Dissertations / Theses on the topic 'Vikingatidens religion'

In this essay I want to investigate how the Viking aristocratic warrior elite in Scandinavia used religious mythology for the construction of their identity. The essay also takes up the concept of honor, which was important for the warriors. Honor was central to all people during Viking age and for the warriors it was absolute. In the religious myths, the aristocratic warriors justify their position in society and legitimate their acts of war. Religion continues to have importance to the warrior elite even after the arrival of Christianity. The myths and the concept of honor made it impossible to question war and violence.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hästoffer i den fornnordiska religionen. Jag kommer att koncentrera innehållet i undersökningen kring tiden för yngre järnålder: folkvandringstid (år 400 – 550), vendeltid (år 550 – 800) och vikingatid (år 800 – 1060). I vissa fall kan exemplen vara från både tidigare och senare tid än den avsedda. Detta material kan ändå vara relevant att ha med i sammanhanget för att få en bred inblick i offrandet av hästar i nordisk, förkristen sed. Huvuddelen av det presenterade materialet kommer dock att behandla yngre järnålder.

Uppsatsen kommer att behandla följande frågeställningar:

• Varför offrades hästar i den fornnordiska religionen?
• På vilka sätt offrades hästar i den fornnordiska religionen och vilka olika betydelser hade hästoffret i olika ritualer?
• Vad finns det för likheter och skillnader av hästoffer i det som beskrivs i litteraturen och i det som det arkeologiska materialet visar?

Uppsatsens syfte är att undersöka litteraturen efter agenterna och deras handlingar vid de religiösa sammankomsterna, i Tröndelag, så som det beskrivs av Snorre Sturlason i ”Håkon den Godes saga” Följande frågor fokuseras:

• Hur ser det rituella gästabudet ut i Snorres text?
• Vilka var det som agerade i den fornskandinaviska kulten och varför?
• Vad säger källorna om rituella gästabud och kultfunktionärer?
• Speglar texten autentiska traditioner?

Omkring år 30 sänder Jesus ut sina lärjungar i världen att sprida det kristna budskapet. På sin vandring genom Europas länder förändras synen på Kristus, han blir ”germaniserad” när de germanska stammarna tar Honom till sig och byter tro. Till slut når kristendomen så fram till ”jordens yttersta gräns” för att använda Rimberts ord - Svealand. Där möter missionärerna något som jag ser som de fornnordiska gudarnas sista utpost, nämligen templet i Uppsala. Enligt Adam av Bremen hade svearna ett stort kultcentrum där, dit folk vallfärdade med gåvor vart nionde år då en stor fest ägde rum. Inne i templet satt Tor i högsätet i mitten och på var sin sida om sig hade han Oden och Frej. Tor var alltså enligt Adam av Bremen den högsta Guden som rådde över allt slags väder och som man vände sig till när hungersnöd eller farsot hotade. Jag har i mitt arbete försökt visa att Adam av Bremen har rätt i sitt antagande att Tor var en stor gud och en värdig motståndare till den nya tron. Målsättningen har varit att spåra en religiös kontinuitet från Tor till utformningen av den kristna guden i källorna från den här tiden. De källor jag studerat är:

• Sagor och legender. En okänd kung Erik, Erik den helige samt Olav den helige visar alla på kopplingar till den fornnordiske guden Tor.

• Arkeologiska fynd. Fynd av Torshammare och kristna kors visar att de användes under samma tidsperiod.

• Ikonografi. Bilder på Kristus och helgonen visar att de var segrande vikingakungar och därmed passade in på den fornnordiska härskarmaktens mansideal.

• Ortnamn. Sankt Olofsåkern i Uppsala som har kopplingar bakåt till en åker där Torskult förekommit.

• Kultformler. Böner och ord som riktas till gudarna om önskat beskydd. Samma formler har använts både före och efter kristnandet.

• Runstenar. Bild som kan vittna om att missionärerna ”kristnade” fornnordiska Torsmyter samt texter och symboler som belyser människornas osäkerhet inför den nya guden, för säkerhets skull vände man sig till båda.

Uppsatsens syfte är att ge läsaren en bild av problematiken som uppstår när en ny religion eller rörelse gör sitt intåg i ett land eller område samt vem eller vilka som har någon vinst med en förändring. Syftet är också att ge en bild av de olika metoder som användes till att övertyga människorna om varför de skulle konvertera till religionen eller rörelsen. Den fråga som jag ställer framför allt är hur kristendomen kunde överleva och hur samhällena var styrda på 800- till 1100-talets Sverige.

Det centrala i min framställning om de kungliga motiven är att i samtliga motiv ligger en önskan att stärka en svag kungamakt. Kungamakten använde kristendomen till att stärka sin maktposition. Denna stärkta kungamakt ligger i tiden för övergången från ättesamhälle till stats- och klassamhälle. Kristendomen, i den form den kom till Sverige, kunde ej fungera i ett släktsamhälle, utan var avpassad till det statssamhälle som fanns ute i Europa. Resultatet blev att kristendomen gav ett klass- och statssamhälle med en stärkt kungamakt.

Det är lika välbekant som beklagligt att de texter som står till buds för den som vill studera Sveriges kristnande är få, ojämna och ofta mycket sena. Också vid användningen av detta material krävs en gruppering av stoffet med hänsyn till de olika dokumentens litterära art och en kritisk prövning av deras tendens och beroende av intressenterna i den process som de olika texterna informerar om.

Min avsikt var att undersöka om det gick att tolka Oden och några av berättelserna kring honom som en bild av individuationsprocessen. Min slutsats är att det låter sig göras. Berättelserna kring Oden innehåller element som mycket väl går att koppla till jungianska begrepp.

· Han möter och konfronterar sin skugga. Detta sker både i fallet med Vaftrudner och med Loke. Han ser dem i ögonen, och i fallet med Loke går han så långt att han ingår fosterbrödralag med denne.

· Han genomgår kris och lidande för att kunna gå vidare och växa i vishet. Både när han offrar sitt ena öga i Mimers brunn och när han hänger sig i Världsträdet.

· Han möter sin Anima i form av Gunlöd. Hon låter honom ta del av skaldemjödet, vilket frigör inre kreativa förmågor. Detta sker genom att det vanliga förnuftet sätts ur spel. Animamotivet antyds också i Vaftrudnersmal i stycket om hamingjorna, vilka får ses som kollektiva uttryck för Anima.

· Han betalar priset för sin individuation genom att tillföra kollektivet något värdefullt, skaldekonsten och runorna.

Uppsatsens syfte är att komparativt studera fornskandinavisk sejd och samisk schamanism. Traditionernas likheter och skillnader behandlas. En jämförelse görs av dessa religiösa uttrycks specialist, attribut, extas och syfte. Anmärkningsvärt är att ritualernas kultledare har skilda genus. God argumentation kring ämnets likheter och skillnader kräver orientering i genusproblematiken. Forskningshistorisk översikt ges därmed av traditionernas relation och genusperspektiv, då egen uppfattning framträder nyanserat i ljuset av tidigare forskning.

De fornskandinaviska källor som används är tre skriftliga källor från 1200-talet. Uppsatsens samiska källmaterial består av skriftliga källor från 1600- och 1700-talet. Samtliga är författade av kristna. Således är det inte de praktiserandes syn som framträder. En litteraturstudie redovisar källmaterialets författare och kulturella kontext.

Uppsatsen visar utifrån ny forskning att fornskandinavisk sejd och samisk schamanism i förestående form kan ha utgjort enhetligt religiöst uttryck. Förhållandet innebär att traditionernas likheter härleds till gemensamt ursprung, medan skillnader förklaras med kulturell distinktion. I uppsatsen är den kulturella applicering genomgående. Min slutsats blir att traditionernas genusproblematik har sin förklaring i skillnad av agrar- och jägarfångstkultur.

I det norsk-isländska skaldespråket kan Hel ha tre olika betydelser: ett dödsrike, en gudinna eller "att dö". Tvetydigheten i användandet finns på flera håll i de skriftliga källorna. Tidigare forskning har bland annat tolkat Helföreställningen som en metafor för döden eller en förkristen straffort. Hel har dock nästan alltid studerats i jämförelse med andra gudinnor eller hinsidesföreställningar. Denna undersökning sätter därför fokus på Hel i hopp om att få fram en djupare förståelse för föreställningen.

Snorre Sturlason är en viktig källa och han beskriver Hel som dotter till Loke samt syster till Midgårdsormen och Fenrisulven. Detta placerar henne i jättarnas sfär och det kosmiska dramat där gudar och jättar dödar varandra i samband med Ragnarök. Snorres beskrivning av Hel är knepig att förlita sig på då vissa delar som till exempel Nifelheim verkar vara hans eget påfund och andra delar verkar vara influerade av samtidens kristna lära. Skaldedikter bekräftar dock stora delar av Hels familjära tillhörighet. Flera skaldedikter ger också bilden av en verklig föreställning kring det mytiska väsendet Hel. Kanske beror det på att olika människor hade olika sätt att betrakta Hel. Där vissa såg en metafor för döden kunde andra se en verklig härskarinna eller dödsrike. Det kan också vara så att Hel hade en djupare betydelse som den död alla människor måste möta, ett individuellt Ragnarök man hade ambivalenta känslor inför. Vissa forskares tolkning av Hel som enbart en straffort grundas mycket på källor med kristen påverkan eller till fall där föreställning även kan kopplas till dödsrikena Valhall och graven. Bilden av Hel i källorna visar snarare en plats för både mörker och paradis, kanske att härskarinnan dömde var de döda skulle fortsätta sin hinsides tillvaro.

Bland materialet från gravar kan inga exakta föreställningar om Hel tydas. Intressant är dock hästar som rustades med isbroddar och kvinnogravar som innehöll slädar. De antyder en resa neråt och norrut på vinterväglag, den riktning myterna beskriver att man reser för att komma till Hel. De gotländska bildstenarna är en arkeologisk källa med mytiskt bildmaterial som oftast kopplas till Valhall både genom sin form och bildscenerna. I båda fallen har denna undersökning visat att stenarnas form och vissa bilder kan illustrera Helgrindar och andra element ur myter förknippade med Hel.

Enligt G. Granberg kan skogsråföreställningen vara en avspegling av nordbornas psyke vid vissa natur och näringsförhållanden. Dock går inte skogsråföreställningens utformning i Norden att förklara på ovanstående sätt då finnarna samt många av de slaviska folkens skogsråföreställning på många sätt är annorlunda än den svenska/norska föreställningen. Detta trots att naturen samt näringsförhållanden är mycket lika och borde uppvisa liknande föreställningar rörande skogsrået.

Det Svenska/norska skogsrået är unikt i jämförelse med andra länder runt om, vilkas skogsråföreställningar liknar varandra. Danmark har ellekvinnor som i viss mån påminner om skogsrået. Men ellekvinnan verkar vanligtvis i grupp, ofta tillsammans med män och barn av ellefolket.

Skogsrået beskrivs uppkommit först efter religionsskiftet. Exakt när sägnerna om skogsrået börjar och blir till ett mytiskt väsen finns det inga uppgifter om, men Odens jakt är en gammal fornnordisk myt vilken någon gång efter religionsskiftet började innefatta Freyja för att sedan vidareutvecklades till sägnen om Odens jakt på skogsrået.

Freyja med den amorösa karaktären och fruktbarhetsfunktionerna, blev en av de mest anstötliga fornnordiska gudomarna efter religionsskiftet. Freyja blev (tillsammans med de andra fornnordiska gudomarna) demoniserad av de kristna. Asarna Oden och Tor hade inte samma amorösa karaktär som Freyja. På grund av detta förmådde troligtvis Oden och Tor behålla en stor del av sin ursprungliga karaktär trots demoniseringen. Freyja, vilken hade en påtaglig sexuell funktion, försvann till största delen ur människornas liv, men levde kvar, enligt mig, i en nyvunnen skogsråhamn. I rollen som skogsrå kan jag se Freyja transformerad till ett amoröst fruktbarhetsväsen vilkens områden inte bara är fruktbarhet och erotik, utan även kärlek, styrka och förgörelse.

Om skogsrået är en avspegling av Freyja, vore det inte helt omöjligt att tänka sig Freyjas bror Freyj i skogsmannens gestalt, men då endast som Freyjas partner.

Med ovanstående redovisat, vill jag mena att skogsrået kan uppfylla kriterierna för att vara arvtagerska till fruktbarhetsgudinnan Freyja.

I uppsatsen behandlas vad kultkontinuitet innebär och hur begreppet ska tolkas. Genom en jämförelse av förkristna teofora ortnamn och tidiga kyrkplatser undersöks kultplatskontinuiteten i Hälsingland mellan vikingatidens religion och kristendom. Även landskapets runstenar granskas i syfte att finna kontinuitet mellan religionerna. Den sammantagna slutsatsen är att kultplatskontinuitet med en särskilt begränsad definition inte kan styrkas, utan endast bosättningskontinuitet. Runstenarna däremot uppvisar ett flertal tecken på kultkontinuitet.

Min ambition med denna uppsats har varit att visa på hur Loke har utsatts för ett justitiemord. Han anklagas för att ligga bakom mordet på Balder, och därigenom förlusten av odödlighet i den fornnordiska gudavärlden. Jag har velat visa hur Loke till sin karaktär är en maliciös trixter, detta genom att jämför hans roll med andra trixters, och hur ovanlig hans utveckling till att bli fiendens härförare egentligen är. Vid jämförelser av de tre föreliggande källorna: Den Poetiska Eddan, Snorres edda och Saxos Den Store Danmarkshistorie, har det visat sig att de har väldigt olika saker att säga om Loke, och den roll han eventuellt spelar i omständigheterna kring Balders död. I polemik med den store auktoriteten på området, George Dumézil, som vill hävda att Loke är identisk med den indoeuropeiska Duryodhana vill jag hävda att Dumézils tes i alltför hög grad bygger på Lokes agerande i Snorres version av händelserna kring Balders död och att de två andra källorna avviker från denna beskrivning av det inträffade.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur trollformler kan överleva flera århundraden. Jag har studerat en formel som botar vrickning eller brott på ben och bygger på ett muntligt berättande. För vidare resultat har jag tagit med historiska skeenden för att kunna se vad som har påverkat dess överlevnad. Jag har även tittat på ritualerna och magin kring boteformeln. Dessutom ifrågasatte jag om besvärjelsen var en magisk eller en religiös handling. Då det finns likheter med andra traditioner som vi för vidare idag för att lättare förstå, t.ex. att man ska spotta tre gånger när en svart katt korsar vägen eller att inte lägga nycklarna på bordet eller att gå under en stege vilket betyder otur. Med hjälp av nedteckningar av boteformeln och andra efterforskningar inom området har jag kommit fram till ett gott resultat. Det sociala och kulturella ligger till grund för att besvärjelsen ska överleva. Vilket kryddas med ett hemlighetsmakeri kring botandet som fångar mångas intresse med sin spänning. Det är en tradition som är förankrad, vilket gör att trollformeln förs vidare.

I den här uppsatsen analyseras Ibn Fadlans beskrivning av rûs hövdingabegravning. Till skillnad från tidigare dekontextuell forskning sätts fokus på det kontextuella. Begravningen beskrivs som en livskris där olika maktförhållanden uppstår. Olika sociala relationer inom gruppen lyfts fram.

Ibn Fadlan beskriver hur gods och föremål strukturerades och förbrukades i och runt gravhögen. De kan liknas vid rituella objekt och kan knytas till rûs vardagliga sedvänjor och deras ekonomiska förhållanden. Både den döde hövdingen och den utvalda slavinnan får ta del av dessa objekt. De blev delaktiga i ett symboliskt kapital.

Rûs utförde rituellt dödande under begravningen. Under den typen av handlingar verkar traditionen motiverande och legitimerande.

Rûs hade en föreställning om paradiset som kan stämma överens med fornskandinaviska förhållanden. Man genomförde likvård och kremering av kroppar som visar på själsliga föreställningar intimt förknippade med de eskatologiska föreställningarna.

För gruppen blir begravningen en kris då samhället måste genomgå förändring. Det gällde att kapa banden till den döde och samtidigt tillfredställa honom. Man knöt nya band med omgivningen. Man försökte därför skapa rituella uttryck för gemenskap både med den döde och med varandra. Slavinnan och hövdingen genomgick olika rites de passage och förändrade respektive förstärkte sina positioner.

Den här uppsatsen har behandlat de hälsingska bonaderna, Skogbonaden och Överhogdalsbonaderna och deras rika bildvärld. Dessa bonaders tillverkningstid infaller vid kristendomens inträde och begynnande etablering i Norden. Jag har frågat mig om det går att se någon religiös kontinuitet i bonadernas bilder, och har därför studerat dem i ett syfte att söka se spår av anpassningsfenomen såsom ackulturation och synkretism i mötet mellan den fornskandinaviska religionen och kristendomen.

Olika forskare ger olika betydelse åt begreppen ackulturation och synkretism. Här har jag valt att arbeta med Anders Hultgårds begrepp där ackulturation avser anpassningsfenomen och inflytande som inte påverkar de centrala delarna av en religion och synkretism avser mer djupgående förändringar som kan ske i ett religionsmöte. Jag gör detta genom att visa exempel på integrering i ett ofta försummat material i kristnandeprocessen från min egen hemtrakt, Hälsingland. Jag undersöker bonaderna från Överhogdal och Skog och visar på att mytiska motiv var integrerade i kristna föreställningar från tidig medeltid, vilket pekar på en kontinuitetsaspekt där religion blandas samman i synkretism och ackulturation.

Min frågeställning har varit:

Visar Överhogdalsbonaderna och Skogbonaden på något sätt religiös kontinuitet såsom ackulturation och synkretism?

Jag vill i den här uppsatsen ge mig in i en värld där ära och heder ständigt står på spel. En värld där ett enda illa valt ord kan orsaka en släktfejd och få förödande konsekvenser vad det gäller att skörda människoliv. Världen är ganska fåordig och enkel, känslorna är raka och direkta. Det finns ungefär 50 stycken bevarade isländska sagor, och det är två av dessa jag vill studera närmare. I de isländska sagorna är det ofta männen som är centrala figurer, kring dem kretsar de flesta äventyr och de är ofta huvudpersoner i uppgörelser och vid tingsplatser. De isländska sagorna är fyllda av manliga ideal - råstyrka och mod, kontra svaghet och feghet. Det intressanta för mig är att fördjupa mig i kvinnoskildringen i två sagor.

Arbetets syfte är att göra en aktualiserad framställning av ämnet trädkult. En viktig del av syftet har också varit att göra en mera heltäckande materialgenomgång än tidigare studier. Framställningen kommer huvudsakligen att beröra den fornskandinaviska religionen men utblickar kommer att bli nödvändiga för att komplettera materialet. Således kommer även kontinentalgermanska och samiska områden att beröras, kontinentalgermanskt område något utförligare, samiskt område i form av ett exempel. Visserligen kommer arbetet i mycket att ha karaktären av en betraktelse. Som sådan blir den resonerande såtillvida att då någon källa har redovisats och/eller den i respektive fall eventuelle forskaren har fått lägga dit sina aspekter kommer jag att i vissa fall ha små reflektioner att tillägga. Trots detta vill jag ändå som tillägg sätta en traditionell frågeställning eftersom inget uppsatsarbete borde undvika att söka besvara åtminstone någon eller några frågor. De frågor den här uppsatsen kommer att söka besvara blir:

• Kan en koppling mellan myt och rit påvisas?
• Finns det möjlighet att påvisa ett mikro-, makrokosmiskt förhållande?
• Fanns det maktlegitimerande skäl för kultplatsen?

Uppsatsens intentioner har varit att belysa förkristna kultplatser i Hälsingland och söka svara på frågorna:

• Var ägde den förkristna kulten rum?
• Hur gick kultutövningen till på dessa platser?
• I vilket förhållande stod den världsliga makten och religionen till varandra?

Undersökningen har begränsats till Norr-, Söderala, Hög och Tuna samt Jättendal. Dessa betraktas som de mest centrala delarna av de större bebyggelseorter som menas varit rådande under yngre järnåldern.

Man kan utan större svårighet se att traditionell utomhuskult funnits inom samtliga undersökningsområden. Kulten får antas på dessa platser ha letts av den något mera lokale stormannen/goden. Den form av kult som bedrevs torde ha varit av någorlunda likartad karaktär oberoende av plats. Vad man med fördel bör hålla åtskilt angående utomhuskult är dels, offrande och överlämnande vid Hargar och Lundar som kan visa på ett mera religiöst tänkande i modern bemärkelse. Där kan skönjas en ödmjukare och mera underkastande bön om nåd inför gudamakterna. Medan exempelvis processioner på kultåkrar i mitt tycke vittnar om ett försök till betvingande av makterna, alltså närmar man sig här magins område. Förfäderskult vid högar visar på ett behov av ättens stärkande och då är vi inne på ättesamhällets legitimering av makt.

Denna uppsats är resultatet av en studie som genomförts i Norrala socken, med betoningen på folktro, vidskeplighet och skrock bland den äldre generationen jordbrukare på Hälsingegårdar. Även folktron bland nuvarande generationer hälsingebönder finns representerad, eftersom de yngre utgör dagens representanter på Hälsingegårdarna. Studien baseras på semistrukturella intervjuer utförda i maj 2007 och analysen av studien härleds till Ebbe Schöns teorier gällande folktron, där nödvändigheten av magi och vidskepelse bland bönder är framträdande. Sammanfattningen visar att folktro och vidskeplighet är begränsad, både bland de yngre och äldre generationerna i Norrala, även om de yngre till synes har en större förståelse för vidskeplighet och även anammar valda delar. Resultatet av studien visar att det finns möjliga samband mellan folktro, skrock och vidskeplighet, kristen tro och fornskandinavisk religion.

This essay is the result of a study carried out in Norrala County, which focuses on folklore and superstitious beliefs among older farmhouse holders in Hälsingland. The representation of folklore and superstition among younger generations is also dealt with, as they represent the Farmhouses of Hälsingland today. The study is based upon semi-structured interviews, carried out in May 2007 and the analysis is linked to the theories of Ebbe Schön, dealing with aspects of folklore as well as the necessity of magic and superstition among farmers from a historical perspective. The outcome shows that folklore and superstition is limited among the older generations in the Norrala surroundings as well as among the younger generation although the latter seem to have greater understandings towards superstitious beliefs and at times adhere to it. Furthermore, there are possible links to be found between folklore and superstitious beliefs, Christian worship and Old Norse Religions.

Uppsatsen är en studie av det sätt på vilket författaren Johanne Hildebrandt har använts sig av den fornskandinaviska mytologin när hon skrivit sin trilogi om Freja och Valhalla. Hon har använt flera karaktärer, myter och beskrivningar från bronsålder, Skandinaviens i allmänhet och Sveriges i synnerhet, och lagt dem som grund för sina böcker. Hon väljer att vinkla boken ur ett feministiskt perspektiv och sätter stort fokus på matriarkatet. Ingen vet säkert hur samhället var uppbyggt för 2700 år sedan, och Hildebrandt såg sin chans att skriva boken ur ett perspektiv där kvinnan och Gudinnan stod i centrum.

Hon har onekligen använt mycket från mytologin. Ju mer påläst man är om fornskandinavisk religion desto mer kopplingar märker man. Hildebrandt har på ett mer eller mindre framträdande sätt lagt in olika likheter och olikheter. Jag har valt att lägga fokus på de tre kvinnorna som givit namn åt de olika böckerna, Freja, Idun och Saga. Freja och Saga är de gudinnor som likar sina förebilder, mytologins Freyja och Sága, mest. Fokus läggs på den starka kvinnan som klarar sig med hjälp av egen vilja och maskin. Hildebrandt har fokuserat på det passionerade och handlingskraftiga hos dessa kvinnor. Idun, som har mytologins Iðunn som grundare, har däremot getts en svagare roll. Idun är undfallande och är mycket osäker på sig själv. Hildebrandt väljer här att lägga fokus på Iduns moderlighet.

Karaktärerna i boken är lättare att översätta till dagens samhälle än hela den struktur samhället i Hildebrandts bok är uppbyggt på. Inget samhälle idag kretsar kring kvinnan vilket ter sig mer som ett önsketänkande från Hildebrandts sida. Böckernas syfte är trots allt att underhålla.

Opgaven vil fokusere på kvinders stilling i fristatstiden, samt på omfang og karakter af en mulig forandring af denne i den sene del af fristatstiden, hvor samfundsstrukturen i den islandske fristat var under voksende pres. Vægten i opgaven vil blive lagt på kvinders vilkår i relation til ejendomsforhold, civilstand og social stratifiering. Spørgsmål der vil søges undersøgt i denne forbindelse er

• Hvilke samfundsmæssige forhold påvirkede kvinders rolle og vilkår i fristatstiden?

• Hvad var begrundelser herfor?

• Kan et mønster tegnes for forandring i kvinders vilkår i denne periode?

Opgaven har fokuseret på kvinders samfundsmæssige stilling og betydning i fristatstiden, samt ændringer i denne, ud fra en undersøgelse af kvinders stilling i forhold til ejendom, slægtskab og civilstand, og udvikling af denne over tid og i forhold til social stand. Undersøgelsen hviler på et studie af kvinders rolle og vilkår som de fremgår af samtidigt kildemateriale, og som materialet er blevet tolket i tidligere forskning. Fokus ligger på den jordejende klasses kvinder og den rolle de spillede i slægt og samfund.

This essay is about how the aesir are used as an ideal image of the original Nordic aspects and as a symbol of heroism and pure strength. The main subject of this essay is to look at how this ideal of masculinity is represented in the art produced during the era of romantic nationalism. The choice of focusing on this era in particular is made due to the fact that it was during this time that the modern images of the aesir and the Vikings were made. The purpose of this study is to examine how the ideal of masculinity reflects upon the artistic interpretations of the Norse mythology in a selected group of art work produced during the 1800’s. Further more research is done in order to look for the possible political messages that could be connected to these works of art.

The writing of this essay has meant a search for facts in books concerning romantic nationalism, Norse mythology and interpretation of Norse mythology, and finally depiction of the Norse mythology in the romantic nationalistic art during the 19^th century.  This work has been combined with analyses of a selected number of works of art produced during the 1800’s. Some limitations have been done in selecting this art, considering the year of completion and the motif. Due to these limitations, all of the selected works were made within the time of the 19^th century and depict male gods of the Norse mythology.

Following conclusions can be made from this study: (1) that during periods of the 19^th century the aesir were seen as strong warriors with a clearly Nordic origin; (2) this ideology was expressed in different ways in the art of the time and was later on also used by the racial ideological sciences.

Detta arbete handlar om användandet av asagudarna som en idealbild för urtypen av det nordiska och som en symbol för hjältemod och råstyrka. Undersökningen är inriktad på framställningen av detta mansideal i konsten från tiden för nationalromantiken. Valet av tidsperiod beror på att det var under nationalromantiken som den moderna bilden av vikingen och asagudarna skapades. Studiens syfte är att undersöka hur de konstnärliga tolkningarna av asamyten i valda verk speglar mansidealet under 1800-talet. Vidare undersöks de möjliga politiska budskapen i dessa verk.

Genomförandet har inneburit främst litteraturgranskning kring ämnena nationalromantik, nationalromantisk konst, asatro och tolkning av asatro, samt framställning av asatron inom den nationalromantiska konsten under 1800-talet. Detta har sedan kombinerats med en analys av utvalda nationalromantiska konstverk. Begränsningar som gjorts i urvalet rör verkens tillkomstperiod och motiv. Samtliga av de sex verk som valts är därför skapade inom 1800-talet och avbildar på varierande sätt främst manliga asagudar.

Studiens frågeställningar har varit följande; 

• Hur framställs asatrons mytologi i de utvalda nationalromantiska konstverken?
• Vilka drag i den nordiska mytologin och religionen framhävs inom de valda nationalromantiska konstverken; vad var det som lockade med denna mytologi och vilka teman är populärast?
• Hur framställs det manliga i de valda verken? Stämmer den bilden med de historiska källornas bild av myten och vilka ideal presenteras i framställningarna?
• Vilka politiska budskap förmedlas av konstnärerna i de valda verken?

Samtliga av arbetets frågeställningar har varit möjliga att besvara. Resultatet av analyserna visar att konstverkens framställningar är mer beroende av idealen hos konstnären och rådande förhållanden under tillkomstperioden, än av de historiska källornas information. Påpekas bör dock att konstnärerna i viss mån har dragit nytta av källorna i sina framställningar. Detta syns i användandet av specifika attribut för de avbildade gudomarna. Asarna har i de utvalda konstverken framställts som ett ljust krigarfolk. Med två undantag innehåller alla valda verk avbildningar av vapen och samtliga målningar visar asarna som ljushyade. Mytologin i övrigt blir genom dessa detaljer framställd som mäktig och asarna blir således en sorts maktsymboler.

I två av de valda verkens motiv syns bl.a. scener tagna ur asamytologins berättelse om världens undergång. Ett tredje verk visar en av asarna i strid mot representanter för mörkrets makter. Tre verk visar asar tagna ur sina mytologiska kontexter. I tre av de valda verken syns åskguden Tor avbildad. Andra gudomar som är avbildade i mer än ett verk är Oden, Balder och Loke. Således är de populäraste motiven, med utgångspunkt från denna betraktelse, förknippade med dessa gudar. Vidare kan de avbildade händelserna ur mytologin kopplas till kampen mellan "ljus" och "mörker".

Manlighet framställs i de valda verken som förknippat med styrka, mod, stridsduglighet, reslighet och handlingskraft. Utöver detta syns även skäggväxt som ett tecken på manlig mognad. I analysen framkommer även en motsatsbild till detta ideal. Denna yttrar sig i avbildandet av fienden som vekt byggd, falsk och vild. Vad gäller hur framställningarna stämmer överrens med de historiska källorna, så innehåller de valda verken en del konstnärliga friheter. Bland dessa detaljer syns frånvaron av Odens enögdhet samt tydliga influenser av de klassiska avbildningar som tidigare gjorts av grekiska gudar. I överlag tycks dock hänsyn ha tagits till de framställningar som gjorts i de historiska källorna. Detta innebär att varje as eller asynja som framställts har gjorts så med koppling till attribut eller tydliga markeringar av rollen i det valda motivet.

Budskap som kan tolkas ligga i de valda verkens utföranden är av varierande art. Dessa budskap kan dock sammanfattas med ett framhävande av det nordiska folkets styrka och egenart. Vidare kan budskapen sägas göra en urskiljning av vilka folkslag som hör till de goda, respektive onda makterna, utifrån detaljer i utseendet.

Följande slutsatser kan dras utifrån denna studie: (1) att asarna periodvis under 1800-talet sågs som starka krigare med tydligt nordiskt ursprung; (2) denna ideologi kom att uttryckas på varierande sätt i konsten och kom även att användas av den rasideologiska vetenskapen.