Academic literature on the topic 'Vinjettstudie'

English title: Harsher punishments for repeat offenders? The public's opinion according to a Swedish vignette study The principle of punishing repeat offenders more severely is widespread. A recurring justification in the public debate for this principle is that »public sentiment« demands harsher punishments for recidivists. In this study survey participants are asked to propose appropriate sanctions for five different criminal cases described in vignettes. The offender in each case is described as either having or not having previous convictions. There is little difference in the sanctions given to previously convicted and non-convicted offenders. According to the results, »public sentiment« does not come across as sufficiently homogeneous, on its own, to legitimize a system where repeat offenders are systematically and consistently punished more severely than offenders with no previous convictions. If we are to justify enhanced punishments for repeat offenders, we should seek a more solid basis for doing so than simply relying on routine referrals to public opinion

Följande studie syftade till att undersöka om studenters syn på brottsoffer skiljer sig åt beroende på grad av psykopatiska personlighetsdrag, och kön. En kvantitativ ansats användes med en datainsamlingsmetod i form av enkäter. Enkäten bestod av två olika delar, där första delen undersökte psykopati med hjälp av ett validerat mätinstrumentet  och  andra  delen  bestod  av  en  vinjett  för  att undersöka synen på brottsoffer. Urvalet i studien bestod av totalt 185 respondenter där 69 var män och 116 var kvinnor, medelåldern på samtliga  respondenter  var 24  år.  Resultatet  visade  att  synen  på brottsoffer skiljde sig åt både beroende på grad av psykopatiska personlighetsdrag  och  om  respondenten  var  man  eller  kvinna. Resultatet i studien överensstämmer med tidigare forskning. Vidare kan  resultatet  förklaras  med  hjälp  av  Theory  of  mind,  vilket implicerar att individuella skillnader, både kognitiva och emotionella, kan  vara  en  förklaring  till  olika  nivåer  av  psykopatiska personlighetsdrag  hos  både  män  och  kvinnor.  En  övergripande slutsats kan göras där olika nivåer av psykopatiska personlighetsdrag, hos både män och kvinnor, kan ha en betydelse på hur de ser på brottsoffer.
The following study aimed to examine whether students view victims of crime different depending on their level of psychopathic personality traits, and gender. A quantitative approach was utilized and questionnaire data were collected. The questionnaire contained two different parts, the first part examined psychopathic personality traits using a validated instrument and the second part contained  a scenario examining how participants view a victim of crime. The number of participants included in the study was 185, 69 of them were men and 116 were women. The mean age of the participants were 24 years. The result revealed that how a victim of a crime is viewed, depends on both psychopathic personality traits as well as the participants’ gender. The results of the study are consistent with previous research. Further, the findings were interpreted in relation with Theory of mind, which implicates that individual differences, both cognitive and emotional, could be a possible explanation of different levels to psychopathic personality traits in both men and women. An overall conclusion that different levels of psychopathic personality traits, in both men and women, could have an impact on their view of victims of crime.

Bakgrund och problem: Självbestämmanderätt är en grundprincip i socialtjänstlagen och ska genomsyra allt socialt arbete. Socialtjänstlagen gör ingen skillnad på friska eller sjuka människor, vilket kan skapa dilemman för biståndshandläggare vid behovsbedömning. Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att uppnå en förståelse kring hur bistånds-handläggare arbetar med självbestämmanderätt och inflytande vid behovsbedömning. Studiens frågeställningar är följande: Hur ser biståndshandläggare på äldres självbestämmanderätt när det finns en bristande insikt i de egna behoven? Hur hanterar biståndshandläggare anhörigas inflytande? Metod: Studien är influerad av en kvalitativ och kvantitativ metodblandning och består av en vinjett besvarad av 24 biståndshandläggare, samtliga arbetande utifrån socialtjänstlagen inriktat mot äldreomsorg. Det insamlade empirimaterialet från biståndshandläggarna har bearbetats genom en tematisk analys. Resultat och slutsatser: Resultatet visar att biståndshandläggare menar att den äldre har självbestämmanderätt trots bristande insikt i sina egna behov. Biståndshandläggarnas utsagor visar att den moraliska aspekten att göra gott för den äldre väger tyngre än dennes självbestämmanderätt. Resultatet visar att anhöriga har ett stort inflytande och spelar en viktig roll vid behovsbedömning.

Introduktion: Det finns begränsad kunskap om kvinnor med missbruksproblematik som utsätts för partnervåld och i Sverige finns det endast ett fåtal mindre studier som behandlar ämnet. Då samhället många gånger ser dessa kvinnor som missbrukare hellre än offer för våldsbrott, kan känslor av skuld och skam ofta förekomma hos kvinnorna. Syfte: Att undersöka socionomstudenters uppfattningar om offer med eller utan missbruksproblematik som blir utsatta för partnervåld. Metod: Socionomstudenter från Stockholms universitet rekryterades (N = 177, 84,2% kvinnor och 11,9% män) som fick besvara en enkät baserad på en tillhörande vinjett. Enkäten utgjordes av instrumenten Victim Blame Attribution Measure och Excuse Perpetrator Measure samt två eget konstruerade frågor. Vinjetterna beskrev en situation med förekommande partnervåld där mannen var gärningspersonen och kvinnan var offret. I en vinjett hade offret missbruksproblematik och i den andra hade offret inte det. Resultat: Offer med missbruksproblematik blev mer skuldbelagda av deltagarna än offer utan missbruk. Deltagarna ursäktade även gärningspersonen mer för uppkomsten av partnervåld om offret hade missbruksproblematik än om hon inte hade det. Diskussion: Resultatet som framkom av den aktuella studien stämmer överens med tidigare forskning. Offer för partnervåld, främst offer som även har missbruksproblematik, kan utsättas för skuldbeläggande attityder av sin omgivning då de inte blir uppfattade som ett idealt offer. Detta kan i sin tur påverka offrets vilja att söka hjälp för sin utsatthet.

2016-06-01

Introduktion: Tidigare forskning kring partnervåld har främst omfattat våld i heterosexuella relationer och begreppet partnervåld har använts i det närmaste synonymt med mäns våld mot kvinnor. Precis som våld i heterosexuella relationer är samkönat partnervåld inte ett nytt fenomen, dock relativt outforskat. Syfte: Att undersöka och beskriva uppfattningar om våld som begås i samkönade relationer avseende skillnader mellan män och kvinnor. Metod: Studenter från Mittuniversitetet rekryterades (N = 227; 126 kvinnor och 101 män), vilka läste en vinjett och besvarade en enkät. I vinjetterna illustrerades våld i en samkönad relation med antingen två män, eller två kvinnor. Enkäten utgjordes till största del av instrumentet Opinions of Domestic Violence Scale och jämförelser gjordes mellan grupperna män och kvinnor. Resultat: Männen uppfattade våld som begås i samkönade relationer som mindre allvarligt än kvinnorna och effektstorleken var .15. Männen uppfattade även offret som mer delaktig i sin egen utsatthet än kvinnor, dock var effektstorlekarna små. Diskussion: Resultaten som framkom är i linje med tidigare forskning. Slutsatser som drogs var att män och kvinnors skilda uppfattningar om våld som begås i samkönade relationer kan bero på att män har en mer tolerant inställning till våld och våldsbrott, med mer tendenser till victim blaming än kvinnor. Uppfattningar om samkönat partnervåld kan få konsekvenser när det kommer till bemötande av dessa brottsoffer, om liknande uppfattningar återfinns i andra populationer än den undersökta.

2014-06-03

Fram till 1993 var sjuksköterskeutbildningen en utbildning som endast gav yrkesexamen och ingen akademisk examen. Efter -93 blev dock sjuksköterskeutbildningen en treårig högskoleutbildning som kunde ge både en generell akademiskexamen samt en yrkesexamen. Detta medförde att halva utbildningen skulle ske inom huvudämnet vilket kom att bli vårdvetenskap/omvårdnad. Syftet med studien är att undersöka om sjuksköterskor utbildade före 1993, har ett vårdande med utgångspunkt från ett vårdvetenskapligt synsätt. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Fem sjuksköterskor utbildade innan -93 intervjuades utifrån vinjetter. Efter genomförd analys framkom fyra subkategorier som bildade en kategori. De fyra subkategorierna var patientrelation, livssituation, kommunikation och motivation. Tillsammans bildade dessa subkategorierna kategorin Omvårdnad. Det framkom att i ett möte med en patient är relationen viktig. Två aspekter för att skapa en bra relation till patienten uppgavs vara tid och empati. Informanterna ansåg också att det var viktigt att få en bred uppfattning om patientens livssituation och att ha en god kommunikation med denne. Informanterna ansåg vidare att motivering av patienter är en nödvändighet men att det fanns svårigheter med hur det gjordes. Vidare forskning inom ämnet skulle kunna användas för att utveckla utbildningen av sjuksköterskor.

The aim of this essay was to study if social workers have a gender awareness in the social work they perform and if it appears in the assessment of needs and intervention. A qualitative vignette study with four social workers who handle adult- and addictive clients have been performed. Gender theory is used to interpret the empirical results. The results of the study show that social workers doesn´t see any differences in the clients situation, or make any different assessment of needs depending on if the client is a man or a woman. Social workers also propose the same interventions to men and women. The interviews was done in two parts, before and after the primary design of the study was unveiled. In the first part the social workers didn´t reflect about gender at all, when they assessed the introduced vignette. In the second part of the interviews, a certain attention appeared concerning gender when the social workers reflected about social interventions that is given to men and women with an addiction. Based on the definition of gender awareness, the empirical material, the analysis of the result, prior research and gender theory the conclusion is drawn that social workers have some gender awareness in the social work they perform.Keywords: Gender, sex, gender awareness, social worker, assessment, equality

Social workers ideas about what domestic violence is influence their ability to recognize vio-lence in cases where this occurs. Social workers awareness and understanding of domestic violence can also influence the handling of these cases. Education on the subject domestic violence can increase social workers knowledge about, awareness and handling of violence. The present study aims to investigate how social workers in child protection investigations understand, recognize and interpret domestic violence and which interventions the social workers suggest. This is a qualitative vignette study in which semi-structured interviews was carried out with social workers working with child protection investigations. The result of the interviews has been analyzed using a social constructionist perspective and the theoretical concepts victims and perpetrators based on various forms of domestic violence. This study shows that the understanding and the interpretations by the participating social workers of domestic violence and victims and perpetrators influences if and how they recognize violence, which in turn influences their choices of interventions.
Socialarbetares föreställningar om vad våld i nära relation är påverkar om de uppmärksammar våld i de fall det förekommer. Hur socialarbetare uppmärksammar och förstår våldet kan ock-så påverka hanteringen av dessa ärenden. Utbildning i ämnet våld i nära relation kan påverka socialarbetares kunskap och uppmärksamhet på, samt hantering av, våld. I studien avser vi att undersöka hur socialarbetare som arbetar med barnavårdsutredningar förstår, uppmärksammar och tolkar våld i nära relationer samt vilka insatser socialarbetarna föreslår. Detta är en kvali-tativ vinjettstudie genomförd genom semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som arbetar med barnavårdsutredningar. Intervjuerna har analyserats med hjälp av ett socialkon-struktionistiskt perspektiv samt de teoretiska begreppen offer och förövare utifrån olika for-mer av våld i nära relation. Denna studie visar att de deltagande socialarbetarnas förståelse och tolkningar av våld i nära relation samt offer och förövare påverkar om och hur de upp-märksammar våld, vilket i sin tur påverkar val av insatser vid utredning av familjer där våld förekommer.

Previous research has shown that ethnicity can have an impact in social worker’s assessments. Despite this, research is relatively limited when it comes to the subject of the influence of ethnicity in child health investigations, particularly in assessments of juvenile offenders. The purpose of this study is to investigate if and how social worker’s assessments of juvenile offenders differ based on the ethnicity of the youth. This issue is essential in today's society, as Sweden is characterized by a multi-culture and a variety of ethnicities. To achieve the purpose of the study, two vignette surveys were designed where the only difference was the name of youth. In one vignette the youth had a Swedish name (Adam) and in the second vignette the youth had a name linked to a foreign name (Amir). The vignettes were sent in the form of a web survey to social workers who are active in the child and youth care of social services. The vignette surveys were answered by 25 social workers, of which 12 treated the survey on Adam and 13 the survey on Amir. The results show that there aren’t any statistically significant differences in social worker’s assessments based on youth ethnicity. However, there is a statistically significant difference between the age of social workers in relation to the estimation of concern in particularly one aspect of the youth life. The results have been linked to previous research in the field and to theoretical starting points from social constructivism, street-level bureaucracy, categorizations and stereotypes.
Tidigare forskning har visat att etnicitet kan ha en inverkan i socialsekreterares bedömningar. Trots detta är forskning relativt begränsad när det kommer till ämnet om inverkan av etnicitet i barnavårdsutredningar, i synnerhet vad gäller bedömningar om unga lagöverträdare. Syftet med denna studie är att undersöka om och hur socialsekreterares bedömningar av unga lagöverträdare skiljer sig åt beroende på ungdomens etnicitet. Denna fråga är väsentlig i dagens samhälle, eftersom Sverige som land präglas av mångkultur och ett flertal olika etniciteter. För att uppnå studiens syfte utformades två vinjettenkäter där enda skillnaden var ungdomens namn. I den ena vinjetten hade ungdomen ett svenskt namn (Adam) och i den andra vinjetten hade ungdomen ett namn som är sammankopplat med ett utländskt namn (Amir). Vinjetterna skickades i form av en webbenkät till socialsekreterare som är verksamma inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård. Vinjettenkäterna besvarades av 25 respondenter, varav 12 behandlade enkäten om Adam och 13 om enkäten Amir. Resultatet visar att det inte föreligger några statistiskt signifikanta skillnader i respondenternas bedömningar beroende på ungdomens etnicitet. Däremot föreligger en statistiskt signifikant skillnad mellan respondenternas ålder i relation till oroskattning i ett av ungdomens livsområde. Resultatet har kopplats till tidigare forskning inom området och teoretiska utgångspunkter från socialkonstruktivism, gräsrotsbyråkrati, kategoriseringar och stereotyper.

Social workers within child protection are faced with complex cases where they must comply with guidelines and regulations and at the same time also use the knowledge and experience that they as professionals have gained through the work. Research shows that there is also uncertainty among social workers in the management of child cases. The purpose of this study was to investigate, through a survey, whether there is an uncertainty in case management and decision-making regarding children who experience domestic violence. The purpose was also to investigate whether there is a variation regarding social worker’s education, experience and case management where children experience violence. The study is based on the concepts profession and institutionalization. The results of the survey show that the social worker feels confident in decision-making concerning child cases. However, a variation regarding social workers uncertainty in investigation is shown, where some are more confident and others not at all. Results also show that the majority of the social workers have a social science degree. The social workers consider that they have little or no knowledge and experience of children experiencing violence. The social workers had to handle fictitious cases where they all agree to open investigations to both cases. However, there was a variation regarding what intervention they recommend for the cases. Although the social workers have stated that the guidelines in their workplace provide support in case management, they consider that they have relatively large scope for action and self-determination. This may lead to that they choose different interventions when assessing. This can eventually result in the cases being handled differently depending on which social worker handles the case.

At the current time Sweden is, like many other countries, characterized by a variation of different cultural and ethnical groups. Previous research has concluded that there are some difficulties among social workers who work with child protection cases to identify whether something is child abuse or whether it is the upbringing influenced by the culture within the ethnical group. How child protection cases with families of a foreign ethnicity is treated in relation to child protection cases with families of a Swedish ethnicity is therefor of interest – as well as this study’s primary inquiry. To find answers to this, two different vignettes were created where the only significant difference were the families’ names. In the first vignette the name of the family was of Swedish ethnicity, and in the second the name of the family was of foreign ethnicity. The vignettes were sent in the form of web surveys to social workers who work with child protection cases. The surveys were answered by 17 respectively 22 social workers. The result was then presented in the form of descriptive statistics and a thematic analysis. It showed more similarities than differences in the social workers assessments. The few differences that could be identified were found mainly in the way the social workers categorized their concern for the child.