Academic literature on the topic 'Volontär'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Volontär.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Volontär"
1
Bourdieu, Pierre. "Le mystère du ministère [Des volontés particulières à la "volonté générale"]." Actes de la recherche en sciences sociales 140, no. 1 (2001): 7–11. http://dx.doi.org/10.3406/arss.2001.2831.
Full text
2
Marcetic Radunovic, Gordana, and Iva Fila Ivanov. "EVALUACIJA ZADOVOLjSTVA VOLONTERA PSIHODRAMSKIM GRUPAMA “POMOĆ POMAGAČIMA“." Socijalna politika, no. 2/2020 (October 5, 2020): 95–115. http://dx.doi.org/10.22182/sp.22020.5.
Full textAbstract:
Cilj rada je da prikaže rezultat evaluacije zadovoljstva volontera psihodramskim grupama “Pomoć pomagačima” (PP) u programu “Stariji brat, starija sestra” (SBSS). Program SBSS je program spoljne podrške deci u kojem jedan volonter student, kroz uspostavljen trajni negujući odnos i interakciju, detetu pruža psihosocijalnu pomoć tokom perioda od 20 meseci. PP predstavljaju grupu aktivnosti psiho-socijalne podrške volonterima na programu SBSS. Psihodramski susreti se odvijaju prosečno jednom u dva meseca u trajanju od 2,5 sata, a primenjuje se metod rada sa grupom. PP je zasnovan na teorijama i perspektivama: prevencija vikarijanske traume i sindroma izgaranja, perspektiva socijalnog rada u uspostavljanju pozitivnog odnosa sa klijentom, teorija osećajnog vezivanja, perspektiva snaga, teorija o mentorskom radu, antipočinjavajuća i antidiskriminativna perspektive. Podaci o zadovoljstvu korisnika PP i pojedinim aspektima PP prikupljani su na osnovu odgovora volontera u Završnom izveštaju. U evaluaciji je učestvovalo 33 volontera programa SBSS. Na skali od 1 do 10 ocenili su uslugu prosečnom ocenom 9,26 za sva četiri ciklusa. Pojedinačno posmatrajući svaki ciklus: prvi ciklus sa 9.8, drugi sa 9.7, treći ciklus sa 7.9, četvrti sa 9.3. Najvažnije im je Podrška grupe i Razmena iskustva. Najviše predloga je bilo da susreti budu češći, redovnija posećenost volontera i bolja usklađenost termina grupa sa obavezama volontera.
3
Gaboardi, Marta, Silvia Demita, Roberta Cosentino, et al. "La comunità di Padova si attiva: il volontariato nella prima fase dell'emergenza COVID-19." PSICOLOGIA DI COMUNITA', no. 1 (June 2021): 47–62. http://dx.doi.org/10.3280/psc2021-001004.
Full textAbstract:
A Padova, per l'emergenza COVID-19, è stato attivato il progetto di gestione del volonta-riato "Per Padova noi ci siamo". La presente ricerca ha l'obiettivo di conoscere le caratteristi-che dei volontari e capire quali fattori sono legati alla disponibilità a continuare il volontariato post-emergenza. In aprile-maggio 2020, 299 volontari hanno completato un questionario onli-ne che indagava l'esperienza di volontariato e alcune dimensioni psicosociali. Dalle analisi emerge la relazione tra l'intenzione a continuare il volontariato e la crescita post-traumatica, il senso di appartenenza e la partecipazione a riunioni di quartiere. Alla luce dei risultati, sono elaborate delle proposte per aiutare le organizzazioni a stimolare e fidelizzare le persone che hanno intenzione di continuare a svolgere volontariato.
4
Hamer Vidmar, Nikica, and Martina Bajto. "Korisnost volontiranja u Odjelu za podršku žrtvama i svjedocima za daljnji profesionalni rad." Kriminologija & socijalna integracija 28, no. 2 (2020): 164–97. http://dx.doi.org/10.31299/ksi.28.2.2.
Full textAbstract:
U odjelima za podršku žrtvama i svjedocima na županijskim sudovima angažiraju se volonteri kao pružatelji podrške žrtvama i svjedocima, najčešće studenti, za koje se organizira posebna izobrazba te se provodi mentoriranje i supervizija njihova rada. Ovim istraživanjem željelo se utvrditi koliko su se volonteri, koji su volontirali u odjelima, koristili stečenim znanjima i vještinama u svojemu kasnijem profesionalnom radu, odnosno tijekom obavljanja posla. U istraživanju su sudjelovale 82 osobe koje su prethodno volontirale u odjelima za podršku žrtvama i svjedocima pri županijskim sudovima u Zagrebu, Osijeku, Vukovaru, Zadru, Splitu, Rijeci i Sisku. Za potrebe istraživanja konstruiran je anketni upitnik, a prikupljanje podataka provedeno je metodom online ankete. Rezultati su pokazali da bivši volonteri procjenjuju da su im stečena znanja i iskustvo tijekom volontiranja u odjelima za podršku uglavnom korisni u obavljanju trenutnog posla. Nema razlike u procjeni korisnosti s obzirom na vrstu radnog mjesta između pravne, pomagačke i ostale skupine zanimanja. Nešto manje od polovice (41,3 %) volontera navodi da im je činjenica što su prethodno volontirali pomogla pri zapošljavanju. Osobe zaposlene na radnim mjestima iz skupine pravnih zanimanja u većoj mjeri procjenjuju da im je volontiranje pomoglo u dobivanju zaposlenja. Oni koji su pohađali trodnevnu osnovnu edukaciju, iskustvo volontiranja smatraju korisnijim za daljnji posao, nego oni koji su pohađali dvodnevnu osnovnu edukaciju. Također, pohađanje edukacija o komunikacijskim vještinama i obiteljskom nasilju povezano je s većom procjenom korisnosti. Nije pronađena povezanost duljine volontiranja, kao ni pohađanja supervizije, s procjenom korisnosti volontiranja za obavljanje trenutnog posla. Podatci pokazuju da volonterima od stečenih znanja i iskustava u radu najviše koristi: iskustvo rada s ranjivim skupinama, stečene komunikacijske vještine, praktično iskustvo u komunikaciji sa žrtvama i svjedocima te znanja o načinu funkcioniranja suda i pravosudnog sustava. Volontiranje im je, osim za profesionalni razvoj, koristilo i u drugim područjima života. Dakle, 97,5% bivših volontera preporučilo bi drugima volontiranje u odjelu za podršku žrtvama i svjedocima.
5
Charpentier, Élise. "Les fondements théoriques de la transformation du rôle de l’équilibre des prestations contractuelles." Les Cahiers de droit 45, no. 1 (2005): 69–91. http://dx.doi.org/10.7202/043784ar.
Full textAbstract:
L’analyse historique révèle que le rôle de l’équilibre des prestations contractuelles a beaucoup évolué au cours des siècles. Cette évolution est intimement liée à la conception que l’on s’est fait du contrat. Sous l’influence successive du droit naturel classique, du volontarisme, puis de la théorie de l’autonomie de la volonté, le rôle de l’équilibre des prestations est devenu de moins en moins important. Dans la perspective du droit naturel classique, le contrat était conçu comme un « échange » de choses de même valeur. L’équilibre des prestations jouait alors un rôle essentiel, puisqu’il faisait partie de l’essence du contrat. Avec le volontarisme, le contrat est conçu comme un acte juridique résultant d’un accord de volontés. La volonté remplace l’équilibre des prestations comme élément essentiel du contrat et l’équilibre se manifeste dorénavant à travers le consentement, le déséquilibre étant la marque d’un vice du consentement. Enfin, sous l’influence du postulat de l’égalité des parties mis de l’avant par la théorie de l’autonomie de la volonté, la sanction de ce vice du consentement devient exceptionnelle.
6
Warzecha, Julian. "Być przy chorym. Kilka myśli biblijnych." Ruch Biblijny i Liturgiczny 60, no. 3 (2007): 221. http://dx.doi.org/10.21906/rbl.373.
Full textAbstract:
Der Aufsatz war gemeint für die Volontäre, die in den Hospizen dienen. In solchen Situationen muss man bewusst sein, dass das menschliche Leben Gabe Gottes ist, auch dieses, das sich dem Ende nähert. Gott begleitet jeden Menschen, besonders den bleibenden in so schwierigen Gelegenheiten, um ihn schliesslich zum neuen Leben durchzuführen.Gott, wenn Er will, kann den Kranken ausheilen. Wenn Er das aber nicht tut, dann gibt Er ihm sicherlich die Kraft, die Krankheit zu ertragen und den Tod zu akzepieren. Ein wesentlicher Trost für den schwer Kranken ist, dass Jezus sich der Angst des Todeskampfes unterwarf und „unsere Leiden auf sich genommen und unsere Krankheiten getragen hat“ (Mt 8,17).Die Leute, die die schwer Kranken pflegen, den biblischen Volontären ähnlich, müssen selber ihren Glauben entwickeln und im Gebet verharren. So unterstützen sie nicht nur die Kranken und ihre Familien, sondern auch vertiefen ihre Spiritualität und nicht den Sinn ihres Dienstes bezweifeln.
7
Grandjean, Antoine. "« Volonté pure » et « volonté de volonté ». Critique et métaphysique du vouloir." Revue de métaphysique et de morale 74, no. 2 (2012): 181. http://dx.doi.org/10.3917/rmm.122.0181.
Full text
8
Sieyès, Emmanuel-Joseph. "Volonté-liberté." Revue Française d'Histoire des Idées Politiques 33, no. 1 (2011): 163. http://dx.doi.org/10.3917/rfhip.033.0163.
Full text
9
Manicardi, Luciano. "La volontŕ." RUOLO TERAPEUTICO (IL), no. 119 (March 2012): 19–43. http://dx.doi.org/10.3280/rt2012-119003.
Full textAbstract:
Manicardi prende spunto da riflessioni di autori diversi per affrontare il tema della volontŕ, dimensione antropologica fondamentale che nell'epoca del "tutto e subito" e senza sforzo č stata relegata nel dimenticatoio, lasciando campo libero a fatalismi e determinismi. Essa ha a che fare sia con la parte razionale che con quella emotiva e spirituale dell'uomo. Poiché implica l'individuazione di una meta e dei mezzi per raggiungerla, non puň prescindere da un pensiero e da considerazioni etiche. Ma volontŕ significa anche coerenza: per volersi soggetti etici o spirituali, bisogna essere disposti a pagarne il prezzo. La volontŕ attiva la responsabilitŕ dell'uomo, cioč lo chiama al compito di governare la propria vita e di non lasciarsi governare dagli altri o dagli eventi. Puň essere definita l'organo spirituale del futuro, cosě come la memoria č l'organo spirituale del passato. Infatti per compiere realizzazioni umane importanti occorre essere disposti a portare la responsabilitŕ del passato e assumersi la responsabilitŕ di dare forma al futuro. Volere significa promettere e la volontŕ che promette crea la fiducia che č alla base dei legami. Poiché amare č volere la vita dell'altro, l'amore puň essere considerato la volontŕ unificante ultima.
10
Wu, Hongmiao, and Lu Zhang. "La volonté générale et la volonté du peuple." Rue Descartes 84, no. 1 (2015): 52. http://dx.doi.org/10.3917/rdes.084.0052.
Full textDissertations / Theses on the topic "Volontär"
1
Paradis, Emma. "Volontär- och biståndshjälp – hjälpande eller stjälpande? : En postkolonial analys av volontär- och biståndsbiografier." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37142.
Full textAbstract:
I vår iver att hjälpa utvecklingsländer tror jag att vi eventuellt är med och på nytt skapar en maktposition gentemot utvecklingsländerna, en ny slags kolonisering. Kanske borde västvärlden ta ett steg tillbaka och först lära sig om andras kulturer och vara mer lyhörda inför vart och vilka behov som behövs, istället för att bara anta att de ska och vill bli en kopia av västerlandet. Syftet med uppsatsen är att utifrån en analys av tre självbiografiska verk få bredare kunskap om vilka former av påverkan som volontär- och biståndshjälp kan ha på mottagarländernas kultur samt att diskutera om volontär- och biståndshjälp indirekt upprätthåller västerlandets fortsatta globala maktposition Min valda teori är postkolonialism med fokus på Saids Orientalism. Då postkolonialismen till viss del utgörs av språkliga maktstrukturer, har jag valt att utgå från metoden närläsning som går ut på att analysera språk och strukturer i litterära verk. Undersökningen visar att främst volontärhjälp påverkar mottagarländerna på ett negativt sätt och är med och bidrar till att bevara gamla koloniala strukturer. Biståndshjälpen är mer försiktig och påverkar inte i lika stor mån.
2
Stensmar, Clara, and Sofia Andréasson. "Upplevelsen av att vara volontär : artefakters påverkan på evenemangsvolontärer." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14559.
Full textAbstract:
Studiens huvudfokus är volontärer till evenemangsorganisationer kopplat till organisationskultur med inriktning på artefakter. Den ingående problemdiskussionen visar på mycket forskning inom organisationskultur men inte lika stort omfång om just artefakter och dess påverkan på upplevelsen för evenemangsvolontärer. Syftet med studien var att förstå hur evenemangsorganisationer med hjälp av artefakter kan påverka upplevelsen för deras volontärer. Syftet är även att bidra till det kunskapsgap som finns kring artefakters påverkan på volontärer. Genom tre fokusgrupper med totalt 15 informanter har empiri samlats in angående artefakterna kläder, arbetsuppgifter, kommunikation, fysisk miljö och ritualer/ceremonier, som sedan diskuterats och analyserats med hjälp av tidigare forskning och teorier. De tre nivåerna av artefakter; funktionalitet, estetik och symbolik står till grund för diskussionen. Resultatet av studien visar på att artefakter har en stor betydelse på volontärers upplevelse. Funktionaliteten av den fysiska miljön kring volontärerna, tydlig kommunikation och kläderna är det som påverkar volontärernas prestation mest. Den estetiska nivån av artefakter framkallar främst känslor som att vara meningsfull och känna samhörighet. Dessa kan komma från uppskattning från handledare och att känna sig som en grupp på grund av kläderna. Symbolisk betydelse av artefakter visas mest i hur kläderna skapade en känsla av identitetsbyggande, hur olika arbetsuppgifter skapade status och helheten av evenemanget. De mest framträdande faktorerna som artefakterna bidrog till var involvering och samhörighet, engagemang, tydlighet samt uppskattning. Dessa fyra delar uppstod eller saknades beroende på hur väl evenemangsorganisationen använde sig av artefakterna eller inte. Vi har konstaterat att volontärer är en otroligt viktig faktor för evenemangsorganisationer och därför bör de förstå vikten av att erbjuda artefakter på ett sätt som leder till belåtenhet för sina volontärer.<br>This paper is written in Swedish with main focus on volunteers within event organizations and their connection to organizational culture with orientation on artifacts. A review of the literature in this topic shows mostly studies concerning organizational culture, but the range of studies on artifacts and their effects on event volunteers specifically, does not show as much coverage. The purpose of this study was to understand how event organizations with the help of artifacts can affect the experience of their volunteers. The purpose is also to contribute to the knowledge concerning artifacts effect on volunteers. Data was collected through three focus group interviews with a total of 15 informants concerning the artifacts clothes, duties, communication, physical environment and rituals/ceremonies. The material has then been discussed and analyzed with connection to the literature review and theories. Three levels of artifacts; instrumentality, aesthetics and symbolism are the focus points for discussion. Findings show that artifacts have a great significance on the experience for event volunteers. Where the instrumentality of foremost the physical environment around the volunteers, clear communication and the clothes affect their performance mostly. Feelings evolving from the aesthetic level of artifacts mostly come from appreciation from the supervisors and how good and connected they felt because of the clothes. Symbolically importance of artifacts where mostly shown by the feeling that clothes build group identity, status from different working tasks and the meaning of the event as a total. The most outstanding factors the artifacts contributed to was involvement and fellowship, engagement, clarity and appreciation. These four parts either arose or felt missing depending on how well the event organization used the artifacts or not. We have shown the important part of having volunteers for event organizations and that is why an understanding of how the offering of artifacts can contribute to satisfaction for their volunteers is crucial.
3
Söderberg, Frida. "Volunteer that makes a difference or difference that makes a volunteer? : A study on the apprehension of roles and functions of European volunteers in Ghana." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för livsvetenskaper, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3908.
Full textAbstract:
Westerners have for centuries been present in Africa with different motives. The most recent phenomenon is young volunteers that, instead of being tourists in a normal sense, go to the continent to work within organizations as for example teachers. This study, where the empirical material is based on qualitative interviews done with twelve European volunteers during a minor field study in Ghana, aims to examine what apprehension the volunteers have of their role and function. To create an understanding for the purpose, questions on the meaning of the concept of volunteering, motives and outcomes of the volunteering experience as well as the view of westerners and Ghanaians have been asked. In the light of postcolonialism and volunteer tourism, the study shows a number of factors that explains motives and the understanding of the concept, with a focus on the learning and growth of the volunteer. The outcome circles around knowledge on development issues and aid work as well as being able to have an impact on Ghanaians and development in Ghana. The volunteers also show revulsion from other westerners (that want to “help” and have a “colonial” behavior) and Ghanaians, but at the same time they prefer to spend time with westerners. The volunteers’ apprehension of their role and function is found to be bipartite; expressed is that they are in Ghana to experience and to learn, but understood is also that they see it as their task to spread their view of life, help the locals and contribute to development. A possible explanation to this contradiction might be that the volunteers, grown up in a time where they have been taught “how they should think” about “Us” and “Them”, distance themselves from everything that disaffirm their belief. However, at the same time they are deeply influenced by the western society’s way of focusing on differences between people, differences with signatures such as “developed” and “underdeveloped”. It creates a complexity of knowing something but not being able to live by it.<br>Med en historisk tillbakablick ser man att västerlänningar länge och med olika motiv har varit närvarande i Afrika. De senaste i raden är unga volontärer som, istället för att vara turist i vanlig bemärkelse, åker till kontinenten för att arbeta inom organisationer som till exempel lärare. Denna studie, vars empiriska material bygger på en fältstudie i Ghana där kvalitativa intervjuer gjorts med tolv europeiska volontärer, syftar till att undersöka vilken förståelse volontärerna har av sin roll och funktion. För att skapa en idé kring syftet har frågor kring volontärkonceptets betydelse, motiv och effekter av volontärupplevelsen samt synen på västerlänningar och ghaneser ställts. I ljuset av postkolonialism och volontär turism visar studien på ett antal faktorer som förklarar motiv och volontärkonceptets betydelse, med fokus kring vikten av volontärens läroprocess och mognad. Effekterna handlar om kunskap kring utvecklingsfrågor och biståndsarbete samt en upplevelse av att kunna påverka ghaneser och utvecklingen i Ghana. De visar också på avståndstagande från både västerlänningar (som vill ”hjälpa” och har ”kolonialt” beteende) och ghaneser, samtidigt som de helst umgås med de förra. Volontärernas förståelse av sin roll och funktion upplevs tvådelad; uttryckt förstås den som någon som är i Ghana för att uppleva och lära sig, men det utläses också att de ser som sin uppgift att sprida sin livssyn, hjälpa lokalbefolkningen och medverka till utveckling. En möjlig förklaring till denna motsägelsefullhet kan vara att volontärerna, uppväxta i en tid där de lärt sig ”hur de ska tänka” om ”Vi” och ”Dem”, tar avstånd från allt som motsäger den synen men samtidigt är de också djupt påverkade av det västerländska samhällets fokus på skillnader mellan folk, skillnader med förtecken så som ”utvecklade” och ”underutvecklade”. Det skapar en komplexitet av att vara medveten om något men inte kunna leva efter det.
4
Lagerström, Anna, and Zeqiri Sqipe Bajraktaraj. "Intresset för volontär tandvård bland blivande tandläkare och tandhygienister : en enkätstudie." Thesis, Kristianstad University College, School of Health and Society, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-5232.
Full textAbstract:
<p>Många människor i utvecklingsländer lever dagligen med tandvärk och har aldrig besökt en tandläkare. Tandläkare och tandhygienister som arbetar som volontärer åker iväg för att hjälpa till, skänka glädje och hopp till dessa människor. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns tandläkar- och tandhygieniststudenter som ville arbeta ideellt som volontär inom tandvården i utvecklingsländer efter avslutade studier. Studien genomfördes som en enkätundersökning där enkäterna sändes ut till alla (n= 367) som studerar sitt sista år på tandläkar- och tandhygienistprogrammet i Sverige. Resultatet visade att lite mer än hälften, 106 av 204 respondenter önskade arbeta ideellt som volontär i utvecklingsländer efter avslutade studier. Endast ett fåtal hade någon erfarenhet av ideellt arbete sedan tidigare och den största anledningen till att studenterna ville arbeta som volontärer i utvecklingsländer var viljan att hjälpa till. Det fanns ingen skillnad i svaren beroende på könsfördelning och yrkesgruppering. Slutsatsen med studien är att cirka hälften av de tillfrågade tandläkar - och tandhygieniststudenterna önskade att arbeta ideellt som volontär i utvecklingsländer.</p>
5
Bronell, Emma. "Andras framgång - Egen vinning : -En studie om hur volontär tillfredsställelse formas." Thesis, Umeå University, Umeå School of Business, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-24822.
Full text
6
Nilvér, Patrik. "Motiv för hjälparbete : En kvalitativ studie av hjälparbetare." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-21265.
Full textAbstract:
I det här självständiga arbetet är mitt syfte att försöka förstå vad som driver hjälparbetare till att ge av sitt liv för att hjälpa andra människor. Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod med en hermeneutisk ansats och semistrukturerade intervjuer.En gemensam nämnare för respondenterna är att de alla förhåller sig till hjälparbete med ett altruistisktperspektiv. Motiven för varför respondenterna gav en tämligen långperiod av sitt liv, sex till tolvmånader, för att hjälpa andra människor skiljer sig dock åt. Respondenterna har en gemensam bakgrund i sin kristna tro, vilket möjligtvis och speglar resultatet. Mercenaries, missionaries och misfits är tre förklaringsmodeller som R.L. Stirrat har identifierat i sin forskning1. Utifrån de altruistiska motiven menar jag att samtliga respondenter i min studie kan tolkas tillhöra gruppen missionaries, men även gruppen misfits. Det senare resultatet kommer jag fram till utifrån att respondenterna upplevt en problematik kring kulturkrockar de mött både på fältet och efter hemkomsten. Lika samstämmiga två av respondenterna var i sina föreställningar om att de skulle möta smutsiga och fattiga länder i extrem misär. Lika villiga var de att medge att deras föreställning inte sammanföll med verkligenheten de mötte. ”Afrika är inte smutsigt, det är vackert.” Samtliga respondenter menar även att det är en självklarhet att Sverige ska bidra till hjälparbetet, att det finns ett stort behov och att det gör en skillnad i människors liv. Det framkommer att respondenterna menar att ett lyckat hjälparbete är ett arbete i vilken mottagarlandet äger processen. Givarlandet och mottagarlandet måste se varandra som sin like och partner. Resonemanget kan tydligt härledas till hur också den svenska regeringen vill bedriva humanitärt bistånd.
7
Busiakiewicz, Aggi. "En resa som gör skillnad : En undersökning om hur svenska unga människor, som varit volontärer i sydländer, förstår volontärverksamheten." Thesis, Högskolan Dalarna, Samhällskunskap, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-1230.
Full textAbstract:
Syftet med denna undersökning var att studera den förståelse som svenska unga människor, som varit iväg som volontärer till länder i syd, har av den svenska volontärverksamhetens funktion. För att kunna besvara syftet intervjuades sex unga kvinnor som varit iväg på en volontärresa med organisationen Internationellt Kulturutbyte (IKU) någon gång sedan år 2000. Intervjuerna kretsade kring fyra teman som syftade till att ringa in synen på verksamhetens funktion: motiv, förväntningar, påverkan och allmän förståelse av verksamhetens funktion. Resultatet visade att alla informanterna la stor vikt vid själva resan och den ”unika” upplevelse den givit dem. Tack vare volontärverksamheten fick de möjligheten att uppfylla sina drömmar och göra det där ”annorlunda” som många unga människor drömmer om. Det framkom också att det fanns en ganska stark vilja att hjälpa till och göra någon nytta, men eftersom organisationerna inte vill tala om bistånd blir detta en tyst funktion. Resultatet visade också på den utvecklings- och förändringspotential som denna verksamhet har eftersom informanterna sprider information, erfarenheter och kunskaper när de kommer hem till Sverige. Dessutom så var alla informanterna engagerade i något som anknyter till det globala. Att informanterna vill engagera sig, och att de vill berätta om sina erfarenheter, får konsekvenser för Sveriges bistånd, men som studien också visade behövs en större uppföljning av de hemkomna volontärerna ifall verksamhetens funktion ska vara att skapa handlings- och förändringskraft. Slutligen visade studien att informanterna inte åkte med motivet att de ville uppnå personlig utveckling, något som var fallet för många ungdomar i en liknande studie i Australien.
8
Lundblad, Joanna. "Ett berikande lärande – Volontärers uppfattningar av sitt lärande i en ideell organisation." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för management, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-4431.
Full textAbstract:
Ideella organisationer verkar utan kommersiella vinstintressen och är icke-offentliga. De spelar en viktig roll i vårt samhälle och får allt mer utrymme och uppmärksamhet. Som alla andra arbetsplatser utgör de ideella organisationerna en arena för arbetsplatslärande. Syftet med min studie är att analysera och beskriva samt få djupare förståelse för arbetsplatslärande i en ideell organisation. Studien bygger på en empirisk undersökning med kvalitativa intervjuer av volontärer i en secondhandbutik. Den teoretiska ramen består av teorier som betonar kontextens betydelse för lärande. Det empiriska materialet tolkar jag i ljuset av informellt lärande och ett vuxenpedagogiskt perspektiv. Jag valde fenomenografin som vetenskaplig metod för studien eftersom man med hjälp av den kan undersöka hur människor uppfattar ett fenomen. Jag fokuserar på volontärernas uppfattningar av lärande. Resultatet bekräftar till stora delar den forskning som finns om vuxnas arbetsplatslärande. Av volontärernas uppfattningar kunde jag uttyda att gemenskapen och den sociala kontexten har stor betydelse. Jag kunde också konstatera att organisationens specifika karaktär påverkar volontärernas lärande. Resultatet visar att det finns kvalitativa skillnader i volontärernas uppfattningar av sitt lärande när det gäller hur och vad de lär.
9
Karlsson, Anna. "”Fatta alltså, det är såna som ni som lyfter hela samhället!” : En intervjustudie med polisvolontärer, om deras erfarenheter av att befinna sig inom verksamheten." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-104683.
Full textAbstract:
Fokus ligger på att studera erfarenheter hos volontärer som arbetar inom polisen i Stockholm. I och med deras erfarenheter syftar uppsatsen till att öka förståelsen för vad som gör att en söker sig till en verksamhet där det föreligger risk för den egna säkerheten. De teoretiska utgångspunkterna är socialkonstruktivism samt kollektiva resurser. Socialkonstruktivism utifrån förståelsen för volontärernas erfarenheter och hur verkligheten skapas i det sociala sammanhanget de befinner sig inom. Kollektiva resurser kan vara en del av anledningar till att befinna sig inom en verksamhet. Den tidigare forskningen behandlar staten som volontärverksamhet, anledningar att befinna sig där samt arbetssituation. Studien bygger på fem tematiskt öppna intervjuer, med polisvolontärer aktiva inom Stockholmsområdet. Resultatet bygger på fyra teman, varför vara där, sinande intresse, risk inom uppdrag och trygghet. Informanterna hade en positiv inställning till polisen och beskriver hur verksamheten är ett viktigt verktyg för att uppnå olika mål. Det visade sig dock att det fanns en motstridighet kring att befinna sig inom verksamheten, eftersom de ibland undvek vissa uppdrag utifrån olika faktorer. Det visade sig att det fanns risker inom polisens verksamhet men att det inte uppfattades som att de var riktat mot informanterna personligen, utan främst mot polisen. Informanterna menade på att trygghet kan uppnås utifrån volontärgruppen, att polisen står bakom dem men att dessa förutsätter ett egenansvar.
10
Holmstedt, Sarah, Elisabeth Åkerblom, and Malin Örnberg. "Varför volontärarbeta? : En fallstudie om motivationsfaktorer." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-327190.
Full textBooks on the topic "Volontär"
10
Mikhail, Volontir, and Academia de Științe a Republicii Moldova. Institutul Patrimoniului Cultural, eds. Mihai Volontir, sau, Despre vocația omenescului. Știința, 2011.
Find full textBook chapters on the topic "Volontär"
1
Hildebrand, Daniel. "Die volonté générale: Funktionale Harmonisierung von Staat und Demokratie?" In Der lange Schatten des Contrat social. Springer Fachmedien Wiesbaden, 2013. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-531-19162-1_3.
Full text
2
Ahrens, Ralf, and Johannes Bähr. "3. Vom Volontär zum Vorstandssprecher." In Jürgen Ponto. Verlag C.H.BECK oHG, 2013. http://dx.doi.org/10.17104/9783406655821-41.
Full text
3
Meyer, Thierry. "Volonté." In Dictionnaire de l’humain. Presses universitaires de Paris Nanterre, 2018. http://dx.doi.org/10.4000/books.pupo.12850.
Full text
4
Icle, Gilberto. "Volonté de présence, volonté de corps." In Théâtres brésiliens. Presses universitaires de Provence, 2015. http://dx.doi.org/10.4000/books.pup.29330.
Full text
5
Leduc, Fabrice. "La faute inassurable en droit français." In La responsabilité civile en France et en Pologne. Wydawnictwo Uniwersytetu Łódzkiego, 2016. http://dx.doi.org/10.18778/8088-047-4.04.
Full textAbstract:
Jusqu’à présent, la Cour de cassation s’était employée à promouvoir une conception résolument restrictive de la faute inassurable. Primo, la Cour de cassation considérait qu’en visant la «faute intentionnelle ou dolosive »de l’assuré, le législateur n’identifie pas deux sortes de fautes distinctes susceptibles d’exclure l’assurance, mais bien une seule, la faute intentionnelle. En d’autres termes, la Cour de cassation adoptait une conception moniste de la faute inassurable :celle-ci se réduit à la faute intentionnelle, la référence légale à la faute dolosive étant purement et simplement occultée. Secundo, la faute intentionnelle a toujours fait l’objet d’une définition très étroite : elle se caractérise, en effet, par la volonté, chez son auteur, de causer le dommage tel qu’il est survenu. Elle implique donc non seulement la volonté de l’action dommageable mais aussi la volonté de toutes les conséquences dommageables de l’action. En adoptant une définition aussi restrictive de la faute inassurable, la Cour de cassation cherchait de toute évidence à doter l’assurance d’une efficacité optimale. Mais, coup de théâtre, la Cour de cassation manifeste, en 2013, sa volonté d’élargir le périmètre de la faute exclusive de la garantie d’assurance. Cet élargissement de la faute inassurable doit être constaté d’abord, mesuré ensuite, apprécié enfin.
6
Maciocia, Giovanni. "La volonté (Zhi)." In La Psyché en Médecine Chinoise. Elsevier, 2012. http://dx.doi.org/10.1016/b978-2-294-71336-1.00006-4.
Full text
7
"III. Volonté une." In Die Geschichte der totalitären Demokratie Band I. Vandenhoeck & Ruprecht, 2013. http://dx.doi.org/10.13109/9783666310119.162.
Full text
8
Perez, Claude-Pierre. "L’intelligence et la volonté." In Le défini et l’inépuisable. Presses universitaires de Franche-Comté, 1995. http://dx.doi.org/10.4000/books.pufc.3946.
Full text
9
Mortal, Patrick. "Éloge de la volonté." In Les armuriers de l’État. Presses universitaires du Septentrion, 2007. http://dx.doi.org/10.4000/books.septentrion.57183.
Full text
10
Tillier, Mathieu. "II - Une volonté d’indépendance." In Les cadis d'Iraq et l'État Abbasside (132/750-334/945). Presses de l’Ifpo, 2009. http://dx.doi.org/10.4000/books.ifpo.731.
Full textConference papers on the topic "Volontär"
1
Gagnon, Alex. "Carré rouge sur fond noir. Le Politique comme volonté et représentation." In Action radicale, sujet radical : racines, représentations, symboles et créations = Radical action, radical subject : roots, representations, symbols and creations. Éditions de l'Université de Sherbrooke, 2015. http://dx.doi.org/10.17118/11143/8367.
Full text
2
Roma, Chiara. "Possibles liens avec le monde Antique. La suggestion des ruines dans les œuvres de Le Corbusier: de l'architecture Romaine au bâtiment de la Haute-Cour de Justice de Chandigarh." In LC2015 - Le Corbusier, 50 years later. Universitat Politècnica València, 2015. http://dx.doi.org/10.4995/lc2015.2015.728.
Full textAbstract:
Résumé: La recherche s'intéresse à la formation de Le Corbusier et à sa capacité d'abstraction au travers des mémoires, images liées à la connaissance du monde antique; un approfondissement qui traite le lien entre les œuvres du Maître et l'étude de l'architecture romaine, soulignant ainsi deux clés de lecture: une liée à l'archétype des modèles classiques, et une seconde liée aux ruines et à son paysage archéologique. Si la première laisse apparaitre clairement la composante rationnelle, volonté de poursuivre une architecture universelle, dans laquelle s'affirme l'utilisation de la raison que seuls les archétypes peuvent enseigner; la seconde tente de délimiter la relation entre le pouvoir évocateur de la ruine et les suggestions personnelles de l'architecte. Parcourant les phases de sa formation, la recherche se concentre sur les connaissances que le jeune Jeanneret acquiert durant son séjour allemand (1910-1911), première phase d'étude de l'architecture romaine qui alimente un intérêt destiné à se développer grâce à l'expérience du Voyage d'Orient et à l'approfondissement de certaines sources, tels que les vues de Piranesi. Cet approfondissement se retrouve dans de nombreux dessins et réflexions contenus dans les carnets 4 et 5 rédigés durant le séjour romain. Ces expériences représenteront une source d'inspiration pour sa production architecturale et théorique, présuppositions qui semblent apparaitre dans certaines œuvres de l'architecte y compris la Haute Cour de Justice de Chandigarh en 1952. Abstract: The research focuses on Le Corbusier educational process and on his ability to abstract, through his memories, the images related to the knowledge of the Ancient World; a study that addresses the clear connection between the works of Le Corbusier and his knowledge of Roman architecture, outlining two interpretations: the first one linked to the archetype of classic models, and the second one to ruins and archaeological landscape. The first interpretation clearly illustrates the rational perspective, the will to pursue an universal architecture distinguished by use of reason, that only archetypes can teach, whereas the second interpretation attempts to outline the relationship between the evocative influence of the ruin and the personal suggestions of the architect. Retracing the steps of his educational process, the research investigates the knowledge acquired by the young Jeanneret during his German stay (1910-1911). This is the first phase of the study of Roman architecture, that inspires him an interest that will be pursued later through the experience of the Voyage d 'Orient and the study of some sources, such as Piranesi's views. This learning is reflected in numerous drawings and reflections contained in Carnet 4 and in Carnet 5, elaborated during his stay in Rome. These experiences will be a source of inspiration for his architectural production and theoretical assumptions, and they seem to be reflected in some works of the architect, as the Chandigarh Haute Cour of 1952. Mots-clés: ruines; architecture Romaine; Villa Adriana; Haute Cour. Keywords: ruins; Roman architecture; Villa Adriana; Haute Cour. DOI: http://dx.doi.org/10.4995/LC2015.2015.728