Dissertations / Theses on the topic 'Visuellt uttryck'

Syftet med denna studie är att undersöka hur väl Libresse kommunicerar sitt budskap i förhållande till hur det uppfattas av konsumenten, detta ur förpackningsdesignens perspektiv.   Genom att vi gjorde en semiotisk innehållsanalys på fyra av Libresses förpackningar undersökte vi Libresses visuella uttryck och fick en grund att luta oss mot i vår studie. Fokusgruppsintervjuer med två urvalsgrupper av kvinnor i åldrarna 27-48 år gav oss material angående hur Libresses förpackningar upplevs ur konsumentens perspektiv. Detta tillsammans gav information om budskapet som förpackningarna förmedlade samt hur budskapet uppfattades utifrån.   Vi fick in material från en semiotisk innehållsanalys samt två fokusgruppsintervjuer. Det huvudsakliga resultatet vi kom fram till från detta material är att Libresses förpackningar inte visuellt kommunicerar de budskap de vill nå ut med till sina konsumenter. I den här studien undersökte vi Libresses budskap, vad de vill förmedla kontra vad som faktiskt når ut till konsumenten genom förpackningskommunikationen. Vad i budskapet som faktiskt uppfattas av konsumenten blev att ur det förpackningskommunikativa perspektivet når inte Libresse budskap fram till konsumenten, utan dessvärre motsatsen.

Musikgenrer skiljer sig åt både visuellt och musikaliskt och det finns ett behov av att visa på tillhörighet och samtidigt differentiera sig. Inom indiegenren vill man differentiera sig från den normativa mainstreamgenren och gör detta genom att trycka på ord som exempelvis personligt och nostalgiskt. Denna studie syftade till att undersöka hur en visuell identitet för ett indieband kunde skapas utifrån värdeord och musikaliskt uttryck. Värdeorden rebelliskt, surrealism och nostalgi togs fram genom intervjuer med bandet samt en undersökning av indiegenren. Dessa värdeord användes sedan under studien som utgångspunkt för designbeslut och värdering. Studien mynnade ut i två designkoncept som värderades i form av intervjuer mot värdeord och musik, av sex respondenter tillhörande bandets målgrupp. Värderingen resulterade i att ett designkoncept tycktes fungera bäst endast mot bandets värdeord men när bandets musik spelades upp ändrade respondenterna uppfattning och uppfattade, liksom bandet självt, det andra konceptet som mest lämpligt. Slutsatsen av studien blev därför att det är viktigt att värdeord och musikaliskt uttryck stämmer överens vid skapandet av en visuell identitet för ett band. Det finns annars en risk att målgruppen inte uppfattar den visuella identiteten som sammanhängande med det musikaliska uttrycket och/eller värdeorden. Bandet bör även vara medvetna om hur de vill uppfattas både visuellt och musikaliskt för att minska risken av förvirring hos målgruppen.

Varumärken för band i musikbranschen är varierande där vissa band har nästan kultförklarade logotyper eller andra varumärkeselement medan andra band har nya logotyper till varje albumsläpp. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur grafisk formgivning av bands logotyper ser ut och genom en fallstudie av ett aktivt band hitta ett grafiskt uttryck som överensstämmer med bandets musik, värdeord och målgruppens mentala bild. Värdeorden och målgruppens mentala bild av bandet kommer tas fram genom en intervju med bandmedlemmarna samt i en enkätundersökning av målgruppen. Utifrån den information som kommer fram ska olika logotyper formges och värderas för att på bästa sätt besvara syftet av rapporten. Studien visar att det bästa sättet att reflektera ett bands varumärke är att fastställa värdeord som passar på bandet och dess målgrupps bild av bandet för att sedan utforma en logotyp som överensstämmer med dessa värdeord. Logotypen kan gynnas av att ha en abstrakt utformning eftersom musik uppfattas olika och då kan en logotyp som enbart förmedlar en viss känsla begränsa ett bands möjligheter att reflektera deras varumärke. Symboler och färg är två faktorer som kan ändra uppfattningen kring hur en logotyp kan uppfattas. Det är därför viktigt att använda sig av färger och symboler som överensstämmer med bandets värdeord och musik. När den visuella formgivningen av logotypen överensstämmer med bandets värdeord och musik skapas igenkännlighet och engagemang kring varumärket.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur användare påverkas av gränssnittsagenter vars personlighet inte passar ihop med det visuella intryck de ger. Gränssnittsagenterna bestod i den här studien av en räv och en höna och de har testats på användare i ett deklarationssammanhang. Personligheten uttrycktes genom vad agenterna sade, och detta visades på datorskärmen i form av text i pratbubblor. Agenterna har manipulerats så att de vid hälften av betingelserna fått byta personlighet med varandra, alltså att hönan har presenterats med rävens personlighet och tvärt om. En kontrollgrupp har genomfört uppgiften utan att någon agent varit närvarande på skärmen. Efter genomförd deklaration har användarna fått fylla i en enkät där de ombetts uppskatta olika aspekter av agentens beteende. Försöket har avslutats med en intervju.

Resultatet visar att närvaron av en agent påverkade användarens upplevelse av att deklarera. Agentens utseende och agentens personlighet var för sig påverkade olika aspekter av användarensupplevelse av till exempel tillit och attraktionsvärde. Dock kunde inga tydliga skillnader konstateras när agentens personlighet inte passade ihop med det visuella intryck agenten gav.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur musiker inom den afroamerikanska musiktraditionen ser på sitt musikaliska lärande. Deltagarna har haft olika musikaliska bakgrunder så som låtskrivare, frilansmusiker och instrumentallärare. Undersökningen tar sin teoretiska utgångspunkt ur ett kulturpsykologsikt perspektiv där synen på lärande ses som en process som utvecklas mellan individer i en lokalt rådande kultur. Informanterna har i undersökning fått prova att spela lap steel och dobro i fyra olika stämningar som därefter avslutats med en intervju. Vid dessa tillfällen har deltagarna reflekterat och delat med sig av sina åsikter och erfarenheter som berör deras musikaliska lärande.Resultatet av undersökningen pressenteras i tre kategorier som jag i detta arbete kallar för, det speltekniska perspektivet, gehöret och det visuella lärandet samt det musikaliska uttrycket. Dessa tre kategorier återspeglar vilka parametrar informanterna intagit och redogjort för när de reflekterat över sitt musikaliska lärande. Undersökning visar i detta på en nyansrikedom som berör musikaliskt lärande där både likheter och olikheter bland de medverkande informanterna redovisas.

Det finns ett antal olika svenska barnrättsorganisationer som arbetar aktivt för att hjälpa och stötta barn världen över som är i akut behov av hjälp och stöd. En av de kanaler som organisationerna använder sig av för att nå ut till potentiella bidragsgivare är deras webbsidor där startsidan är det första som mottagaren möts av. Denna studie syftar till att undersöka och analysera den visuella och textuella kommunikationen på tre olika barnrättsorganisationernas startsidor. De organisationer som undersökts är Rädda barnen, UNICEF Sverige samt Plan International Sverige. Med hjälp av en kvantitativ enkät samt kvalitativa fokusgrupper har en analys genomförts över hur de olika visuella komponenterna huvudrubrik, bild samt färgval, på de olika barnrättsorganisationer startsidor liknar varandra och skiljer sig åt samt hur de påverkar mottagarnas känslomässiga respons enskilt och i samspel med varandra.

I samband med att konkurrensen inom kommunikationsbranschen blir hårdare blir det viktigare för kommunikationsbyråer att tydligt visa vad som skiljer dem från deras konkurrenter och tydligt positionera på marknaden. När tjänsteerbjudandet blir mer homogent blir marknadsföring och design allt viktigare verktyg för att differentiera sig gentemot sina konkurrenter. Kommunikationsbyråers roll är att agera experter på marknadsföring och hjälpa andra företag med att skapa en sammanhållen kommunikation med design som verktyg. För att inge förtroende hos kunderna är det därför viktigt att kommunikationsbyråer förmedlar sin designkompetens genom sin egen marknadsföring. Genom att tydligt förmedla sin varumärkesidentitet genom design talar teorierna om customer-based brand equity, brand credibility och integrated marketing communications för att byråer kan öka sin upplevda expertis, kundlojalitet och därmed även konkurrenskraft. Denna studie ämnar undersöka hur svenska kommunikationsbyråer arbetar för att förmedla sin egen varumärkesidentitet genom design. Förhoppningen är att bidra med ökad förståelse för hur kommunikationsbyråer ser på sin egen varumärkesidentitet och hur de arbetar för att förmedla den genom sin marknadsföring med design som verktyg. För att besvara frågeställningen har studien utgått ifrån en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer genomförts med respondenter från fem utvalda kommunikationsbyråer som alla erbjuder någon form av designtjänst. Dessa intervjuer har kompletterats med semiotiska analyser där de utvalda byråernas hemsidor och interiör i entréer analyserats utifrån ett socialsemiotiskt perspektiv. Studiens resultat visar att svenska kommunikationsbyråers inställning till sin egen varumärkesidentitet varierar. Resultatet visar även att de undersökta kommunikationsbyråerna inte lyckas med att skapa ett sammanhängande budskap i sin design av hemsida och interiör. Istället ses referenser i form av bilder på tidigare arbeten som det viktigaste verktyget för att förmedla byråernas identitet.

Digital technology is used today to help consumers in everyday life for example, webpage design and appearance for different devices such as computers, smartphones and tablets. Homepages for all devices can be based on a specific coding called "Responsive Web Design" (RWD).From a social and literary point of view, it appears that RWD in its current form has some problems while transitioning from computer displays to tablets and smartphones. Using the common base that RWD allows for equivalent design expression to different screen sizes should be created by all devices. Although this possibility exists today, there are often differences in navigation that can confuse the user. A consistent design expression facilitates the recognition of the navigation. Additionally, the user experience (UX) through the visual expression can enhance the experience of a webpage or medium used and thus create a whole.This study describes how users look at how the implementation of RWD affects two webpages main menu for computer and smartphone devices. The focus has been on studying the user experience in relation to visual expression. The problem is that RWD in different contexts means that visual expression may be less important and thus changing the user experience. With qualitative interviews, four informants have studied two webpages on both computer and smartphone and expressed their own thoughts. The result of the study shows that the differences between webpages on the computer and smartphone devices do not cause difficulties in the use, but if the similarities between the devices are the same, it creates a more positive user experience.
Digital teknik används idag för att hjälpa konsumenter i vardagen t.ex. hemsidors utformning och utseende för olika enheter så som dator, smartphone och läsplattor. Hemsidor för olika typer av enheter kan göras utifrån en specifik kodning som benämns “responsiv webbdesign” (RWD). Utifrån ett samhälls- och litteraturperspektiv framgår det att RWD i sin nuvarande utformning har en del problematik i övergången från dator till läsplattor och smartphones. Med hjälp av den gemensamma basen som RWD möjliggör för anpassning av samma designuttryck till olika skärmstorlekar ska ett konsekvent uttryck skapas genom alla enheter. Även om denna möjlighet finns idag är det ofta skillnader i navigeringen som kan förvirra användaren. Ett konsekvent designuttryck underlättar igenkänningen av navigationen. Till detta kan användarupplevelsen (UX) genom det visuella uttrycket förbättra upplevelsen av en hemsida eller det mediet som används och därmed skapa en helhet. Denna studie beskriver hur användare ser på hur implementeringen av RWD påverkar två hemsidors huvudmenyer för enheterna dator och smartphone. Fokuset har varit att studera användarupplevelsen i förhållande till det visuella uttrycket. Problemet är att RWD i olika kontext, medför att det visuella uttrycket kan få mindre betydelse, och då ändra användarupplevelsen. Med kvalitativa intervjuer har fyra informanter med sina egna tankar studerat två hemsidor på dator och smartphone. Resultatet i studien visar på att olikheter av hemsidor på enheterna dator och smartphone inte skapar svårigheter i användningen, men om likheten mellan enheterna är densamma skapar det en desto mer positiv användarupplevelse.

Det här projektet utfördes på uppdrag av hälsovårdsföretaget Din Rytm med syftet att ta fram en enhetlig visuell profil anpassad till företagets webbplats som samstämmer med och kommunicerar verksamheten. För att den visuella profilen skulle hålla sig till branschen och nå särprägel studerades det visuella uttrycket på webbplatser inom Din Rytms branschområde: hälso- och sjukvårdsbranschen med tjänster kring kvinnokroppen. Den visuella profilen skulle även spegla verksamheten, därför definierades varumärkets vision, identitet och värdeord som stod för en viktig del i utformningen. Vid en överblick av den tidigare forskningen kring visuell kommunikation och varumärkesbyggande inom hälso- och sjukvårdsbranschen fanns en frånvaro av studier kring varumärkets visuella uttryck. Studien kan därmed tillföra en förståelse kring hur branschområdet uttrycker sig visuellt i form av till exempel logotyper, färger och typsnitt. Då Din Rytm verkar inom den privata sektorn blir det intressant att se om de visuella uttrycken skiljer sig mellan olika organisations- och verksamhetsformer. För att undersöka det och utforma en visuell profil som förhåller sig till branschområdet utfördes en visual research av 200 webbplatser i form av en kvantitativ innehållsanalys. Webbplatserna strukturerades i grupperna: offentlig, privat med samarbete med region och/eller landsting, privat och ideell. Den kvantitativa innehållsanalysen grundades i teorier kring varumärkesstrategi och grafisk form samt forskning som rörde visuell kommunikation och varumärkesbyggande inom branschområdet. Resultatet av analysen visade att hela branschområdets visuella uttryck dominerades av färgerna grön, röd och blå och typografin av linjära typsnittsfamiljer. Logotypen bestod nästan uteslutande av ord- och figurmärke och flertalet webbplatser använde sig av illustrationer för att påvisa navigation. Skillnaderna mellan de olika organisations- och verksamhetsformerna definierades framför allt av det enhetliga uttrycket inom den offentliga gruppen och den stora variationen inom de övriga grupperna. Den offentliga gruppen skiljde sig ytterligare kring förhållandet mellan användning av ord och bild på webbplatsens startskärm. På de offentliga webbplatserna möttes besökaren av en generös ordmängd utan utfallande bild. På övriga gruppers webbplatser användes ord mer sparsamt och startskärmen utgjordes av en utfallande bild. Resultatet användes för att leda utformning mot ett särpräglat uttryck men som även höll sig till branschområdet. Det resulterade bland annat i en logotyp, typsnitt och färger som presenterades som en visuell profil med tillhörande grafisk manual vilket ska förmedla verksamheten.
This project is commissioned by the healthcare company Din Rytm. The purpose of the project is to create a visual brand profile for the website which communicates its business. In order for the visual profile to stick to the healthcare industry and create its own individuality an analysis was performed of the visual expression of the websites within Din Rytm's industry area: the healthcare industry with women’s health services. The visual profile should also reflect its business, therefore the brand's vision, identity and value were defined which became an important part of the design. During an overview of previous research of visual communication and branding in the healthcare industry, there was an absence of studies touching on the subject of the brand’s visual expression. Thus, this study can provide an understanding of how the industry expresses itself through logos, colors, fonts and other aspects of visual expression. Din Rytm operates in the private sector and therefore it becomes interesting to see possible differences in the visual expressions among different types of organisations and businesses. By a visual research of 200 websites in terms of a quantitative content analysis method, an identity that relates to the industry was forged.The websites were structured into different groups: public, private with collaboration with counties, private and non-profit. The quantitative content analysis method was based on theories of brand strategy and graphic form and research related to visual communication and branding in the healthcare industry. The results showed that the visual expression of the entire industry was dominated by the colors green, red and blue and the typography of linear font families. The logo consisted almost entirely of lettermarks with a symbol and most websites used illustrations to demonstrate navigation. The differences between the groups were mainly defined by the uniform expressions within the public group and the large variation within the other groups. The public group further distinguished itself regarding words and images on the websites home screen. On the public websites, the first thing a visitor see is a generous amount of words without a full-widthimage, while on the other groups’ websites words were used more sparingly and the home screen contained full-width images. The results were used to lead the design towards an individually expression that sticks to the industry. That resulted in for example a logo, fonts and colors that are presented as a visual profile with a graphic manual that convey its business.

Detta arbete undersöker hur identitet skapas, i lek med roller och visuella uttryck, hur föreställningar om identitet och livsstil konstruerar och konstrueras, genom ett genomgående exempel: klädföretaget och fenomenet Gudrun Sjödén. Syftet är att behandla mediers och bilders betydelse för den aktiva identitetskonstruktionen i ett konsumtionssamhälle, sett ur ett sociokulturellt perspektiv – vad bilder gör med oss och vad vi gör med dem. Undersökningen syftar även till att utforska didaktiska metoder som kan användas inom bildämnet, dvs. att undersöka med visualitet i fokus, samt genom en gestaltande metodik. Undersökningen bygger på studiet av en klädbutik, min gestaltande metod, samt intervjuer med kvinnliga bildlärare. Genom intertextualitet undersöks vilka referenser som blir synliga i de visuella utsagorna i Gudruns värld och vad de kan tänkas representera. Intertextualitet är även av betydande i gestaltningen, då jag med utgångspunkt från Gudruns värld fotografiskt iscensatt, arbetat med förskjutningar, motbilder, undersökt tabun, vem som inkluderas och exkluderas i Gudruns värld, provat och lekt med de roller som medieras. Min gestaltning utgör en stor del i uppsatsen, tillsammans med intertextuella bilder, samt intervjuer. Jag kommer fram till att i diskursen Gudruns värld skapas teman och roller, med hjälp av artefakter och intertextualitet. Med referenser till äldre tiders konst- och fotografiska bilder framställs kvinnor i roller och på platser där de tidigare inte haft tillträde - konstnären, den ekologiska miljövännen och vagabonden, världsresenären. Det finns samtidigt en stark representation av kvinnors tidigare traditionella domäner - hemmet och den heteronormativa kärnfamiljen. Det är med den västerländska blicken Gudrun Sjödén möter de fjärran kulturer som framställs i klädkatalogerna, med en form av förskönande exotism. Min slutsats är att lek med de visuella uttrycken har betydelse vid identitetsskapandet. Vi iklär oss en mask som laddas med koder och representerar könsroller, grupptillhörighet, samhällsskikt och etnicitet, samt verkar för hur vi förhåller oss till det som är gemensamt eller annorlunda. Ur ett lärar- och medieperspektiv är förståelse för hur roller och livsstilar medieras i reklam viktigt, då det innebär att eleverna kan få insikt i hur vi konstrueras och konstruerar identitet. Identitetskonstruktionen utgör därför en viktig sammanlänkande del i arbetet med ett mångkulturellt och etiskt perspektiv, i arbetet med de viktiga värdegrundsfrågorna.
BI/Media

Impulse purchases on mobile applications are an important source of income for clothing companies in today's society. Thoughtful store communication on shopping apps is therefore necessary in the competitive clothing industry. Environmental elements are various communication tools in online visual merchandising (OVM) which have a great influence on consumers' purchasing behavior but whose impact on impulse purchases separately has not yet been explored. The purpose of the study is therefore to elucidate which environmental elements stimulate impulse buying behavior online on mobile shopping apps in the clothing industry. To investigate this, a qualitative study was conducted in the form of semi-structured interviews. According to the study, all environmental elements besides audio on video stimulate online impulse buying behavior on mobile shopping apps within the clothing industry. However, certain conditions exist for the execution of these environmental elements for this stimulus to occur. The study's results therefore show a problem that exists in securing which environmental elements stimulate impulse buying behavior when there are many embodiments of environmental elements that are experienced in different ways depending on who is exposed to them that causes an element to be able to stimulate but also prevent impulse purchases depending on this.
Försäljning genom impulsköp via mobilappar är en viktig inkomstkälla för klädföretag i dagens samhälle. Behovet av genomtänkt butikskommunikation på shoppingappar är därför stort i den konkurrenssatta klädbranschen. Miljömässiga element är olika kommunikationsredskap inom online visual merchandising (OVM) som har stort inflytande på konsumenters köpbeteende men vars påverkan på impulsköp var för sig ännu inte har utforskats. Syftet med studien är därför att belysa vilka miljömässiga element som stimulerar impulsköpbeteende online på mobila shoppingappar inom klädbranschen.  För att undersöka detta har en kvalitativ studie genomförts i form av semistrukturerade intervjuer. Enligt gällande studie stimulerar alla miljömässiga element förutom ljud till video till impulsköpbeteende online på mobila shoppingappar inom klädbranschen. Dock förekommer vissa premisser för utförandet av dessa miljömässiga element för att denna stimulans ska ske. Studiens resultat visar således en problematik som förekommer vid säkerställandet av vilka miljömässiga element som stimulerar till impulsköpbeteende då det förekommer många utföranden av miljömässiga element, som i sin tur upplevs på olika vis beroende på vem som exponeras för dem att det gör att ett element många gånger verkar kunna stimulera men också förhindra impulsköp beroende av detta.

Idag finns ett stort utbud av varumärken och ölsorter på Systembolaget och detblir allt viktigare att synas bland alla konkurrenter i butikshyllan. I takt med attkonkurrensen ökar räcker det inte längre att enbart kunna distribuera ett gott öl,även paketeringen behöver vara intressant och trovärdig.Syftet med studien är att undersöka om det visuella uttrycket påverkarkonsumentens val av öl i butik. Syftet är dessutom att undersöka om det finnsett segment konsumenter av målgruppen som köper öl, som är mer eller mindrebenägna att köpa öl med ett mer okonventionellt visuellt uttryck i etiketten.Studien förväntas även kunna påvisa gemensamma drag för konsumenten i dettasegment.Följande frågeställningar togs fram för att utreda detta ämne: vad i öletikettensvisuella uttryck påverkar konsumentens val av öl i butik, eller finns det andrafaktorer som är avgörande för köpbeslutet? Samt: om det finns, vad ärutmärkande drag hos konsumenter som har en tendens att köpa öl med ett merokonventionellt visuellt uttryck i etiketten? För att svara på våra frågeställningargenomfördes en kartläggning med hjälp av en webbenkät riktad tillkonsumenten samt semistrukturerade intervjuer med sakkunniga inombranschen.Resultatet visar att ölets karaktär påverkar konsumentens köpbeslut mest menäven etikettens design, pris och förpackning är avgörande påverkansfaktorer påköpbeslutet. Illustrationer och andra konstnärliga inslag i etiketten är detvisuella uttryck som påverkar målgruppen mest. Den typiska konsumenten är32 år, bor i stad, har en högre utbildning, är student och/eller heltidsanställd, harmat och dryck som intresse, är nyfiken och spontan och uppfattas somlivsnjutare av andra.Slutsatsen är att det finns ett segment konsumenter som är målgrupp för öl medett mer okonventionellt uttryck i sina etiketter. Vi kan även se att detta segmenthar gemensamma drag i form av intressen och dylikt. Studien pekar även på attdet visuella uttrycket påverkar konsumentens val av öl i butik.
Today, there is a large selection of brands and beers at Systembolaget and it’sbecoming increasingly important to be visible among all competitors on thestore shelf. As competition increases, it is no longer enough just to be able todistribute a good beer, even the packaging needs to be interesting and credible.The purpose of this study is to investigate whether the visual expressioninfluences the consumer's choice of beer in the store. The purpose is also toinvestigate whether there is a segment of consumers of the target group whobuy beer, who are more or less inclined to buy beer with a more unconventionalvisual expression in the label. The study is also expected to demonstratecommon features for the consumer in this segment.The following issues were raised to investigate this topic: what, in the beerlabel's visual expression, affects the consumer's choice of beer in the store, orare there other factors that are crucial to the purchase decision? Also: if thereare, what are the distinctive features of consumers who tend to buy beer with amore unconventional visual expression in the label? To answer our questions, asurvey was conducted using a web survey addressed to the consumer as well assemi-structured interviews with experts in the industry.The result shows that the nature of beer influences the consumer's buyingdecision the most, but the label's design, price and packaging are also decisivefactors in the buying decision. Illustrations and other artistic elements in thelabel are the visual expressions that affect the target audience most. The typicalconsumer is 32 years old, lives in the city, has a higher education, is a studentand / or full-time employee, has food and drink as an interest, is curious andspontaneous and is perceived as enjoying life by others.The conclusion is that there is a segment of consumers who are the target groupfor beer with a more unconventional expression in their labels. We can also seethat this segment has common features in the form of interests and suchlike.The study also indicates that the visual expression affects the consumer's choiceof beer in the store.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur en biståndsorganisation använder sig av retoriska grepp för att övertyga sina mottagare genom kampanjfilmer. Den här studien är relevant för att kunna förstå hur biståndsorganisationer påverkar mottagarna av kampanjfilmer. I den här studien har Unicef Sverige varit studieobjektet och de är en av Sveriges största biståndsorganisationer och en organisation som regelbundet visas i media. De teorier som är relevanta i den här studien är retorik och retoriska inriktningar på exempelvis marknadsretorik och visuell retorik. Huvudfrågeställningen i studien är att se på vilket sätt Unicef Sverige använder sig av retorik i sina kampanjfilmer för att övertyga människor att bli givare. Delfrågor i studien är att undersöka, vilka är de marknadsretoriska begrepp och medel som Unicef Sverige använder i kampanjfilmer för att övertyga sina mottagare samt på vilka sätt använder sig Unicef Sverige av visuell retorik i sina kampanjfilmer. I studien har två kvalitativa innehållsanalyser utförts på tre till fem filmer i utvalda filmkategorier. Totalt har 16 kampanjfilmer analyserats. De olika kategorierna är: informationsfilm om aktuella händelser, uppmaning till olika kampanjer, svenska kändisar besöker utsatta barn och humor. På de utvalda filmerna gjordes en retorisk innehållsanalys och en bildanalys. Från det resultat som har tagits fram i den här studien kan det tydligt ses att Unicef Sverige använder sig av retorik på många olika sätt. De tre sätten att övertyga inom retorik är ethos, logos och phatos och de är stora byggstenar i kampanjfilmerna och den mest frekventa är phatos. De använder sig även av olika typer av retorik och då är den deliberativa och epideiktiska retoriken de språktyper som förekommer. De använder sig även av marknadsretoriska modeller genom att disponera kampanjfilmerna på ett passande sätt. Även att inkludera kändisar i filmerna, samt göra filmerna lite längre, är enligt marknadskommunikation ett bra sätt för att mottagarna ska uppfatta budskapet lättare. Visuell retorik används också till stor del och det kan tydligt avläsas att filmerna överlag innehåller dystra färger och de använder sig även av färg för att informera om vissa situationer. Det är på det sättet som Unicef Sverige använder sig av dessa tre olika retorikbegrepp och det visar hur de använder retoriken för att övertyga sina mottagare att ta till sig budskapet med filmerna och bli medlemmar hos Unicef Sverige.
The function of this paper is to examine how an aid organization uses rhetorical strategies to convince their recipients through promotional films. This study may be relevant to understand how aid organizations influence their recipients. In this study Unicef Sweden has been the object of study and the organization is one of the largest aid organizations in Sweden and an organization that regularly appear in the media. The theories that are relevant in this study are rhetoric and also rhetorical approaches to arrangement such as marketing rhetoric and visual rhetoric. The main issue addressed in this study is to see how Unicef Sweden uses rhetoric in their promotional films to convince people to become donors. The sub questions of the study are to investigate what expressions the rhetorical aim of the promotional films proceeds, what marketing rhetoric concepts and strategies that are presented in their promotional films to convince their target audience and how they use visual rhetoric in their promotional films. The study has two qualitative content analysis been performed on three to five films in selected film categories. In total, 16 promotional films have been analyzed. The chosen categories are; information film about a current situation or disaster and focus in victims of disaster, request for different campaigns, Swedish celebrities who visit underprivileged children and also a humoristic film category. In the selected films it has been made a rhetorical content analysis and an image analysis. Out of the results that have been developed in this study it clearly shows that Unicef Sweden uses rhetoric in many different ways. The three ways to convince thru rhetoric are ethos, logos and phatos and they are major building blocks in the promotional films and the most frequent one is phatos. They also use different types of rhetoric and the deliberative and epideictic rhetoric are types that occur. They also use marketing rhetorical models by disposing the promotional films in a suitable manner. Also to include celebrities in the films and make the films a bit longer are according to marketing a good way for receivers to get the message across more easily. Visual rhetoric is also used to a great extent and it clearly shows that the films generally contain somber colours and they also use colours to inform about certain situations. It is in this way that Unicef Sweden are using these three different rhetoric concepts and it shows how they use rhetoric to convince it’s receiver to absorb the message of the films and become donors.

The diegetic game world places high demands on how it is designed. It is common that game developers wants to create a deeper player immersion and some developers believe to achieve this by integrating HUD elements into the game world. To find out how digital games can rely on the design of the game world, we performed user studies on beginners who have very limited experience of playing digital games. By observing the beginners, we could discern the visual aspects in the diegesis that helps players understand the game rules and objectives because the beginners won`t make their choices based on previous gaming experiences. If players encounter a variety of difficulties to understand the rules of a game, then it will less likely be a successful game. The design must reach out to a broader range of players and therefore it is fundamental to see how beginners act, in this case in a new environment. We also found it useful to split the players into two levels and review what differences and similarities that occurred between the levels. By doing so we could formalize some guidelines for developers who plan to transfer system information from the screen into the game world.

This research paper is based on a multimodal research approach with the objective to examine how the interaction or lack of interaction between text and image in a textbook affect the students’ conceptual understanding and how different types of images offer the students different ways of support in literacy education. Furthermore, the purpose of this research is to examine what kind of prerequisites the students need to be able to interpret the images, in order to deepen and facilitate their sense-making process in the early years of primary school. The paper is using two research methods. The first part of the study is based on a multimodal text analysis of 30 textbooks; from this analysis open interview questions were derived. The latter part of the study is based on interviews with a focus group containing six pupils. The obtained results show that the text and the image frequently interact through proximity to each other. Sometimes they even interact through color-coding or through divisions by frames. Many images interact with the written text by illustrating the written words; as for example the images included within the tasks. The results have proven that the image and the text have a dialogical exchange in the process of sense-making. In some contexts the different semiotic resources work against each other. From a holistic perspective both the image and the text contain potentially meaningful elements, which can in different ways, capture the recipient's attention in the textbooks.

I mitt arbete ämnar jag besvara frågan “Hur uttrycks stora fordonstillverkares eco-branding i förhållande till paradigmskiftet mot krav på hållbar utveckling?”. Syftet är att undersöka svårigheterna och balansgången med eco-branding inom fordonsindustrin. Detta görs utifrån en branding-studie av tre stora fordonstillverkares användning av eco-branding, ihop med mina egna erfarenheter av ett liknande designprojekt. Grafisk identitet och visuell kommunikation studeras utifrån el och hybridbilarna BMW i3, Tesla Model S och Toyota Prius. Positionering av företagen inom området kopplas till teori om hållbar utveckling, eco-branding och greenwashing för att diskutera krav på transparens och företagens upplevda legitimitet och trovärdighet. Det framkommer att de olika företagen brandar sig på olika sätt, med olika grad av eco-branding. Något som beror mycket på vilka värderingar och historia företaget och dess varumärke har. Även om det är en balansgång mellan greenwashing och trovärdighet, så kan alla ses ha olika styrkor; samt svagheter att förbättra för ökad transparens eller trovärdighet. En slutsats är dock att eco-branding börjar bli mer trovärdig och att greenwashing-trenden generellt börjat mattas av. Gemensamt för alla aktörer är att framtidsvisionen är det centrala i varumärkesbyggandet. Dock har konventionella fordonstillverkare svårare förutsättningar att förhålla sig till paradigmskiftet än nyare aktörer.
In this essay I aim to answer the question “How is the eco-branding of large automotive companies expressed, in relation to the paradigm shift towards demands for sustainability?”. The purpose is to examine the difficulties and balancing of eco-branding within the automotive industry. This is done through a comparative analysis of three large automotive companies and their use of eco-branding, together with my own experience from a similar design project. Corporate identity and visual communication is studied through the electric and hybrid cars BMW i3, Tesla Model S and Toyota Prius. The positioning of the brands within the field is linked to theory on sustainable development, eco-branding and greenwashing; to discuss demands for transparency and the brands perceived legitimacy and credibility. It is revealed that the different companies brand themselves in relatively different ways, with different degrees of eco-branding.This depends on the values and history of the company and it’s brand. Even though there is a balancing between greenwashing and credibility, they all have different strengths, as well as areas for improvement to increase company transparency and authenticity. A conclusion is however that eco-branding is becoming more credible and the trend of greenwashing is generally started to slightly diminish. It is revealed that future vision plays a central part in all of the brands. However conventional companies are shown to have significantly more difficulties in positioning themselves within the paradigmshift compared to newer actors.

A film can attract all kinds of emotions and moods of the audience through its audiovisual communications and cinematic expression, in which music plays a significant role in both understanding and interpretation of film content. It is interesting to explore the musical significance and the emotional aspect of the film out of a media and communications perspective and visual communications perspective because it’s a subject that belongs to the communications of scientific discipline as film is a media text which is working both as communicative and as audio-visual medium with its expressive aspects. The purpose of this bachelor’s paper is to increase and deepen the understanding of music's function and significant role in context with its reinforcing sense of visual expression in film. More specifically, it aims to explore the musical value of the expressive aspect of the media text in form of film musical Les Misérables (2012), which has been transmedialised from the novel of the same name, referring to the sound, music and song in relation to the film's visual expression. The research questions are at the core of the essay study: "how is music used to reinforce the cinematic visual expression?" and "how can music signify the narrative and highlight the emotional aspect of the film?" The theoretical framework is based on some of the key scholars assumptions such as Michel Chion (1994) and Claudia Gorbman (1987), who share the same theoretical views that the soundtrack seems powerful when it expresses its participation in a scene’s emotional moods as the music follows the scene’s rhythm, the image’s flow and contributes emotional and musical codes of emotions and expressions. According to Chion sound and image interact together to tell a story where sound enrich the image with expressive and informative values. Other important researchers in the field and their theoretical frameworks are included in the theory chapter. As in whole, aspects of musical communication and sound emotionalisation are seen by the previous research as a form of expression, where visual communication in the film is considered as important as the aural and musical for the narrative storytelling, and where the musical aspect with the interaction of the cinematic visual expression highlights the characters emotions and moods. The results of the empirical work is presented in about twenty pages qualitative content analysis together with its analytical perspectives that focus on the close reading of the narrative, visual and musical elements and their abstract narratives (emotional moods) in the media text’s seven selected film–song sequences. In performing of the analysis and interpretation of the media text content, the regard was taken to these before mentioned elements to answer the research questions and emphasize the purpose of the study as relevant as possible. The conclusion is based on the empirical work analysis and results, and the scholars previous theoretical assumptions in connection with my observations. Keywords:  musical  film  les miserables  soundtrack  emotions  moods narrative audio           visual expression  communication musicology
En film kan locka fram alla slags känslor och stämningar hos publiken genom sin audiovisuella kommunikation och filmiska uttryck, där musiken har en betydande roll i både förståelsen och tolkningen av filmmediet.        Det är intressant att utforska den musikaliska gestaltningen och den känslomässiga aspekten i film utifrån ett medie- och kommunikationsperspektiv samt visuell kommunikationsperspektiv därför att det är ett ämne som hör till den kommunikationsvetenskapliga disciplinen eftersom film är en medietext, som fungerar både som ett kommunikativt och ett audiovisuellt medium med uttrycksmässiga aspekter. Syftet med den här uppsatsen är att är att öka och fördjupa förståelsen för musikens funktion och gestaltning i sammanhang med dess förstärkande känsla i visuell gestaltning i film. Mer konkret är syftet att utforska det musikaliska värdet i den uttrycksmässiga aspekten i medietexten i form av musikalfilmen Les Misérables (2012), som har transmedialiserats från roman med samma namn, berörande ljud, musik och sång i relation till filmens visuella uttryck. Dem frågeställningar som utgör kärnan för uppsatsens ämne är: ”hur används musik för att förstärka det filmiska visuella uttrycket?” samt ”hur kan musiken gestalta det narrativa och belysa den känslomässiga aspekten i film?”  Det teoretiska ramverket baseras på några av framstående forskares antaganden så som Michel Chion (1994), och Claudia Gorbman (1987) som delar likadana teoretiska uppfattningar och anser att filmmusiken verkar kraftfullt genom att den uttrycker sitt deltagande i en scens känslostämning eftersom musiken följer scenens rytm, bildernas flöde och bidrar med emotionella och musikaliska koder för känslor och uttryck. Enligt Chion verkar ljud och bild i samspel för att tillsammans berätta en historia där ljud berikar bilden med uttrycksfulla och informativa värden. Även andra viktiga forskare inom området och deras teoretiska ramverk tas upp i teori-kapitlet. I sin helhet ses aspekter av musikalisk kommunikation och ljudets emotionalisering av den tidigare forskningen som en form av uttryck, där den visuella kommunikationen i film anses lika viktig som den ljudmässiga och musikaliska för det narrativa historieberättandet och där den musikaliska aspekten i samspel med det filmiska visuella uttrycket belyser rollkaraktärers känslo- och sinnesstämningar. Resultatet av det empiriska arbetet presenterar cirka tjugo sidors kvalitativ innehållsanalys tillsammans med dess textanalytiska perspektiv som fokuserar på närläsningen av dem narrativa, visuella och musikaliska elementen samt dem abstrakta narrativerna (känslomässiga sinnesstämningar) i medietextens sju utvalda film-sångsekvenser. I utförandet av analysen och tolkningen av medietextens innehåll, togs hänsyn till dessa omnämnda element för att kunna besvara frågeställningarna och understryka syftet så relevant som möjligt. Slutsatsen baseras på det empiriska arbetets dataanalys och närläsning samt resultat och forskarnas tidigare teoretiska antaganden i koppling till mina observationer. Nyckelord:  musikalfilm  les miserables  filmmusik  ljudspår  känslor  stämningar  narrativ  audio visuell  uttryck  kommunikation  musikologi

Idag lockas företag från andra länder att etablera sig på den kinesiska marknaden, eftersom Kina genom sin ökade ekonomi nu är en av de ledande länderna i världen. I samband med detta ökar utbudet av marknadsföring för företagen i Kina. Som svenskt företag möter man viss svårighet med att etablera sig på den nya marknaden, eftersom den visuella kommunikationen och marknadsföringen skiljer sig åt från svenskt marknaden. På grund av den bristfälliga kunskap och misstag vid marknadskommunikation i Kina. Kan vi konstatera att svenska företag utformar sin marknadsföring för den kinesiska marknaden med för liten kännedom om den kinesiska kulturen. Det finns därför ett behov av att få en större insikt i hur man som svenskt företag bör marknadsföra sig till den kinesiska konsumenten och marknaden, med rätt typ av kommunikation är därför viktigt.   Syftet med examensarbetet var att utreda och få en större förståelse för vad svenska företag behöver ta hänsyn till vid utformning av sitt grafiska- och visuella uttryck och i sin kommunikation vid etablering i Kina. Med denna kunskap tror vi att företag kommer att ha stor nytta av detta när de försöker etablera sig i Kina och som kan leda till nya karriärmöjligheter för framtiden. Detta bröt vi ner i frågeställning:   Vad bör ett svenskt företag ta hänsyn till vid utformning av sitt grafiska- och visuella uttryck och i sin kommunikation vid etablering i Kina?   Arbetet har utförts baserat på empirisk data i form av intervjuer med svenska grafiska och kommunikationsbyråer, företag som kommer att och arbetar i Kina samt personer som är uppväxta och jobbat i Kina inom grafisk design och undervisar om den kinesiska kulturen här i Sverige. Teorin är hämtad från litteraturstudier för att få en ökad kunskap om symbolik- och färgkunskap, kulturella och estetiska skillnader, kunskap om webbdesign samt hur man etablerar sig i Kina som internationell företag. Observationer av reklam och marknadsföring i Kina har även gjorts tillsammans med en respondent som är uppväxt i Kina.   Det resultat vi kom fram till och drog slutsatser av, är att ett svenskt företag bör specificera sin målgrupp så noggrant det går. Eftersom marknadsföringen påverkas stort av detta. Man bör se över målgruppens estetik, vad de har för ekonomi och vad de har för klass, varifrån de kommer geografiskt sätt i Kina, samt vilken ålder och kön som målgruppen befinner sig i är viktigt att ta hänsyn till. Man bör även beakta vidskepligheten då symboler, färger och siffror påverkar det grafiska och visuella uttrycket i kommunikationen.   Att den kinesiska befolkningen lägger stor vikt på gruppsamhörighet och relationer i form av Guanxi. Gör att det gäller att bygga ett starkt Guanxiwang (kontaktnät), i Kina för att få en gynnad framtid inom affärer. Även om en stor del av den kinesiska befolkningen inte har kunskap inom det engelska språket, kan det vara bra att ha namnet både på engelska och kinesiska. Eftersom det vid anpassning är viktigt att man behåller sina rötter, då tradition ses som en viktig del i Kina. Vid översättning av produktens namn bör man se över översättningen, så att den blir positiv och även att den kinesiska befolkningen kan se en direkt koppling till produktens funktioner i namnet. Det är viktigt att hålla sig uppdaterad om den rådande politiken i Kina eftersom staten kontrollerar marknadsutsläppet.   Slutligen finns det förslag på fortsatt arbete med detta examensarbete som kan ge ytterligare kunskap för vad ett svenskt företag för att ta hänsyn till.
Today, international companies are attracted to establish themselves in the Chinese market; this is because China, through its increased economy, is now one of the leading countries in the world. This also means that the need of marketing from these international companies increases. As a Swedish company you will experience some difficulties in establishing yourself in the new market as marketing communication, visual communication, and marketing differ. Due to the lack of knowledge these mistakes in marketing in China, we can come to the conclusion that Swedish companies design their marketing for the Chinese market with too little knowledge of Chinese culture. Therefore, a need to gain a greater insight into how a Swedish company should market itself to the Chinese consumer and the market using the right kind of communication is required if these Swedish companies are to be successful. The aim of our thesis is to investigate and gain a greater understanding of what the Swedish company needs to do when designing their graphics, expressions, and their communication with the expansion in China. With this knowledge, we believe the companies will greatly benefit from this as they try to establish themselves in China and can generate new career opportunities for the future. This was broken down into one topic. • What should a Swedish company take into account when designing their graphics, visual expressions, and communication with expansion in China? The work has been carried out based on empirical data in the form of interviews with Swedish graphic and communication agencies, companies that will and are working in China as well as people who have grown up and worked in graphic design in China and now teach about the Chinese culture here in Sweden. The theory is derived from literary studies to get a better understanding of symbolism and color knowledge, cultural and aesthetic differences, knowledge of web design and how to establish yourself as an international company in China. A respondent that has grown up in China has also accompanied observations of advertising and marketing in China. The results we came up with point to the conclusion that a Swedish company should specify their target as accurately as possible because marketing is greatly affected by this. These companies should review the target group's aesthetics, economy, class, geography and even the age and sex of the target group; these demographics are important to take into consideration. One should also take into account in the Chinese superstitious way of thinking regarding which symbols, colors and numbers affect the graphic and visual expression in communication. Chinese people place great emphasis on group affinity and relationships in the form of Guanxi; this means building a strong Guanxiwang, networking, and having contacts in China to get a favored future in the business. Although a large proportion of the Chinese population does not have knowledge of the English language, it can be good to have the name in both English and Chinese as and adaptation. It is important that it retains its roots as traditionally seen as an important part of China. When translating the product name the translation should be reviewed so that it is positive and also so that the Chinese people can see a direct link to the product features in the name. Keep an update of current politics in China because the government controls the market outlet. Finally, there are suggestions for further work of this thesis to provide further knowledge of what a Swedish company should take into consideration.