Relevant bibliographies by topics / Visuell retorik

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters

Academic literature on the topic 'Visuell retorik'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 13 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Visuell retorik.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Visuell retorik"

1

Aini, Syarifah Nur, Bintan Auliya Qurrota A'yun, Eugenius Damar Pradipta, Awanis Akalili, and Febriansyah Kulau. "ANALISIS RETORIKA VISUAL PADA KONTEN YOUTUBE KANAL SKINNYINDONESIAN24 DENGAN JUDUL “YOUTUBE LEBIH DARI TV”." SOCIA: Jurnal Ilmu-Ilmu Sosial 18, no. 1 (June 29, 2021): 30–48. http://dx.doi.org/10.21831/socia.v18i1.40433.

Full text
Abstract:
Saat ini media semakin mengalami degradasi moral salah satunya yaitu praktik monopoli media dan monetisasi pada beberapa media social. YouTube merupakan media baru yang menjadi contoh dari praktik monopoli dan monetisasi media. Tujuan dari penelitian ini adalah untuk menganalisis dan mendeskripsikan pesan menggunakan retorika visual yang ditampilkan pada kanal YouTube milik SkinnyIndonesian24 dengan judul “YouTube Lebih dari TV”. Fokus pada penelitian ini adalah pesan yang disampaikan oleh youtubers SkinnyIndonesian24 melalui video yang dibuatnya dengan menggunakan retorika visual pada beberapa shot (visualisasi) dan juga audio . Teori yang digunakan dalam penelitian ini adalah Teori Retorika visual Sonja K. Foss dan menggunakan analisis segitiga retorik Hesford & Bruggemann serta teknik sinematografi. Metode penelitian yang digunakan adalah metode kualitatif. Hasil penelitian ini adalah dalam setiap shot pada video “YouTube Lebih dari Tv” menarasikan adanya fenomena sosial mengenai monopoli media di YouTube. Dengan adanya penelitian ini diharapkan mampu memberikan informasi dan membuka wawasan pada masyarakat luas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Kock, Christian. "Visuel Retorik." Norsk medietidsskrift 10, no. 02 (October 1, 2003): 148–52. http://dx.doi.org/10.18261/issn0805-9535-2003-02-19.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Topo, Handriyo, GR Lono Lastoro, and SP Gustami. "APROPRIASI METAFORA FILM IKLAN MANDIRI SECURITAS." Capture : Jurnal Seni Media Rekam 10, no. 1 (January 3, 2019): 27. http://dx.doi.org/10.33153/capture.v10i1.2181.

Full text
Abstract:
<p align="center"><strong>Abstrak</strong></p><p> Film Iklan Mandiri Securitas merupakan film iklan mengunakan strategi retorika komunikasi visual empu keris sebagai pendekatan kreatifnya. Tema sebagai ide dasar penciptaaan film iklan Mandiri Securitas berusaha memahamkan tentang usaha kerja keras untuk menghasilkan detil dari kerja empu untuk menghasilkan bilah keris, dikreasikan dengan retorika metaforis untuk merepresentasikan citra Mandiri Securitas dalam melayani konsumennya mampu bekerja dengan baik atau tidak dengan melihat masing-masing peran dari domain retorika perkerisan dan retorika perbankan dikeduanya. Tujuan penelitian ini adalah untuk mengetahui secara kritis retorika metaforis dua domain itu dengan melihat masing-masing peran dari elemen-elemen pembentuk film iklan Mandiri Securitas. Metode penelitian ini mengggunakan deskriptif kualitatif dekontruksi dengan teknik “apropriasi minus one” melalui pembongkaran domain perbankan dan domain perkerisan untuk melihat posisi retorika metaforis filmis iklan Mandiri Securitas . Film iklan memuat elemen-elemen penyusunnya seperti visual, audio, efek “animated<em>”</em> serta “<em>voice over”</em> yang mendukung terbentuknya metafora iklan. Melalui apropriasi “<em>minus one</em>” dapat ditemukan posisi retorika visual domain “perkerisan” mampu membawakan pesan dari produk yang diinginkan oleh Mandiri Securitas , tetapi jika “<em>animated text</em>” dan “<em>voice over”</em> dihilangkan, maka tidak nampak hubungan retoris di keduanya. </p><p> </p><p>Kata Kunci: retorika, metafora, film iklan, perbankan, perkerisan</p><p> </p><pre><strong>Abstract</strong></pre><pre><strong> </strong></pre><p><br /> <em>Mandiri Securitas Advertising Film is an advertising film using the rhetoric strategy of visual communication of the kris masters as a creative approach. The theme as a basic idea for the creation of the Mandiri Securitas advertisement film seeks to understand the effort of working hard to produce details from the master's work to produce a keris blade, created with metaphorical rhetoric to represent the image of Mandiri Securitas in serving its customers whether they can work well or not by looking at each the role of the political rhetoric domain and banking rhetoric in both.</em><em> </em><em>The purpose of this study was to critically identify the two domain metaphorical rhetoric by looking at each role of the constituent elements of the Mandiri Securitas advertising film. This research method uses descriptive qualitative deconstruction by </em>"appropriation minus one"<em> technique through the dismantling of the banking domain and the domain of perkerisan to see the position of the filmmatic metaphorical rhetoric of the Mandiri Securitas advertisement. Advertising films contain constituent elements such as visual, audio, animated effects and voice over that support the formation of advertising metaphors. Through appropriation </em>"minus one"<em> can be found the position of visual rhetoric of the keris domain is able to deliver messages from products desired by Mandiri Securitas , but if "</em>animated text<em>" and "</em>voice over"<em> are removed, there is no rhetorical relationship in both.</em></p><p> </p><pre><em>Keyword: rhetoric, metaphora, advertising film, banking,</em> kris</pre>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Mulyadi, Riki Himawan, and Agung Eko Budiwaspada. "METAFORA VISUAL PADA IKLAN OBAT ANTISEPTIK VIDISEP KAJIAN SEMIOTIKA." Serat Rupa Journal of Design 5, no. 1 (January 29, 2021): 18–36. http://dx.doi.org/10.28932/srjd.v5i1.2951.

Full text
Abstract:
Salah satu cara yang biasa digunakan untuk menambah daya tarik sebuah iklan adalah dengan memakai pendekatan retorika visual. Iklan obat antiseptik Vidisep adalah salah satu iklan yang menggunakan pendekatan retorika visual. Iklan Vidisep meraih penghargaan tertinggi kategori iklan media cetak dalam Citra Pariwara tahun 2016. Hal ini menandakan sebagai sebuah karya visual, iklan ini dianggap telah memenuhi persyaratan dari segi kreativitas dalam visualisasinya. Namun demikian belum diketahui bagaimana korelasi antara iklan yang kreatif dengan respons dari konsumen. Penelitian yang dilakukan bertujuan untuk mengetahui respons konsumen terhadap iklan yang memakai pendekatan retorika visual. Metode yang dipakai dalam penelitian ini adalah metode kualitatif. Pengumpulan data dilakukan melalui wawancara mendalam. Pada tahap awal dilakukan penelitian yang ditujukan untuk mengidentifikasi jenis retorika visual dalam iklan Vidisep. Sedangkan tahap kedua merupakan penelitian utama, yaitu berusaha mengetahui respons konsumen terhadap iklan. Hasil analisis pada penelitian tahap pertama menunjukkan bahwa iklan Vidisep memakai mode figuratif retorika jenis trope, dengan operasi destabilisasi. Sementara hasil penelitian tahap kedua menunjukkan respons konsumen yang berkaitan dengan sikap terhadap merek menunjukkan bahwa reputasi produsen mampu mengurangi keraguan akan kualitas produk. Sikap terhadap iklan dan eksekusinya hanya mampu memberikan hiburan. Pemaknaan yang terjadi pun tidak berpengaruh banyak untuk mengatasi keraguan pada merek.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

R, Sudjadi Tjipto. "Retorika Visual Plesetan Media Promosi Spanduk Usaha Kuliner “Es Kelapa Muda” Di Jalan Godean, Sleman-Yogyakarta." ANDHARUPA: Jurnal Desain Komunikasi Visual & Multimedia 1, no. 02 (August 18, 2015): 84–97. http://dx.doi.org/10.33633/andharupa.v1i02.959.

Full text
Abstract:
Sebagai kota pelajar keberadaan ribuan pendatang (pelajar/mahasiswa) memunculkan peluang wirausaha kuliner bagi masyarakat Yogyakarta. Keberadaan usaha kuliner ditemukan dalam bentuk warung makan, angkringan, warung burjo (bubur kacang ijo), warung penyetan, sampai outlet minuman ringan. Spanduk (geber) adalah media iklan sederhana yang lazim digunakan sebagai media promosi usaha kuliner. Semenjak teknologi cetak digital (digital printing) masuk ke Yogyakarta (2001), mencetak spanduk menjadi kebiasaan pemilik usaha kuliner. Fenomena menarik terjadi ketika spanduk promosi usaha kuliner dikreasikan dengan konsep plesetan untuk memikat calon konsumen. Penelitian difokuskan pada kajian konsep spanduk usaha kuliner Es Kelapa Muda di jalan Godean Yogyakarta. Tiga usaha kuliner tersebut memiliki keterkaitan konsep plesetan antar usahanya. Tujuan penelitian ini untuk menemukan ragam retorika visual plesetan lokal serta menggali konsep plesetan menurut konseptornya. Metode penelitian etnografi digunakan untuk mendeskripsikan konsep plesetan sebagaimana adanya dari sudut pandang atau perspektif konseptornya sendiri. Dilakukan interaksi yang intens melalui observasi lapangan, kajian kepustakaan serta wawancara mendalam (indepth interview) untuk mendapatkan data penelitian. Simpulan wawancara dianalisis dengan teori pembentukan bahasa plesetan, dan teori retorika visual untuk mengungkap ragam retorika visual plesetan beserta motif kemunculannya. Dari hasil penelitian ditemukan ragam/bentuk retorika visual plesetan lokal media promosi spanduk usaha kuliner Es Kelapa Muda, beserta motif kemunculan nama plesetannya. Kata Kunci: Plesetan, Retorika Visual, Kuliner
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Nurusholih, Sonson. "Analisis Retorika Visual Konten Iklan Produk Pada Account Instagram Bank BNI." Desain Komunikasi Visual, Manajemen Desain dan Periklanan (Demandia) 4, no. 2 (November 2, 2019): 199. http://dx.doi.org/10.25124/demandia.v4i2.1935.

Full text
Abstract:
Sebagai media yang dirasa cukup efektif dalam menyampaikan pesan, foto banyak digunakan para produsen untuk menyampaikan informasi dan cara berkomunikasi dengan konsumen. Seperti yang di lakukan Bank BNI yang menggunakan foto sebagai sarana menyampaikan informasi dan komunikasi dalam kegiatan promosinya. Fokus masalah yang akan di teliti dengan kegiatan promosi dari Bank BNI adalah pesan visual yang ada dalam setiap promosi iklan kreatifnya yang menggunakan gaya pesan retorika dimana pesan yang ingin disampaikan tidak secara eksplisit sebagaimana umumnya foto produk komersial. Penelitian ini bertujuan untuk menganalisis serta mendeskripsikan pesan retorika visual apa yang di tampilkan pada beberapa konten yang disampaikan dalam account Instagram Bank BNI. Untuk teorinya, penulis menggunakan teori retorika visual dari Sonja K. Foss, dan untuk menganalisisnya digunakan analisis semiotika Barthes. Sementara untuk metode penelitiannya, digunakan metode kualitatif dengan pengambaran secara deskritif. Hasil analisi pada setiap kegiatan konten Bank BNI di Instagram, ditemukan visual yang muncul adalah foto-foto yang tidak eksplisit berhubungan langsung dengan pesan promosi yang ingin di sampaikan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Krogstad, Anne. "Avatarpolitikk og visuell retorikk – Profilbilder på Facebook." Tidsskrift for samfunnsforskning 54, no. 02 (May 22, 2013): 154–85. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-291x-2013-02-02.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Pamungkas, Satrio. "Di Balik Retorika Sang Raja Ke Sebelas Britania Raya: Dari Representasi Dan Teks Film The King's Speech." Jurnal Seni Nasional Cikini 4, no. 4 (December 1, 2018): 7–18. http://dx.doi.org/10.52969/jsnc.v4i4.65.

Full text
Abstract:
Representasi kuasa menggerakan kode dan maknanya melalui retorika, dengan begitu terjadi proses konstruksi yang bisa menjadi wacana dominan. Film sebagai teks audio dan visual, memiliki kemampuan merepresentasikan segala macam makna yang secara teks dan intertekstualitas, mungkin saja pada kenyataannya makna itu tidak banyak yang tahu. Teks dan intertekstulitas dapat juga direpresentasikan bersamaan dalam film, sehingga makna dari naratif bisa direnungi dengan jelas dan dapat membuka wacana berfikir baru dari makna yang didapat. Retorika akan semakin kuat jika saja kuasa mendukung atau berjalan bersamaan dalam setiap representasinya, Karena kuasa yang memenangi kesadaran seluruh lapisan termasuk yang subordinat. Penguasa dan rakyat sebagai pemberi dan penerima makna, harus sadar betul retorika yang diberikan dan diterima dari siapa dan oleh siapa, dengan melihat teks dan interteksnya yang berpidato dan juga yang menerima makna pidato itu.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Lena Ångström-Grandien, Inga. "Kondottiärfurstarnas visuella retorik. Leonello d'este, sigismondo malatesta, allesandro sforza, federico da montefeltro." Konsthistorisk Tidskrift/Journal of Art History 73, no. 1 (February 2004): 27–35. http://dx.doi.org/10.1080/00233600310001948.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Brinch Jørgensen, Iben. "Retorisk feltmetode. En produserende og refleksiv demokratisk praksis." Rhetorica Scandinavica 23, no. 79 (December 10, 2019): 1–18. http://dx.doi.org/10.52610/qfdm8266.

Full text
Abstract:
Within the last decade, ethnographic fieldwork has become a prominent part of rhetorical scholarship. As a ­rhetorical method, it has grown out of ethographic methodo­logy and performance studies and has a clear critical bend. This paper argues that rhetorical fieldwork might distinguish itself more clearly from other ethnographic methodology in two basic respects: One is the grounding of the method in the rhetorician as a competent participant who puts her phronesis, i.e. her ­practical skill and sense of judgement as a rhetorician, to work in a particular field and situation. The other concerns the ­obligation of the rhetorician to investigate and develop rhetorical agency, on her own part as well as that of other participants, in the interest of developing and strengthening deliberative democracy. A case study serves to illustrate this epistemology and develop the methodology: The rhetorician becomes part of an aesthetic development project concerned with the visual identity and branding of an old industrial area in Larvik, ­Norway
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Visuell retorik"

1

Lindau, Filip. "Visuell miljöpåverkan : Visuell retorik i animerad kortfilm." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43323.

Full text
Abstract:
Uppsatsens syfte är att upplysa kring hur filmer på YouTube fungerar retoriskt. Fokuset ligger ihur miljödiskursen representeras. Med hjälp av en semiologisk och retorisk analys undersöksfilmen The Turning Point (2020) av den brittiske animatören Steve Cutts. Detta sker med hjälpav semiologiska teorier samt sociopsykologiska teorier kopplade till visuell retorik. Resultatetav analysen blev att Cutts använder sig av kausala förhållanden mellan scener för att bygga ettargument. Filmen utnyttjar sedan tittarens tendens att identifiera sig med karaktärer för attövertyga. Resultatet blir relevant då det visar hur ett implicit, visuellt argument byggs upp i envideo på YouTube, en växande plattform för information och diskussion kring miljöfrågor. Minuppsats undersöker dock inte tittarens respons på materialet och ej heller YouTubeanvändaresinteraktion med övertalande visuella texter. Detta fordrar mer forskning påområdet där både responsstudier och diskursanalyser kan bli viktiga för att förstå hur åsikterformas på plattformen.
The purpose of this essay is to inform about how videos on YouTube work rhetorically. The focus is on how the environmental discourse is represented. Using a semiological andrhetorical analysis, the film The Turning Point (2020) by the British animator Steve Cutts isexamined. This is done with semiological and socio-psychological theories linked to visualrhetoric. The results of the analysis showed that Cutts uses causal relationships betweenscenes to build an argument. The film then takes advantage of the viewer's tendency toidentify with characters to persuade. The result is relevant as it shows how an implicit, visualargument is built up in a video on YouTube, a growing platform for information anddiscussions on environmental issues. However, my essay does not examine the viewer'sresponse to the material, nor the interaction of YouTube users with persuasive visual texts.This requires more research in the area where both response studies and discourse analysis’scan be important for understanding how opinions are formed on the platform.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Björemo, Mikael. "Har storleken betydelse? : Om att kombinera text och bild i reklamannonser." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-14062.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Deligianni, Miranda. "Könsstympning – Visuell retorik för att upplysa om ett känsligt ämne." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-36706.

Full text
Abstract:
Female genital mutilation is a deep rooted tradition that occurs in many parts of the world. Immigration has increased the number of genital mutilation within the country's borders. Genital mutilation can present problems both physically and mentally. The student health department in Linköping municipality actively works to educate schoolchildren about genital mutilation. They need a brochure which will be available to school nurses in their work and in waiting rooms in connection with the school nurses' reception in primary and secondary schools in Linköping. This work is about practicing principles of visual rhetoric and information design, in order to inform about genital mutilation as well and motivate they in need, to seek help. Interviews, tests and theories have resulted in a design proposal for the brochure.
Kvinnlig könsstympning är en djupt rotad tradition som förekommer i flera delar av världen. I och med invandringen har antalet könsstympade inom landets gränser ökat. Könsstympning kan innebära problem både fysiskt och psykiskt. Elevhälsans medicinska del i Linköpings kommun arbetar aktivt med att upplysa skolungdomar om könsstympning. De är i behov av en broschyr som ska vara tillgänglig för skolsköterskor i deras arbete samt i väntrum i anslutning till skolsköterskornas mottagning i grund- och gymnasieskolor i Linköping. Det här arbetet går ut på att praktisera principer för visuell retorik och informationsdesign, i syfte att informera om könsstympning samt mana drabbade att söka hjälp. Intervjuer, utprovningar och teorier har resulterat i ett designförslag till broschyren.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Mattisson, Klara. "Med retoriska (sol)glasögon på global uppvärmning : visuell argumentation i Aftonbladets kampanj." Thesis, Örebro University, Department of Humanities, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-1685.

Full text
Abstract:

Uppsatsens syfte är att undersöka hur en tidning som Aftonbladet handskas med frågan om det globala miljöhotet; vilka känslor de appellerar till genom sin kampanj i både text och bild. Material som analyseras i uppsatsen är Aftonbladets serie om det globala miljöhotet. Den innehåller artiklar om såväl obefintliga snögubbar i framtiden och ett översvämmat Stockholm som skövlad regnskog och den förre amerikanske vicepresidenten Al Gore´s egna miljötips. Kampanjens ständiga maning var att skriva på ett upprop på Aftonbladets hemsida och på så vis avge fem löften för att bli en bättre miljövän. Den visuella argumentationen analyseras och kommer bland annat att visa på en stark tonvikt på känsloargument.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Begovic, Ena, and Albin Lindholm. "VÄRK? LITA PÅ OSS. : Visuell retorik i marknadsföringen av konventionella läkemedel och naturpreparat." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-58866.

Full text
Abstract:
Uppsatsen är en retorisk studie som behandlar marknadsföringen av utvalda konventionella läkemedel och naturpreparat. Studiens huvudsakliga tillvägagångssätt är att genom visuell retorik finna och analysera de delar i reklambildernas utformning som är av retoriskt intresse. Intressant är att se hur de olika produkterna marknadsförs för att skapa förtroende genom dess argumentation inom retoriska övertygandemedel. Resonemang förs även för att se hur reklamerna förhåller sig till publikens normer, rådande regler och trosföreställningar där även de platser för reklamens publicering vägs in. Med analysernas resultat som utgångspunkt följer en diskussion kring de övertygandemedel som finns i de olika reklambilderna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Bolin, Elin. "Restaurangretorik : Därför är vi en stjärnkrog." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-16480.

Full text
Abstract:
Syfte: Mitt syfte med denna uppsats är att utifrån Michelinguidens kriterier undersöka hur restauranger i Stockholm som har stjärnor i guiden drar nytta av sin ”stjärnstatus” i sina presentationer av restaurangerna på respektive webbplats. Teori: De teoretiska utgångspunkterna är visuell retorik, semiotik, multimodalitet samt identifikation. Metod: Jag har undersökt vad som sägs, både genom text och bild, på respektive restaurangs hemsida. Jag har sedan satt det mot bakgrund och de frågeställningar jag hade och därmed även mot de kriterier Michelinguiden använder sig av i sin bedömning av restauranger. Slutsats: Respektive restauranger uttrycker sin ”stjärnstatus” – men på lite olika sätt. Vissa väljer att göra det mer genom bild och andra genom text. Vissa trycker på sina utmärkelser och lånar sina kockars ethos medan vissa inte gör det alls. Dock förmedlar de alla i stort sett samma information och väljer att framhäva i princip samma punkter ur Michelinguidens kriterier.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Mörk, Katarina. "Bilder av övervakning." Thesis, Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-4213.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Jonsson, Julia, and Sandra Johansson. "En del av någonting större : En kritisk retorisk analys av Polismyndighetens reklamkampanj ”Välkommen till en större uppgift”." Thesis, Jönköping University, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-51959.

Full text
Abstract:
Hur kan offentliga organisationer arbeta med kommunikation för att motivera människor att söka sig till yrken som innebär risker? På en arbetsmarknad där arbetsgivare tävlar om de bästa medarbetarna behöver organisationer förmedla sitt arbetsgivarvarumärke på ett sätt som lockar medarbetare till verksamheten. Trots denna kunskap är det fortfarande få offentliga organisationer som arbetar med att marknadsföra sitt arbetsgivarvarumärke (Parment & Dyhre, 2009, s.53). Det finns i dagsläget begränsad forskning om hur offentliga organisationer kan arbeta med kommunikation för att attrahera medarbetare till yrken som innebär risker. Mot denna bakgrund togs beslutet att studera Polismyndighetens senaste reklamfilmer som har till syfte att attrahera medarbetare till organisationen. För att kunna synliggöra kommunikativa strategier som används för att övertyga mottagaren valdes den kritiska retoriska analysen som metod. Genom analysen och det teoretiska ramverket bestående av retorik, Maslows motivationsteori, storytelling och employer branding kunde olika kommunikativa strategier, som Polismyndigheten använder för att kommunicera sitt arbetsgivarvarumärke och för att attrahera medarbetare, synliggöras. De strategier som analysen synliggjorde utgörs av berättande, användningen av de tre appellerna logos, ethos och pathos, hemlighållande av avsändaren, representation av olika karaktärer samt användandet av motivationsfaktorer i syfte att attrahera en bredare målgrupp.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Zacrison, Lovisa. "London till Aleppo på sekunder. En visuell analys av retoriken i Rädda Barnens kampanjfilm Most Shocking Second A Day." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24004.

Full text
Abstract:
Denna uppsats syftar att undersöka hur, i digital storytelling, visuell retorik används för att förmedla känslor och skapa empati i hjälporganisationskampanjer. Uppsatsen är en fallstudie där Rädda Barnens virala kampanjfilm Most Shocking Second a Day från 2014 analyseras. Valet av material grundas i filmens virala spridning och valet av metod baseras på behovet av djupgående kvalitativ forskning inom forskningsområdet digital storytelling. Kampanjfilmen analyseras utifrån en retorisk trestegsmodell där fokus läggs på visualiseringen av mänskligt lidande och hur detta visualiseras genom främst patosargument. Detta med grund i tidigare forskning som undersöker kampanjer av hjälporganisationer och digital storytelling samt med stöd i teori om visuell retorik och visualisering av lidande och semiotik. Resultatet visar att genom digital storytelling, igenkänningsattribut och retoriska troper visualiserar kampanjfilmen mänskligt lidande genom patos.
This essay aims to look at how, in digital storytelling, visual rhetoric is used to evoke emotion and create empathy in campaigns for NGOs. The essay is a case study where Save the Children's campaign film Most Shocking Second a Day from 2014 is analyzed. The film was chosen based on its viral success. The choice of method is based on the lack of qualitative research in the research field of digital storytelling. The film is analyzed based on a method of visual rhetoric analysis which is a three-part method with the focus on the visualization of human suffering and the use of pathos. This is done with support in earlier research that examines NGO campaigns and digital storytelling as well as visual rhetoric theory and visualization of human suffering. The result of the this research essay shows that the campaign film through the use of digital storytelling recognized attributes and rhetoric tropes visualize human suffering through pathos.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Andersson, Linn. "Myndighet och retorik – en fungerande taktik? : Hur offentliga myndigheter kan använda visuell och verbal retorik i samverkan i ett externt informationsmaterial." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-36022.

Full text
Abstract:
Studies show that young adults do not see public sector as an attractive employer. There is an incorrect view that needs to be treated with correct information. Ovanåkers municipality has therefore requested an information material that highlights them as employers. Public sector need to comply with laws and directives in their external communication. But how can these rules coincide with visual and verbal rhetoric, in order to maintain both the tune of the authority and yet influence the target audience? Previous research shows that visual and verbal rhetorical figures and tropes can affect the receiver so they look at the sender and the message more positively. However, there is no previous research on which rhetorical figures or tropes that works best in text and image, or how rhetorical figures and tropes can interact with language in public sector. This study has through comparative analysis and testing on the target audience come to the assumption that there are 11 rhetorical figures and tropes that work better than others with language in public sector with an informative purpose, and that there are six figures and tropes that should be able to interact to some extent with language in public sector, for example in images. Of these figures and tropes, this study indicates that public sector could use rhyme in heading, epanaleps in the introduction, antithesis in body text and hyperbola in image if they want their target audience to positively be affected by the information. The visual rhetoric should subsequently complement or say the same as the verbal rhetoric in order for them to work together.
Studier visar att unga vuxna inte ser på offentlig sektor som en attraktiv arbetsgivare. Det finns en felaktig syn som behöver bemötas med korrekt information. Ovanåkers kommun har därför bett om ett informationsmaterial som framhäver dem som arbetsgivare. Offentlig sektor behöver förhålla sig till lagar och direktiv i deras externa kommunikation. Men hur kan dessa regler samverka med visuell och verbal retorik i syfte att behålla både myndighetstonen men ändå påverka målgruppen? Tidigare forskning visar att visuella och verbala retoriska stilfigurer kan påverka mottagaren så att de ser på avsändaren och meddelandet mer positivt. Det finns dock ingen tidigare forskning på vilka retoriska stilfigurer som fungerar bäst i text och bild, eller hur retoriska stilfigurer kan interagera med myndighetsspråk. Denna studie har genom komparativ analys och utprovning på målgruppen kommit fram till antagandet att det finns 11 retoriska stilfigurer som fördelaktigt borde kunna samverka med myndighetsspråk i informativ text, samt att det finns sex stilfigurer som till viss del borde kunna samverka med myndighetsspråk, exempelvis i bilder. Av dessa stilfigurer indikerar studien att offentlig sektor kan använda rim i rubrik, epanaleps i ingress, antites i brödtext och hyperbol i bild – om de vill att målgruppen positivt ska påverkas av meddelandet. Den visuella retoriken borde sedan komplettera eller säga samma sak som den verbala retoriken för att de ska kunna fungera tillsammans.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Visuell retorik"

1

Carrión, Gustavo Fierro. Retorno a las Alturas: Un testimonio visual y escrito. [Hong Kong?]: Artful Dragon Press, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Argomentazione, parola, immagine: Retorica e forme della comunicazione. Milano: EDUCatt, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Retorica del visibile: Strategie dell'immagine tra significazione e comunicazione. Roma: Aracne, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Retorno visual al Soberbio Orinoco. Caracas, Venezuela: el Museo, 1998.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

1931-, Nordström Gert Z., and Rum relation retorik (Project), eds. Rum relation retorik: Ett projekt om bildteori och bildanalys i det postmoderna samhället. Stockholm: Carlsson, 1996.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Book chapters on the topic "Visuell retorik"

1

Kjeldsen, Jens E. "11. septembers visuelle retorik." In Krig, rett & retorikk – en bok om kommunikasjonsregimer, 31–56. 3rd ed. Retorikförlaget, 2004. http://dx.doi.org/10.52610/rdfu8758.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Visuell retorik' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography