Academic literature on the topic 'Vetenskaplig undersökning'

Från och med nästa nummer av Sociologisk Forskning, som utkommer efter sommaren 2021, kommer tidskriften att publicera så kallade forskningsnotiser (research notes). Forskningsnotiser är korta texter som presenterar nya forskningsresultat på ett koncist och tydligt sätt. Vi publicerar enbart notiser som utgår från egen empirisk forskning om samhällsförhållanden i Sverige, inklusive komparativa studier som inbegriper svenska förhållanden. På samma sätt som för vanliga vetenskapliga artiklar i Sociologisk Forskning ska dessa notiser, om än mycket kort, introducera de begrepp och den teori som är relevant för undersökningen samt den metod som använts. Texten ska även kort tydliggöra vilken betydelse de nya resultaten har för forskningens förståelse av det som undersökts. Texten kan vara skriven på svenska, engelska, danska eller norska. Vi föredrar att texten är skriven på engelska, då vi ser dessa forskningsnotiser som ett sätt att snabbt sprida information om pågående svensk sociologisk forskning till en internationell publik. Notisen ska vara mellan 1 000 och 1 700 ord, exklusive titel, abstract, referenser, tabeller och figurer. Notisen får som mest innehålla en tabell eller en figur (som mest en sida i tidskriften), högst tio referenser samt fem nyckelord. Abstract får inte vara längre än 90 ord. Bidraget ska i huvudsak behandla ny och tidigare opublicerad forskning. Följ i övrigt tidskriftens riktlinjer för vanliga vetenskapliga artiklar. Notisen kommer att genomgå anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review). Om notisen är skriven på engelska ska författaren ombesörja att den genomgår en professionell språkgranskning innan publicering. Skicka som vanligt in ditt bidrag genom vårt manushanteringssystem, som du når från vår hemsida.

De metodologiska och forskningsetiska frågor jag ställer mig i artikeln handlar om hur sociologen Riie Heikkilä i sin doktorsavhandling Bättre folk, bättre smak? Suomenruotsalaisten maku ja kulttuuripääoma (2011), och speciellt i en av artiklarna som ingår i avhandlingen, ”It is not a Matter of Taste…’ Cultural Capital and Taste among the Swedish-speaking Upper Class in Finland”, hanterar frågor om tolkningen av ett forskningsmaterial, sin egen positionering och förförståelse av materialet samt tillämpningen av det teoretiska perspektiv hon valt. I sin enklaste form lyder min fråga: Kan en forskare bidra till att förstärka stereotypiseringen av en språklig minoritetsgrupp som finlandssvenskarna, utan att kanske ens själv vara medveten om detta? Utgångspunkten för Heikkilä har varit att finlandssvenskarna är en något speciell minoritet, framför allt beroende på deras omfattande språkliga rättigheter, garanterade av landets grundlag, och även på grund av det hon kallar den allmänna bilden av att finlandssvenskar representerar en mer legitim eller bättre livsstil och smak än den hos finskspråkiga finnar. Det paradoxala vad gäller Heikkiläs forskning är att transponeringen av undersökningen till det mytiska och stereotypa området vad gäller det finlandssvenska innebär att forskningen, i stället för att kunna undersöka och avslöja hur de mekanismer som leder till denna stereotypisering fungerar, riskerar att bidra till en förstärkning av stereotypiseringen. Heikkilä anser att man kan tolka stereotypin om finlandssvensk överlägsenhet och till och med i viss mån dess gemensamma identitet som ett tecken på att distinktion och därigenom legitimitet fungerar. Distinktion och kulturell hierarki bygger enligt henne på en tilltro till dessa (det vill säga överlägsenheten och legitimiteten). Min slutsats blir, när jag undersöker Heikkiläs avhandling som helhet att det i den finns en märklig dualism: å ena sidan ett försök till en mer nyanserad bild av det finlandssvenska, via en mängd fokusgruppintervjuer med företrädare för en rad olika sociokulturella grupper av finlandssvenskar, å andra sidan en stark önskan om att forma en övergripande syn på finlandssvenskarna och det finlandssvenska. Den här synen blir starkt reduktionistisk, statisk och den bygger framför allt till betydande del på gamla myter och stereotypier som genom avhandlingen kan sägas bli bekräftade och, via den publicitet avhandlingen fått, ytterligare förstärkta. Jag har identifierat det problematiska i ansatsen och utförandet som dels en fråga om forskarens positionering, inklusive förförståelse och kunskapsnivå, i relation till sitt forskningsobjekt, dels en fråga om teorins användbarhet i detta fall. Många av de generaliseringar Heikkilä gör om finlandssvenskarna förefaller att basera sig på otillräckliga kunskaper om gruppen i fråga. Slutledningarna har, som jag visat, i flera fall saknat vetenskaplig täckning.

There has been a certain shift in higher education in today’s society, resulting in academisation of education of a vocational tradition. There is a belief that information literacy will play a more vital part in many professions in the future. This has induced a proposition to change the current form of police education in Sweden. This study examines the information seeking behaviour of police academy students at Umeå university in Sweden, with the intention to shed light on an otherwise non-frequent group in information behavioural science. A survey that asked about the students’ choices of information resources in their studies, and their ability to search for and evaluate scientific information, was sent out. The results reveal that most students rely on course books and government public material for information, while also mentioning classmates as a resource. The majority consider their information literacy skills to be adequate, although some occasionally encounter difficulties in how to phrase their search questions in relation to their information needs. These results were compared to research about information behaviour in police officers and students, and related to a theory about task complexity.

Dokumentärberättelser om utsatthet är fängslande i beaktande att de berör sociohistoriska händelser om människors livsöden. Det övergripande syftet med denna studie är att genom en semiotisk bildanalys av dokumentärproduktionerna He named me Malala (2015), Exodus: Our Journey to Europe (2016) och Min oro (2017) studera hur berättelser om utsatthet skildras i dokumentärfilm. Studiens huvudsakliga frågor kretsade kring: Hur gestaltas utsatthet genom bildkomposition? Vilka metoder bidrar till att tittare kan knyta an till de framställda aktörerna? och På vilket sätt presenteras aktörerna i dokumentärfilm -som offer eller som handlingskraftiga? Resultatet visade att filmmakarnas val av berättarkomponenter tydligt framhäver handlingskraften hos de framställda aktörerna. Således blev slutsatsen att de berörda framställs som mångfacetterade människor, som har besegrat ett mödofyllt livsöde trots att de hamnar i offerstatus i samhället. Detta har till följd att åskådaren kan knyta an till dem vederbörande oavsett skillnader i produktionsförhållanden.

During the spring of 2013 we developed a visual identity for Jönköping Bandy, a bandy association in Jönköping, which was founded in 1947. Jönköping Bandy’s main problem was the low interest for the association by the local people. The association also had problems with the economy, which made it hard for them to merchandise themselves. In Jönköping, there were a lot of sport associations, and therefore, it was difficult to find sponsors. One way to help the association, was to create a good visual identity for them. A visual identity that would reflect on the proper values of the association. The intention was: “Through graphical design, we want to convey Jönköping Bandy to a larger amount of people, and get increased knowledge in graphical idiom.” and was torn apart into these three questions: What core values does Jönköping Bandy have, and how can we convey them through the visual identity? Which visual materials does Jönköping Bandy need? How do other teams in Allsvenskan Södra merchandise themselves through their websites? The work began with a study of relevant theoretical literature, with focus on graphical design. After studying literature, we went into a more investigative section, where we interviewed Jönköping Bandy, and performed a survey with members of the association. With the survey, we corroborated the associations values. We also performed a competitive analysis about the other teams in Allsvenskan Södra and interviewed experts. We analysed the scientific studies, and compiled the information that we distilled from it. Our analysis showed that emotions such as sports, speed, family and children were in focus. After that, we started our design process, where the first step was to create a moodboard. The second step of our design process was to create an element, and after that create a basic layout to apply on the graphical materials in the visual identity. The finished visual identity became a strong, tuff profile that expressed a sense of sport and speed, which truly reflected Jönköping Bandy.    The conclusions of our work, was that the visual identity would help Jönköping Bandy to grow. Improvements that we would like to have seen, was that the enquiry could have been shorter, to give the design process more time. We would also have liked to seen competitive analyses that gave us more valuable information.
I examensarbetet under våren 2013 tog vi fram en grafisk profil åt Jönköping Bandy, en bandyklubb i Jönköping som bildades 1947. Problemet var att intresset för föreningen var lågt, och man saknade ekonomi för en bra marknadsföring. Det fanns många föreningar i och runt Jönköping, vilket även gjorde det svårt att locka sponsorer. Föreningen behövde en tydligare grafisk profil som speglade klubbens rätta värden och känslor. Syftet löd: ”Vi vill genom grafisk design nå ut med Jönköping Bandy till en större målgrupp, samt få fördjupade kunskaper inom grafiskt formspråk.” och bröts ner i dessa tre frågerställningar: Vilka kärnvärden har Jönköping Bandy och hur kan vi förmedla dem genom den grafiska profilen? Vilket grafiskt material behöver Jönköping Bandy? Hur profilerar sig andra bandylag i Allsvenskan södra genom sina webbsidor? Arbetet inleddes med en teoretisk studie där relevant litteratur inom området grafisk design studerades. Detta övergick sedan i en undersökande, vetenskaplig del. Där genomfördes intervjuer, konkurrentanalyser samt en enkätundersökning mot klubbens medlemmar, som styrkte klubbens kärnvärden. Samtliga vetenskapliga undersökningar sammanställdes och analyserades. Utifrån analysen startades designprocessen, där ett moodboard togs fram. Känslor som sport, fart, familj och barn/ungdomar sattes i fokus. Andra steget i designprocessen var att ta fram ett grafiskt element, som tillsammans med logotypen, skulle skapa en grundlayout, innan den applicerades på materialen i den grafiska profilen. Den grafiska profilen blev en enhetlig, tuff profil, med en stark känsla av sport och fart, där Jönköping Bandy speglades väl. Slutsatserna som drogs, var att den grafiska profilen kunde hjälpa Jönköping Bandy att växa. Förbättringar kunde vara att undersökningarna kortats ner, för att ge mer tid åt designprocessen. Konkurrentanalyser som gav mer väsentlig information hade även önskats.

This paper presents why and how teachers use newspaper articles in the classroom when they educate their pupils in chemistry, biology and nature science. All the teachers have worked over 20 years and are, when interviewed, at a Swedish gymnasium in Dalarna. I also have, in a small study, interviewed some of their pupils to get their view about teachers using news paper articles during lessons.

The teacher’s use of newspaper articles in the classroom can be divided in different ways. They can use the articles to illustrate up to date links to everyday life. Some teachers’ uses articles by letting the pupils read the articles and answer questions about them. Or the newspaper articles can function as background material when the pupils do a project work covering a number of lessons. The major part of the teachers thinks that the main reason why they use articles from newspapers is to get up to date information concerning the course that are covered.

The results show that the teachers in Dalarna use their newspaper articles in the same way as shown in international studies. For example they used the newspaper articles to start a lesson or a new topic. Or they used the article to have an example on the subject they teach. But a number of differences can also be observed between this study and other international ones, for example the main reason why the articles are presented to the pupils and how the articles are used over time.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka olika förmågor som elever utvecklar under laborativt arbete i kriminalteknisk vetenskap. Undersökningarna i kriminalteknisk vetenskap utgår ifrån samhällsfrågor med ett  naturvetenskapligt innehåll.   Kursen Naturvetenskaplig specialisering på gymnasiet skall enligt Skolverket (2011) låta eleverna fördjupa sig inom ett specifikt kunskapsområde och därmed utveckla sina kunskapförmågor. Det är samma kunskapsförmågor som genomgående finns för samtliga naturvetenskapliga kurser på gymnasienivå. Universitetslektor Göran Svanelid (2011) har omformulerat dessa kunskapsförmågor och det är med dessa omformuleringar som jag ligger till grund för min undersökning. Genom att observera och mäta  en grupp studenters utveckling av kunskapsförmågor efter genomförande av laborationen Kastle-Meyertest. Studien visar att eleverna genom laborationen utvecklar sin begreppsliga- och analysförmåga. Samt att de kan visa, när de ska besvara frågor av en öppen karaktär, att de även utvecklar den metakognitiva förmågan.   Uppsatsen undersöker även vilka förmågor som eleverna anser de har utvecklat under kursen. Detta undersöks genomatt eleverna har genomfört en elevenkät samt med hjälp av elevintervjuer där eleverna får förklara vad de har utvecklat under kursens genomförande moment. Studien visar  att elevernas uppfattning av vilka förmågor som de utvecklar stämmer överens med den förmågeutvecklingen som kunde observeras ur ett lärarperspektiv. Studien visar även att genom att låta undervisningen utgå från frågor med ett naturvetenskapligt inslag och där momenten inleds med laborationer ger eleverna en bra kunskapsbas som de senare kan utveckla djupare förståelse och den metakognitiva förmågan.

Enligt läroplanen ska undervisningen sträva mot att ge eleverna på gymnasial nivå en inblick i vetenskapligt arbete och tänkande. Hur ska då undervisningen struktureras för att eleverna ska nå denna kunskapskvalite´?. Uppsatsensteoretiska del belyser vad som karaktäriserar vetenskapligt tänkamde, ger en inblick i Vygotskijs pedagogiska teori samt diskuterar hur denna korresponderar med läroplanens intentioner. På den teoretiska delen följer en undersökning där kunskapssyn, undervisnings- och inlärningsstrategier samt förståelsen och användningen av begreppen ideologi, klass och makt hos lärare i samhällskunskap samt elever på A-kursen i samma ämne avhandlas. Den teoretiska och praktiska delen knyts samman av en diskussion kring hur delar av Vygotskijs teorier kan användas i den praktiska undervisningen. Undersökningen visar att det finns en klar skillnad i kunskapssyn mellan lärare och elever. Lärarna uttrycker kunskap som en förmåga att resonera utifrån teoretiska utgångspunkter medan eleverna uttrycker kunskap som en viss mängd fakta och definitioner att lära in och plocka fram vid prov. Läroboksanalysen visade också att texten i det undersökta avsnittet bekräftade elevernas kunskapssyn och stimulerade dem till analys och problematiseringar av ämnet. Den skilda synen på kunskap medför att eleverna i första hand ser lärare och lektioner som medel att strukturera stoffet. Men på skolan förekommer också lärsituationer där elevens vardagsföreställningar utmanas av ansatser till vetenskapligt tänkande. Dock ryms dessa lärsituationer inte inom den planerade pedagogiska aktiviteten utan uppstår främst i spontana möten mellan lärare och elever eller elever sinsemellan. Sökord: Vygotskij (Vygotsky), vetenskapligt tänkande, kunskapssyn och samhällskunskap.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur gymnasieelever i grupp formulerar förklaringar av ett naturvetenskapligt fenomen. Förklaringarnas uppbyggnad analyseras med hjälp av en modell för argumentationsanalys. Gruppernas diskussionsförlopp studeras med hjälp av modellen för att undersöka hur eleverna konstruerar argument tillsammans. Även huruvida grupperna lyckas formulera vetenskapliga förklaringar undersöks. Studien genomfördes med hjälp av videoobservationer på smågrupper av elever som diskuterar kring ett experiment med ett tydligt observerbart fenomen de precis fått se. Resultaten jämförs med tidigare forskning på området kring elevers sätt att konstruera argument. Resultaten pekar på att eleverna formulerar enkla vetenskapliga förklaringar på fenomen och ger även hållbara argument i sina formuleringar. Studien pekar dock på att elever, för att formulera starka argument och hållbara vetenskapliga förklaringar, bör tränas i argumentationsteknik. Resultaten bekräftar även vad annan forskning visar kring hur elever konstruerar argument tillsammans.
The purpose of this work is to investigate how high school students in a group formulate explanations of a scientific phenomenon. The structure of the explanations is analyzed using a model for argumentation analysis. The group discussions are studied using the model to investigate how students construct arguments together. Also whether the groups succeed in formulating scientific explanations are examined. The study was conducted using video observations on small groups of students discussing about an experiment with a clearly observable phenomenon they just witnessed. The results are compared with previous research in the area of student’s way of constructing arguments. Results indicate that students formulate simple scientific explanations of phenomena and also provide sound arguments in their formulations. The study, however, suggest that students, in order to formulate strong arguments and sustainable scientific explanations, should be trained in argumentation skills. The results also confirm what other research shows about how students construct arguments together.