Academic literature on the topic 'Visstidsanställd'

Anställningsformen visstidsanställning ökar idag på svensk arbetsmarknad och möjligheten att etablera sig på lång sikt i fast anställning blir allt svårare. Osäkra arbetsformer har visat sig kunna påverka personers upplevelse av både hälsa och balans i tillvaron. Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen av aktivitetsbalans i vardagen för visstidsanställd personal inom sociala omsorgs- och omvårdnadsboenden. En kvalitativ studie användes för att få en inblick i de visstidsanställdas unika upplevelse. Sex intervjuer gjordes varefter kvalitativ innehållsanalys tillämpades för att analysera insamlad data. Inklusionskriterier som ställdes upp för deltagande var att personerna skulle varit visstidsanställda i minst ett år eller som under senaste 3 månader vid intervjutillfället övergått i annan anställningsform. Personer med svårigheter i att förstå och uttrycka sig på svenska exkluderades. Resultatet presenterades under de tre huvudkategorierna och underkategorierna: "Oregelbundenhet och tidsbrist inverkar på vardagslivet" baserat på underkategorierna vardag och hushåll; fritid och socialt liv. "Obalans påverkar möjlighet till sömn och vila" baserat på underkategorierna sömn; vila. "Osäkerhet från egna krav och arbetsgivarens" baserat på underkategorierna egna krav; arbetsgivarens krav. Resultatet visade att informanterna inte upplever tillfredställande nivå av aktivitetsbalans i sin vardag. Denna upplevelse förknippades främst av informanterna med anställningsformens varierande struktur som skapade en obalans mellan de olika livsarenorna arbete och vardagsliv. Denna obalans som orsakade svårigheter i att upprätthålla vardagsaktiviteter regelbundet, låg till grund för upplevd tidsbrist och försvårade möjligheter till både kort- och långsiktig planering vilket kunde ge stora konsekvenser för den enskildes vardagsliv.

Sjukfrånvaron har ökat i Sverige sedan år 2010. Tidigare studier visar att en ökning av sjukfrånvaron inte enbart kan förklaras av att individers hälsa och arbetsmiljö har försämrats. Nationalekonomiska studier pekar istället på att en förklaring till variationen i sjukfrånvaro är ekonomiska incitament. Syftet med denna studie är att undersöka hur visstidsanställningar påverkar korttidssjukfrånvaron bland kommunalt anställda. Studien tar sin utgångspunkt i teorier om att sjukfrånvaron delvis bestäms av kostnaden för att vara sjukskriven. Kostnaderna för sjukfrånvaro bör vara högre för individer som har en visstidsanställning då dessa riskerar att inte få sin anställning förlängd om de har en hög sjukfrånvaro. Undersökningen har genomförts med en statistisk modell med kommunfixa och tidsfixa effekter samt ett mindre antal tidsvarierande kontrollvariabler. Resultaten visar på ett negativt men litet och insignifikant samband mellan visstidsanställningar och korttidssjukfrånvaron. Studien kan således inte konstatera att visstidsanställningar har någon effekt på korttidssjukfrånvaron bland kommunalt anställda.

Bakgrund och problem: Idag eftersträvar företag kostnadsminskning genom flexibilitet, vilket har medfört att efterfrågan på visstidsanställda inom detaljhandeln har ökat markant. Trots den ökade efterfrågan är det inte ovanligt att visstidsanställda inte får någon upplärning alls och företag riskerar lägre produktivitet till följd av lägre kompetens. Utifrån den resursbaserade teorin är det viktigt att de visstidsanställda bidrar med värde genom acceptabel produktivitet, vilket innebär hur mycket företag förväntar sig av sina anställda. Det krävs inte minst eftersom yrket butiksbiträde anses vara komplext. På grund av komplexiteten och den ökade andelen visstidsanställda är det därför centralt att bevara och utveckla visstidsanställdas kompetens genom en god upplärning för att de ska uppnå acceptabel produktivitet. Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för hur företag inom detaljhandeln arbetar med upplärning av visstidsanställda. Studien avser att undersöka hur företag kan bemöta den föränderliga marknaden genom att förstå hur upplärning av visstidsanställda kan utformas för att de ska uppnå acceptabel produktivitet. Metod: Studien har antagit en kvalitativ metod för att uppnå studien syfte. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med olika butikschefer, vilket har bidragit med deras syn på visstidsanställdas upplärning i praktiken. Slutsats: Studiens resultat visar att visstidsanställdas upplärning varierar beroende på vilken butik det gäller, men att det finns vissa aspekter som är generella. På grund av att butiker är unika och att individuella skillnader påverkar finns inget konkret arbetssätt för hur upplärningen blir mest effektiv. Trots det har studien klargjort för att skriftliga, muntliga och digitala verktyg är av central betydelse för upplärningen och borde kombineras för att generera värde. Hur kombinationen ser ut beror däremot på hur företaget arbetar och vad som förväntas av de visstidsanställda, alltså den acceptabla produktiviteten. Det har även visat sig att företag vanligtvis inte förväntar sig lika mycket vad gäller produktivitet hos de visstidsanställda som de tillsvidareanställda och att upplärningen därför varierar. Av resultatet framgår även att en värdefull aspekt av upplärningsarbetet är att låta nyanställda implementera teoretiska kunskaper i praktiken. Därmed krävs både teoretisk och praktisk upplärning.
Background and problem: As of today, companies are aiming to reduce costs through flexibility, which in turn has led to a significant increase of the demand for temporary employees within the retail sector. Despite this increased demand it is not uncommon for temporary employees to not receive introductory training, thus companies risk lowering productivity as a result of lower competence levels. According to the resource based theory it is essential that temporary employees contribute valuably through acceptable productivity, which exhibits how much companies expect from their employees. This is however partly necessary since the position of a sales assistant is regarded as a complex profession. Due to the complexity and the increasing portion of temporary employees in the workfield, it is essential to preserve and develop competence achieved through sufficient introductory training to attain acceptable productivity. Purpose: The purpose of this study is to acquire a deeper understanding of how companies in the retail sector conduct introductory training of temporary employees. The study aims to examine how companies potentially can manage the ever changing market through understanding how introductory training of temporary employees can be designed to obtain acceptable productivity. Method: The study has adopted a qualitative method for achieving its purpose. Eight semistructured interviews have been conducted with multiple store managers with the purpose of compiling views and experiences of introductory training in practice. Conclusion: The results of the study demonstrate that introductory training of temporary employees varies depending on the store in which one operates. Certain aspects appear to be prevalent, however since each store is unique and has individual variables in effect there is no palpable way of streamlining introductory training. Consequently, the study has confirmed that written, oral and digital tools are imperative for introductory training and should be combined to be of value. This combination design is dependent on how a specific company works and what is expected of the temporary employees, that is, the acceptable productivity. It has also been found that companies frequently do not expect as much in terms of productivity from temporary employees as opposed to permanent employees, seeing this introductory training can vary. The result confirms valuable aspects of introductory training involves allowing new employees implement theoretical knowledge in practice. Therefore is both theoretical and practical training required.

Antalet visstidsanställningar har ökat markant i Sverige de senaste tio åren. Vidare är det allmänt känt att läraruppdraget är förknippat med höga arbetskrav. Lärare idag förväntas knyta goda relationer till såväl elever som kollegor för att nå upp till yrkeskraven. Syftet med denna studie var att undersöka hur visstidsanställda upplever anställningsformen, hur den påverkar yrkesutövandet samt relationerna till eleverna. Deltagarantalet uppgick till sex gymnasielärare vilka valdes strategiskt efter undersökningens syfte. Studien har en kvalitativ ansats och en form av narrativ metod har använts för att samla in empiri, vilken består av berättelser. Deltagarnas berättelser har analyserats med hjälp av en form av narrativ analysmetod för att besvara de uppställda frågeställningarna. Resultatet visar att lärarna upplever anställningsformen som en möjlighet till arbete och ökad yrkeserfarenhet men också som starkt knuten till otrygghet och osäkerhet. Visstidsanställningen påverkar yrkesutövandet då planeringsarbetet och samarbetet med kollegorna försämras. Vidare upplever några deltagare att relationerna till eleverna inte påverkas alls till följd av visstidsanställningen, medan andra anser att relationerna inte utvecklas. Deltagarna upplever att relationsarbetet försvåras på grund av lärarbyten då dessa bidrar till en ökad oro hos eleverna.

Detta är en kvalitativ fallstudie som undersöker visstidsanställdas (vikariers) förutsättningar för lärande på förskolor i en Stockholmsförort i Sverige. Syftet med denna uppsats är att tolka och förstå hur visstidsanställda på förskolor beskriver sina egna upplevelser av arbetsrelaterat lärande. Studiens underlag utgörs av åtta semi-strukturerade intervjuer och kommer att analyseras med hjälp av bland annat teorin om erfarenhetsbaserat lärande och begreppen kompetens, dialog, normer och organisationskultur.   Vikarierna beskrev att de upplevde deras förutsättningar för lärande på arbetsplatsen befintliga men främst som negativt då de ofta upplevde känslor som stress och oro exempelvis. Då vikarierna upplevde avsaknad av stöd från de ordinarie kollegorna skedde lärande ofta genom observation och genom utmaningar i arbetet. Det framkom även att organisationskulturen var hindrande för vikariernas lärande i en bemärkelse då de på grund av den håller tillbaka i arbetet och går miste om lärandetillfällen. När den bristfälliga kommunikationen väl fungerade sågs den som en möjliggörande aspekt för lärande. Genom att medarbetarna övar på kommunikation så kan de påverka och förändra sina förutsättningar för lärande.

Det är allmänt känt att olika typer av tidsbegränsade anställningar är otrygga som anställningsform och genererar prekariatets representanter. Inom Kriminalvården finns det en problematik med hög personalomsättning där de löst detta genom att använda sig av personal med en tidsbegränsad anställning. Syftet med denna studie är att undersöka hur människor med en tidsbegränsad anställning inom Kriminalvården upplever sin anställningsform och om de upplever sig ha friheten att styra sin arbetssituation. Det är en kvalitativ studie där tonvikten ligger på att undersöka intervjupersonernas upplevelse av möjlighet till självstyrning och friheten att disponera sin egen tid. Den teori som används i studien utgår från Standings begrepp prekariatet. I studien har sex personer med en tidsbegränsad anställning deltagit och resultatet i undersökningen visar på att anställningsformen upplevs otrygg men är frivillig och ger intervjupersoner möjlighet att styra sin tid på egna villkor. Slutsatsen är att de med en tidsbegränsad anställning tillhör prekariatet genom sina otrygga anställningar men då de värderar högre möjligheten att kunna styra sin arbetssituation väljer de medvetet att fortsätta vara kvar i den anställningsformen.