Academic literature on the topic 'Vittnesmål'

I en dramatisk rättegångsscen i Stieg Larssons bok Luftslottet som sprängdes vittnar en viss Dr Teleborian om att hans tidigare patient Lisbeth Salander har fantiserat ihop en redogörelse för hur hon blivit våldtagen av sin övervakare. Vittnesmålet blir helt tillintetgjort när man i rätten visar en videoinspelning av övergreppet. Hårda fakta (synliga bevis) blir vinnare i målet.

Artikeln analyserar vittnesmål om sexuella trakasserier utifrån Honneths teori om socialt erkännande och Frickers teori om epistemisk orättvisa. Undersökningen baseras på en innehållsanalys av de vittnesmål om sexuella trakasserier som ingår i de 65 svenska #metoo-uppropen. De som vittnat i #metoo-uppropen berättar om vad som med Honneths begrepp kan beskrivas som en systematisk förvägran av socialt erkännande. De nekas solidaritet och rättigheter genom sexuella fysiska och psykiska övergrepp, vilket har en negativ inverkan på deras självförtroende, självaktning och självuppskattning. De förövande männens agerande leder i praktiken till såväl personligt lidande för de kvinnor som utsätts som deras exkludering från sociala sammanhang. Det senare sker genom att kvinnorna antingen lämnar det sammanhang i vilket de utsatts för sexuella trakasserier eller att deras deltagande i sammanhanget villkoras. De måste till exempel avstå från att berätta om vad de utsatts för eller så uteblir omgivningens stöd när de berättar. Svårigheten att mobilisera stöd för dem som blir utsatta för sexuella trakasserier tolkas i artikeln som en effekt av epistemisk orättvisa.

I det här numret av Sociologisk Forskning presenterar vi sex stycken forskningsartiklar. I artikeln ”Commitment and control. Teamwork as management tool in a welfare state bureaucracy” visar Kerstin Jacobsson och Katarina Hollertz hur teamwork fungerar som en subtil styrmekanism inom offentlig sektor. Artikeln utgår från en omfattande etnografisk studie av verksamheten vid Försäkringskassans lokalkontor och belyser hur normativ kontroll sprider sig i organisationen genom teamwork. I individuella intervjuer uttryckte däremot vissa handläggare en oro för att betraktas som för strikta. Författarna uppmärksammar det faktum att ingen kritik framfördes i de kollektiva arbetsprocesserna, vilket visar på en stark normativ kontroll inom verksamheten. I artikeln ”#Metoo. En kamp för socialt erkännande och rättvisa” gör Emma Engdahl, Maria Nyman och Hans Ekbrand en innehållsanalys av vittnesmål från 65 svenska #metoo-upprop. I vittnesmålen framkommer, menar författarna, fyra typer av social missaktning: fysiska och psykiska övergrepp, förnedring eller kränkning, rättsberövande och epistemisk orättvisa. I artikeln diskuteras sexuella trakasserier som ”manlig samhandling”, det vill säga att en man agerar inför en publik som ger bifall till förövaren. Författarna konstaterar att ”#Metoo-rörelsen lyckades skapa ett retoriskt rum där vittnesmål om denna typ av förnedringar eller kränkningar trots detta kunde uttryckas och bli förstådda”. Torbjörn Bildtgård, Marianne Winqvist och Peter Öberg utgår i artikeln ”The dyad is not enough. Third-party mediation as a precondition for cohesion in long-term step relationships” från retrospektiva livsloppsintervjer med äldre föräldrar som uppfostrat både biologiska barn och styvbarn. En av deras slutsatser är att forskningen om mellangenerationella relationer i åldrande styvfamiljer bör ta hänsyn till den särskilda roll som en ”tredje part” ofta spelar för hur dessa relationer utvecklas över tid. Simon Härnbro, Marcus Herz och Magnus Dahlstedt analyserar i artikeln ”Social tjänst till salu. Om socialt arbete i upphandlingens tid” hur socialarbetare som utför upphandlade tjänster beskriver sitt arbete. Författarna visar att socialarbetarna ”beskriver både sig själva och klienterna som passiva i relation till upphandlingens logik”. En slutsats i artikeln är att upphandlingarna skapar ”en hierarki av olika former av socialt arbete”, där det kortsiktiga, specialiserade och avgränsade sociala arbetet är det som görs möjligt genom upphandlingarna, medan annat socialt arbete tenderar att ges lägre prioritet. Artikeln ”Dokumentationens roll för klientskapande processer i äldreinriktat socialt arbete. Spelar utlandsfödd bakgrund, kön och ålder någon roll?” av Anna Olaison, Maricel Knechtel, Sandra Torres och Emilia Forssell utgår från en analys av socialtjänstens akter. I texten diskuteras den betydelse bakgrund (inrikes eller utrikes född), kön och ålder har för både hur biståndshandläggare motiverar sina beslut och hur insatstyper fördelas till äldre personer. Författarna konstaterar: ”Det reser oundvikligen frågan om utrikesfödda och män i större utsträckning än inrikes födda och kvinnor får förlita sig på anhörigas informella insatser för att få sina omsorgsbehov tillgodosedda”. I artikeln ”Transnationalism, integration och etnisk organisering. En studie av svenska etniska organisationer i ljuset av civilsamhällets omvandling” uppmärksammar Olle Frödin och Axel Fredholm frågan om vilken roll transnationella aktiviteter spelar för dagens civilsamhälle. Analysen utgår från en totalundersökning av 52 riksförbund som fått bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Författarna menar att det går att det bland de etniska organisationerna i Sverige går att se en rad olika uttryck för en politisk transnationalisering som många gånger varierar beroende på migrantgruppernas förhållande till staten i ursprungslandet. I numret finns även tre recensioner av fyra aktuella böcker. Håkan Thörn tar upp två nyutkomna böcker i sin recension: Sven-Axel Månssons och Svante Lundbergs Den politiska generationen. Kontinuitet och förändring 1968–2018 (2021) samt Kjell Östbergs Folk i rörelse. Vår demokratis historia (2021). Thörn lyfter fram att Kjell Östbergs bok ger en ”imponerande överblick” av den tidigare forskning som bedrivits ”om sociala rörelsers betydelse för det moderna svenska samhällsbygget”. Han menar att boken är starkast i skildrandet av ”mobiliseringen före rösträttsreformen”, medan den del som berör tiden efter 1945 är svagare. Sven-Axel Månssons och Svante Lundbergs bok beskriver Thörn som ”relativt unik” inom forskningen om sociala rörelser, eftersom den bygger på återkommande intervjuer med aktivister under en lång tidsperiod. Thörn menar att det blir tydligt att ”68-revolten faktiskt var paradigmatisk för den aktivism som följde under de följande fem decennierna” men ställer sig samtidigt frågande till varför författarna inte ägnar ”det dynamiska mötet mellan den politiska och kulturella revolten” större utrymme. Tomas Berglund beskriver antologin Klass i Sverige. Ojämlikheten, makten och politiken i det 21:a århundradet (2021) – med Daniel Suhonen, Göran Therborn och Jesper Weithz som redaktörer – som en ”imponerande kraftsamling” som kastar ljus på olika aspekter av klass och ojämlikhet. Berglund saknar emellertid begreppet exploatering i boken, det vill säga en diskussion om ”det överutnyttjande av kroppar, själar och livsmiljöer som präglar dagens kapitalistiska produktion”, något som redan Marx menade gav utrymme för såväl kamp som politik. Charlotta Holmström skriver i sin recension av Lena Gunnarssons Samtyckesdynamiker. Sex, våldtäkt och gråzonen däremellan (2020) att ”frågan om samtycke kan framstå som enkel och tydlig i den politiska debatten och i diskussionerna om lagstiftning” men att forskningen om samtycke och samtyckeskultur är mer komplex än så. Hon beskriver Lena Gunnarssons ansats som ”ambitiös” och menar att studiens styrka är ”rikedomen i det empiriska materialet” som studiens styrka men menar samtidigt att analyserna ibland inte är stringenta nog. Vi vill även uppmana er att sända oss era artikelmanus, forskningsnotiser, förslag på recensioner och gärna idéer för framtida temanummer. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Sociologisk Forskning tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida. Lena Sohl och Magnus Wennerhag Redaktörer för Sociologisk Forskning

English abstract: An apparent trend in the study of Islam and Muslims during the last decades is the growing interest in religious everyday life and ritual practice. Sometimes Islamic Studies are said to be too focused on politicization, extremism and migration, but contemporary studies to a growing extent also discuss ”lived religion” and ”vernacular religion” with the ambition to identify how individuals and smaller groups practice and understand their religion. These studies have provided important documentation of practices, methodological and theoretical discussions and a more complex view on texts and the uses of texts. But such an interest has a long history. This article presents one of the pioneers in the study of Muslim piety, Elizabeth Fernea, and points to the importance of early ethnography as a resource for the study of contemporary religion. Fernea's two-year stay in a Shiite small-town in Iraq generated fully-fledged descriptions of everyday piety as well as a unique account of a pilgrim tour to Karbala 1957. Its literary style immediately gave Guests of the Sheik a broad range of readers when it was published in 1965, but it took longer before it was established in academic literature. In her book, Fernea describes religious conditions in Iraq in the 1950s and the conflicts between the lives of the clans and the emerging urban middle class. In comparison to the chaos in Iraq since 2003 and the preceding decades of dictatorship, Fernea's study is a narrative from another Iraq. Svensk resumE: En påtaglig trend i studiet av islam och muslimer under de senaste årtiondena har varit ett växande intresse för religiöst vardagsliv och rituell praxis. Islamstudier skylls ibland för att vara alltför fokuserade på politisering, extremism och migration, men samtida studier som inte primärt behandlat dessa frågor har i ökad utsträckning studerat ”lived religion” och ”vernacular religion”. Dessa perspektiv har genererat betydelsefull dokumentation av praxis, metodologiska och teoretiska diskussioner, samt bidragit till en mer komplex syn på text och textbruk. Men intresse för hur människor praktiserar sin religion och lokala tolkningar har en lång historia. Denna artikel presenterar en av pionjärerna för studiet av muslimsk fromhet, Elizabeth Fernea, och pekar på betydelsen av tidigare etnografi som resurs också för religionsvetenskapens samtida studier. Ferneas tvååriga vistelse i en shiamuslimsk småstad i Irak resulterade i skildringar av såväl vardagens fromhet som en unik framställning av en pilgrimsfärd till Karbala 1957. Guests of the Sheik fick från början en bred läsekrets när boken publicerades 1965, men det dröjde innan den fick en självklar plats i den akademiska litteraturen. I jämförelse med det tillstånd av kaos och våld som Irak befinner sig i sedan 2003 och den diktatur som föregick är Ferneas studie ett vittnesmål om ett annat Irak, men som ohjälpligt hör till historien. Spänningarna mellan klanernas traditionella liv och den begynnande framväxten av en utbildad urban medelklass är ett bärande tema i studien liksom de komplicerade relationerna mellan muslimer och kristna.

I den här artikeln undersöks vittneslitteratur från Gulagarkipelagen skriven av västerländska återvändare under åren 1946-1953. Hemlighetsmakeriet kring Gulagsystemet gjorde att författarna förväntade sig att bli misstrodda och ifrågasatta. Den misstro författarna själva föregriper aktualiserar frågan om vad det innebär att vittna i avsaknad av bevis, inför en omvärld som ibland är ovetande och ibland politiskt obekväm med den verklighet som omskrivs. Syftet med den här artikeln är att visa hur vittneslitteratur förutsätter en ömsesidig tillit. För att vittnesmålet ska kunna tas emot krävs det att läsaren litar till författaren. Omvänt krävs det att författaren litar till att läsaren har både viljan och förmågan att ta emot vittnesmålet för att berättandet ska vara möjligt.

Kognitiva intervjumetoden (KI) ger vittnesmål med hög frekvens och korrekthet av detaljrapporteringar, även från stressade vittnen. Då KI kräver utbildning i metoden och att den är tidskrävande är ett problem inom polisväsendet. Studien avsåg att undersöka om det initiala momentet inom KI, fri återgivning, är en effektiv intervjumetod för att erhålla vittnesmål med hög frekvens av korrekta detaljrapporteringar även när vittnesintervjun genomförs med stressade vittnen. Deltagarna (N =32) randomiserades till kontroll- respektive experimentgrupp och de tittade på ett inspelat butiksrån. Experimentgruppen utsattes därefter för stressmanipulation, varefter samtliga genomgick vittnesintervjuer. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan grupperna i frekvens och korrekthet av detaljrapporteringen. Resultatet tyder på att fri återgivning är en adekvat metod för vittnesintervjuer i initiala skedet av brottsutredningar. En könseffekt observerades i experimentgruppen för andelen felaktigt rapporterade minnesdetaljer, vilket tyder på en benägenhet för gissningar.

Vittnesmål är en vanlig form av bevis i rättegångar och spelar ofta en avgörande roll för utgången av brottmål. Studier har visat att fullständigheten och tillförlitligheten av vittnesmål påverkas av ledande frågor och längden på retentionsintervall. Syftet med föreliggande studie var att undersöka ledande frågor och retentionsintervallets påverkan på minnesprestation. Ett filmklipp visades för försöksdeltagare som omedelbart efter filmen eller efter 48 timmar svarade på en enkät bestående av icke-ledande eller ledande frågor om filmens innehåll. Resultaten visade att vilseledande frågor resulterade i sämre minnesprestation än icke-ledande frågor. Längden på retentionsintervall påverkade inte minnesprestation. Resultaten diskuterades främst utifrån tidigare forskning.

Förmågan till effektiv självreglering är väsentlig för personers självpresentation. Enligt teorin om "ego depletion" är självreglering en begränsad resurs vilken tillfälligt försämras om den överanvänds. I en förhörssituation kan detta bli problematiskt eftersom en självuttömd självpresentation kan bidra till minskad trovärdighet och ökad mottaglighet för ledande frågor. Detta kan förstärkas om vittnesmålet dessutom erläggs på ett annat språk än modersmålet. Syftet med studien var att undersöka om annat vittnesspråk än modersmål påverkar trovärdighet och erhållandet av ledande frågor. I ett experiment fick 60 personer uppskatta trovärdighet och formulera frågor till svenska respektive engelska vittnesmål. Därefter fick 12 oberoende personer skatta frågornas suggestibilitet. Resultatet visade att engelska vittnesmål (andraspråk) tenderade erhålla lägre trovärdighetsskattningar vilket kan bero på uttömd självreglering och misslyckade självpresentationer. Detta antyder att språk har inverkan på trovärdighet. Trots detta uppvisades ingen skillnad i andel ledande frågor beroende på språk. Framtida studier uppmanas testa effekten av "ego depletion" i autentiska förhörssituationer.

Vittnesmål används idag som ett av de viktigaste bevisen i brottsmål. Samtidigt är felaktiga vittnesmål den främsta orsaken till att personer blir oskyldigt dömda (Wells & Olson, 2003). Forskning visar att det är svårt att bedöma vittnens tillförlitlighet. Det är dock klart att de flesta förmågor går att förbättra med träning och feedback. Syftet med studien är därför att undersöka om direkt feedback samt information om faktorer som kännetecknar korrekta vittnesutsagor har betydelse för förmågan att bedöma utsagors tillförlitlighet. I studien undersöks också om träning kan förbättra förmågan att bedöma sin egen bedömning av vittnesutsagor. 54 personer deltog i studien där en grupp fick träning med direkt feedback på bedömning av vittnesutsagor innan de bedömde tillförlitlighet i andra utsagor, en grupp fick ingen träning. Resultatet visade ingen signifikant effekt av träning för förmågan att särskilja korrekta och felaktiga vittnesutsagor.Deltagare som tränat var dock signifikant säkrare på sina korrekta än felaktiga bedömningar, vilket visar effekt av träning på förmågan att bedöma sin egen bedömning. Resultaten diskuteras med anknytning till tidigare teori och forskning.

Syftet med denna studie var att studera möjligheten att bedöma korrekthet i vittnens utsagor beroende av deltagarnas grupptillhörighet. I studien ingick 120 deltagare som antingen fick se en film med vittnesmål från fyra vittnen med enstaka centrala meningar eller läsa en text med samma meningar. De viktigaste mätningarna i denna studie gjordes efter signal detection theory (SDT). Resultaten visade att deltagarna inte skattade mycket över slumpnivå och ofta till och med under slumpnivå i sina bedömningar. I en hopslagning av betingelserna (text/film) visade analyserna att män generellt var signifikant sämre än kvinnorna på att bedöma vittnesmål, men att kvinnorna gör fler falska alarm än männen i bedömningen av textversionen.  De funna könsskillnaderna i hur vittnesmål bedöms diskuterades.

Denna studie undersöker hur sexuellt utnyttjade kvinnor representeras på sociala medier. Specifikt studeras publikens kommentarer under det live-sända vittnesmålet av Dr. Christine Blasey Ford mot den nominerade domarkandidaten för högsta domstolen i USA, Brett Kavanaugh, den 27 september 2018. Syftet med studien är att bidra till teoretiseringen av representation av kvinnor på sociala medier, samt att öka förståelsen för hur kvinnor som blivit utsatta för sexuellt utnyttjande framställs. För att uppnå syftet används kritisk diskursanalys (CDA) som både teori och metod. Det teoretiska ramverket utgår även från teorier om genus, representation, stereotyper och könsstereotyper samt feministisk teori. Tillvägagångsättet av studien grundar sig i begrepp från CDA och van Leeuwens taxonomi för representationen av sociala aktörer. Tillsammans möjliggör detta för en kvalitativ kritisk studie av publikens språkanvändning under vittnesmålet. Resultatet visar att publikens reaktioner på Fords vittnesmål kan delas in i fyra diskursiva teman. Första temat är att Ford representeras utifrån sin politiska ståndpunkt som demokrat. Fortsättningsvis är två teman att hon representeras som ett offer samt som en förövare. Sista temat är hur Ford representeras utifrån sitt kön som kvinna. Dessa teman visar hur Ford representeras av online-publiken i kommentarsfältet. Representationen av Ford är grundat på stereotyper, hon generaliseras och representationen baseras inte på den enskilda individ hon är.

Den här rapporten ger en sammanfattning av de seminarier som organiserades under våren 2021 av PHEDKommissionen för framtiden för hälso- och sjukvården efter covid-19, som bjöd in till vittnesmål från hälso- och sjukvårdspersonal, tjänstemän, tankesmedjor, forskare, civilsamhället och andra intresserade parter baserat på de erfarenheter de fått och lärt sig av under pandemin. De vittnesmål som framfördes kom från många olika geografska platser och många olika nivåer, vilket gjorde dem relevanta både för Sverige och globalt. De fastställer fera centrala rekommendationer för att skydda och förbättra folkhälsan. Dessa rekommendationer både kompletterar och i hög grad utökar de rekommendationer som togs fram i den första rapporten, som var mer fokuserad på Sverige (”Ojämlikhet i samhället gör oss sårbara för pandemier”) och baserad på vittnesmål från hösten 2020, och som kan nås via: https://phed.uni.mau.se/. Den stora mängd erfarenheter som sammanfattas här går långt utöver pandemiperioden och tillhandahåller idéer och praktisk vägledning för att skydda och stärka människors hälsa så att den blir mer motståndskraftig inför framtida kriser.