Relevant bibliographies by topics / Visuellt uttryck

Journal articles
Dissertations / Theses

Academic literature on the topic 'Visuellt uttryck'

Author: Grafiati

Published: 4 June 2021

Last updated: 9 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Visuellt uttryck.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Visuellt uttryck"

Dokalik-Jonak, Elisabeth, and Ronald Kemsies. "Kontextens roll i ett TPRS-klassrum." Venue 4, no. 1 (February 5, 2015): 1–6. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1543.

Full text

Abstract:

I denna artikel presenteras tre utvalda dimensioner som vi sammanfattar i termen ”kontextkänslighet”. Vi försöker i artikeln visa hur auditiva, visuella och lingvistiska komponenter understödjer en TPRS 1 -lektion i främmande språk. En undervisningssekvens presenteras där våra idéer och förslag kommer till uttryck.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Malene Sæverot, Ane, and Marit Ulvik. "Hvordan kan bilder brukes i undervisning?" Journal for Research in Arts and Sports Education 02, no. 03 (December 7, 2018): 34–49. http://dx.doi.org/10.23865/jased.v2.1231.

Full text

Abstract:

Hensikten med denne studien er å undersøke hvilken kunnskap ungdommers refleksjoner og fortellinger om bilder kan gi oss i en undervisningssammenheng. Den overordnede problemstillingen er: Hvordan kan lærere bruke bilder i undervisning for elever i videregående skole? Datamaterialet er samlet inn ved hjelp av photo elicitation og intervju med elever i videregående skole. Dataene er deretter analysert tematisk ved bruk av tre pedagogiske analysekategorier: kvalifisering, sosialisering og subjektivering. Funn viser blant annet at elevene velger illustrerende bilder som er knyttet til noe de allerede vet. Tendensen er at ungdommene velger noe de har kjennskap til, forstår seg på og er opptatt av. Bilder som utfordrer velges vekk. Et annet funn er at flere av informantene synes å ha et begrenset vokabular for å snakke om bilder på en fortolkende og selvstendig måte. Totalt sett gir funnene et innblikk i ungdoms og elevers forhold til bilder og hvordan de opplever at bilder blir brukt i skolen. Det er særlig tre forhold som peker seg ut. For det første forteller ungdommene at bilder ofte anvendes som illustrasjoner i undervisningen. For det andre viser flere av funnene at bilder kan brukes på måter som åpner for den subjektiverende bildefunksjonen, gjennom undring, kritikk og refleksjon. For det tredje viser det seg implisitt i funnene at pedagoger kan styrke elevenes visuelle kompetanse slik at de kan opparbeide et språk, tolkningsapparat og et refleksjonsgrunnlag for abstrakte og mer krevende visuelle uttrykk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Ljones Øierud, Gunnfrid. "Sammen?" Prismet 72, no. 2 (June 22, 2021): 93–94. http://dx.doi.org/10.5617/pri.8876.

Full text

Abstract:

Å besøke hellige hus Det siste året har jeg lest en god del forskning på ekskursjoner innenfor religionsundervisning. Noen finner store læringseffekter ved å besøke et hellig hus og møte trosrepresentanter, og det framstår i hovedsak som en verdsatt undervisningsaktivitet som legger til rette for at elever kan utvikle ulike former for kunnskap. Europarådets retningslinjer for religionsundervisning (2014) anbefaler ekskursjoner og besøk av trosrepresentanter, og med større vekt på møter med levd religion i et fornyet KRLE-fag, kan ekskursjoner bli en enda mer aktuell arbeidsform. Samtidig peker de fleste forskerne på fallgruver og utfordringer, og ulike didaktikklærebøker vurderer arbeidsmåten ulikt. Så langt jeg kan se, gir ekskursjoner læringsmuligheter som vanskelig finnes i et klasserom, men lærere må vise klokskap når de legger opp til det – og det er et felt som svært gjerne kan forskes mer på. I dette nummeret av Prismet gir Tove Nicolaisen et bidrag til feltet. «Ekskursjoner utvider læringsrommet når elever erfarer at de forstår levende og materiell religion bedre. Da har de forstått noe av andres perspektiver», skriver Nicolaisen i artikkelen Religionenes kunst i klasserom og hellige rom. Hun har erfart at (K)RLE-ekskursjoner har bidratt stort til læring, men peker også blant annet på at møter med noe som oppleves som svært fremmed kan føre til «avvisning, andregjøring og eksotisering av andres visuelle uttrykk og praksiser». I artikkelen presenterer hun perspektiver og begreper som er nyttige for å bidra til bedre ekskursjoner og møter med religiøs kunst for elever.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Jakobsen, Ingrid Karoline. "Inspired by image: A multimodal analysis of 10th grade English school-leaving written examinations set in Norway (2014-2018)." Acta Didactica Norge 13, no. 1 (March 15, 2019): 5. http://dx.doi.org/10.5617/adno.6248.

Full text

Abstract:

AbstractWhat role does multimodality play in assessment in the English subject in Norway? This article focuses on final written examinations from 2014 to 2018 and investigates the multimodal literacy skills that examinations invite lower secondary school students to demonstrate. Examinations in the English subject are digital and technically open to a rich multimodal practice. Analysis in this article finds that the texts to be read in examinations are carefully designed multimodal texts, with plentiful use of visual aspects of writing and with images that add significantly to the creation of complex cohesive ensembles. When it comes to the examination tasks, however, the opportunity for the students’ multimodal output is limited and ambiguous. In sum, there is an imbalance between input and output.Keywords: multimodal literacy, multimodal texts, English, assessment, lower secondary schoolInspirert av bilder: En multimodal analyse av sentralt gitt skriftlig eksamen for 10. trinn i engelsk i Norge fra 2014 til 2018SammendragHvilken rolle spiller multimodalitet i engelskfagets vurderingspraksis i Norge? Denne artikkelen fokuserer på avsluttende skriftlig eksamen fra 2014 til 2018, og undersøker hvilken multimodal literacy (tekstkyndighet) eksamen legger opp til at ungdomsskoleelever får vise fram. Eksamen i faget er digital og teknisk sett åpner den for en rik multimodal praksis. Analysen i artikkelen viser at eksamenstekstene elevene leser er nøye designede multimodale tekster, med rikelig bruk av visuelle aspekter ved skrift, og med bilder som bidrar til komplekse, helhetlige, sammensatte tekster. Når det gjelder eksamensoppgavene derimot, er elevens mulighet til å uttrykke seg multimodalt både begrenset og tvetydig. Alt i alt er det en ubalanse mellom det som skal leses og det som skal skrives til eksamen. Nøkkelord: multimodal literacy, sammensatte tekster, engelsk, vurdering, ungdomstrinn

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Porko-Hudd, Mia. "Förord." Techne serien - Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap 21, no. 3 (June 22, 2021): i—ii. http://dx.doi.org/10.7577/technea.4488.

Full text

Abstract:

Bästa läsare! Välkommen att läsa artiklar i detta nya nummer av Techne Serien, det tredje numret under år 2021. I numret finns sex artiklar vars gemensamma nämnare kan reduceras till ordkonstruktionerna samskapande, meningsskapande och tvärvetenskapande. Den första artikeln Video Data Analysis for Tracing Emotional Aspects of Collaborative Design and Making Processes av Tiina Paavola, Kaiju Kangas, Sirpa Kokko, Sini Riikonen, Varpu Mehto, Kai Hakkarainen och Pirita Seitamaa-Hakkarainen, beskriver införandet av en systematisk analys på tre nivåer för videoanalys, för att spåra emotionella aspekter av en Makercentrerad samarbetsdesign och tillverkningsprocess. För analys av longitudinella samarbetsprocesser utvecklades den visuella analysmetoden Making-Process-Rug, som möjliggör spårning av materialmedierade verbala och förkroppsligade tillverkningsprocesser. Metoden exemplifieras genom en fallstudie där en grupp elever i årskurs 7 använde traditionella och digitala tillverkningstekniker för att uppfinna, designa och tillverka artefakter. Datamaterialet utgörs av 11 timmar videofilm som analyseras på tre nivåer bestående av makro, mellanliggande och mikro nivå. Resultaten visar att metoden för att identifiera känslor från videodata har potential för pedagogisk forskning inom olika områden, men att kulturspecifika uttryck och tolkningar av känslor kräver särskild uppmärksamhet i fortsatt metodutveckling. I den andra artikeln Laddad slöjd – slöjdkunnande och slöjdföremåls meningsskapande, strävar Marléne Johansson att utifrån slöjdforskning och historiska, sociala och kulturella grunder ge en översiktlig bild och lyfta fram hur slöjd, slöjdkunnande och slöjdföremål kan uppfattas ’laddade’ på olika vis. Artikeln inleds med beskrivningar om olika redskaps och föremåls laddningar. Med hjälp av en sax, en nål och en jeansväska illustreras hur olika varianter av respektive redskap har olika laddningar. En sax är inte bara en sax, den kan t ex vara en fårklippningssax, leksakssax i plast, tillklippningssax, plåtsax, kirurgsax, taggsax, broderisax, knapphålssax eller frisörsax, var och en med sin egen form, sitt eget specifika användningsändamål och laddning. Johansson belyser vidare hur skolslöjd och slöjdkunnande ger och ges laddningar samt för resonemang om slöjdkunnande och slöjdföremåls meningsskapande i och utanför skolan. Artikeln avslutas med att lyfta fram behovet av en breddad syn på slöjdens kunskapsform, och vad det kan innefatta att arbeta i hela processer utifrån idéer, olika material och redskap till ett fysiskt föremål. Artikeln ”Det blir ofte vanskelig å få til de tverrfaglige greiene” Et lærerperspektiv på tverrfaglighet av Torunn Paulsen Dagsland tar läsaren till tvärvetenskapliga utmaningar och möjligheter som den nya läroplanen för den norska grundutbildningen ger. Artikeln belyser hur den övergripande delen av läroplanen beskriver begreppet tvärvetenskapligt som en pedagogisk princip och hur detta tillåter lärare att konstruera sin egen förståelse för vad ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt är, och hur olika former av tvärvetenskaplig undervisning kan formas. Undersökningen bygger på dokumentanalys och intervjuer med tolv lärare i gymnasiet som undervisar i naturfag och i kunst og håndverk. Den teoretiska ramen för studien utgörs av Goodlads läroplansteori. Artikeln beskriver vad lärarna placerar i begreppet tvärvetenskapligt och hur de operationaliserar detta i sin undervisning. Studien visar att majoriteten av lärarna hävdar att tvärvetenskap innebär undervisning där ämnen integreras och glider in i varandra. Undersökningen visar dock att när lärarna ser på sin egen operationaliserade undervisning, märker de att de förstår och tillämpar den tvärvetenskapliga metoden på olika sätt. Den fjärde artikeln utgörs av Reasons for knitting blogging and its importance for crafting av Katja Vilhunen, Sinikka Pöllänen and Harri Pitkäniemi. I artikeln beskrivs en studie om orsaker till varför många som håller på med stickning, också väljer att blogga om sin verksamhet och hur bloggandet i sin tur stödjer hantverket. Studien genomfördes som en mixed-methods studie där det empiriska materialet insamlades genom två online enkäter under två olika år i samma grupp av finska bloggare, samt genom essäer skriva efter de senare enkäterna. Studiens kvantitativa data fokuserade på tidsrelaterade förändringar i bloggningen, medan det kvalitativa datat användes som klargörande beskrivningar. Resultaten visar att det fanns flera orsaker till bloggning om stickande. Orsakerna bestod av inspiration och materialisering, känsla av samhörighet och gemenskapsstöd, samt uppmuntran, reflektion och minnen. Studien antyder att stickning och bloggning kompletterade varandra, och att bloggningen stödde utvecklingen av bloggarnas stickning till en seriös fritidsaktivitet bestående av meningsfulla långsiktiga aktiviteter och tydliga mål. Den femte artikeln i numret är skriven av Stina Westerlund och Marcus Samuelsson. Artikeln Lära sig att stå ut – ett bidrag till diskussionen om varför vi har slöjd i skolan fokuserar på den stundvis högljutt ställda frågan som svenska slöjdlärare får bemöta om slöjdens varande som läroämne. Forskarna förankrar diskussionen i teorier om motstånd och ledarskap. Datamaterialet i studien utgörs av tidigare insamlade videoobservationer som tar fasta på hur tre lärare förhåller sig till elever som möter externt eller internt motstånd under slöjdprocesser. Studien visar att lärarnas olika sätt att förhålla sig till, arbeta med och språkliggöra motståndet som eleverna upplever, gör att elevernas erfarenheter av motstånd i skolslöjden blir olika. Artikeln lyfter även fram diskursen om slöjd som ett roligt ämne och vad detta medför för både lärare och elever i stunder av motstånd. Avslutningsvis konstateras att lärares arbete att ge olika typer av stöd utifrån situation och individ är både komplext och utmanande. Enligt forskarna kvarstår det ett behov av att studera balansen mellan olika typer av stöd i slöjdundervisning samt vidareutveckla begrepp som fördjupat ringar in olika kvaliteter i hur lärare i slöjd leder undervisningen. Numrets sista artikel, Utbytesstuderandes erfarenheter av slöjd på universitetsnivå, är skriven av Pia Brännkärr. I artikeln diskuteras universitetens internationalisering från ett mottagarperspektiv. Forskningsfrågan för studien lyder: Vilka erfarenheter synliggör utbytesstuderande från slöjdkursen de deltagit i? Det empiriska materialet består av 13 utbytesstuderandes skriftliga kursuppgifter från en slöjdkurs hösten 2018 vid Åbo Akademi. Genom tematisk analys och med hjälp av programmet Nvivo har studerandes texter analyserats och fem teman har skapats. Resultaten visar att utbytesstuderandes erfarenheter handlar om känslor och personlig utveckling, reflektioner gällande ämnesteknologi, den kommande lärarprofessionen, kontakten till och interaktionen med medstuderande och lärare, samt kopplingar och reflektioner till det omgivande samhället och hemlandet. Studien ger ett internationellt perspektiv på slöjdupplevelser, samt kunskap som hjälper mottagande universitet och lärare att i framtiden anpassa verksamheten så att studerande får bästa möjliga utbyte och erfarenhet. Med dessa artiklar önskar jag er givande och tankeväckande lässtunder, och uppmanar er att aktivt använda Techne Seriens artiklar i utbildning och forskning. Tillsammans bidrar vi till att slöjdforskningen stärks och sprids! En vacker sommardag i Vasa 2021, Mia Porko-Hudd Huvudredaktör

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Johansen, Åse Mette, and Tove Bull. "Språkpolitikk og (u)synleggjering i det semiotiske landskapet på Universitetet i Tromsø." Nordlyd 39, no. 2 (January 30, 2013): 17. http://dx.doi.org/10.7557/12.2472.

Full text

Abstract:

<span style="font-size: 14.0pt; mso-bidi-font-size: 10.0pt; font-family: Times; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-ansi-language: NO-NYN; mso-fareast-language: EN-US; mso-bidi-language: AR-SA;" lang="NO-NYN">I denne artikkelen analyserer vi det semiotiske landskapet som famnar om og er ein del av <em style="mso-bidi-font-style: normal;">staden</em> Universitetet i Tromsø (UiT), inkludert Universitetssykehuset Nord-Norge (UNN). Analysen bygger på eit todelt datamateriale som omfattar fotografi frå universitetsområdet i tillegg til relevante dokument om språklovgjeving og andre offisielle vedtak om språkbruk. Dei aktuelle språka er norsk (bokmål og nynorsk), nordsamisk, engelsk og kvensk/finsk. I tillegg blir ymse slag visuelle symbol underkasta analyse. Også kunstnarleg utsmykking blir kort omtala. Vi viser korleis synleggjering av ulike språk på UiT er eit resultat av språkpolitikk på ulike nivå, men også er påverka av meir implisitte faktorar som lokale og nasjonale språkhierarki og, ikkje minst, konstruksjonen av ein regional institusjonsidentitet som blir uttrykt gjennom det semiotiske landskapet meir generelt. Som ramme rundt denne analysen gjer vi dessutan ein ekskurs til det som i 2011 utløyste ein intens debatt i Tromsø kommune, nemleg spørsmålet om kommunen burde eller ikkje burde bli innlemma i forvaltningsområdet for samisk språk. Den måten denne problemstillinga er blitt takla på av politiske organ i kommunen, og ikkje minst debatten om den i medieoffentlegheita, står i skarp kontrast til den fleirspråklege freden som omgjev universitetet og universitetssjukehuset.</span>

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Brekketo, Birte. "Bilder i hjemmet – hvordan visuelle uttrykk definerer muslimske rom i Norge." FormAkademisk - forskningstidsskrift for design og designdidaktikk 14, no. 1 (August 31, 2021). http://dx.doi.org/10.7577/formakademisk.3916.

Full text

Abstract:

Målet for denne artikkelen er å undersøke hvordan norske muslimske familier orienterer seg mellom sunni-islamsk og vestlig visuell tradisjon, hvordan de forholder seg til dilemmaer som oppstår når tradisjoner divergerer, og hvordan de konstruerer sin visuelle og religiøse identitet når de lever i diaspora. Artikkelen baserer seg på empiri fra intervjuer med tjue unge informanter. De forklarer at de og deres familier klassifiserer bilder i to hovedkategorier: Religiøse kalligrafiske bilder, som behandles i tråd med skikker og ritualer i hjemmet. Når det gjelder den andre kategorien, figurative bilder med sekulært fokus, er situasjonen annerledes: Noen typer av figurative bilder, særlig portrettfotografier, skaper konflikter i familiene. Innen sunni-islam finnes det ulike syn på slike bilder. Ofte blir portrettfotografiet oppfattet som en selvstendig sosial aktør, og man tenker seg at det kan øve uheldig innflytelse på betraktere og skape uro på de stedene der bønn praktiseres. Siden mange muslimer ber hjemme, kreves det nøye overveielser når bilder skal plasseres.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Bergman, Silje. "Utfordringer ved bruk og deling av visuelle uttrykk i en digital tidsalder." FormAkademisk - forskningstidsskrift for design og designdidaktikk 12, no. 1 (October 21, 2019). http://dx.doi.org/10.7577/formakademisk.2641.

Full text

Abstract:

De siste tiårenes teknologiske utvikling av bilderedigering og bildedeling har forandret hvordan bilder brukes som medium i kunst, kultur og kommunikasjon. Dette fører med seg andre problemstillinger knyttet til bruk og bearbeidelse av bilder enn det som var vanlig før. Artikkelen tar utgangspunkt i utfordringer lærere står overfor når de skal undervise morgendagens konsumenter og produsenter av visuelt materiale, og spør hva lærere må være klar over og ta hensyn til i sin undervisning, slik at elevene tilegner seg de verktøyene de trenger for å være informerte, kritiske og ansvarlige i sine handlinger. Artikkelen har som mål å presentere og åpne opp noe av kompleksiteten i Åndsverkloven, og brette ut ulike temaer som har betydning i en visuell og digital tid, både i en skolekontekst og i samfunnet generelt. Teksten er fagdidaktisk, og ser problemstillingene med et utgangspunkt fra fagområdet design, kunst og håndverk. Omslagsbilde: MarilynMaria by Jugacaro, 2014

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Brekketo, Birte. "Taswir – perspektiver fra en meningsutveksling om figurativ fremstilling i sunni-islam." FormAkademisk - forskningstidsskrift for design og designdidaktikk 7, no. 5 (December 31, 2014). http://dx.doi.org/10.7577/formakademisk.899.

Full text

Abstract:

På hvilke måter angår det oss hva islamske lærde måtte mene om figurativ fremstilling? Vi lever i massemedienes og de sosiale medienes tidsalder der visuelle budskap når ut til store og sammensatte betraktergrupper. Stadig flere av oss mestrer avanserte kommunikasjonsmedier, men vår kunnskap om forskjellige visuelle tradisjoner har ikke økt i takt med den teknologiske utviklingen. Denne artikkelen går tett på tradisjonstrekk som er mindre kjente for mange i den vestlige verden, men som jevnlig kommer til uttrykk i både norsk og global offentlighet: Innenfor sunni-islamsk visuell tradisjon foregår det en fortløpende meningsutveksling om virkningene av figurativ fremstilling (taswir). De ulike synspunktene som lar seg høre, bygger på omhyggelig fortolkning av religiøse kilder, og de formidles ofte i polemiske former på internett. Den foreliggende oversikten over bredden og nyansene på taswir-feltet er blitt til ved samling og strukturering av stoff over lang tid. Målsettingene med å presentere denne oversikten er å inspirere leseren til å sende tankene i nye retninger. For det første får leseren innblikk i hvordan forestillinger om det visuelle utvikles, prøves ut og konsolideres i en sunni-islamsk tradisjonskontekst. For det andre plasseres taswir i en global samtidskontekst, i en posisjon som synliggjør det presserende behovet for en debatt om kompetanse og sensibilitet i samtidens visuelle kommunikasjonssituasjon.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Visuellt uttryck"

Bärlin, Hannah, and Josefine Strömberg. "Når det goda budskapet fram till oss? : En studie om Libresses budskap och hur det uppfattas ur ett förpackningskommunikativt perspektiv." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för design, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-35573.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur väl Libresse kommunicerar sitt budskap i förhållande till hur det uppfattas av konsumenten, detta ur förpackningsdesignens perspektiv. Genom att vi gjorde en semiotisk innehållsanalys på fyra av Libresses förpackningar undersökte vi Libresses visuella uttryck och fick en grund att luta oss mot i vår studie. Fokusgruppsintervjuer med två urvalsgrupper av kvinnor i åldrarna 27-48 år gav oss material angående hur Libresses förpackningar upplevs ur konsumentens perspektiv. Detta tillsammans gav information om budskapet som förpackningarna förmedlade samt hur budskapet uppfattades utifrån. Vi fick in material från en semiotisk innehållsanalys samt två fokusgruppsintervjuer. Det huvudsakliga resultatet vi kom fram till från detta material är att Libresses förpackningar inte visuellt kommunicerar de budskap de vill nå ut med till sina konsumenter. I den här studien undersökte vi Libresses budskap, vad de vill förmedla kontra vad som faktiskt når ut till konsumenten genom förpackningskommunikationen. Vad i budskapet som faktiskt uppfattas av konsumenten blev att ur det förpackningskommunikativa perspektivet når inte Libresse budskap fram till konsumenten, utan dessvärre motsatsen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Gustafsson, Louise. "Hur skiljer man sig från normen? Att visuellt identifiera ett band inom indiegenren." Thesis, Linköpings universitet, Medie- och Informationsteknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-150536.

Full text

Abstract:

Musikgenrer skiljer sig åt både visuellt och musikaliskt och det finns ett behov av att visa på tillhörighet och samtidigt differentiera sig. Inom indiegenren vill man differentiera sig från den normativa mainstreamgenren och gör detta genom att trycka på ord som exempelvis personligt och nostalgiskt. Denna studie syftade till att undersöka hur en visuell identitet för ett indieband kunde skapas utifrån värdeord och musikaliskt uttryck. Värdeorden rebelliskt, surrealism och nostalgi togs fram genom intervjuer med bandet samt en undersökning av indiegenren. Dessa värdeord användes sedan under studien som utgångspunkt för designbeslut och värdering. Studien mynnade ut i två designkoncept som värderades i form av intervjuer mot värdeord och musik, av sex respondenter tillhörande bandets målgrupp. Värderingen resulterade i att ett designkoncept tycktes fungera bäst endast mot bandets värdeord men när bandets musik spelades upp ändrade respondenterna uppfattning och uppfattade, liksom bandet självt, det andra konceptet som mest lämpligt. Slutsatsen av studien blev därför att det är viktigt att värdeord och musikaliskt uttryck stämmer överens vid skapandet av en visuell identitet för ett band. Det finns annars en risk att målgruppen inte uppfattar den visuella identiteten som sammanhängande med det musikaliska uttrycket och/eller värdeorden. Bandet bör även vara medvetna om hur de vill uppfattas både visuellt och musikaliskt för att minska risken av förvirring hos målgruppen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Jakobsson, Daniel. "Visuella uttryck i musikbranschen - Hur en logtyp kan uformas för ett band." Thesis, Linköpings universitet, Medie- och Informationsteknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-138994.

Full text

Abstract:

Varumärken för band i musikbranschen är varierande där vissa band har nästan kultförklarade logotyper eller andra varumärkeselement medan andra band har nya logotyper till varje albumsläpp. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur grafisk formgivning av bands logotyper ser ut och genom en fallstudie av ett aktivt band hitta ett grafiskt uttryck som överensstämmer med bandets musik, värdeord och målgruppens mentala bild. Värdeorden och målgruppens mentala bild av bandet kommer tas fram genom en intervju med bandmedlemmarna samt i en enkätundersökning av målgruppen. Utifrån den information som kommer fram ska olika logotyper formges och värderas för att på bästa sätt besvara syftet av rapporten. Studien visar att det bästa sättet att reflektera ett bands varumärke är att fastställa värdeord som passar på bandet och dess målgrupps bild av bandet för att sedan utforma en logotyp som överensstämmer med dessa värdeord. Logotypen kan gynnas av att ha en abstrakt utformning eftersom musik uppfattas olika och då kan en logotyp som enbart förmedlar en viss känsla begränsa ett bands möjligheter att reflektera deras varumärke. Symboler och färg är två faktorer som kan ändra uppfattningen kring hur en logotyp kan uppfattas. Det är därför viktigt att använda sig av färger och symboler som överensstämmer med bandets värdeord och musik. När den visuella formgivningen av logotypen överensstämmer med bandets värdeord och musik skapas igenkännlighet och engagemang kring varumärket.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Andersson, Petronella. "När en höna har en räv bakom örat : reaktioner på interaktiva agenter när visuellt och verbalt uttryck inte passar ihop." Thesis, Linköping University, Department of Computer and Information Science, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1526.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att ta reda på hur användare påverkas av gränssnittsagenter vars personlighet inte passar ihop med det visuella intryck de ger. Gränssnittsagenterna bestod i den här studien av en räv och en höna och de har testats på användare i ett deklarationssammanhang. Personligheten uttrycktes genom vad agenterna sade, och detta visades på datorskärmen i form av text i pratbubblor. Agenterna har manipulerats så att de vid hälften av betingelserna fått byta personlighet med varandra, alltså att hönan har presenterats med rävens personlighet och tvärt om. En kontrollgrupp har genomfört uppgiften utan att någon agent varit närvarande på skärmen. Efter genomförd deklaration har användarna fått fylla i en enkät där de ombetts uppskatta olika aspekter av agentens beteende. Försöket har avslutats med en intervju.

Resultatet visar att närvaron av en agent påverkade användarens upplevelse av att deklarera. Agentens utseende och agentens personlighet var för sig påverkade olika aspekter av användarensupplevelse av till exempel tillit och attraktionsvärde. Dock kunde inga tydliga skillnader konstateras när agentens personlighet inte passade ihop med det visuella intryck agenten gav.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Ekström, Simon. "Musikaliskt lärande : Musikers syn på sitt musikaliska lärande." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1754.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur musiker inom den afroamerikanska musiktraditionen ser på sitt musikaliska lärande. Deltagarna har haft olika musikaliska bakgrunder så som låtskrivare, frilansmusiker och instrumentallärare. Undersökningen tar sin teoretiska utgångspunkt ur ett kulturpsykologsikt perspektiv där synen på lärande ses som en process som utvecklas mellan individer i en lokalt rådande kultur. Informanterna har i undersökning fått prova att spela lap steel och dobro i fyra olika stämningar som därefter avslutats med en intervju. Vid dessa tillfällen har deltagarna reflekterat och delat med sig av sina åsikter och erfarenheter som berör deras musikaliska lärande.Resultatet av undersökningen pressenteras i tre kategorier som jag i detta arbete kallar för, det speltekniska perspektivet, gehöret och det visuella lärandet samt det musikaliska uttrycket. Dessa tre kategorier återspeglar vilka parametrar informanterna intagit och redogjort för när de reflekterat över sitt musikaliska lärande. Undersökning visar i detta på en nyansrikedom som berör musikaliskt lärande där både likheter och olikheter bland de medverkande informanterna redovisas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Lindgren, Jenny, and Micolle Rogersten. "Effekten av visuell kommunikation - en studie av barnrättsorganisationers visuella uttryck och dess känslomässiga respons." Thesis, Linköpings universitet, Medie- och Informationsteknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-150565.

Full text

Abstract:

Det finns ett antal olika svenska barnrättsorganisationer som arbetar aktivt för att hjälpa och stötta barn världen över som är i akut behov av hjälp och stöd. En av de kanaler som organisationerna använder sig av för att nå ut till potentiella bidragsgivare är deras webbsidor där startsidan är det första som mottagaren möts av. Denna studie syftar till att undersöka och analysera den visuella och textuella kommunikationen på tre olika barnrättsorganisationernas startsidor. De organisationer som undersökts är Rädda barnen, UNICEF Sverige samt Plan International Sverige. Med hjälp av en kvantitativ enkät samt kvalitativa fokusgrupper har en analys genomförts över hur de olika visuella komponenterna huvudrubrik, bild samt färgval, på de olika barnrättsorganisationer startsidor liknar varandra och skiljer sig åt samt hur de påverkar mottagarnas känslomässiga respons enskilt och i samspel med varandra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Fryxell, Ellinor, and Magdalena Sundell. "Design som förmedlare av varumärkesidentitet : en deskriptiv studie om kommunikationsbyråers varumärkesidentitet och design som differenteringsverktyg." Thesis, Södertörns högskola, Företagsekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-35790.

Full text

Abstract:

I samband med att konkurrensen inom kommunikationsbranschen blir hårdare blir det viktigare för kommunikationsbyråer att tydligt visa vad som skiljer dem från deras konkurrenter och tydligt positionera på marknaden. När tjänsteerbjudandet blir mer homogent blir marknadsföring och design allt viktigare verktyg för att differentiera sig gentemot sina konkurrenter. Kommunikationsbyråers roll är att agera experter på marknadsföring och hjälpa andra företag med att skapa en sammanhållen kommunikation med design som verktyg. För att inge förtroende hos kunderna är det därför viktigt att kommunikationsbyråer förmedlar sin designkompetens genom sin egen marknadsföring. Genom att tydligt förmedla sin varumärkesidentitet genom design talar teorierna om customer-based brand equity, brand credibility och integrated marketing communications för att byråer kan öka sin upplevda expertis, kundlojalitet och därmed även konkurrenskraft. Denna studie ämnar undersöka hur svenska kommunikationsbyråer arbetar för att förmedla sin egen varumärkesidentitet genom design. Förhoppningen är att bidra med ökad förståelse för hur kommunikationsbyråer ser på sin egen varumärkesidentitet och hur de arbetar för att förmedla den genom sin marknadsföring med design som verktyg. För att besvara frågeställningen har studien utgått ifrån en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer genomförts med respondenter från fem utvalda kommunikationsbyråer som alla erbjuder någon form av designtjänst. Dessa intervjuer har kompletterats med semiotiska analyser där de utvalda byråernas hemsidor och interiör i entréer analyserats utifrån ett socialsemiotiskt perspektiv. Studiens resultat visar att svenska kommunikationsbyråers inställning till sin egen varumärkesidentitet varierar. Resultatet visar även att de undersökta kommunikationsbyråerna inte lyckas med att skapa ett sammanhängande budskap i sin design av hemsida och interiör. Istället ses referenser i form av bilder på tidigare arbeten som det viktigaste verktyget för att förmedla byråernas identitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Jedenius, Anna. "Responsiv webbdesigns inflytande på det visuella uttrycket: : Användarens upplevelser av hemsidor anpassade för datorer respektive smartphones." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-17820.

Full text

Abstract:

Digital technology is used today to help consumers in everyday life for example, webpage design and appearance for different devices such as computers, smartphones and tablets. Homepages for all devices can be based on a specific coding called "Responsive Web Design" (RWD).From a social and literary point of view, it appears that RWD in its current form has some problems while transitioning from computer displays to tablets and smartphones. Using the common base that RWD allows for equivalent design expression to different screen sizes should be created by all devices. Although this possibility exists today, there are often differences in navigation that can confuse the user. A consistent design expression facilitates the recognition of the navigation. Additionally, the user experience (UX) through the visual expression can enhance the experience of a webpage or medium used and thus create a whole.This study describes how users look at how the implementation of RWD affects two webpages main menu for computer and smartphone devices. The focus has been on studying the user experience in relation to visual expression. The problem is that RWD in different contexts means that visual expression may be less important and thus changing the user experience. With qualitative interviews, four informants have studied two webpages on both computer and smartphone and expressed their own thoughts. The result of the study shows that the differences between webpages on the computer and smartphone devices do not cause difficulties in the use, but if the similarities between the devices are the same, it creates a more positive user experience.
Digital teknik används idag för att hjälpa konsumenter i vardagen t.ex. hemsidors utformning och utseende för olika enheter så som dator, smartphone och läsplattor. Hemsidor för olika typer av enheter kan göras utifrån en specifik kodning som benämns “responsiv webbdesign” (RWD). Utifrån ett samhälls- och litteraturperspektiv framgår det att RWD i sin nuvarande utformning har en del problematik i övergången från dator till läsplattor och smartphones. Med hjälp av den gemensamma basen som RWD möjliggör för anpassning av samma designuttryck till olika skärmstorlekar ska ett konsekvent uttryck skapas genom alla enheter. Även om denna möjlighet finns idag är det ofta skillnader i navigeringen som kan förvirra användaren. Ett konsekvent designuttryck underlättar igenkänningen av navigationen. Till detta kan användarupplevelsen (UX) genom det visuella uttrycket förbättra upplevelsen av en hemsida eller det mediet som används och därmed skapa en helhet. Denna studie beskriver hur användare ser på hur implementeringen av RWD påverkar två hemsidors huvudmenyer för enheterna dator och smartphone. Fokuset har varit att studera användarupplevelsen i förhållande till det visuella uttrycket. Problemet är att RWD i olika kontext, medför att det visuella uttrycket kan få mindre betydelse, och då ändra användarupplevelsen. Med kvalitativa intervjuer har fyra informanter med sina egna tankar studerat två hemsidor på dator och smartphone. Resultatet i studien visar på att olikheter av hemsidor på enheterna dator och smartphone inte skapar svårigheter i användningen, men om likheten mellan enheterna är densamma skapar det en desto mer positiv användarupplevelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Rudell, Daniel, and Hanna Tapper. "Färgens betydelse för en maträtts visuella uttryck." Thesis, Örebro universitet, Restaurang- och hotellhögskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-26167.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Lundquist, Maja, and Sanna Mogren. "Att hitta rytmen för ett unikt uttryck : En kvantitativ innehållsanalys av hälso- och sjukvårdens visuella uttryck." Thesis, Karlstads universitet, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-72965.

Full text

Abstract:

Det här projektet utfördes på uppdrag av hälsovårdsföretaget Din Rytm med syftet att ta fram en enhetlig visuell profil anpassad till företagets webbplats som samstämmer med och kommunicerar verksamheten. För att den visuella profilen skulle hålla sig till branschen och nå särprägel studerades det visuella uttrycket på webbplatser inom Din Rytms branschområde: hälso- och sjukvårdsbranschen med tjänster kring kvinnokroppen. Den visuella profilen skulle även spegla verksamheten, därför definierades varumärkets vision, identitet och värdeord som stod för en viktig del i utformningen. Vid en överblick av den tidigare forskningen kring visuell kommunikation och varumärkesbyggande inom hälso- och sjukvårdsbranschen fanns en frånvaro av studier kring varumärkets visuella uttryck. Studien kan därmed tillföra en förståelse kring hur branschområdet uttrycker sig visuellt i form av till exempel logotyper, färger och typsnitt. Då Din Rytm verkar inom den privata sektorn blir det intressant att se om de visuella uttrycken skiljer sig mellan olika organisations- och verksamhetsformer. För att undersöka det och utforma en visuell profil som förhåller sig till branschområdet utfördes en visual research av 200 webbplatser i form av en kvantitativ innehållsanalys. Webbplatserna strukturerades i grupperna: offentlig, privat med samarbete med region och/eller landsting, privat och ideell. Den kvantitativa innehållsanalysen grundades i teorier kring varumärkesstrategi och grafisk form samt forskning som rörde visuell kommunikation och varumärkesbyggande inom branschområdet. Resultatet av analysen visade att hela branschområdets visuella uttryck dominerades av färgerna grön, röd och blå och typografin av linjära typsnittsfamiljer. Logotypen bestod nästan uteslutande av ord- och figurmärke och flertalet webbplatser använde sig av illustrationer för att påvisa navigation. Skillnaderna mellan de olika organisations- och verksamhetsformerna definierades framför allt av det enhetliga uttrycket inom den offentliga gruppen och den stora variationen inom de övriga grupperna. Den offentliga gruppen skiljde sig ytterligare kring förhållandet mellan användning av ord och bild på webbplatsens startskärm. På de offentliga webbplatserna möttes besökaren av en generös ordmängd utan utfallande bild. På övriga gruppers webbplatser användes ord mer sparsamt och startskärmen utgjordes av en utfallande bild. Resultatet användes för att leda utformning mot ett särpräglat uttryck men som även höll sig till branschområdet. Det resulterade bland annat i en logotyp, typsnitt och färger som presenterades som en visuell profil med tillhörande grafisk manual vilket ska förmedla verksamheten.
This project is commissioned by the healthcare company Din Rytm. The purpose of the project is to create a visual brand profile for the website which communicates its business. In order for the visual profile to stick to the healthcare industry and create its own individuality an analysis was performed of the visual expression of the websites within Din Rytm's industry area: the healthcare industry with women’s health services. The visual profile should also reflect its business, therefore the brand's vision, identity and value were defined which became an important part of the design. During an overview of previous research of visual communication and branding in the healthcare industry, there was an absence of studies touching on the subject of the brand’s visual expression. Thus, this study can provide an understanding of how the industry expresses itself through logos, colors, fonts and other aspects of visual expression. Din Rytm operates in the private sector and therefore it becomes interesting to see possible differences in the visual expressions among different types of organisations and businesses. By a visual research of 200 websites in terms of a quantitative content analysis method, an identity that relates to the industry was forged.The websites were structured into different groups: public, private with collaboration with counties, private and non-profit. The quantitative content analysis method was based on theories of brand strategy and graphic form and research related to visual communication and branding in the healthcare industry. The results showed that the visual expression of the entire industry was dominated by the colors green, red and blue and the typography of linear font families. The logo consisted almost entirely of lettermarks with a symbol and most websites used illustrations to demonstrate navigation. The differences between the groups were mainly defined by the uniform expressions within the public group and the large variation within the other groups. The public group further distinguished itself regarding words and images on the websites home screen. On the public websites, the first thing a visitor see is a generous amount of words without a full-widthimage, while on the other groups’ websites words were used more sparingly and the home screen contained full-width images. The results were used to lead the design towards an individually expression that sticks to the industry. That resulted in for example a logo, fonts and colors that are presented as a visual profile with a graphic manual that convey its business.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

More sources

We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

Contents

Academic literature on the topic 'Visuellt uttryck'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Journal articles on the topic "Visuellt uttryck"

Dissertations / Theses on the topic "Visuellt uttryck"