Dissertations / Theses on the topic 'Viktiga faktorer'

iii

Abstract

”We are living in a time of project. Everything becomes project. All development, all efficient,

all changes are running as project”. (Wenell, 2001).

To succeed with a project it is very important that the communication- and information

flow is working in the project. In Ericsson´s project model PROPS and Wenell´s project

model there is a communication plan as a part in the model. This communication plan is

guidelines how to handle the communication and information in the project, and also who

are in charge of that the project members stick to the plan.

The most important factors to succeed with the communications- and information’s flow

in a project are the communication plan. There are also other factors that are very important

to think about. Some factors to mention are the individual and the teamwork, the leadership

and how we understand information. To get a well functioned communication- and

information flow in the project it is very important to see the over all picture, that all the

factors have to function.

Laborativ matematik har under flera år varit ett viktigt inslag i min matematikundervisning. När jag skulle göra en undersökning passade det bra att titta på vilka faktorer som påverkar inlärningen med hjälp av laborationer. Vi fick fram faktorerna genom en diskussion i fokusgrupp. Dessa faktorer viktades och betygsattes både allmänt för laborationer och efter en laboration vi utförde i klassen. Det jag kan se utifrån elevernas betygsättning och viktning är att de tycker att samarbetet i gruppen och respekten för individens egna tankar är det viktigaste. Eleverna tyckte att det var viktigt att få jobba självständigt i gruppen utan lärarstyrning. När eleverna fick olika styrning på genomförandet av laborationen kunde de upptäcka olika saker som de sedan delade med sig till varandra.

Bakgrund: Blodtrycksmätning är en av sjuksköterskans arbetsuppgifter och hon/han ska genom den kunna identifiera patientens hälsostatus. Det finns brister hos sjukvårdspersonal runt om i världen om hur korrekt blodtryckemätning ska genomföras. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur 3 olika faktorer påverkar blodtrycksresultatet vid manuell blodtrycksmätning med fokus på korsade ben, mätning över/utan tröjärm samt armposition. Metod: För att finna vetenskapliga artiklar användes databaserna Pubmed, CINAHL och Cochrane. Efter granskning och kvalitetsbedömning återstod det 15 kvantitativa artiklar som användes i denna studie. Resultat: Det  visade sig tydligt att hur patientens arm- och benposition var vid blodtrycksmätningen påverkade  blodtrycksresultatet signifikant. Däremot påverkade inte mätning över tröjärm blodtrycksvärdena nämnvärt. Diskussion: Hjärtläge är inte definerat i svenska rekomendationer. Det behövs tydligare definitioner/rekomendationer i Sverige för att undvika feldiagnostisering. Då mätning över tröjärm inte påverkade mätreslutatet underlättar det för patienter som har svårigheter att ta av sig på överkroppen. Slutsats: Det viktigt att alla som kontrollerar blodtrycket har kunskaper om vilka fel som kan påverka mätresultaten.

I Sverige begår ca 1500 personer suicid per år, och 90 % av dessa har visat tecken på psykisk sjukdom. Av de som har gjort suicidförsök kommer ungefär hälften i kontakt med vården. Psykiatrisk omvårdnad syftar till att främja hälsa och lindra lidande och det behövs många olika färdigheter i arbetet med den suicidnära patienten, för att genom den terapeutiska relationen kunna ge en empatisk, säker och professionell omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som var viktiga i omvårdnadsarbetet med suicidnära patienter, ur ett patientperspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie. Den bestod av 13 vetenskapliga artiklar, 12 kvalitativa och en både kvalitativ och kvantitativ, publicerade mellan 1999-2008, som granskats, analyserats och bearbetats enligt Polit och Becks arbetsmodell. Resultatet visade på tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorin Relation bestod i subkategorierna bemötande, bekräftelse och kommunikation. Huvudkategorin Aktivitet bestod i subkategorierna avledande sysselsättning och sömn/vila. Huvudkategorin Säkerhet bestod i subkategorierna personligt övervak, fysisk miljö och visitation. Dessa kategorier visade vilka faktorer som suicidnära patienter upplevde som värdefulla för att minska deras suicidala tankar/handlingar och hur de önskade bli omhändertagna av omvårdnadspersonal.

Dagens företag är i stort behov av information och därmed ett fungerande informationssystem. I samband med framtagande av ett informationssystem talas det ofta om egenutveckling eller anskaffning av ett standardsystem. Det uppstår dock situationer då företag väljer att uppgradera sitt befintliga affärssystem till en nyare version, och därmed slipper att egenutveckla eller nyanskaffa.

Detta arbete syftar till att undersöka vilka faktorer en organisation fokuserar på vid versionsbyte. För att kunna besvara rapportens problemställning har intervjuer genomförts med fem olika företag som alla har erfarenhet av versionsbyte. Utifrån det material som samlats in i samband med intervjuerna anser författaren att ett tillfredsställande resultat nåtts. Det framtagna resultatet bidrar till att god kunskap nås om vilka faktorer det fokuseras på vid versionsbyte. I enighet med det förväntade resultatet har ett antal faktorer kunnat exemplifierats.

Reklambyråns roll har länge varit att kommunicera sina kunders eller dess produkter/tjänsters önskade värden till marknaden. Tjänsten som reklambyrån under hela sin historia tillhandahållit har varit kreativitet. Reklambyråns position har under dess historia dock förändrats när reklambranschen blivit allt mer specialiserad med bl.a. webbyråer och PR-byråer. I och med effektiviseringar hos högfrekventkommunicerande företag som idag gör egna produktionsinköp kan reklambyråerna inte längre ta ut de marginaler från underleverantörer, till exempel tryckerier, som tidigare gav byråerna bra betalt för sina tjänster. Ibland har effektiviseringen hos vissa företag gått så långt att man har egna reklambyråer inom organisationen. Dessa ovan beskrivna händelser gör att reklambyråerna idag måste lära sig att sälja kreativitet eller effektivisera sig själva och konkurrera med priset.

Syftet med denna kandidatuppsats var att analysera och utvärdera de medelstora svenska reklambyråernas marknadsstrategiprocesser för att behålla samt skaffa nya kunder. Detta skedde genom en fallstudie hos svenska reklambyråer. Vi undersökte inte reklambyråer utanför Stockholm, därför gjorde vi tre fallstudier av reklambyråerna; King, Red Cell/Stenström och Saatchi & Saatchi som alla är belägna i Stockholm. Dessa fallstudier genomfördes i form djupintervjuer med VD på Saatchi & Saatchi, VD på Red Cell/Stenström samt en projektledare på King.

Utifrån valda teorier och utdragna variabler kunde vi sedan mäta huruvida dessa byråer arbetade med sina kunder samt skaffade nya kunder utifrån relationsbaserade eller transaktionsbaserade marknadsstrategiprocesser.

Vår slutsats blev att medelstora svenska reklambyråer, utifrån den identifierade förändrade marknaden, måste nischa sig mot stordrift eller satsa på mervärdeskapande relationer för att kunna sälja sin kreativitet och därmed överleva. Som förslag till framtida forskning föreslog vi intern marknadsföring i kombination med ämnet för denna uppsats.

Denna rapport har sammanställts i syfte att beskriva vilka faktorer i undervisningen som kan vara viktiga när det gäller elevers måluppfyllelse på gymnasiets programmeringskurser. Med utgångspunkt från gjord textanalys har frågeställningar om vad programmering innebär, elevers syn och förväntningar på en programmeringskurs, hur kursen kan utformas för att bättre möta elevernas individuella sätt att lära sig samt hur elevers kunskapsutveckling kan påverkas på ovannämnda kurs behandlats. En enkätstudie bland gymnasielärare i programmering gjordes även för att få deras syn på frågeställningar kring val av programmeringsspråk och dess eventuella påverkan. Studien visar att en framgångsfaktor är motiverade elever. Motivationen kan ibland påverkas av vilket programmeringsspråk som används i undervisningen. Då det ofta finns stor spridning bland eleverna när det gäller deras tidigare kunskaper och inställning till programmering samt deras varierande förväntningar på kursen är även lärarens förmåga att anpassa undervisningen efter olika omständigheter en viktig framgångsfaktor i undervisningen.

This paper will answer which factors are important for the business relation between a small Swedish import company and a Chinese contractor. The problem is based partly in theories that points to cultural and organizational differences between Sweden and China, and partly in current examples from Swedish companies. The relevant data has been collected by interviews with three small Swedish companies that are currently using Chinese contractors.

The result is that the differences between the countries and organizations exist, but that they do not interfere with the inter-company relations. The conclusion is that our result contradicts

the established theories in the field, and that a more comprehensive investigation is warranted.

Denna uppsats skall svara på vilka faktorer som är viktiga för en handelsrelation mellan ett litet svenskt importföretag och en kinesisk leverantör. Problemet grundar sig dels i teorier som visar på kulturella och organisatoriska skillnader mellan Sverige och Kina och dels aktuella exempel från svenska företag. För att få fram relevant data har vi intervjuat tre svenska småföretag som använder sig av leverantörer i Kina.

Resultatet är att skillnaderna mellan länderna och organisationerna finns, men att det inte stör relationen företagen emellan. Slutsatsen blir därför att vårt resultat motsäger dom etablerade teorierna i ämnet, och att en mer omfattande undersökning är befogad.

Tusentals barn och ungdomar är årligen inskrivna i någon form av öppenvårdsinsats under den kommunala socialtjänstens regi. Kunskapen om denna del av socialtjänstens verksamhet är otillräcklig, och mer kunskap behövs om såväl omfattning, innehåll och resultat. Denna studies syfte är att undersöka och belysa öppenvårdsverksamheten Y:s innehåll, det vill säga hur behandlingen vid denna är utformad och bedrivs, utifrån personalens och ungdomarnas perspektiv. Studien är av kvalitativ karaktär, och resultaten bygger på intervjuer som fokuserar på de teorier, metoder och behandlingsprinciper som enligt personalens berättelser vägleder arbetet, samt ungdomarnas upplevelser av den behandling som bedrivs. Studiens tolkningsram belyser förutsättningar vilka ligger till grund för framgångsrik behandling. Viktiga principer för att matcha ungdomen till rätt behandlingsform, behandlingsintegritet, faktorer för varaktiga beteendeförändringar, behandlaregenskaper samt evidens och utvärdering är centrala teman i tolkningsramen. Utifrån tolkningsramen, vilken utgår ifrån ett kognitivt-behavioristiskt perspektiv, undersöks även vilka förutsättningar, positiva såväl som negativa, som framträder när det gäller att kunna upprätthålla en professionell behandling på Y. Resultatet antyder att verksamheten skulle vinna på att upprätta och tydliggöra struktur och rutiner över verksamheten och innehållet i den behandling som bedrivs. Tydligare formulering av uppdrag och mål skulle bidra till effektivare behandling och kortare behandlingstider, vilket personalen uttrycker en önskan om. Behandlingen fokuserar mycket på att stärka ungdomens sociala relationer och att mobilisera dess privata och professionella nätverk. Resultatet visar att Y har en bred behandlingsinriktning med strävan efter att skapa skyddande faktorer, vilka fokuseras på många riskområden i ungdomens sociala problematik. Den terapeutiska alliansen mellan personal och ungdomar framstår som exceptionellt god, och ungdomarna är nöjda med, och känner sig tillräckligt delaktiga i sin behandlingsplanering. Ungdomarna anser sig få hjälp och stöd av personalen på Y och tycker sig må bättre än innan inskrivningen.

Arbetsgruppen på arbetsplatsen har fått en ökad betydelse i kunskaps- och tjänstesamhällets framväxt. Många har dock upplevt arbetsgrupper som fungerar mindre bra. I en kvalitativ intervjustudie beskrevs de faktorer som upplevs viktiga för att en arbetsgrupp ska fungera väl. Dessa kan beskrivas enligt följande: Vid tillsättning av arbetsgrupper bör tydlighet råda kring mål och uppgift. Ett tillåtande klimat och motivationshöjande faktorer har betydelse. Där ett gott kamratskap främjas, utvecklar man ett starkt socialt stöd och ett bra samarbete. Likhet skapar trygghet, medan olikhet kan skapa avstånd men också komplettera gruppen och främja resultatet liksom gruppens kompetenssammansättning. När konflikter hanteras och löses och ansvar delas lika samt där stödjande strukturer stabiliserar och avlastar, har man bättre förutsättning att utveckla en välfungerande arbetsgrupp. Ledaren har mandatet att främja denna utveckling och har därför en viktig betydelse. Resultatet stämde väl överens med Svedbergs (2003) indelning i uppgifts-, samspels- och ledningsdimension för att utveckla den goda arbetsgruppen.

Jag har i denna studie velat titta närmare på, och få en förståelse för, vad nyktra alkoholister inom AA upplever har varit viktiga faktorer för att lyckas bibehålla nykterhet. Studiens frågeställning har lett till en tillämpning av kvalitativ forskningsmetod med målsättningen att få fram så nyanserat och relevant data som möjligt.

Studiens syfte har varit att få en en förståelse för vad nyktra alkoholister upplever har varit viktigt för att kunna leva ett nyktert liv, samt att få en förståelse för hur dessa individer upplever begreppen meningsfullhet och kontroll och hur dessa eventuellt inverkar på bibehållen nykterhet.

Resultaten visar att det råder relativt hög samstämmighet i individernas uppfattningar om viktiga faktorer för att bibehålla nykterhet. En faktor är vikten av att inse att individen är alkoholist och inte kan återfå kontrollen över sitt drickande. Att fortsätta att närvara vid AA-möten, som involverar upplevd gemenskap med andra människor, konceptet andlighet samt en känsla av identifikation har också en roll att spela för att bibehålla nykterhet, liksom vikten av ärlighet mot självet.

Resultaten analyseras, tolkas och diskuteras utifrån socialpsykologiska och psykologiska teorier som diskuterar människans vilja till mening, sociala band, alkoholistens schismogenesiska förhållande till flaskan samt locus of control.

Syftet med denna studie var att, utifrån litteraturen, redogöra för vilka faktorer som patienter, anhöriga och sjuksköterskor anser viktiga i den palliativa vården i hemmet. Artikelsökning på vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna Pub Med och AcademicSearchElite. En begräns-ning gjordes på årtalen 1999 – 2007 och olika sökordskombinationer användes utifrån sökor-den palliative care, nursing at home, caregivers, need a nurse at home, quality of life, rehabili-tation och advanced nurse. Exklusionskriterier var artiklar som inkluderade barn och AIDS-sjuka. Resultatet visade att det var stor samstämmighet mellan patienter, anhöriga och sjuk-sköterskor beträffande vad som karaktäriserar den palliativa vården i hemmet. Resultatet kun-de kategoriseras som kommunikation, stöd, symptomlindring och information. För att patien-ter med behov av palliativ vård ska kunna vårdas hemma, krävs det att sjuksköterskor har kompetens inom dessa områden för att alla berörda ska orka med den vården i hemmet. Det finns ett behov av kompetensutveckling inom palliativ vård för professionella vårdare, allt för att patienter som väljer att vårdas i hemmet i palliativt skede ska få ett så värdigt slut som möjligt.

The aim of this study was to, on the basis of the literature, give an account of what factors patients, relatives and nurses think is important in the palliative care at home. Searches of scientific articles were done in the databases Pub Med and AcademicSearch- Elite. A limita-tion on the year of 1999 – 2007 was done and various combinations of key words was used on the basis of the words palliative care, nursing at home, caregivers, need a nurse at home, quality of life, rehabilitation and advanced nurse. Exclusion criterions were articles which in-volved children and AIDS-patients. The results exhibitioner that it was a big consensus be-tween patients, relatives and nurses concerning what characteristics of the palliative care at home. The result could categorizes as communication, support, symptom relieve and informa-tion. To allow care at home for patients who be in need of palliative care, demands that nurses have competence within those subject areas so all included will be able to manage that care at home. There is a need of competence development in palliative care for professional carers, all for the patients who chose to be take cared of at home in the palliative phase, that they can have a dignified end as possible.

Sammanfattning

Syftet med denna studie var att undersöka viktiga faktorer för att elever på omvårdnadsprogrammet ska känna studiemotivation. Genom att göra två fokusgruppsintervjuer med elever på omvårdnadsprogrammet på två gymnasieskolor, har vi fått en inblick i de faktorer som eleverna anser vara viktiga för studiemotivationen.

Resultatet av vår studie visar att kommunikation och samspel mellan lärare och elever är central. Viktiga faktorer för att skapa studiemotivation hos eleverna är att lärarna är engagerade i elevernas skolutveckling. Undervisningen bör vara varierad och engagerande och ligga på en nivå som innebär utmaningar i nivå med den kunskap som eleverna besitter. Öppenhet, engagemang och förmåga att vara lyhörd inför elevernas signaler är viktiga egenskaper hos lärare som vill arbeta med sina elevers motivation.

Eleverna upplever att lärarna har en central roll då det gäller skapandet av en trygg social miljö i skolan. Föräldrars och kompisars betydelse är andra centrala bitar som har betydelse för att förstärka studiemotivationen.

Women who support themselves through self-employment are relatively low compared to men, in Sweden. Women make up around 30 percent of newly started enterprises. The Swedish government considers that the Swedish economical growth would increase if there were more companies. Through encouraging women to start enterprises to the same extent as men, Sweden can increase growth rate and create more employment. Despite all efforts being made, advances are not really reached. The ratio of businesswomen to businessmen has decreased in the past 20 years according to the Statistical Central Bureau.

A previous survey showed that almost 60 percent of the students at the Swedish colleges would consider starting their own company. Despite that, there is a mapping by University of Economics and Business Administration in Jönköping and Stockholm that only 3, 5 percent of the university graduates really take on their self-owned enterprises. It is astonishing that so few proceed from thought to action.

This study is limited to examine female students’ views of what motivates them to start up a business. The paper also takes notice of what changes that are needed be done to encourage new enterprise start-ups.

The aims of the study are to give a deeper understanding of the female students’ situation by envisaging their thoughts on starting self-owned enterprises. And try to contribute with some research on female students and their relationship to self-owned enterprises.

The basis of the empirical material consists of 40 questionnaires, two personal interviews and two e-mail interviews. The questionnaires where sent to Business Administration students at Södertörns University College, studying bachelor and master level courses during spring term 2007. The personal interviews and the e-mail interviews were conducted of complementive reasons to the study.

On the basis of our empirical data and analysis we conclude that there are many different points of views of which the environment and individuals- have the biggest significance for motivation, being a source of information and guidance. The environment and the school must mediate a more positive attitude to entrepreneurship. This is adequate to make female students feel more motivated to start self-owned enterprises. The more female students can picture themselves as enterprisers, the bigger is the possibility to increase business activity/ business initiative. Nevertheless, it is in the end the woman’s own driving force, will, and courage to take risks that remains the decisive factors for starting a self-owned enterprise.

Det är relativt få kvinnor i Sverige som försörjer sig som företagare jämfört med män. Kvinnor utgör cirka 30 procent av nyföretagande. Den svenska regeringen anser att Sveriges ekonomiska tillväxt skulle öka om det förekom fler företag. Företagande är viktigt för att få en ökning av landets arbetsmarknad, vilket även skulle leda till en minskning av arbetslösheten. Det har under årens lopp alstrats ett intresse från samhällets sida till företagande bland kvinnor. Enligt statistiska centralbyrån har andelen kvinnor bland företagarna minskat under de senaste 20 åren. En tidigare undersökning gjord av Drivhuset, visade att närmare 60 procent av studenterna på landets högskolor kan tänka sig att starta företag. Trots det visar en kartläggning vid handelshögskolan i Jönköping och Stockholm att endast 3,5 procent av högskoleutbildade studenter verkligen satsar på eget företagande. Det är häpnadsväckande att det är så få som går från tanke till handling.

Uppsatsens syfte är att skapa en större förståelse för de kvinnliga studenternas tankar kring att starta eget. Men vi hoppas även på att kunna bidra med en liten del till forskningen som berör kvinnliga studenter och företagande.

Underlaget för det empiriska materialet utgörs av 40 enkäter, två personliga intervjuer och två intervjuer via e-post för att uppnå vårt syfte. Dessa enkäter skickades till studenter på Södertörns högskola som är planerade att slutföra påbyggnad och fördjupningskurser inom Företagsekonomi under våren 2007. Utifrån dessa utfördes två personliga intervjuer och två e-post intervjuer ï syfte att få en mer djupare förståelse.

Utifrån vår empiri och analys har vi kommit fram till att det finns en mängd olika aspekter varav skolan, omgivningen och individerna har den största betydelsen för motivering, informationskälla och vägledning. För att fler kvinnliga studenter skall känna sig mer motiverade till att starta eget måste omgivningen förmedla en mer positiv attityd till entreprenörskap. Ju fler kvinnliga studenter som kan tänka sig att bli företagare, desto större är möjligheterna till ett ökat nyföretagande. Dock är det i slutändan kvinnornas egen drivkraft och att hon själv måste vilja, våga och riskera som förblir den avgörande delen i eget företagande.

World wide globalization and the rapid development of the Internet have lead to significant changes for companies around the world. The world has “shrunk” and increased supply of goods and services has lead to a more intense competitive situation. As the market changes, so does consumer behavior. Today’s consumers do no longer wish to be treated as a group, rather they are looking for products and services that specifically fit their personal values.

Recent years, the consumption of digital consumer electronics has sky-rocketed. New technical products are launched every day, and companies within the industry must struggle harder to catch the consumers´ attention. As the core product is often undifferentiated, in some cases even identical, pure function is no longer the key factor as consumers elect products. To ensure survival, it has become critical that companies manage to convey value-added through their products that consumers find more attractive than competitors’ offerings. A common problem among companies is to identify and analyze what consumers perceive as value-added. Consequently, an interesting question to ask is: What factors do consumers perceive as value-added?

The purpose of this study is to analyze and evaluate the consumers perception of value added in Mp3 players. The study is based on consumer research of both qualitative and quantitative nature.

Our study will show that value-added is a notion that is created within the consumer; a notion of happiness and satisfaction generated through buying and owning a specific product. The brand and the design are major factors when it comes to creating value-added. Much of the value also lies in the social context in which the product is used; you are what you have. The study also shows that customers who experience value-added from brands or design are also highly involved in the product. Further, this study concludes that the ability to create value-added through function and service is highly limited, as these are basic properties that customers take for granted when it comes to consumer electronics.

As a final point, we conclude that an absolute condition for the creation of value-added is that companies convey trust and that they stand for “good values”.

Globaliseringen och Internets intåg på marknaden har inneburit enorma förändringar för företagen. Världen har ”krympt” och utbudet ökat avsevärt vilket lett till hårdare konkurrens. I takt med att marknaden förändrades, ändrades även konsumentbeteendet. Dagens konsumenter nöjer sig inte längre med att vara del i en massmarknad utan de är istället ute efter produkter och tjänster som stämmer väl in på deras egna värderingar.

Den senaste tiden har användandet av digitala konsumentprodukter skjutit i höjden. Nya tekniska produkter lanseras ständigt och företagen inom teknikbranschen måste kämpa allt hårdare för att få konsumentens uppmärksamhet. Eftersom kärnprodukten ofta är densamma för de flesta teknikprodukter, spelar inte funktionerna längre den avgörande rollen. För att ett företag ska överleva på marknaden är det istället av stor vikt att de lyckas förmedla ett mervärde till sina produkter som konsumenten upplever som mer fördelaktigt än konkurrenternas. Problemet för många företag är dock att förstå exakt vad det är som konsumenten upplever som mervärdeskapande. Detta gör att det är intressant att ställa frågan: - Vilka faktorer uppfattar konsumenten som mervärdeskapande?

Syftet med denna uppsats var att analysera och utvärdera konsumentens uppfattning av mervärde i Mp3-spelare. Undersökningen baseras på kundundersökningar av såväl kvalitativ som kvantitativ karaktär.

I vår undersökning har vi kommit fram till att mervärde är en känsla som uppstår inom kunden, en känsla av att vara glad och nöjd med sitt köp. Det står klart att varumärket och designen har den avgörande rollen när det gäller att skapa mervärde. Mycket av det upplevda mervärdet ligger i det sociala värdet hos produkten, att man är vad man har. Det visade sig även att en kund som upplever ett mervärde genom varumärke eller design även har en högre involvering i produkten. Det framgår även tydligt att funktionernas och servicens förmåga att skapa mervärde är ytterst begränsad i och med att detta är något som kunden tar för givet när det gäller digitala konsumentprodukter.

Slutligen är det en grundförutsättning för att mervärde ska kunna uppstå att företagen förmedlar förtroende och att det står för, vad kunden anser vara, bra värderingar.

Globaliseringen på marknaden har bidragit till att konkurrensen blivit hårdare, och marknaden blivit mättad. Detta medför ett antal svårigheter bl. a. att företagen inom detaljhandeln måste ständigt försöka hitta nya sätt att särskilja sig på. Det har blivit viktigare att konstruera en långsiktig relation till kunden, för att överleva konkurrensen som finns på den rådande marknaden.

Det är nödvändigt att företagen inom detaljhandeln lockar kunderna med något utöver själva kärnprodukten, detta för att kunna skapa eller bibehålla kundrelationer bland en population som är mättad av det traditionella köpet. Människor är inte längre priskänsliga utan söker något utöver det hon konsumerar.

Denna studie belyser vilka faktorer som är vitala för att kunna skapa en organisationsstruktur som stöttar mervärde. Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie analysera och utvärdera hur två stycken olika varuhus, Åhléns city och Debenhams, arbetat med sin interna marknadsföringsprocess för att på så sätt hitta dessa faktorer.

Relevanta teorier har används så som mervärde, intern marknadsföring, organisationsstruktur, styrform, samt teorier som har varit relevant för denna undersökning. Undersökningen har grundats på en kvalitativ och en kvantitativ metod som tagit sig form genom fyra djupintervjuer med två avdelningschefer och två personalchefer, men även en enkätundersökning har genomförts på avdelningschefers anställda på respektive företag.

Empirin har samlats och analyserats vilket har givit resultatet och slutsatsen som tillkommer i denna undersökning.

Undersökningens resultat styrker delvis vår syntes beträffande hur den interna relationen mellan de anställda och chefer bör se ut för att man ska kunna leverera mervärde till kunden. Dock visade det sig att en av de avgörande faktorerna är även uppmuntringen till initiativtagandet från avdelningschefen såväl som vilket sätt avdelningschefen inspirerar och engagerar sina anställda.

De företag som har minst antal gap inom sin interna marknadsföringsprocess lyckas därav levererar mervärde och vinna konkurrensen för att få kunden till sin fördel.