Relevant bibliographies by topics / Vetenskapshistoria

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books

Academic literature on the topic 'Vetenskapshistoria'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 5 March 2023

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Vetenskapshistoria.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Vetenskapshistoria"

1

Heidenblad, David Larsson, and Johan Östling. "Efterord: NORDISK KUNSKAPSHISTORIA INFÖR 2020-TALET." Kulturstudier 10, no. 2 (December 22, 2019). http://dx.doi.org/10.7146/ks.v10i2.118023.

Full text
Abstract:
Med våra avslutande reflektioner vill vi rikta blicken framåt och fråga oss vad det kunskapshistoriska fältet kan bli under 2020-talet. För tillfället befinner fältet sig i ett viktigt formerande skede. Det mest utmärkande draget är att det i dag fyller en integrativ funktion. Detta temanummer är en manifestation av detta. Men för att kunskapshistoria ska utvecklas till ett verkligt värdefullt historievetenskapligt fält krävs det mer. Det behöver utveckla sin generativa potential. En väg framåt som vi pekat på här är att utforma nya analytiska begrepp, metoder och perspektiv. En annan kan vara att forskningskluster bildas kring speciella teman och fenomen, företrädesvis sådana som inte överlappar med etablerade forskningsfält. En tredje väg är samarbeten mellan olika lokala kunskapshistori- ska forskningsmiljöer och forskargrupper, både inom och utanför Norden. I samtliga fall menar vi att det bör finnas en genuin strävan att visa hur en kunskapshistorisk ingång påverkar utformning, genomförande och resultat. Det ska betyda något annat att bedriva kunskapshistoria än bokhistoria, idéhistoria, mediehistoria, vetenskapshistoria eller utbildningshistoria. Kan vi lyckas med detta realiseras fältets potential. Det finns det alla möjligheter till under 2020-talet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Andersson, Kristina, and Annica Gullberg. "Staffan Bergwik. Kunskapens osynliga scener. Vetenskapshistorier 1900–1950." Tidskrift för genusvetenskap 39, no. 1 (June 9, 2022). http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v39i1.2860.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Börjesson, Mats. "Om vardag och retorik i »den sociala frågan«." Socialvetenskaplig tidskrift 4, no. 1 (January 31, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.1997.4.1.2961.

Full text
Abstract:
Förståelsen av vårt samtida samhälle är i högsta grad beroende av vilken skrivning vi gör över det förflutna. Här är det självfallet viktigt att förhålla sig till allmänna källkritiska frågor, till frågor som rör vern som säger vad, vern som gör anspråk på vad, men också kring den stora frågan om vad som driver historiska förändringsprocesser. Med denna uppsats vill jag betona vikten av att vi förankrar historiska studier av den svenska välfärdsstaten i konkreta, lokala sammanhang, istället for att nöja oss med att studera till exempel politiskt material, lagstiftningar och vetenskapshistoriska förvecklingar. Detta innebär inte att jag vill urskilja någon sorts »faktisk« svensk historia, att ett visst material skulle vara »verkligare« eller ligga »närmare verkligheten« än något annat. Det handlar snarare om att det i jämförelsen mellan vision och vardag, mellan retorik och praktik, kan presenteras nya perspektiv på svensk historia. Låt mig, för dessa syften, här ge berättelsen om Carl Gustav Sörman, en missanpassad pojke kring sekelskiftet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Blomqvist, Oliver. "Britta Olrik Frederiksen (red.): "Dansk Editionshistorie 2. Udgivelse af norrøn og gammeldansk litteratur"." Maal og Minne 114, no. 1 (June 21, 2022). http://dx.doi.org/10.52145/mom.v114i1.2087.

Full text
Abstract:
Utgivare av källtexter har gärna som ambition att ställa sig utanför historien: de är endast förmedlare av en text (eller en handskrift) ur det förflutna i sin mest ursprungliga form, med anspråk på att göra den tillgänglig för samtida läsare och forskare. Men utgivaren är också själv ett led i historien och återspeglar oundvikligen sin tids rådande vetenskapliga strömningar och ideologier. Det finns alltid teoretiska och metodologiska stridsspörsmål, falanger och aktörer, och varje utgåva utgör antingen implicit eller explicit en partsinlaga i en pågående debatt. Forskningsområdet editionshistoria kan därför ses som en gren av vetenskapshistorien i stort men även av idéhistorien. Editionshistorian ser de lärda och vetenskapliga utgåvorna som historiska artefakter. Betraktar man dem i ljuset av personhistoriska, institutionshistoriska eller litteratursociologiska upplysningar tecknar sig tidsandan vid deras tillblivelse med ny skärpa. Ställda på rad bildar de istället en teoretisk och utgivarteknisk utvecklingslinje för den vetenskapliga källpublikationen som verksamhet. Detta är i korta drag utgångspunkten för det nyutkomna verket Dansk Editionshistorie som i sin tur utgör kulmen av ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt med samma namn under åren 2011–2016; se vidare inledningen till band 1 (Kondrup, Troelsgård & Bloch 2021: 31–48) och projektets webbsida.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Vetenskapshistoria"

1

Johansson, Egil. "Kan själva orden : artiklar i folkundervisningens historia IV." Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 1993. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-38510.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Modin, Madeleine. "Den folkliga koralen och ursprungsfrågan : Teori- och metodproblem, identitet och förståelse." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för musik- och teatervetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-55703.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Lövheim, Daniel. "Att inteckna framtiden : Läroplansdebatter gällande naturvetenskap, matematik och teknik i svenska allmänna läroverk 1900-1965." Doctoral thesis, Uppsala University, Department of History of Science and Ideas, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-6322.

Full text
Abstract:

This dissertation deals with curriculum debates concerning science, mathematics and technology within the Swedish secondary schools between 1900 and 1965. The aim of the study is to analyze different conceptions of these school subjects. How were they looked upon and presented during the debates? What kind of values and functions were they said to promote? I also discuss more principal questions regarding why the school subjects became objects for debate. Why did different actors engage in these discussions? A leading perspective of the study is that schools and their curricula often are used as arenas for larger debates concerning the role of science and technology in society. One of the reasons for this, I argue, is that a curriculum often is seen as representing a standpoint in these broader societal discussions. In the study, this is shown through a number of different debates concerning, for example, the amount of hours devoted to science, student conducted experiments, eugenics and environmental aspects. All of these issues demonstrate how the shape of curriculum was seen as having wider significance for society. An important reason for this is the connection between curriculum and future perspectives. Situations where a curriculum was to be rewritten were apprehended as opportunities to influence and secure the future.

Much previous work on curriculum matters has been occupied with the question of what curriculum “does” in schools; it includes and excludes certain ideas, it regulates and governs students to understand and reason about themselves in specific ways. In relation to this, my own research deals with what curriculum – or rather the image of curriculum – does to other groups in society. Through analyzing the engagement of teachers, politicians, authors and editors, I conclude that a curriculum can threaten or promise future perspectives and values that are important to these groups.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Högberg, Sverker. "Differentiation of the history of ideas and delineation of the history of knowledge in Sweden 2015 - 2020." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för kultur och estetik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-193563.

Full text
Abstract:
This essay analyses the development of field and discipline formation in Sweden. A specific case is presented regarding the differentiation of the history of ideas, idéhistoria, and the delineation of the history of knowledge, kunskapshistoria, between 2015 and 2020. The distinction and differentiation between these disciplines has been contested by academics in related fields, who have questioned whether and what is new or distinct in the study of the history of knowledge and what prior disciplines and fields of study it draws on.  The aim of this study is to examine how the relationship between the two research fields is undertood by the academics that work in these fields themselves. The research question is: How is the interaction between the history of ideas and the history of knowledge described by Swedish scientists in papers published between 2015 and 2020? The study is based on scientific papers, anthologies, and book reviews written by Swedish scientists and mainly published in Swedish academic journals. The study shows that both research fields are developing towards eclecticism and internationalisation, both striving to participate in a broader international academic discourse. In both fields more publications are now written in English and fewer in Swedish. However, the predomination of English-language publications is more apparent in the new field of the history of knowledge. With respect to the history of ideas, the formative effects of institutionalisation as well as the importance of academic due due diligence i.e. engaging with the research in near-adjacent fields of study such as the study of the history of science, the history of medicine, and environmental history is apparent in the academic literature. The study indicates that Sweden has a potential of becoming a new research arena of some significance for generative and cooperatiion in humanistic science and thus of a general interest.
I studien analyseras samspelet mellan idéhistoria och kunskapshistoria i Sverige 2015 - 2010. Undersökningen berör generella frågeställningar om hur forskningsfält och discipliner skapas och påverkar varandra. Medan idéhistoria funnits i Sverige i snart ett hundra år har kunskapshistoria etablerats i Sverige först under de senaste fem åren. Detta ämne har av sina företrädare förklarats vara ett nytt oberoende forskningsfält med långt gående ambitioner ambitioner som sträcker sig över disciplingränserna. Dessa uttalanden ifrågasattes av forskare inom idé- och vetenskapshistoria om vad som var nytt inom det nya forskningsfältet och på vems axlar detta stod på. Syftet med denna studie var att analysera hur forskare från de två forskningsfälten upplevt påverkan mellan dem. Forskningsfrågan var hur påverkan mellan idéhistoria och kunskapshistoria framgått och beskrivits i publikationer skrivna av svenska forskare inom ämnena under perioden. Materialet som använts var uppsatser, antologier, recensioner och institutionernas utbildningsmaterial från denna tid, huvudsakligen publicerade i svenska tidskrifter. Studien visade att bägge forskningsfälten breddat sig och visat ökad ambition att delta i det internationella vetenskapliga samtalet. Här fanns dock en gradskillnad mellan ämnena. En möjlig inlåsningseffekt av att använda sig av svenska som språk diskuteras som en konsekvens av den äldre svenska forskningstraditionen. Fler publikationer inom idéhistoria skrivs dock numera på engelska och färre på svenska medan kunskapshistoria redan från början haft ett utpräglat internationellt fokus. Betydelsen av institutionalisering och de förmåner detta medför understryks. Studiens resultat visar att påverkan mellan kunskapsfälten under den studerade perioden generellt var liten. Ett undantag har varit den ovan nämnda kritiken från forskare inom idé- och vetenskapshistoria mot de anspråk som framförts av företrädarna för kunskapshistoria på att nu presentera ett verkligt nytt forskningsfält. Enligt kritikerna har man därvid bortsett från den utveckling som skett inom närliggande områden under de senaste åren. Vikten av akademisk due diligence har lyfts fram som en viktig princip inom forskning.

By distance (Zoom)

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Ehrenkrona, Olof. "Edward Westermarck : Forskare i vetenskapens vindskiften." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för idé- och lärdomshistoria, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-384291.

Full text
Abstract:
Edward Westermarck, finlandssvensk sociolog och filosof, studeras med Lorraine Dastons och Peter Galisons (D&G) metod för att analysera vetenskapshistoriska förändringar. Syftet är att testa ändamålsenligheten i D&G:s analysmodell för att studera metodologiska och innehållsliga förändringar. Användningen av epistemic virtues prövas som ett sätt att identifiera interaktionen mellan dynamiska fält och övergångar mellan olika doktriner under decennierna kring sekelskiftet 1800/1900. Metoden tillämpas på Westermarck och hans samtida i sociologins grundargeneration. Westermarck och Durkheim betraktas som arketypiska företrädare för en sociologisk respektive en biologisk – evolutionistisk – funktionalism. Malinowski är en brygga mellan de två. Undersökningen analyserar kunskapsteoretiska och ideologiska skillnader och likheter mellan forskarna. Deras förhållande till vetenskaplighet som epistemic virtue analyseras. Dynamiska fält och förändringslaviner beskrivs för att belysa kontinuitet och diskontinuitet i doktrinutvecklingen. Studien visar att metoden kan tillämpas även på humaniora och beteendevetenskaperna. Westermarcks kritik av Freud och Oidipuskomplexet exemplifierar hur doktrinförändringar fångas upp i andra vetenskapsområden – sociobiologin. Undersökningen visar att interaktionen sker också mellan olika vetenskapsområden och hur förändringarna mellan dessa sker diakront.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Espmark, Kristina. "Utanför gränserna : En vetenskapshistorisk biografi om Astrid Cleve von Euler." Doctoral thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-60926.

Full text
Abstract:
This dissertation is a scientific biography of Astrid Cleve von Euler. She was Sweden’s first female Ph.D. graduate in the natural sciences (1898) and pursued a scientific career in spite of formal and cultural limitations. Though she failed to secure a professional position as a scientist, she published numerous papers throughout her life. The dissertation studies her life in general and analyses her research in particular. How did her research change over time in relation to the rest of her life? How did established scientists receive her research? How did her status as a woman on the fringes of academia affect her research? Sociologist Thomas F. Gieryn’s concepts of boundary-work and credibility contests are important analytical tools in the interpretation of these questions, as Cleve’sresearch was regulated by various boundaries: between professionals and amateurs, between men and women and between different academic disciplines. The study is divided into seven chapters. The first chapter introduces the dissertation, its objective and theoretical framework. The remaining chapters follow Cleve’s life in a chronological and sometimes thematic order and the source material is continually analysed. Chapter two accounts for Cleve’s childhood and student years in Uppsala, ending with her Ph.D. graduation. Chapter tree focuses on her research as a chemist and her ten years of marriage to a fellow researcher, Hans von Euler-Chelpin, a marriage that was closely intertwined with their academic studies. The fourth chapter studies Cleve’s controversy with some of the leading quaternary geologists in Sweden at the time, regarding the level changes of the Scandinavian land mass following the latest Ice Age. The fifth chapter diverges slightly from Cleve’s research, and investigates her undertakings in popular science and her political standpoints. Chapter six analyses her archaeological studies as part of the scientific controversy she was involved in, but also as influenced by political and religious views. Finally, the seventh chapter begins with a closer look at Cleve’s diatom studies, already part of most of the study but thus far not focused on as such, and ends with the main conclusions of the entire dissertation project. The dissertation shows that while science was part of Cleve’s life from childhood to death, factors other than her personal desire to uncover scientific truths governed her research opportunities and the topics of her studies. While she was consistently highly regarded as a diatom expert and gained some success as a chemist, disciplines she was formally educated in, she was met with scepticism and eventually silence when she tried to make an impact in quaternary geology and archaeology, fields of research in which she had no formal training. This demonstrates a possibility to simultaneously be regarded as credible and non-credible as a scientist, as credibility is not necessarily attached to the individual, but to his or her formal expertise in a particular area.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Toudert, Thérèse. "Vetenskapens behov av avbildningar : En objektbiografisk fallstudie av Félix Thiberts moulager." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för ABM, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-391086.

Full text
Abstract:
This thesis investigates a part of the material culture of higher education through an object biographical case study of Félix Thibert’s moulages. The object biography operates with a diachronic perspective that offers an object-centered historiography of university collections, revealing that the need for collecting and imaging in science consistently remains, even though the role and significance of pathological moulages in research and education have changed over time. The moulages are epistemic things as described by Hans-Jörg Rheinberger. They embody what we do not yet know and they become marginalized when no one expects them to generate new discoveries. Their ontology and function are dependent on the dominating epistemic culture. John V. Pickstone outlines three ways of knowing, which gradually have dominated since the Renaissance: natural history, analysis and experiment. Thibert’s moulages are clearly anchored in analysis as a way of knowing for which the museum is an important arena. The findings of this thesis show that university museums and their collections were of immense importance for the production of knowledge during the 19th century, while today they often fall short of their knowledge-generating potential. There are nevertheless methods that can help them reach their full potential, among them a displaying method proposed by Karin Tybjerg considered in this thesis and the object biography of which this thesis consists. This is a two-year master’s thesis in Museum and Cultural Heritage Studies.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Viklund, Johan. "Hjältar och förebilder : en studie av äventyraren och hans inspirationskällor." Thesis, Linköping University, Department of Thematic Studies, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2507.

Full text
Abstract:

The purpose of this essay is to examine how the adventure is accomplished as a project, and how this is vindicated, through science or by other means. The scientists of today are not seen as adventurers or heroes, at least not as they used to, but this image lives on as a sort of role or social institution, that can be used by anyone and in any purpose. These roles could be seen as a type of rules for the modern adventurer, and act both as a limit or a possibility. This essay compares two North Pole travelers, Ola Skinnarmo and Salomon August Andrée.


Denna uppsats syfte är att undersöka hur man genomför äventyret som ett projekt och hur detta legitimeras, genom vetenskap eller på annat sätt. Vetenskapsmännen ses idag inte som äventyrare eller hjältar, i alla fall inte på samma sätt som förr, men den bilden lever kvar i form av en "rollbeskrivning" eller en sorts "social institution" som kan användas av vem som helst och i alla möjliga syften. Dessa"rollbeskrivningar"skulle kunna ses som en sorts "spelregler" för dagens moderna äventyrare och verka både begränsande och möjliggörande. I uppsatsen jämförs två polarfarare, Ola Skinnarmo och Salomon August Andrée, och deras respektive expeditioner.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Backman, Fredrick. "Från föhn till feu! : Esrange och den norrländska rymdverksamhetens tillkomsthistoria från sekelskiftet 1900 till 1966." Thesis, Umeå University, Department of historical, philosophical and religious studies, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-32142.

Full text
Abstract:

This essay is about the origin, planning and establishment of the European Space Research Organisation's (ESRO) sounding rocket base Esrange outside Kiruna in Northern Sweden. Three main questions are examined. First I show there were not just scientific and technical but also political, economical as well as military reasons to build a European rocket base. Second, I scrutinize the reasons to choose Northern Sweden as the location for the rocket base. As it turns out, the main reasons were the favourable location of Northern Sweden within the aurora oval zone, the proximity of the Kiruna Geophysical Observatory, and the possibility to use a large, although not quite uninhabited, area where the launched rockets could crash. Finally, I examine the difficulty of talking about boundaries of various kinds, such as temporal, spatial and functional. The essay also provides a discussion on possible ways to continue research on this topic.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Samuelsson, Jonatan. "Lex Norrköping : The Norrköping Water Fluoridation Trials 1952-1962 and the Passing of the 1962 Water Fluoridation Act." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-115273.

Full text
Abstract:
This thesis studies how scientists and science were put to use in the passing of the 1962 Water Fluoridation Act. The law was created for a specific purpose: that of facilitating the continuation of the water fluoridation trials that had been under way in Norrköping until January 1962, when they were forced to cease, having been deemed illegal by the Supreme Administrative Court.  By studying the network of scientists who were either directly involved in or explicitly supportive of the Norrköping trials, and their actions as members of the two expert committees formed in the 1950’s by the Royal Board of Medicine, and which would come to greatly influence the legislative process, the thesis examines how personal and research interests transferred from Norrköping into the issue of nationwide fluoridation.  Using analytical tools gathered from Roger Pielke Jr. and Daniel Sarewitz, the thesis utilizes the concept of uncertainty to describe how scientists, in the political process, assumed different roles in order to further the cause of fluoridation on the one hand, but also to maintain an ideal image of the relationship between science and politics. Furthermore, the tension within the concept of scientization is examined, illuminating how the political end result - the law - is made possible by means of a balancing act between science’s claims to objective truth and the value-driven, often ethically charged discourse of politics.   Fianlly, the case of fluoridation is placed in the context of the welfare state and the public health project, where it emerges as a part of a broader political and societal renegotiation of the relationship between the individual and the state, which I argue was taking place in Sweden during ”the long fifties”.
Uppsatsen studerar hur forskare och vetenskap kom till användning i skapandet av 1962 års Lag om tillsättande av fluor till vattenledningsvatten. Lagen kom till med ett specifikt syfte, nämligen att möjliggöra för en fortsättning av de försök med fluoridering av dricksvatten som hade pågått i Norrköping fram till januari 1962, då de tvingats att upphöra efter att ha bedömts som olagliga av Regeringsrätten.  Genom att studera det nätverk av forskare som knöts till Norrköpingsförsöken, antingen som direkt involverade eller som förespråkare, och hur dessa agerade som medlemmar av de två expertkommittéer som tillsattes av Medicinalstyrelsen för att utreda frågan om fluoranvändning i kariesförebyggande syfte, vilka kom att utöva ett betydande inflytande på lagstiftningsprocessen, undersöker uppsatsen hur forsknings- och personliga intressen överfördes från Norrköping till frågan om rikstäckande vattenfluoridering.  Med hjälp av analytiska verktyg hämtade från Roger Pielke Jr. och Daniel Sarewitz, tar uppsatsen fasta på begreppet osäkerhet för att beskriva hur forskarna i den politiska processen antog olika roller, i syfte att dels främja fluorideringen som sådan, men också att upprätthålla rådande ideal om relationen mellan vetenskap och politik. Vidare undersöks spänningen i den process som Roger Pielke kallar scientization, och hur det politiska slutresultatet - lagen - blev verklighet till följd av en balansgång mellan vetenskapens anspråk på objektiv sanning och politikens värderingsdrivna och ofta etiskt färgade diskurs.  Slutligen placeras fallet med vattenfluorideringen i välfärdsstatens och folkhälsoprojektets kontext, där det framträder som en del av en bredare politisk och samhällelig omförhandling av relationen mellan individ och samhälle, som jag menar ägde rum i Sverige under ”det långa femtiotalet”.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Books on the topic "Vetenskapshistoria"

1

Villey, Émilie. Les sciences en syriaque. Paris: Geuthner, 2014.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Never pure: Historical studies of science as if it was produced by people with bodies, situated in time, space, culture, and society, and struggling for credibility and authority. Baltimore, Md: Johns Hopkins University Press, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

François, Regourd, ed. The colonial machine: French science and overseas expansion in the old regime. Turnhout: Brepols, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

The Madame Curie complex: The hidden history of women in science. New York, NY: The Feminist Press, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Jardins, Julie Des. The Madame Curie complex: The hidden history of women in science. New York, NY: The Feminist Press, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

1945-, LIVIO MARIO. Shegiʼot geʼoniyot: Mi-Darṿin ʻad Einshṭein - ha-mashgim ha-kvirim shel madʻanim gedolim, she-shinu et ha-shekafoteynu ʻal ha-ḥayim ṿe-ʻal ha-ikum. Ramot ha-Shavim: Aryeh Nir, 2013.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

1945-, LIVIO MARIO. Idai naru shippai: Tensai kagakushatachi wa dō machigaetaka. Tōkyō: Hayakawa Shobō, 2015.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Shapin, Steven. Never Pure: Historical Studies of Science As If It Was Produced by People with Bodies, Situated in Time, Space, Culture, and Society, and Struggling for Credibility and Authority. Johns Hopkins University Press, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Periodic Tales. Ecco, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Pavlovs Dogs And Schrdingers Cat Scenes From The Living Laboratory. Oxford University Press, USA, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Vetenskapshistoria' for particular source types:
Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography