Dissertations / Theses: 'Vittnesmål'

1

Babar, Emine. "Anonyma vittnesmål : Bör anonyma vittnesmål med beaktande av den tilltalades rättssäkerhet och vittnets rättstrygghet tillåtas i svensk rätt?" Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-392562.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Eng, Ingela, and Maria Hjalmarsson. "Vittnesintervjuer genom fri återgivning ger omfattande vittnesmål även under stress." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-16514.

Full text

Abstract:

Kognitiva intervjumetoden (KI) ger vittnesmål med hög frekvens och korrekthet av detaljrapporteringar, även från stressade vittnen. Då KI kräver utbildning i metoden och att den är tidskrävande är ett problem inom polisväsendet. Studien avsåg att undersöka om det initiala momentet inom KI, fri återgivning, är en effektiv intervjumetod för att erhålla vittnesmål med hög frekvens av korrekta detaljrapporteringar även när vittnesintervjun genomförs med stressade vittnen. Deltagarna (N =32) randomiserades till kontroll- respektive experimentgrupp och de tittade på ett inspelat butiksrån. Experimentgruppen utsattes därefter för stressmanipulation, varefter samtliga genomgick vittnesintervjuer. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan grupperna i frekvens och korrekthet av detaljrapporteringen. Resultatet tyder på att fri återgivning är en adekvat metod för vittnesintervjuer i initiala skedet av brottsutredningar. En könseffekt observerades i experimentgruppen för andelen felaktigt rapporterade minnesdetaljer, vilket tyder på en benägenhet för gissningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Herbertsson, Carina, Mari Persson, and Mona Persson. "Retentionsintervall och ledande frågors effekter på vittnens minnesprestationer." Thesis, Högskolan Dalarna, Psykologi, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-2622.

Full text

Abstract:

Vittnesmål är en vanlig form av bevis i rättegångar och spelar ofta en avgörande roll för utgången av brottmål. Studier har visat att fullständigheten och tillförlitligheten av vittnesmål påverkas av ledande frågor och längden på retentionsintervall. Syftet med föreliggande studie var att undersöka ledande frågor och retentionsintervallets påverkan på minnesprestation. Ett filmklipp visades för försöksdeltagare som omedelbart efter filmen eller efter 48 timmar svarade på en enkät bestående av icke-ledande eller ledande frågor om filmens innehåll. Resultaten visade att vilseledande frågor resulterade i sämre minnesprestation än icke-ledande frågor. Längden på retentionsintervall påverkade inte minnesprestation. Resultaten diskuterades främst utifrån tidigare forskning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Ottenborg, Matilda, and Linnea Wethje. "Vittnesmål på andraspråk i en förhörssituation : Betydelsen för trovärdighet och ledande frågor." Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-157898.

Full text

Abstract:

Förmågan till effektiv självreglering är väsentlig för personers självpresentation. Enligt teorin om "ego depletion" är självreglering en begränsad resurs vilken tillfälligt försämras om den överanvänds. I en förhörssituation kan detta bli problematiskt eftersom en självuttömd självpresentation kan bidra till minskad trovärdighet och ökad mottaglighet för ledande frågor. Detta kan förstärkas om vittnesmålet dessutom erläggs på ett annat språk än modersmålet. Syftet med studien var att undersöka om annat vittnesspråk än modersmål påverkar trovärdighet och erhållandet av ledande frågor. I ett experiment fick 60 personer uppskatta trovärdighet och formulera frågor till svenska respektive engelska vittnesmål. Därefter fick 12 oberoende personer skatta frågornas suggestibilitet. Resultatet visade att engelska vittnesmål (andraspråk) tenderade erhålla lägre trovärdighetsskattningar vilket kan bero på uttömd självreglering och misslyckade självpresentationer. Detta antyder att språk har inverkan på trovärdighet. Trots detta uppvisades ingen skillnad i andel ledande frågor beroende på språk. Framtida studier uppmanas testa effekten av "ego depletion" i autentiska förhörssituationer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Forsén, Emma. "”Snackar du så dör du” : Anonyma vittnesmål som brottsbekämpningsmetod mot organiserad brottslighet." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-89525.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Engström, Renée. "Bedömning av vittnens minne : Kan träning förbättra förmågan att bedöma tillförlitlighet i vittnesmål?" Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-58886.

Full text

Abstract:

Vittnesmål används idag som ett av de viktigaste bevisen i brottsmål. Samtidigt är felaktiga vittnesmål den främsta orsaken till att personer blir oskyldigt dömda (Wells & Olson, 2003). Forskning visar att det är svårt att bedöma vittnens tillförlitlighet. Det är dock klart att de flesta förmågor går att förbättra med träning och feedback. Syftet med studien är därför att undersöka om direkt feedback samt information om faktorer som kännetecknar korrekta vittnesutsagor har betydelse för förmågan att bedöma utsagors tillförlitlighet. I studien undersöks också om träning kan förbättra förmågan att bedöma sin egen bedömning av vittnesutsagor. 54 personer deltog i studien där en grupp fick träning med direkt feedback på bedömning av vittnesutsagor innan de bedömde tillförlitlighet i andra utsagor, en grupp fick ingen träning. Resultatet visade ingen signifikant effekt av träning för förmågan att särskilja korrekta och felaktiga vittnesutsagor.Deltagare som tränat var dock signifikant säkrare på sina korrekta än felaktiga bedömningar, vilket visar effekt av träning på förmågan att bedöma sin egen bedömning. Resultaten diskuteras med anknytning till tidigare teori och forskning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Bergvall, Sylvia. "Etnicitet och kön : Påverkar grupptillhörighet bedömningar av korrekthet i centrala meningar från ett vittnesmål?" Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-16480.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att studera möjligheten att bedöma korrekthet i vittnens utsagor beroende av deltagarnas grupptillhörighet. I studien ingick 120 deltagare som antingen fick se en film med vittnesmål från fyra vittnen med enstaka centrala meningar eller läsa en text med samma meningar. De viktigaste mätningarna i denna studie gjordes efter signal detection theory (SDT). Resultaten visade att deltagarna inte skattade mycket över slumpnivå och ofta till och med under slumpnivå i sina bedömningar. I en hopslagning av betingelserna (text/film) visade analyserna att män generellt var signifikant sämre än kvinnorna på att bedöma vittnesmål, men att kvinnorna gör fler falska alarm än männen i bedömningen av textversionen. De funna könsskillnaderna i hur vittnesmål bedöms diskuterades.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Johansson, Jessica. "Uppropen som gör uppror : En frameanalys av vittnesmål i spåren av me too- rörelsen." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-353238.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Jingnäs, Johanna, and Nora Hedin. ""She isn't emotional enough" : En kritisk diskursanalys av online-publikens reaktioner under Christine Blasey-Fords vittnesmål mot Brett Kavanaugh." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-43007.

Full text

Abstract:

Denna studie undersöker hur sexuellt utnyttjade kvinnor representeras på sociala medier. Specifikt studeras publikens kommentarer under det live-sända vittnesmålet av Dr. Christine Blasey Ford mot den nominerade domarkandidaten för högsta domstolen i USA, Brett Kavanaugh, den 27 september 2018. Syftet med studien är att bidra till teoretiseringen av representation av kvinnor på sociala medier, samt att öka förståelsen för hur kvinnor som blivit utsatta för sexuellt utnyttjande framställs. För att uppnå syftet används kritisk diskursanalys (CDA) som både teori och metod. Det teoretiska ramverket utgår även från teorier om genus, representation, stereotyper och könsstereotyper samt feministisk teori. Tillvägagångsättet av studien grundar sig i begrepp från CDA och van Leeuwens taxonomi för representationen av sociala aktörer. Tillsammans möjliggör detta för en kvalitativ kritisk studie av publikens språkanvändning under vittnesmålet. Resultatet visar att publikens reaktioner på Fords vittnesmål kan delas in i fyra diskursiva teman. Första temat är att Ford representeras utifrån sin politiska ståndpunkt som demokrat. Fortsättningsvis är två teman att hon representeras som ett offer samt som en förövare. Sista temat är hur Ford representeras utifrån sitt kön som kvinna. Dessa teman visar hur Ford representeras av online-publiken i kommentarsfältet. Representationen av Ford är grundat på stereotyper, hon generaliseras och representationen baseras inte på den enskilda individ hon är.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Wallin, Petronella. "Bedömning av barns utsagor i ett domstolsperspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-257562.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

A, Kader Roweida, and Ali Kausar Abdullahi. "Hör inget, ser inget och säger inget : En kvalitativ undersökning om idéburna organisationers syn på obenägenheten att avlägga vittnesmål i marginaliserade områden." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-183183.

Full text

Abstract:

Residents in marginalized areas tend to show a lower level of confidence in the criminal justice system and carry out police reports and testimonies to the criminal justice system to a lesser extent than residents in other areas. In this scientific essay, a qualitative study is conducted to analyze the disinclination to leave testimonies and report crimes in marginalized areas, along with researching possible ways to improve the residents relationship with the criminal justice system. The theoretical framework for this study consists of Žižeks theory of violence, territorial stigma and social exclusion. The sample group for the study is advocates in non-profit organizations operating in marginalized areas. Using a semi-structured interview method, this study’s empirical findings reveals that a critical view of the criminal justice system, lack of confidence in the criminal justice system, ambivalent feelings about the residential area and mass medias stigmatizing effects are believed to cause a reluctance to cooperate with the criminal justice system in marginalized areas. Furthermore, our findings show that an admittance of the existence of racism within the justice system, increased communication, cultural competence, and safe meeting places are believed to improve the relationship between the residents and the criminal justice system.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Franzon, Stina, and Caroline Spiik. "Våld i nära relation och grov kvinnofridskränkning : Sambandet mellan inkluderade åtalspunkter och strafflängd samt relationen mellan vittnesmål om våld och fällande dom." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-84408.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att genom en kvantitativ granskning av domstolsfall gällande grov kvinnofridskränkning undersöka om fängelsestraffets längd varit associerat med de olika åtalspunkter som styrkts. Vidare undersöktes eventuella samband mellan vittnesmål om olika typer av våld och huruvida dessa återfanns i de styrkta åtalspunkterna. Olika former av upprepat och systematiskt våld som drabbar kvinnor i nära relationer har bedömts ske i så pass hög utsträckning att det både på internationell och nationell nivå betraktas som en folkhälsofråga. Inom svensk lagstiftning finns en unik möjlighet att ta krafttag mot denna typ av brottslighet i form av brottsrubriceringen grov kvinnofridskränkning. Detta möjliggör att samla flera enskilda och i sig straffbara handlingar och gå till åtal för vad som då kan anses utgöra ett grovt brott och därmed möjliggöra att strängare påföljd döms ut än vad som är möjligt vid enskilda brottstillfällen. Intentionen med lagstiftningen var att ge en samlad bild av kvinnans utsatthet och möjliggöra att även de straffrättsligt lindriga gärningarna inkluderas. Den aktuella studiens resultat visade att trots detta så var det fysiskt våld som hade en avgörande roll i dessa åtal och att man därmed kan ifrågasätta huruvida rättsväsendet lyckas nå upp till det mål som var avsett med brottsrubriceringen.
The aim of this study was, through a quantitative review of court cases concerning serious women’s peace violations, to investigate whether the length of the prison sentence was associated with the various charges that were confirmed. Furthermore, any connection between testimonies of various types of violence and whether they were found in the substantiated charges was investigated. Various forms of repeated and systematic violence affecting women in intimate partner relationships have been assessed to such an extent that, at both international and national levels, it is considered a public health issue. Swedish legislation offers a unique opportunity to take action against this type of violation of women's rights. This means an opportunity to collect several individual and in itself criminal offenses and to prosecute as what can then be considered a serious crime and thereby enable more severe penalties to be sentenced than possible in individual criminal cases. The intention of the legislation was to provide a unified picture of the woman’s vulnerability and to enablethe less severe criminal offences to be included as well. The result of the current study showed that, despite this, it was physical violence that had a crucial role in these prosecutions which in turn raises the question whether one fails to reach the goal that was intended with the criminal classification.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Jansson, Hanna. "Överlevandes möte med Sverige -En studie av vittnesmål från Polska Källinstitutet i Lund 1945-1946Hanna JanssonSjälvständigt arbete i historia 15 hpHandledare: Izabela DahlVårterminen." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-92971.

Full text

Abstract:

Denna uppsats har som syfte att undersöka hur överlevande från de nazityska koncentrationslägren skildrar sitt möte med Sverige eller svensk hjälporganisation. Detta görs genom att studera vittnesmål från Polska Källinstitutet i Lunds arkiv. Vittnesmålen är insamlade under åren 1945–1946 och består uteslutande av polska överlevandes utsagor. Vittnesmålen har studerats utifrån metoden muntlig historia och med mikrohistoria somteoretiskt ramverk. Uppsatsens resultat visar att av de vittnesmål som nämner Sverige eller ankomsten till Sverige sker detta oftast genom ett kort konstaterande av ankomstdatum och ankomstplats. I de vittnesmål som mer ingående talar om Sverige uttrycks ofta en tacksamhet gentemot Sverige och det svenska folket. Ytterligare har det konstaterats hur de överlevande ibland skiljer på befrielse och frihet. Detta genom att befrielsen knyts till en specifik händelse medan frihet beskrivs som en känsla som ofta infinner sig senare. Känslan av frihet är ofta kopplad till en upplevelse som påminner om tiden innan kriget. Vidare nämner flera av de överlevande matpaket från svenska Röda Korset. Även om dessa matpaket inte alltid nått fram till personerna under tiden i koncentrationsläger representerar de att hjälp utifrån och eventuell räddning var möjligt. I analysen uppmärksammas även att ingen av de överlevande i sitt vittnesmål ger uttryck för en negativ bild av Sverige eller mottagandet. Detta ska dock inte tolkas som att de överlevandes vistelse i Sverige var enbart positiv utan bör snarare förstås i relation till vad personerna tidigare upplevt. I diskussionen lyfts aspekter av hur den tacksamhet flera av de överlevande uttrycker genom sina vittnesmål, väl samstämmer med den svenska självbilden för tiden under och efter kriget. Diskussionen lyfter även fram hur känslouttryck tydligt framkommer i de överlevandes vittnesmål. Dessa kan vara känsla av tacksamhet, rädsla eller sorg över att ha förlorat familjemedlemmar. Avslutningsvis förs en didaktisk diskussion om hur uppsatsens tema och resultat kan vara av relevans för undervisning om Förintelsen i svensk skola. Där påtalas hur uppsatsen kan vara till hjälp för elever att placera Förintelsen i en svensk kontext.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Landström, Anna. "Att vara eller inte vara anonym, det är frågan - Om gränserna för att använda anonyma vittnesmål och avvägningen mellan den tilltalades och vittnens rättigheter." Thesis, Umeå universitet, Juridiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-159275.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Gunnarsson, Elin. "Mitt arv är att minnas - jag finns och jag var där : En studie om judiska flyktingbarns vittnesmål och minnen från Förintelsen och flykten till Sverige." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-36236.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Wendin, Täck Åsa, and Joel Lerman. "Från överlevande till kvarleva - Teorier med muntlig historia och empatisk förståelse i fokus." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33115.

Full text

Abstract:

Elevers empatiska förståelse och handlingsberedskap mot förtryck och rasism är intimt förknippad med den inlevelse som kan skapas med stöd av vittnesskildringar. Lärdomar vi kan dra av Förintelsen är därför ett viktigt stöd för att forma en kulturell norm för utbildning och pedagogik vilken vilar på samhällets värdegrund: demokrati, mänskliga rättigheter, tolerans och tålamod samt opposition mot rasism och totalitära ideologier. Detta examensarbete beskriver teorier om möjligheter och risker med olika sätt att hantera historia och ger förslag på hur Förintelseöverlevandes berättelser kan föras vidare in i framtiden. Den teoretiska basen är ett hermeneutiskt perspektiv på den muntliga historiens användningsområden, dess pålitlighet och betydelse som källa samt vittnesmålens möjlighet att utveckla empatisk förståelse. Uppsatsen tar upp svårigheten att vittna och problematik i mötet mellan avsändare och mottagare, med hänsyn till möjligheten att förmedla vittnesmål med rörliga bilder för att möjliggöra empatisk förståelse.
Students’ empathic comprehension and ability to act against oppression and racism are intimately related to the insight which can be acquired from watching the testimonies of Holocaust survivors. The lesson that can be learned from the Holocaust gives a solid support in the shaping of a cultural norm for educational and pedagogical purpose, this norm is based on the fundamental moral values of society: democracy, human rights, tolerance, patience and resistance towards racism and totalitarian ideologies. This study has a theoretically based perspective and result in a concrete suggestion of how one might carry on the subject matter of the testimonies from Holocaust survivors into the future.The base of the theoretical discussion employs a hermeneutical perspective to examine the usefulness, trustworthiness and significance of oral history as a source. This hermeneutical perspective is also utilized in analyzing how the testimonies can be used to develop an empathic understanding out of a theoretical model. The essay discusses the hardship of testifying and the difficulties that surface in the communication between speaker and interlocutor. Ultimately the essay theorizes concerning the use of testimonies conveyed through motion pictures and how these should be analyzed to achieve empathic comprehension.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Markusson, Caroline. "Ett svenskt kronvittnessystem? Att vara eller inte vara ett kronvittne." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25286.

Full text

Abstract:

Kronvittnessystem har vid ett flertal tillfällen diskuterats i svensk politik som en möjlig åtgärd i arbetet mot organiserad brottslighet. Ett kronvittne är en person som vittnar om sin egen eller andras brottslighet och på grund av detta erhåller ett mildare straff för sina brott. Flera andra länder använder sig av kronvittnessystem på grund av de nyttor som finns med det, men forskning visar att det även finns problem med systemet. Syftet med denna studie är att besvara frågan vad kriminella personer har för uppfattning om att kronvittna i ett kronvittnessystem. Kvalitativa intervjuer genomfördes med före detta kriminella med erfarenhet av organiserad brottslighet. Resultaten visade att det fanns många aspekter av att kronvittna som skulle leda till problem. Det mest framträdande resultatet var bilden av det hot och våld som blir en effekt mot den person som kronvittnar, samt mot denna persons familj och vänner. Det rådde stor konsensus om att ett kronvittnessystem är farligt för människor och för med sig svåra konsekvenser. Resultaten pekar på att kriminella personer inte vill se ett kronvittnessystem införas i Sverige.
Crown witness systems have previously been discussed in Swedish politics as a possible way to fight organized crime. A crown witness, or supergrass, is a person who in return for giving information about his or her own crime or another person’s crime, is rewarded with a penalty discount. Many other countries use crown witness methods because of the positive things with doing so, but studies also show that there are problems with such a procedure. The purpose of this study is to answer the question what opinions criminals have about being a crown witness/accomplice witness within a crown witness system. The method that was used was interviews with former criminals who had experience regarding organized crime. The results showed that there are many aspects of testifying as a crown witness that would lead to problems. The most important result was that the crown witness and its family and friends would as an affect of the testimony be subjects of threats and violence against them. It was agreed that a crown witness system is dangerous for people and lead to severe consequences. The results indicate that criminals do not want to see a crown witness system be incorporated in Sweden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Larsson, Tove. "Målsägande- och vittnesförhör med barn under en straffprocess. Vem bestämmer egentligen över vad? – en utvärdering av beslutanderätten utifrån ett barnperspektiv." Thesis, Umeå universitet, Juridiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-180558.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Ramberg, Nathalie. "Vittnesmåls pedagogiska potential i historieundervisningen : -en didaktisk analys av undervisningsmaterial för ämnet i historia i den svenska gymnasieskolan." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67348.

Full text

Abstract:

The public authority called The living history forum has the mission to promote knowledge and understanding about human rights, tolerance and democracy in the Swedish society. They have developed a website where they provide educational materials which often treat the theme of the Holocaust during the Second World War. The aim of this study was to analyse what knowledge the students in the Swedish high school can acquire by using this material. The material consisted of five testimonies of survivors from the Holocaust and work camps during the Second World War. The testimonies were short-recorded movies of witness talking about their memories and experiences. Because of the testimonies oral form, a further aim with this study was also to analyse what knowledge the oral story can contribute to in high school students. Three questions were developed to answer the aims of the study: • What pedagogical potential has the educational material ” Personliga berättelser kan väcka starka känslor”, which is provided by The living history forum? • Which knowledge can students acquire by using the oral story, in this case in the form of testimonies, in history lessons? • Which learning criteria in Lgy 11´s Värdegrund och uppdrag and History 1b´s centrala innehåll” can the educational material fulfil? The method I used to answer these questions was a didactic analyse. This means that I answered the didactic questions who, what, why and how related to the material. To answer the didactic questions I also did a simple content analysis of the testimonies of what they said and how they said it. I then used two different theories to answer the didactic questions. My results show that the educational material has a great pedagogical potential which shows that students can learn to understand and feel historical empathy. This result is mostly based on the fact that the testimonies are oral. But the results also show that it requires careful considerations from the teacher before using the educational material, since one problem by using the oral story in history lessons seems to be that the students forget about critical thinking. Keywords:

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Sjöberg, Rickard L. "Children's testimony /." Stockholm, 2002. http://diss.kib.ki.se/2002/91-7349-124-1/.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Vittnesmål'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles