldre texterna. I den här studien har vi valt att använda begreppet CASE-verktyg för att få en tydlig koppling till de äldre studierna. Studien avser att klargöra vilka fördelar och brister utvecklare upplever beträffande användbarhet i CASE-verktyg. Målet med studien är att bidra till en större förståelse för vad CASE-verktyg är och i synnerhet hur de bör vara utformade för att ge ett bra stöd till användaren. Då CASE-verktyg och användbarhet är begrepp med många olika definitioner kommer de teoretiska grunderna diskuteras. Den användbarhet som undersöks baseras på kriterier som kan användas för att avgöra vad som får utvecklarna att ta verktyget i bruk. I studien har vi utarbetat en anpassad definition för CASE-verktyg genom att slagit ihop två definitioner. Vidare har vi visat att det specifika verktyget Visual Studio som undersöks i studien kan klassas som ett CASE-verktyg genom att jämföra verktyget med vår valda definition för CASE-verktyg. I teoriavsnittet har vi beskrivit systemutvecklingsprocessen och systemutvecklingsmodeller för att förstå täckningsgraden hos CASE-verktyg och ge en grundläggande kunskap för att förstå den miljö som dessa används i. Två matriser med faktorer för Visual Studio och kriterier för användbarhet har använts som hjälpmedel för att kategorisera och analysera data under studiens analys. Studien åskådliggör vilket förbättringspotential ett CASE-verktyg som Visual Studio har och lyfter fram konkreta förslag på hur CASE-verktyg bör utformas för att tillgodose användares krav på användbarhet. Resultatet visar bland annat; att supporten som verktyget erbjuder bör vara stabil och stödja användarnas behov, att CASE-verktyg bör vara intuitiva och enkla att lära sig samt att dokumentationskopplingen till kompileringsfel bör vara bättre. Vidare visar resultatet att den främsta fördelen är stödet för support som ges av dessa verktyg och den främsta bristen är att versionshanteringen är svag.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Karlsson, Oscar, Erica Lantz, and Lucas Rickardsson. "Digitala verktyg i matematikundervisning : En undersökning om digitala verktygs möjligheter att individualisera aritmetikinlärning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80080.

Full text
Abstract:
I studien analyseras utvalda digitala verktyg för att undersöka om de kan bidra till en ökad individualisering inom aritmetikinlärning i årskurs 4–6. Studiens syfte är även att undersöka om och hur de digitala verktygen ger möjlighet för stegvis inlärning inom aritmetik. De digitala verktyg som undersöks är Nomp, MattePortal och Skolplus. För att få svar på frågeställningarna utgick studien ifrån radikalkonstruktivismens tolkning av aritmetikinlärning. I studien framkommer att alla undersökta digitala verktyg kan användas för att individualisera undervisning beroende på hur de används. Alla digitala verktyg utgår även från någon form av stegvis aritmetisk inlärningsprocess. Det är alltså möjligt för lärare att använda dessa verktyg för att individualisera sin undervisning inom aritmetik, men beroende på vad läraren anser som viktigast är de digitala verktygen olika användbara.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Eriksson, Else-Maj, and Peter Shebli. "Self-Service Business Intelligence verktyg – möjligheter ochbegränsningar : En jämförelse av teorier om Self-Service Business Intelligence verktyg och praktiska resultat av verktyget PowerPivot." Thesis, Högskolan Dalarna, Informatik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-5595.

Full text
Abstract:
Inom Business Intelligence har begreppet Self-Service Business Intelligence (Self-Service BI) vuxit fram. Self-Service BI omfattar verktyg vilka möjliggör för slutanvändare att göra analyser och skapa rapporter utan teknisk support. Ett av dessa verktyg är Microsoft PowerPivot.På Transportstyrelsens Järnvägsavdelning finns behov av ett Self-Service BI-verktyg. Vi fick i uppdrag av Sogeti att undersöka om PowerPivot var ett lämpligt verktyg för Transportstyrelsen. Målet med uppsatsen har varit att testa vilka tekniska möjligheter och begränsningar PowerPivot har samt huruvida PowerPivot är användbart för Transportstyrelsen.För att få en djupare förståelse för Self-Service BI har vi kartlagt vilka möjligheter och begränsningar med Self-Service BI-verktyg som finns beskrivna i litteraturen. Vi har sedan jämfört dessa med våra testresultat vilket har varit syftet med uppsatsen.Resultatet av testerna har visat att Transportstyrelsens Järnvägsavdelning initialt behöver teknisk support för att använda PowerPivot. Testerna har även visat att vissa av Transportstyrelsens krav inte kan uppfyllas. Detta minskar användbarheten för Transportstyrelsen.Vidare har vi kommit fram till att Self-Service BI inte alltid är enkelt att använda för slutanvändare utan teknisk support. Resultatet visar även att det krävs en BI-infrastruktur för att enkelt skapa rapporter med god kvalitet och högsta möjliga korrekthet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Andersson, Martin. "Kodgenerering i CASE-verktyg : En undersökning hur CASE-verktyg uppfyller experters kodgenereringskrav." Thesis, University of Skövde, Department of Computer Science, 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-633.

Full text
Abstract:

Denna rapport undersöker krav, tagna från ett ramverk för evaluering av CASE-verktyg i ett kontextuellt sammanhang, i två representativa CASE-verktyg. Ramverket utnyttjar en modell som föreslagits av Lundell och Lings för att extrahera både krav och förväntningar som en organisation (www.it.volvo.com) hade på vad ett CASE-verktyg är och kan utföra.

Ramverket extraherar krav i ett organisationell kontext, dvs. utvärderingen utfördes innan verktyget som evaluerades användes i organisationen. Detta indikerar på att kraven inte är knutna till ett specifikt verktyg, samt att CASE-verktyg inte säkert stödjer dessa krav.

Resultatet för denna rapport är att viss semantisk förlust uppstod vid transformering av kod och modeller.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Sanli, Uno. "Digitala verktyg i idrottsundervisningen : Fördelar och nackdelar med digitala verktyg i idrottsundervisningen." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-129271.

Full text
Abstract:
Röstproblem är ett stort problem inom idrottsläraryrket, många lärare upplever att de får röstproblem i sitt yrkesutövande. Röstproblem är mest relaterat till idrottsläraryrket och det är oftast lärare i idrott och hälsa som söker hjälp för dessa besvär. Röstproblem är även vanligt för aerobics instruktörer. Syftet med detta självständiga arbete har varit att undersöka konsekvenserna med digitala verktyg och om digitala verktyg är ett bra verktyg i idrottsundervisningen eller ett överflödigt verktyg i idrottsundervisningen. Detta ämne har granskats för att försöka få en helhetsbild av digitala verktyg kopplat till idrottsundervisningen och för att se om digitala verktyg är något man bör använda i idrottsundervisningen eller inte använda i idrottsundervisningen. Studiens frågeställningar är: Hur uppfattar idrottslärare och idrottsinstruktörer användningen av digitala verktyg och i vilka sammanhang kan de utgöra ett stöd i idrottsundervisningen? Arbetet har utförts med hjälp av kvalitativa intervjuer. Två idrottslärare, en äldre i Stockholms innerstad (Lärare 1) och en yngre i Stockholms yttre område (Lärare 2) och två idrottsinstruktörer, en äldre i Stockholms innerstad (Instruktör 1) och en yngre i Stockholms yttre område (Instruktör 2) har intervjuats. Resultatet visar att båda idrottslärarna använder sig av datorer i idrottsundervisningen för att kommunicera med eleverna och båda idrottsinstruktörerna använder sig av mobiltelefoner i idrottsundervisningen för att motivera deltagarna. Lärare 1 menar att användandet av digitala verktyg har en positiv effekt på miljön och att kommunikationen fungerar på ett smidigt sätt. Det empiriska materialet visar att både Instruktör 1 och Lärare 2 upplever att digitala verktyg kan öka elevernas motivation eftersom idrottsundervisningen blir underhållande med hjälp av digitala verktyg. Instruktör 2 upplever digitala verktyg som ett bekvämt verktyg i idrottsundervisningen. Det empiriska materialet visar att endast Instruktör 2 använt sig av digitala headset i idrottsundervisningen. Lärare 1 upplev digitala spel som en negativ konsekvens av digitala verktyg. Lärare 2 sade att det digitala kunde ta över idrottsundervisningen. Både Instruktör 1 och Instruktör 2 upplev att digitala verktyg kunde krångla med batterierna. Ingen av individerna upplev röstproblem för tillfället, vilket har uttryckts av flera individer och var en utgångspunkt för undersökningen. Samtliga deltagare har använt sig av digitala verktyg i idrottsundervisningen. Det empiriska materialet visar att det finns fler positiva svar av digitala verktyg än negativa svar av digitala verktyg i idrottsundervisningen. Det empiriska materialet visar också att en idrottslärare upplevt röstproblem tidigare i sitt idrottsläraryrke. Idrottslärare kan använda sig av röstförstärkare i stora idrottshallar för att förebygga röstproblem. Röstproblem i idrottsläraryrket kan bero på röst ansträngningar utan röstförstärkare och på grund av den dåliga akustik som råder i idrottshallarna. Deltagarnas svar kan bero på deras tidigare erfarenheter och digitala verktyg kan ha en positiv inverkan på idrottslärares verksamhet. För att stärka resultatet i detta självständiga arbete skulle man kunna inkludera andra metoder, till exempel enkäter för att se om det finns några liknande resultat som bekräftar de kvalitativa intervjuerna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Persson, Hanna, and Linda Ljungqvist. "Digitala verktyg i elevers skrivutveckling : En litteraturstudie om digitala verktyg i svenskämnet." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-52374.

Full text
Abstract:
Denna litteraturstudie behandlar digitala verktygs påverkan på skrivundervisningen i förskoleklassen och grundskolans årskurser 1–3. Syftet med studien är att granska hur forskning behandlar hur digitala verktyg används i skrivundervisningen i F-3 samt hur dessa påverkar elevers skrivutveckling. Studiens syfte uppnås genom att utifrån forskning besvara frågeställningarna: hur digitala verktyg används i skrivundervisningen samt vilka möjligheter och hinder som förknippas med digitala verktyg för elevers skrivutveckling. Studien har en sociokulturell utgångspunkt och materialet har analyserats utifrån denna teori. Resultatet utifrån den sociokulturella teorin sätts i jämförelse med kognitiv- och neurovetenskaplig teori.  Studien visar både möjligheter och hinder med de digitala verktygen i elevers tidiga skrivutveckling. Möjligheter är att elevers motivation till att skriva ökar när de använder digitala verktyg, undervisningen blir individanpassad när elever kan delta på lika villkor och elever utvecklar sin förmåga att stava med hjälp av de stödfunktioner som digitala verktyg har. De hinder som förknippas med digitala verktyg är att elever inte besitter tillräcklig digital kompetens, att hjärnan inte aktiveras i samma utsträckning som vid analogt skrivande samt att de digitala verktygen kan medföra olika svårigheter. Studien visar också två olika metoder för digitala verktyg i skrivundervisningen, ASL och gemensamt skrivande. Slutsatsen är att elever måste få skriva med både analoga och digitala verktyg och läraren bör planera utifrån sina didaktiska kunskaper och ta evidensbaserade beslut som gynnar varje elevs fortsatta lärande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Åverling, David, and Marcus Jönsson. "Musik, ett didaktiskt verktyg?" Thesis, Växjö University, School of Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-721.

Full text
Abstract:

Tanken med den här uppsatsen var att undersöka om musik kan användas som ett didaktiskt verktyg i skolans verksamhet i fler ämnen än bara musikämnet och om det här bidrar till en positiv påverkan i läroprocessen.

För att komma fram till det här bestämde vi oss för att genomföra kvalitativa intervjuer, där vi intervjuade två stycken pedagoger och en musikterapeut. Frågorna vi ställde till de intervjuade handlade om musikens betydelse för dem och vad de anser händer med människan vid musikalisk aktivitet samt hur man på bästa sätt integrerar musik i undervisningen. I vår undersökning jämförde vi sedan de tre intervjupersonernas svar och kopplade samman svaren med litteraturstudier kring ämnet musik i läroprocessen.

I vårt resultat framkom det att musik är ett viktigt redskap för lärande och att musik bidrar till att befästa kunskaper men det framhävdes även att musik kan vara ett orosmoment för vissa elever och att det därmed också missgynnar inlärning. Det kan dock generellt sägas att enligt vår undersökning är musik ett glädjefyllt moment i sig.

Är man bara medveten om syftet av användandet av musik i övriga ämnen så kan det påverka läroprocessen på ett positivt sätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Odh, Anton. "Digitala verktyg och musikskapande." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-64207.

Full text
Abstract:
I denna undersökning studeras hur digitala verktyg används på två högstadieskolor i årskurs 8 och hur dessa verktyg möjligtvis kan inverka på elevers musikskapande. Undersökningen är av kvalitativ art och grundar sig på deltagande observationer och semistrukturerade fokusgruppsintervjuer i projekt där elever på olika sätt skapar musik med digitala verktyg. Den genomsyras av ett medieekologiskt- och sociokulturellt perspektiv där empiri grundar sig på utsagor och erfarenheter från tio observationstillfällen och sex intervjuer. I undersökningen framkommer det att digitala verktyg används sällan och i begränsad omfattning i musikundervisningen på de två skolorna. Digitala verktyg erbjuder en direktlänk mellan det klingande ljudet och den visuella representationen, något som ligger i linje med tidigare forskning. Framstående i resultatet är också att flera av eleverna upplever att teknologin på olika sätt står i vägen för dem i musikskapandet. Undersökningen visar också att användandet av digitala verktyg skapar nya förutsättningar för musikskapande och samarbete och att teknologin möjliggör ett mer individanpassat musikskapande som motiverar fler elever. När vi använder digitala verktyg för att skapa, spara och kommunicera ett musikaliskt budskap visar undersökningen att eleverna blir beroende av dessa verktyg för att klara uppgiften. Tillgången till teknologin blir på så vis en förutsättning för att eleverna ska lyckas. Forskningsresultatet visar även att uppgiften som eleverna får inverkar och styr i deras val av produktioner, något som är avgörande för huruvida eleverna uppfattar de digitala verktygen som hjälpmedel i musikskapandet. Både lärare och elever i denna undersökning beskriver en rädsla och oro för en undervisning allt för präglad av digitala verktyg. De menar att det skulle minska utrymmet för ensemblespel och ta bort känslan i musiken som de får från att spela riktiga instrument tillsammans med andra.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Cheng, Eddie. "Verktyg till snabba förprototyper." Thesis, KTH, Maskinkonstruktion (Inst.), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-49697.

Full text
Abstract:
I takt med att utvecklingen i fordon går framåt i rasande fart finns risken att man med ökadutvecklingshastighet börjar glömma viktiga delar i användbarhet och kanske till och med missardet ursprungliga målet. Detta kan bli ett problem när man ska utveckla ett grafisktanvändargränssnitt för fordon och missar viktiga tester för att undersöka människors kognitivaförmåga för nya system.Genom att göra användartester i ett tidigt stadium kan man mycket tidigt få veta om man hartagit fram rätt produkt för målen.Problem med att göra tester i ett tidigt stadium är att mycket kapital måste sättas in för att skaffadyra programvaror som öppnar för möjligheten att göra tillräckligt trovärdiga tester förtestpersonerna. Det är alltid fördelaktigt att utföra tester som liknar den färdiga produkten så närasom möjligt för att kunna ge ett optimalt resultat.Detta projekt löste stora delar av problemet genom att med ett praktiskt verktyg som utveckladeskunna, med mycket låga kostnader simulera avancerade, skräddarsydda, grafiskaanvändargränssnitt. Dessa gränssnitt ska sedan vara helt kompatibla med de fordon och hårdvarasom spelar roll i den färdiga produkten. Verktyget har utvecklats med mycket fokus påanvändbarhet där man vid användning endast behöver lägga ner väldigt lite tid på att förberedaverktyget. Verktyget ska fungera i bakgrunden medan man utför forskning, tester ochsimulationer.
While technology in vehicles are developing in increasing rates, there are also increasing risks offorgetting substantial parts in usability and even missing the original project goals. This can be aproblem when developing graphical user interfaces for vehicles when there is a lack of importanttests and simulation to examine human cognitive abilities for new systems.By doing a number of user tests in a very early state, you are much more likely to develop in theright direction and reach your intended goals.One of the many problems when doing tests in an early state is that the costs increases withexpensive software while trying to make more credible and realistic tests for the test subjects.You will only get the most reliable tests when testing systems that are as close to reality aspossible, simulating the sensation of the finished product.This project solved important parts of this problem through the development of a practical tool,which is able to with very low costs simulate advanced, custom made, graphical user interfaces.These interfaces will be completely compatible with vehicles and hardware significant to theintended product. The tool has been developed with a great consideration in usability where onlysmall portions of time will be needed to be put into preparing the tool. The tool will be silentlyworking in the background while research, tests and simulations are being made.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Renman, Pia. "Tjänstegarantin : Verktyg eller symbol?" Licentiate thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-29267.

Full text
Abstract:
For several decades, there has been a transfer of ideas from the private sector to the public sector on how to modernize the organization. One widespread idea is the service guarantee. However, when ideas are transferred from one domain to another and implemented in a different context, they are also always transformed. This report centres on what happened in practice when service guarantees were introduced into two Swedish municipalities. The purpose of the study is to investigate how the employees perceived the implementation of a public service guarantee and its impact on the employees in the organization. The study points to the difficulty of transferring the ​​service guarantee idea to the public sector and to reproduce it successfully. The study indicates that the existence of the service guarantee is questioned, and gives rise to new goal conflicts when operating plans are made. Employees expect managers to be committed, while describing a status quo situation. The study indicates that the service guarantee has only become an unexploited symbolic tool in the development of quality assurance.
Offentlig sektor har sedan flera decennier tillbaka hämtat idéer från den privata sektorn för att modernisera organisationen. En idé som fått en stor spridning är tjänstegarantier. När idéer ska hämtas ut, överföras och införas mellan olika kontexter sker alltid en omformning av idén. Denna rapport berör vad som händer i praktiken när tjänstegarantier har införts i två svenska kommuner. Studiens syfte har varit att undersöka hur anställda upplever implementeringen av tjänstegarantier och vilka konsekvenser tjänstegarantin får för anställda i organisationen. Resultaten från studien visar på svårigheten att fånga idén med tjänstegarantier och att reproducera idén framgångsrikt. Av studien framgår det att tjänstegarantins existens är ifrågasatt och när verksamheten ska planeras uppstår nya målkonflikter. Anställda efterfrågar chefernas engagemang samtidigt som anställda beskriver en obetänksam tillbakastyrning. Studien pekar på att tjänstegarantin bara blivit ett symboliskt verktyg i utvecklingen av kvalitet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Eriksson, Katarina, and Maja Sollerud. "Event - ett relationsskapande verktyg." Thesis, Halmstad University, School of Business and Engineering (SET), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-5208.

Full text
Abstract:

Sammanfattning

Titel: Event – ett relationsskapande verktyg

Nyckelord: eventmarknadsföring, relationer, kommunikation

Frågeställning: Hur fungerar event som ett relationsskapande verktyg?

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur event påverkar, förstärker och utvecklar relationen mellan företag (uppdragsgivare) och konsument (besökare).

Metod: Det är en kvalitativ studie med ett deduktivt angreppssätt. Sex öppna individuella intervjuer har genomförts, detta för att ämnet skall vara helt uttömt.

Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen inleds med en bakgrund till ämnet eventmarknadsföring. Vidare följs detta upp av teorier angående relationer och kommunikation.

Empirisk studie: Data är insamlad via öppna individuella intervjuer som har skett via telefon eller ett personligt möte med tre eventbyråer och tre företag som använder event i sin marknadsföring.

Slutsats: Event fungerar som ett relationsskapande verktyg i den mån att det påverkar, förstärker och utvecklar relationer. Detta görs med hjälp av inslag, så som sinnen, som ej nyttjas lika frekvent i vanliga marknadsföringskanaler. Även om event är ett väl fungerande verktyg för att skapa relationer, krävs det uppföljning för att relationen skall hållas vid liv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Gable, Kjellsson Janina, and Laila Honkonen. "Bilden som pedagogiskt verktyg." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3189.

Full text
Abstract:

När barn ska försöka tolka en text men ännu inte knäckt ”läskoden” tar de bilder till hjälp. Bilden är ett naturligt uttrycksmedel för barn. Barn kommunicerar också med varandra genom bilder. Att använda bild som pedagogiskt verktyg är ett sätt att alternera undervisningen för att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov. Syftet med detta arbete var att se om pedagoger är medvetna om bildens betydelse i undervisningen. Vi har valt att undersöka detta med hjälp av en enkät. Resultatet visar att lärarna i undersökningsgruppen (10 lärare i år 1) är medvetna om bildens betydelse i undervisningen samt att de i stor utsträckning använder bilden i undervisningen, både som ett arbetssätt och som uttrycksform för tankar, känslor och lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Nestander, David. "Inspelning som pedagogiskt verktyg." Thesis, Umeå University, Creative Studies (Teacher Education), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1625.

Full text
Abstract:

I arbetet studeras möjligheten att använda inspelningsteknik som ett verktyg i en kreativ musikalisk process, som en hjälp för att analysera och bedöma musikers insatser för att tydliggöra och förbättra prestationen. Studien behandlar frågan om inspelningar kan vara ett aktivt hjälpmedel vid komposition och om det är möjligt att använda i formellt pedagogiska miljöer för individuell utveckling och ensemblespel. Studien har genomförts vid ett tillfälle, med fyra musiker som utifrån ett grundmaterial, improviserat, arrangerat och spelat in en låt tillsammans. Inspelningarna har gjorts i en studio med datorbaserad inspelningsteknik och analyserats och värderats utifrån studiens syfte och presenteras tillsammans med en ljudinspelning på CD med material från inspelningen. Reflektion och bedömning av materialet och metoden har skett i samtal mellan musikerna under inspelningssessionen. Resultatet från inspelningen visar att metoden kan vara ett funktionellt hjälpmedel för musiker i syfte att reflektera över den egna och medmusikanternas insatser vid exempelvis repetitioner. Användningsområdet inkluderar skolans musikundervisning med fokus på ensemblespel.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Lundmark, Fredrik. "Jakttillsyningsmannens uppgift och verktyg." Thesis, Umeå University, Basic training programme for Police Officers, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-27204.

Full text
Abstract:

De senaste åren har jakten och dess utövare präglats av flera förändringar både beträffande vilka som jagar och den jaktlagstiftning man skall beakta. Vi har ett ständigt växande regelverk i vår lagstiftning som påverkar vår jaktutövning. Detta ställer också ökade krav på dem som har att kontrollera jakten, det vill säga främst polisen tillsammans med de särskilda jakttillsyningsmän som Länsstyrelsen förordnat. Att veta vad man får och inte får göra är en grundsten som tillsyningsmännen måste kunna för att göra det möjligt att utföra ett effektivt arbete. Denna skrift avser att ge en kortfattad översikt över några av de lagar och arbetsuppgifter jakttillsyningsmannen har att ta i beaktning. Aktuella brottspåföljder redovisas och statistik som visar att ca 2516 stycken brott per år är jakt och vapenrelaterade. Jakttillsyningsmannens arbetsmiljö diskuteras också och vikten av att ha ett mångsidigt kunnande i form av exempelvis artkännedom, lokalkännedom, hur en brottsutredning går till, vikten av att säkra bevis och så vidare. Eftersom merparten av brotten begås ute i det fria så belyses svårigheten att säkra spår samt den lilla risk man har att gripa någon på bar gärning. De olika tillståndsmyndigheterna Naturvårdsverket och Länsstyrelsen och deras uppgift belyses också.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Dahlin, Sanna, and Stålstierna Jessicka Blixt. "Elevportfolio som pedagogiskt verktyg." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7602.

Full text
Abstract:

I denna studie har vi undersökt vilket syfte pedagoger i förskolan och skolan har att arbeta med elevportfolio samt hur detta arbete går till. Vi har även frågat oss om det syfte pedagogerna uppger tar hänsyn till elevernas kunskaps- samt personliga utveckling. Att arbeta efter portfoliometoden är idag ett utbrett arbetssätt i svenska förskolor och skolor. Portfoliometoden kommer ursprungligen från USA men har nu spridits till stora delar av världen. En elevportfolio kan utgöras av en pärm, mapp, datadiskett, cd-skiva eller dylikt. I denna samlas ett urval av elevens arbeten för att bland annat synliggöra dennes läroprocess. För att söka svar på våra frågeställningar har vi genomfört en litteraturundersökning där vi bearbetat för ämnet relevant litteratur, vi har utfört en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuat fyra pedagoger som arbetar från förskolan till nian samt genomfört en portfolioundersökning där vi granskat två olika elevportföljer. Vi har därefter analyserat och diskuterat de resultat vi funnit i de olika undersökningarna. Resultaten visar på att det finns många olika sätt att arbeta med elevportfolio. Pedagogernas syften med denna arbetsmetod varierar också, även fast mycket går igen i de olika intervjuerna. Bland annat har vi i alla de undersökningar vi genomfört funnit att ett syfte är att eleverna ska lära sig reflektera över och ta ansvar för sitt eget lärande.

In this study we have investigated the pedagogical purpose and the different methods of working with student portfolio in pre-school and in the nine-year compulsory school. Also we have attempted to answer the question if the pedagogical purpose takes the students’ knowledge and personal development into consideration. The portfolio method origin from the USA but is today spread all over the world. In Sweden working with portfolio is common nowadays. A student portfolio can consist of a binder, a folder, a compact disc or similar. In these the students are able to collect their schoolwork to make their learning process visible. To seek answers to our questions we performed a literature study in which we went through for the subject adequate literature, a qualitative interview study where we interviewed four pedagogues working from pre-school to the ninth grade and a portfolio study where we examined two different student portfolios. Afterwards we analysed and discussed the results of the studies. The results show that there are many different ways of working with student portfolios and the pedagogical purposes vary. Even though the interviews showed that there are many similarities. That the students should reflect on and take responsibility for there own learning is for example general in all studies.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Dahlgren, Claes, and Mattias Christensson. "Sponsring : Ett pluralistiskt verktyg." Thesis, Södertörn University College, School of Business Studies, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1377.

Full text
Abstract:

Syftet med denna uppsats är att bidra till en ökad förståelse för begreppet sponsringen genom att identifiera och analysera bakomliggande motiv till sponsring, faktorer som avgör val av sponsorobjekt samt om och hur sponsringen utvärderas. Studien genomfördes ur ett företagsperspektiv. Vår insamlade primärdata bygger på intervjuer med sponsoransvariga på Folksam, Svenska Spel och Scania.

Metoden som tillämpades i uppsatsen bygger på Strauss & Corbins tankegångar kring grundad teori. Genom en interaktiv process av datainsamling och analys fick vi fram kategorier, relationer och olika mönster som vi förde ett resonemang kring.

Resultat vi kan fastställa är att motiv och mål inte är exkluderande utan flera kan uppnås med en och samma sponsorsatsning. Varav sponsring kan beskrivas som ett verktyg med pluralistiska möjligheter. Det främsta och tillika viktigaste motivet till att företagen väljer att sponsra är möjligheten detta ger att associera sig med ett visst objekt och på så sätt ta del av positiva värden vilket kan stärka deras eget varumärke.

Det främsta kriteriet som företagen grundar valet av sponsorobjekt på är att det ska vara starkt kopplat till deras kärnverksamhet. Möjligheten att nå målgruppen är även en tydlig faktor som påverkar företagens val av sponsorobjekt.

Det framgår i denna studie att fallföretagen inte förbiser utvärdering av deras sponsorverksamhet utan ser detta som en självklar och viktig process. Men det påvisas samtidigt svårigheter med att kunna urskilja vilka effekter som direkt kan härledas till varje sponsorsatsning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Berndt, Sandra, Ann-Louise Bohlin, and Anna Slotte-Larsson. "Läxor : Ett pedagogiskt verktyg!?" Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7782.

Full text
Abstract:

Sammanfattning Föreliggande uppsats syftar till att undersöka läxan som företeelse. Materialet som ligger till grund för denna studie omfattats av en enkätundersökning och intervjuer med verk-samma lärare. Vi har velat undersöka pedagogers individuella syften och intentioner med läxor. I undersökningen har framkommit att lärarnas främsta syften med läxor är att träna ansvar, få föräldrar engagerade i skolarbetet och att eleverna ska befästa kunskaper genom färdighetsträning. Med den nuvarande regeringen har läxan tillsammans med betyg samt ”ordning och reda” legat i fokus. Vi gör en ansats till att beskriva den rådande politiska opinionen beträffande skolfrågor. Vi har velat belysa två olika politiska falanger genom att ställa dem mot var-andra. Till grund för vår analys, av det resultat vi erhållit ligger förutom vår egen undersök-ning, aktuell svensk och amerikansk forskning och annan adekvat litteratur och rapporter rörande ämnet. Här talas om stress, inkräktning i privatliv, ansvarstagande och att läxbör-dan för elever har ökat. Vi har gjort en historisk tillbakablick om läxans ursprung, för att se dess tillämpning i sko-lans historia. De slutsatser vi drar av resultatet är att läxan som företeelse är så etablerad att den sällan blir ifrågasatt och att det är upp till varje enskild pedagog att själv ta ställning till hur och om den skall brukas i undervisningen. Nyckelord Läxa Hemuppgift Hemarbete Skolpolitik Familjeliv Stress Ansvar

Summary The present essay has the purpose to examine homework as a phenomen. In this study we have done a questionnaire and interviews survey with active teachers, our purpose is to examine pedagogues individual purposes and intentions with homework. In this essay it appears that teachers main purpose with homework is to train responsibility, to get parents engagement in schoolwork and for pupils to fortify knowledge by ability training. We have also done a historiography about the homework’s extraction to see its application in history of education. The government has the homework with grade and dicipline in focus. We will try to de-scribe the current political opinion regarding school questions. We want to clarify the two political groups, by standing them against each other. The basis of our analysis is the result that we finded in our survey, Swedish actual debate, American research and other qualified litterateur and reports about the subject. It talks about stress, invasion of private life, re-sponsibility and that the homework has increased for the pupils. The conclusions we can se is that homework as a phenomenon is so established that it is hardly ever questioned, and it is up to each teacher to take position whether it is a tool to have in the teaching or not. Key words Homework, school political, family life’s, stress, responsibility

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Kapasi, Murtaza, and Nahom Bereketeab. "Konceptframtagning av handhållet verktyg." Thesis, Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Maskinteknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-27370.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Gustafsson, Josefin. "Jämställdhetsplaner : - ett värdefullt verktyg?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-33456.

Full text
Abstract:
This paper is about employer’s obligation to establish plans for equality between the sexes and the practical use of these plans. The aim is to clarify what national and international law states about plans for equality between the sexes, and to examplify how plans for equality between the sexes is used in practice. For this paper juricprudential metod with a social science perspective is used. Current law has been examined, but this paper also contains an empirical part consisting of interviews with two individuals from a municipality and a private company, and an examination of the two organizations’ plans for equality between the sexes. Employers with over 25 workers owe to establish a plan for equality between the sexes. Plans for equality between the sexes is a part of employers’ obligation to work with active measures. The purpose of active measures is to accelerate and help drive forward an increase in efforts to combat discrimination. Plans for equality between the sexes can be made in several ways depening on organization’s size and activity. The equality work should be targeted, but the law does not impose any requirements regarding distinct and measurable goals. A lack of distinct and measureable goals may result in less effictive equalitywork. Nor is there any requirements that employers have to implement the measures that has been written in the equalityplan. The company’s plan is drawn up with vague goals and formulation. The plan seems more like a equality policy. The lack of concreteness may make it hard to make sure that their plan for equality between the sexes has contribute to increased equality in the organisation. The municipality’s more concret plan may make it easier, and shows an example where the equalityplan may have contributed a greater equality.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Forsgård, Linnéa, and Ylva Vabulis. "Produktutveckling av innovativt verktyg." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-40111.

Full text
Abstract:
Det här projektet har utförts för Eskilstuna Kommun. Det är ett produktutvecklingsprojekt som handlar om att utveckla ett verktyg åt medarbetare på företaget. Tanken med verktyget är att det ska främja innovation och kreativitet hos företaget, då uppdragsgivaren ansåg att det varsvårt att få in detta på arbetsplatsen. Det som har upplevtsinte fungera är att medarbetare glömmer bort att använda sig av de metoder som lärts ut under olika kurser. Medarbetarna behöver påminnas om att tillämpa kunskapende har, vilket är det tänkta framtida verktygets uppgift. Utifrån detta formulerades frågeställningar så som hur verktygetsutformningbidrar tillatt skapa engagemang för att tänka innovativt, samtvilken färg verktyget bör ha för att på bästa sätt främja innovation.Tillämpade metoder är främst produktutvecklingsprocessen, som har varit till hjälp för att utveckla verktyget, men även kvantitativa och kvalitativa undersökningar där syftet har varit att bland annat få inblick i situationen på arbetsplatsen. Att involvera de framtida användarna har ävenvarit en stor del i projektet. Baserat på de undersökningar som gjorts har två vidareutvecklade varianter av ett koncept tagits fram. Dessa har tagit hänsyn till medarbetarnas synpunkter, vilket bland annat var att verktyget skulle fungerainteraktivt och vara flerfärgat. Tanken med dessa är att de ska fungera som en påminnelse för personalen att tänka innovativt, men även våga testa nya idéer som uppkommer.Även om frågeställningarnahar kunnatbesvarats under arbetets gång så går det inte att lösa hela problemet medatt öka innovationen medendast det föreslagna verktyget. Det finns fler viktiga faktorer för att innovation ska fungera på ett bra sätt i en organisation, t.ex. öppenhet, tillit och stödjande ledning. Att öka innovationen i en organisation ellerpåett företag kräver mer än bara ett verktyg, men det kan vara en hjälp på vägen. Rekommendationer för vidare arbete är att ta fram en fysisk prototypav det föreslagna verktyget som har fungerande funktioner, eftersomverktygetdå kan användasunder en periodför att sedan kunna avgöra och mäta ifall innovationsnivån blirförhöjd.Ytterligare studier inom områdena Medarbetardriven innovation och Tjänsteinnovation bör övervägas i ett fortsatt arbete.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Stenström, Hedin Sandra. "Digitala verktyg i förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25356.

Full text
Abstract:
Syfte Syftet med denna undersökning är att undersöka digitala verktyg som undervisningsstöd i förskolan och hur/om pedagoger i förskolan använder digitala verktyg och hur pedagoger resonerar om de digitala verktygen påverkar lärandet hos barnen. Metod Metoden som använts till detta arbete är kvalitativ metod för att undersöka hur användandet av digitala verktyg påverkar barnens lärande. Det skickades ut 30 stycken frågeformulär till två olika förskolor i olika kommuner för att se hur pedagogernas tankar och föreställningar om digitala verktyg såg ut. Anledningen till att det blev frågeformulär är att rådande situation med covid-19 gör att studenter inte får vistas ute på förskolorna och jag fick inte heller ihop det med videointervjuer eftersom det saknades mycket personal på förskolorna, så det fick bli frågeformulär där intervjufrågorna stod i fokus. Resultat Resultatet av denna undersökning utifrån frågeställningarna visar att pedagogerna använder digitala verktyg som hjälpmedel i verksamheten, i undervisningssyfte i samlingar, informationssökande, i filmundervisning, projicering, greenscreen, programmering, för att få ut information till vårdnadshavare, på vilan, i dokumentationer, i pedagogiska forum, pedagogiska spel, i möten, mail, språkutveckling och att barnen ska se olika möjligheter att uttrycka sig på. I lärande situationer handlar det om kunskapen att behärska verktygen. Vissa av pedagogerna har en negativ inställning till användandet av digitala verktyg, vilket kan kopplas till okunskap kring ämnet, men de allra flesta pedagoger visar en positiv syn på användandet av digitala verktyg.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Lund, Philip, and Filip Karlsson. "Vidareutveckling av administrativt verktyg." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84175.

Full text
Abstract:
I dagens samhälle finns det mer data än någonsin och datavisualisering har blivit en viktig del, ett vanligt sätt att visualisera data på är i tabeller. I uppsatsen kommer det undersökas om det går att implementera en tabell från biblioteket AG-Grid i en befintlig applikation och vilka funktioner som kan implementeras med gratisversionen av biblioteket AG-Grid. Detta gjordes genom att skapa tre nya sidor i en befintlig webbapplikation och testa att implementera tabeller från biblioteket AG-Grid i dem med olika funktioner. Resultatet av testerna visar att det är möjligt att implementera biblioteket AG-Grid i ett befintligt system och att få de önskade funktionerna för tabellerna, men för en del funktioner krävs egna lösningar i gratisversionen.
In today’s society there is more data than ever before and data visualization has become an important part, a common way of visualizing data is in tables. In the essay it will be researched whether it is possible to implement a table from the library AG-Grid in an existing application and which functions it can have in the free version of the library AG-Grid. This was done by creating three new pages in an existing web application and trying to implement tables from the library AG-Grid with different functions. The results of the tests show that it is possible to implement the library AG-Grid in an existing application and get the desired functions for the tables, but for some functions own solutions are required in the free version.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Andersson, Karin, and Josefine Heijel. "Kommunikation via digitala verktyg." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43611.

Full text
Abstract:
På studie- och yrkesvägledarutbildningen förbereds studenterna främst för att möta den sökande i traditionella samtal som sker ansikte mot ansikte. Under rådande pandemi har studie- och yrkesvägledare behövt ställa om till arbete på distans och vägledningen har skett genom digitala verktyg. Vi vill med denna studie upplysa studie- och yrkesvägledare hur kommunikationen och samspelet kan påverkas när de vägleder grundskoleelever genom digitala verktyg. Vi har arbetat utifrån frågeställningarna: Hur upplever studie- och yrkesvägledare kommunikationen med eleverna, när samtalen sker genom digitala verktyg? Hur anser studie- och yrkesvägledare att samspelet påverkas när icke-verbal kommunikation minskar? Hur resonerar studie- och yrkesvägledare kring sitt användande av samtalsfärdigheter när samtalet sker digitalt? Studien är gjord med en kvalitativ metod och resultatet baseras på sex styckensemistrukturerade intervjuer med examinerade studie- och yrkesvägledare, som arbetar på grundskolor. Uppsatsen är analyserad utifrån begreppen digitala infödingar, kommunikation, samspel och kompetens, samt andra relevanta kommunikationsteoretiska begrepp. Studien visar att det finns flera aspekter som påverkar kommunikationen. Vilket digitalt verktyg de väljer att använda, vilka tidigare erfarenheter eleven besitter samt i vilken fysisk kontext de befinner sig i har inverkan på kommunikationen. Resultatet visar att samspelet försämras och utmanas när studie- och yrkesvägledare inte har full tillgång av icke-verbal kommunikation, vilket kan resultera i missuppfattningar. Det framkommer även svårigheter i att skapa en relationell kontakt med eleverna när icke-verbala signaler minskar. Avslutningsvis framkommer det att studie- och yrkesvägledare behöver tillgång till kompetensutveckling i hur de kan utveckla sina samtalsfärdigheter för att kunna överbrygga de försvårande omständigheterna, som uppstår på grund av att den icke-verbala kommunikationen minskar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Sacic, Anna. "Digitala verktyg i förskolan." Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-14508.

Full text
Abstract:
Bakgrund: De digitala verktygen ses som en självklar del av samhället, och även de allra flesta barn har en relation till verktygen. Förskolan arbetar utifrån en läroplan som styr vilka strävansmål förskollärarna ska arbeta emot. De digitala verktygen finns inte med som ett av dessa mål. Däremot kan de ses som ett hjälpmedel i arbetet mot lärande och utveckling. Därför är det viktigt att reflektera över syftet med verktygen utifrån det man vill uppnå, med en medvetenhet om att förskolläraren påverkas av olika faktorer som har betydelse för förutsättningar för, och utformning av undervisningen. Syfte: Syftet med studien är att synliggöra hur digitala verktyg används i förskolan. Metod: Semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Som grund till resultatanalys används begrepp ur ett designteoretiskt multimodalt perspektiv. Resultat: Resultatet visar att förskollärarna ser på och använder digitala verktyg utifrån flera olika syften tillsammans med barnen i förskolan. Kopplingar görs framför allt till dokumentation, men de ses också som användbara i exempelvis undersökande aktiviteter, faktainhämtning och språkutveckling. Kopplingar till barnens framtida behov av digital kompetens görs, men de uppfattas också som en konkurrent till lek, utevistelse och samspel. Faktorer som påverkar användandet kan utifrån resultatet sammanfattas i fyra kategorier: förskollärarnas syn på digitala verktyg, resurser, kunskap och barns intresse.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Rossander, Malin, and Malin Isaksson. "Språkutveckling med digitala verktyg." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-167113.

Full text
Abstract:
Bakgrunden i denna studie tar avstamp i den sociokulturella teorins tankar om hur barn lär i samspel med andra, de digitala verktygens betydelse i arbetet och grunder för vad som stimulerar barns språkutveckling. Denna teori valde vi då vår empiri tydligt visade att de yrkesaktiva pedagogerna utgick från detta. Syftet och våra frågeställningar grundade sig i ett eget intresse för digitala verktyg och språkutveckling där vi ville undersöka närmare hur de digitala verktygen kan stärka barns språkutveckling. Vi valde att använda oss av intervju som metod i denna studie då det skulle ge oss information om ämnet utifrån praktiska och verkliga erfarenheter från yrkesverksamma pedagoger. Litteraturen och forskningen vi tagit del av är både studentlitteratur och vetenskapliga artiklar. Resultatet visar på att barns språkutveckling kan främjas genom ett språkstärkande arbetar med digitala hjälpmedel. Detta utifrån att pedagogen planerar för ett lärande och att verktygen används i specifika syften som följer läroplanens mål och att de genomförs i samspel mellan barn och närvarande pedagoger. Det visar sig också utifrån våra informanters svar att det finns oändliga möjligheter med de digitala verktygen och att med hjälp av pedagogens kreativitet kan arbetet planeras på många olika sätt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Cifuentes, Nunez Tamara, and Dominika Takacova. "Film som didaktiskt verktyg." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29566.

Full text
Abstract:
Vårt syfte är att ta reda på hur lärare använder film som didaktiskt verktyg i klassrummet på grundskolan 7–9. Film är så pass populär och närvarande i elevernas liv utanför skolan att den konkurrerar med skolan om uppmärksamhet. Lärarna som vi intervjuade pratade om fördelar med att visa film i historieundervisningen. Lärarna menade att de använder film som komplement eller redskap till undervisningen. Nackdelar med film som lärarna nämnde var bland annat tidsbegränsning, bristen på urval av film samt de praktiska bekymren. För att besvara vår frågeställning genomfördes kvalitativa intervjuer i form av semistrukturerade intervjufrågor. Denna metod omfattar även mejlintervjuer. Den teoretiska utgångspunkten som ligger till grund för vår analys av empirin är The Big Six från Tom Morton och Peter Seixas. Vidare understöds The Big Six av Stephane Levesques teori om den historiska empatin.Resultatet av denna studie visar att samtliga lärare var eniga om att använda film på olika sätt är ett bra redskap som komplement till historieundervisning. Lärares svar överensstämmer om att det är arbetsområdet som styr hur ofta man visar film eller klipp. Lärarna är överens om att de visar både hela filmen och bitar av den beroende på tidsbegränsning, filmens svårighetsnivå samt område man undervisar om. De främsta förmågorna som lärarna anser eleverna utvecklar under filmvisning är källkritik och historiebruk. Dock finns det olika syften bakom varför och hur lärarna visar film i historieundervisning. Film kan tillföra djupare förståelse för historiska sammanhang, nya perspektiv och levandegör undervisningen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Dahlberg, Sandra. "Digitala verktyg i matematikundervisningen." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32604.

Full text
Abstract:
Mycket av den forskning som finns visar att lärare har en bristande kompetens för tillämpning av digitala verktyg i matematikundervisningen. Digitaliseringen i samhället utvecklas ständigt, vilket bidrar till att skolans digitalisering bör göra det samma. Tidigare forskning uttrycker därför att vi inte längre kan diskutera om vi ska tillämpa digitala verktyg i undervisningen, utan istället hur det faktiskt ska implementeras. Syftet med den här empiriska undersökningen blev därmed att belysa hur lärare på mellanstadiet implementerar digitala verktyg i matematikundervisningen. I anknytning till TPACK-modellen har en analys gjorts, för att synliggöra lärares koppling mellan pedagogik, teknik och matematik. Resultatet visar att det är viktigt att lärare tänker på att ett digitalt verktyg inte bär med en pedagogik i sig. Istället bör man fundera över vilka pedagogiska strategier man använder i anknytning till tillämpningen av digitala verktyg
Much of the research available shows that teachers have a lack of competence for the application of digital tools in mathematics education. Digitalisation in society is constantly evolving, which helps the school's digitalisation to do the same. Previous research therefore expresses that we can no longer discuss whether to apply digital tools in teaching, but instead how it should actually be implemented. The purpose of this empirical study was thus to illustrate how middle school teachers implement digital tools in mathematics education. In connection with the TPACK model, an analysis has been made, in order to make visible the teachers' connection between pedagogy, technology and mathematics. The result shows that it is important for teachers to remember that a digital tool does not carry a pedagogy in itself. Instead, one should consider what pedagogical strategies one uses in connection with the application of digital tools
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Andersson, Ellinor, and Aurora Smajli. "Digitala verktyg i matematikundervisningen." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31613.

Full text
Abstract:
Mycket av den forskning som finns visar att lärare i grundskolan inte använder digitala verktyg i matematikundervisningen i den utsträckning som de bör, i förhållande till intentionerna i styrdokumenten. Syftet med vår empiriska undersökning blev därmed att belysa hur några lärare i årskurs 1-6 använder digitala verktyg, i förhållande till läroplanen, för att bidra till lärande. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för vårt arbete, då läroplanen idag strävar efter en pedagogik som framför allt baseras på detta perspektiv. I vår empiriska undersökning studeras tillgången av digitala verktyg i skolorna, hur och i vilken utsträckning digitala verktyg används av lärarna i matematikundervisningen och vad lärarna ser för möjligheter och/eller hinder med digitala verktyg. Undersökningens empiriska material har samlats in genom inspelade intervjuer med fem lärare från tre olika skolor i nordvästra Skåne. Resultatet visar att lärare har begränsat med tillgångar och använder dessa i olika utsträckning samt på olika sätt, men främst sker det i form av genomgångar, färdighetsträning, förtydligande av begrepp och genom att visa bilder. Lärarna använder inte digitala verktyg för att förhålla sig till det centrala innehållet i matematik, då det finns flera områden som lärarna inte arbetar digitalt med. Brist på kompetens var något som då uppmärksammades ha betydelse för detta. Det råder delade meningar om ifall digitala verktyg är en möjlighet eller ett hinder i matematikundervisningen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Ekstrand, Rebecca, and Elin Larsson. "Digitala verktyg i svenskämnet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35520.

Full text
Abstract:
Den här studien har som syfte att undersöka hur lärare uppfattar digitala verktyg som stöd i den tidiga läs- och skrivutvecklingen. Studien har ett mer övergripande fokus till alla digitala verktyg som lärare använder sig av i sin undervisning. Vårt fokus ligger på vilka möjligheter och utmaningar som digitala verktyg medför för elever som har svenska som andraspråk och elever med läs- och skrivsvårigheter. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av enskilda intervjuer med fem lärare som alla arbetar mot de lägre åldrarna. Förutom två klasslärare har vi även intervjuat en förskollärare som arbetar i förskoleklass, en specialpedagog och en svenska som andraspråkslärare. Resultatet av studien visar bland annat att lärarna upplever att eleverna är mer motiverade att skriva när de får skriva på datorplatta än med penna. Eleverna skriver ofta längre texter när de får skriva på datorplatta. Resultatet visar även att lärarna använder digitala verktyg som stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter och svenska som andraspråk. En annan aspekt som lärarna lyfter är svårigheten med att förlita sig på digital teknik och tekniska problem som uppstår. Studien avslutas med en diskussion kring resultatet samt förslag på vidare forskning inom området.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Lilja, Tobias. "Internet som politiskt verktyg." Thesis, Malmö högskola, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23155.

Full text
Abstract:
Hur fungerar Internet som politiskt verktyg i praktiken? På vilka sätt förändras förutsättningarna för politisk kamp med ökade möjligheter till oberoende medieproduktion och global distribution?Med ett tvärvetenskapligt förhållningssätt grundat i ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv intervjuas representanter från den svenska miljörörelsen samt organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter i Tibet.Resultatet av undersökningen visar att sociala rörelser arbetar i digitala nätverk där autonomi, decentralisation och flexibilitet är nyckelord – precis samma organisationslogik som globaliserade företag arbetar under. Detta möjliggör en oberoende sfär för information och kommunikation som i sin tur leder till ett symbiotiskt förhållande med etablerade mediekanaler. Vi går därmed ifrån att vara ”konsumenter” till att bli ”användare” – en radikalt förändrad maktrelation mellan producent och mottagare. Detta paradigmskifte resulterar i en enorm mängd publicerad information och det är svårt att skapa uppmärksamhet. När det gäller kampanjarbete används Internet därför som en kanal bland andra, mer traditionella kanaler. De globala kommunikationsmöjligheterna fungerar å andra sidan som ett socialt bindemedel, och Internets decentraliserade struktur möjliggör en sidsteppning av censur. Internet kan därmed fungera som en tillflyktsort, en frizon för utsatta grupper.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Widell, Petra. "Familjeklass - ett specialpedagogiskt verktyg?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32959.

Full text
Abstract:
Syftet med följande arbete är att beskriva vad familjeklass är samt att studera om familjeklass är ett specialpedagogiskt verktyg. För att kunna undersöka detta har jag valt att genom intervjuer se vilka behov som finns hos de elever som väljer att medverka i familjeklass, och vilka resurser och vinster som familjeklassen ger elever, föräldrar och pedagoger. Jag kommer även att studera vilka farhågor som finns kring att medverka i familjeklassen. Slutligen kommer jag att undersöka vilket resultat som eleven får av att delta. I min litteraturstudie har jag valt att undersöka vad som finns skrivit om familjen och skolan, samt det samspel som sker mellan elev, förälder och pedagog. Dessa är de viktigaste bitarna i familjeklassarbetet. Resultatet av min undersökning har jag analyserat med hjälp av Antonovskys teori om KASAM. Jag kom fram till att den teorin var applicerbar på familjeklassarbetet. I min undersökning kom jag fram till att familjeklassen är ett utmärkt specialpedagogiskt verktyg. Ett deltagande leder oftast till att eleven hanterar sin skolsituation på ett bättre sätt.Detta medför att han eller hon kan förbättra sina betyg, samt att pedagogerna och föräldrarnas bemötande av dem som elever blir bättre.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Berisha, Ilir, and Ilir Berisha. "Digitala verktyg i matematikundervisning." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35484.

Full text
Abstract:
Syftet med det här arbetet är att undersöka om lärare på gymnasiet använder och integrerar digitala verktyg i matematikundervisningen, samt hur de beskriver de digitala verktygen som stöd att utveckla de matematiska förmågorna. För att få svar på mina frågor har jag gjort en enkätundersökning på fyra kommunala gymnasieskolor i min hemkommun. Mina resultat visar att lärarna använder digitala redskap i arbete med matematik i ganska stor utsträckning men eleverna gör inte det. Lärarna anser att eleverna lär sig bättre och att digitala verktygen bidrar till att utveckla de matematiska förmågorna till ganska stor del men det finns fortfarande en del lärare som inte är lika positiva till det. Förutom att digitala verktygen ses som en tillgång för att kunna utveckla undervisningen kan de också skapa problem i form av teknikkrångel och distraktion för eleverna, enligt lärarna. De flesta lärare anser att de har bra kunskaper i användning av digitala verktyg.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Abbas, Amira. "Digitala verktyg i modersmålsundervisningen." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30497.

Full text
Abstract:
Digital tools in the mother tongue education.The purpose of my work is to find out how digital tools can be used in the mother tongue education. As a teacher in different schools, I have seen how my teaching colleagues are using the computer as a tool in teaching. This has caused me to be inspired by my colleagues 'and students' interest in computers. My thought and my purpose with this work is to develop mother tongue education, thereby bringing it in to year 2016. I will find out what the difficulties and obstacles that modernization may face, and how it can be tackled and how we can overcome the difficulties.To answer this I will carry out a qualitative study in the form of semi-structured interviews. I'm not going to interview other teachers, but am using my educational capital to answer my questions but will, however, conduct interviews with my students who have mother tongue education. I analyzed the collected material from the interviews based on the motivation theory, but I also used and applied what previous research had said about digital tools in the education/mother tongue education. Based on the results from my interviews, as well as my analysis, I have come up with my development for my field that is a process that takes just five steps. Introduce compulsory mother tongue education for all students. Develop the mother tongue education and produce new, modern school textbooks and literature. Further educate mother tongue teachers. Using software like Fronter, SchoolSoft, Unikum, Google Drive and other school programs. Introduce a balanced, varied teaching with the help of Power Point, Smart Boards, the Internet and various Apps / learning games.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Andersson, Michaela, and Tilda Gustavsson. "Digitala verktyg i förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-24152.

Full text
Abstract:
Sammanfattning Dagens samhälle har blivit mer digitaliserat och digitala verktyg har fått en större plats i Läroplanen för förskolan, vilket i sin tur har medfört ökade krav på pedagogernas digitala kompetenser. Det finns ännu inte så mycket forskning gjord kring användningen av digitala verktyg inom förskolan. Även åsikterna kring digitala verktyg och tillgången till dem skiljer sig åt mellan de olika förskolorna. Därför tycker vi att det är det viktigt att studera mer kring användandet av digitala verktyg i förskolan. Syfte Studiens syfte är att undersöka hur surfplattor och andra digitala verktyg används i förskolor och vad pedagoger anser att barn lär sig genom att använda dessa. Metod Studien utgår från kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju pedagoger från tre olika förskolor. Resultat Pedagogernas inställning till digitala verktyg är i stor utsträckning positiv. Digitala verktyg används på de intervjuade förskolorna som ett komplement till andra undervisningsmetoder. Digitala verktyg i form av surfplattor, robotar och projektorer erbjuder flexibla lärplattformar som kan utveckla barns lärande samt ge dem kunskaper inom bland annat de språkliga och matematiska områdena. Pedagogerna uttryckte att de verktyg som främst används är surfplattor, programmerings-robotar, ägg, tv-skärmar, projektorer, mobiltelefoner, datorer samt greenscreens. Barnen använder digitala verktyg till att söka information med, bokläsning genom Ugglo eller att spela spel i appar. Digitala verktyg används av pedagogerna för att hålla kontakt med och skicka information till föräldrarna. Digitala verktyg används även till att dokumentera och lagra information om vad som sker i verksamheten, något barnen kan vara delaktiga igenom att få dokumentera själva. I studien framkom det att genom speciella språk- och matematikappar, samt genom programmeringsappar och genom programmering av Bluebots, får barnen lära sig mer om språk och matematik. Pedagogerna i studien var överens om att för att digitala verktyg ska bli pedagogiska krävs en medveten användning av dem samt kompetens hos pedagogerna genom fortbildning. En andel av pedagogerna anser att de inte får tillräckligt med fortbildning kring användandet av digitala verktyg och aktiviteter kopplade till digitala verktyg. Många av pedagogerna i studien upplever att tiden med barnen har minskat till följd av digitaliseringen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Tegel, Amanda, and Mikaela Micevska. "Digitala verktyg och skrivutveckling." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40576.

Full text
Abstract:
Kunskapsöversiktens syfte var att finna svar på frågan hur användningen av digitala verktyg påverkar elevers skrivutveckling i grundskolan. Genom en ingående analys av valda artiklar resulterade detta i olika perspektiv kring vår frågeställning. Artiklarna valde vi genom en noggrann sökprocess på tre olika sökplattformar, ERC, ERIC och Swepub, med ett antal avgränsningar för att definiera urvalet eftersom vi främst valde att rikta in oss och fokusera på begreppen digitala verktyg och skrivutveckling. Sökprocessen och analysen av artiklarna indikerade främst att användningen av digitala verktyg i undervisningen bidrog med nytta och lärande. Samtidigt visade även undersökningen att det fanns studier som ansåg att användningen av digitala verktyg kunde ha en negativ påverkan på bland annat elevernas handstil. Kunskapsöversikten avslutades med en sammanfattning. Vi förde även en diskussion kring våra egna tankar och uppfattningar om frågeställningen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Carlson, David. "UTM-verktyg åt Roxtec." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för informationssystem och -teknologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30951.

Full text
Abstract:
Det denna rapport kommer att avhandla är ett projekt genomfört hos Roxtec AB, syftet har i detta projekt varit att underlätta hanteringen av så kallade utm-adresser. Vi kommer att gå igenom problemställning, hur vi väljer att lösa samma problem. Senare kommer vi att behandla hur vi löste de här problemen, huvudsyftet har varit att skapa ett enkelt verktyg för att generera nyss nämnda adresser. Lite extrafunktioner runt de här funktionerna kommer att avhandlas såsom sparning av historik, inlogg och så vidare. Projektet kom att innehålla många rader kod, de här kommer inte rapporten att avhandla i detalj, förutom vissa mer betydelsefulla delar av projektet. I de mer betydelsefulla avsnittet går vi igenom dess funktion samt med illustrationer försöker vi förklara dess syfte på ett enkelt sätt. Hur väl vi lyckats att lösa de uppställda problemen vi ställs inför går vi igenom och diskuterar även de här till sist. Projektet kommer att skapas i .NET och i lämplig programvara för att utföra och lösa senare uppställd problematik.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography