Academic literature on the topic 'Vuxen ålder'

Vad innebär det att åldras med funktionsnedsättningar som man fått redan i tidig ålder eller som yngre vuxen? På vilket sätt formar funktionshinder livet över tid? Och hur är det att vara en till åren kommen förälder och fortfarande vara central som hjälpgivare till ett vuxet, funktionshindrat barn? Vilken betydelse har epoken och reformerna? I artikeln diskuteras dessa frågor med utgångspunkt i ett brett upplagt forskningsprojekt ”Funktionshinder, livslopp och åldrande”.

Modsen var en ungdomskultur som på 1960-talet skrämde och oroade vuxenvärlden. I denna artikel följer vi dem som i ungdomen kallade sig mods upp i vuxen ålder. Hur gick det för dem? Fanns det fog för de vuxnas oro?

Kännetecknande för anknytning är att människor försöker skapa och upprätthålla närhet till andra människor i sin omgivning, vilket visar sig genom allt ifrån fysisk närhet till interaktion och samspel. Forskare på 1970-talet kom fram till två huvudsakliga anknytningsstilar, trygg och otrygg anknytning. Självkänsla handlar om hur individen värderar sig själv och med global självkänsla menas att individen har självacceptans och självrespekt. Denna studie undersöker om det finns något samband mellan typ av anknytningsstil och självkänsla. 110 personer deltog genom att svara på en enkät som bestod av Attachment Style Questionnaire och Rosenberg Self-esteem scale. För att mäta materialet användes korrelations- och regressionsanalyser. Resultatet visar att de med trygg anknytningsstil har en högre grad av självkänsla än de med otrygg anknytning. Tryggt anknutna personer blir troligtvis accepterade av sin anknytningsperson, vilket leder till att hen accepterar och får respekt för sig själv. På så sätt kan individen få en högre självkänsla.

The purpose of this study was to investigate and analyse the consequences of being diagnosed with Asperger syndrome during adulthood. My ambition was to investigate the participants’ perspective on how the diagnosis affected their lives and relationships with their partners. To answer the purpose three questions were formulated: (1) How did the participants experience being diagnosed with Asperger syndrome? (2) What have the diagnosis meant to the participants’ self-image and self understanding? (3) Have the diagnosis influenced the participants’ understanding of their partners and have the diagnosis influenced the partners’ understanding of the participants? The study is based on qualitative interviews with two men and two women living in Stockholm, Sweden. The theoretical framework is Symbolic interactionism and Goffmans Stigma concept. The results show that the participants found the diagnosis positive because it provided an explanation and understanding of the difficulties they had experienced. In extension, the majority of the participants experienced a more positive self-image and a better understanding between themselves and their partners. Negative experiences were reported as well, mainly chock, bitterness and grief.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutiska åtgärder för personer med depression i vuxen ålder. För att besvara studiens syfte valdes en litteraturöversikt för att få en överblick av tidigare forskning och sammanställa till en ny helhet.Data insamlades genom sökning i databaser som resulterade i 12 artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades med Fishers (2009) interventionsmodeller som raster. Analysen visade att arbetsterapeutiska åtgärder kunde placeras under tre av interventionsmodellerna och kunde summeras i form av fritidsaktivitet, fritidssysselsättning, fysisk träning, skrivterapier, gruppterapier, coopingstrategier, The Tree Theme Metod, byte av erfarenheter i grupp och livsberättelser. Resultatet visade vidare på att de arbetsterapeutiska åtgärderna är varierande och att det fanns sparsamt vetenskapliga artiklar som tar upp arbetsterapeutiska åtgärder för personer med depression i vuxen ålder. Arbetsterapeutiska åtgärder ger positiva resultat när det gäller åtgärder för personer med depression i vuxen ålder. The Tree Theme Metod (TTM) är en klientcentrerad metod som var mer framträdande i de granskade studierna och författarna kunde summera metoden som betydelsefull åtgärd för arbetsterapeuter att använda i arbete med personer med depression, detta speciellt då depression är ett växande problem i samhället.

• Den här uppsatsen handlar om att aktivt välja och bli religiös i vuxen ålder.

Det inledande syftet med uppsatsen är att studera den vuxna individens självvalda religiositet och beskriva och förmedla den så som den verkligen ter sig och upplevs för den troende själv.

Jag har i min uppsats fyra huvudfrågeställningar:

Vem? När? Hur? Varför?

• Jag har under arbetets gång intagit ett hermeneutiskt forskningsperspektiv och i och med det ett hermeneutiskt förhållningssätt, arbetssätt och metoder och använt mig av litteraturstudier samt en intervju- och en enkätundersökning för att uppnå bästa undersökningsresultat.

• Analysresultaten av mitt arbete kan redovisa följande resultat i frågorna:

Vem? En ”sökare” av olika anledningar och slag.

När? Efter yttre omständigheter såsom dödsfall, skilsmässa eller dylikt. Efter inre omständigheter, ofta beskrivet som en längtan eller ett behov.

Hur? Har sökt Gud. Gud har sökt dem.

Varför? För att möta ett behov.

Numera uppmärksammas sjukdomen ADHD hos vuxna som allt mer förekommande och psykiatrin beskriver hur dessa människors svårigheter kan se ut. Individens egna upplevelser av hur det är att leva med ADHD har inte fått lika mycket utrymme för diskussion. Min studie syftar därför till att beskriva psykiatrins sätt att betrakta sjukdomen ADHD hos vuxna kontra hur dessa människor upplever sjukdomen. Jag vill undersöka om psykiatrins bild av vuxna med ADHD överensstämmer med dessa människors upplevda verklighet. För att kunna få en mer klar bild av hur psykiatrin ser på vuxna med ADHD har jag använt mig av den tidigare psykiatriska forskningen som betonar vad man vet om ADHD, och hur dessa människors svårigheter ser ut. Den metod som har använts är en fenomenologisk upplevelseorienterad metod, vilken beskriver vuxnas upplevelser av ADHD. Empirin består av fem intervjuer med vuxna människor som har fått diagnosen ADHD. Intervjumaterialet har analyserats med stämplingsteorin. Denna teoretiska utgångspunkt ger en möjlig förklaring till hur man som vuxen upplever sin situation när man lever med ADHD.

The purpose of this study was to investigate how an ADHD diagnosis late in life as an adult can have effected childhood and adult life. It is a qualitative study executed by interviewing four adults, two men and two women. The individuals in the study had all experienced difficulties in their childhood and in school and had all felt different from the rest of the ambient. None of the interviewees were on medication for ADHD but most were open for trying. Support from school or other settings had been minimal. Work was described as an important part of their lives and that a significant part of it was to not become restless. None of the interviewees had committed serious crime but some talked about substance abuse in form of alcohol. All of the individuals in the study showed strong qualities that had helped them through difficult times. They had all reacted positively to the diagnosis as it gave a greater understanding for their problems. Almost all talked about how life before and after diagnosis had affected their confidence mostly the women but they all had experienced problems with mental health.

Violence against children indicates factors like physical, psychological, emotional or financial damage. This is also associated with the fact that children that are exposed to domestic violence, also witness violence between their parents. The concept of violence against children can be interpreted in a long or short term  and from childhood to adulthood. This perspective is associated with the perception that domestic violence affects children's health, survival development and dignity. The purpose of this study is to examine the consequences of domestic violence during their childhood. By using autobiographies it will be possible to create a greater understanding of how domestic violence is portrayed from an individual and societal perspective. This will be associated with the understanding of what consequences are created by domestic violence from the authors childhood to adulthood. Autobiographies will make it possible for the reader to get an insight into the consequences of violence from the individual himself. The issues that will be presented in the study are first, How are the consequences of violence for the child's growth during childhood  described in autobiographies and why exactly. Secondly, What support is given to children exposed to violence in social work and what difference has it made. This study also explores social work with abused children. In conjunction with the second issue of the study , we will highlight what kind of help that these individuals experienced when they needed help and what kind of difference this made for them in their adulthood.  To create an understanding for the social work with abused children, this study will highlight which interventions that are included in social work, for example call processing with foster children or even children or young people that need help to become drug free. This study's theoretical starting point has been about the attachment theory. The aim of the attachment theory was to create a greater understanding for the development of an individual at a very young age. The result of our study will be shown from an individual level of perspective. An individual level in a way where the three different authors will present their own statements and stories by their own experiences of domestic violence. The presented consequences by the impact of violence  that the authors were exposed to growing up. It shows a general result of  a stronger mindset and strive, within the authors, to build a more stable life as adults. The result of this study will also show obvious negative consequences such as mental illness, while the authors were growing up. It will also show consequences in terms of damaged social relationships, both in external relations such as friends but also in internal relations like the relationships between siblings. The authors present their stories where they show experiences of difficulties during their childhood and adolescence, struggling with their past as abused children. The results that are shown in conjunction with this studies' first question at issue are that the support measures that come from social services has not been enough in terms of help for these authors that have experienced domestic violence as children. Although, as the authors are growing up, we can state that they get stronger and somehow they have managed to use their vulnerable childhood as a momentum.

Abstract We have chosen to examine how it can be to be diagnosed with ADHD in adults. Our purpose of this study was to examine the experience of being diagnosed with ADHD in adulthood. We wanted to investigate if people feel that the diagnosis has led to a change and if so, in what way. We also wanted to investigate the impact that the participants attribute the diagnosis. We have made a qualitative study in which we interviewed five men aged 31-45 years, who have all had their diagnosis for a year or more. We have analyzed our material from our theoretical premises, which has been the SOC and Stigma theory. Our results demonstrate that the people we interviewed, to some extent have experienced a change in their lives as a result of the diagnosis of ADHD. The diagnosis has worked for them as an explanation for their difficulties and as an opportunity to get support and help, such as medication. Some of those we interviewed also felt that the diagnosis has had a negative impact on their lives by an unsympathetic environment and a sense of being different. The people we interviewed attributed the diagnosis of great importance because it contributed to an explanation of their difficulties, as well as access to support and help, and secondly that they believe they have been a different situation if they had been diagnosed as a child. We do not want to draw any general conclusions from the results we obtained in the study, but we can see that the people we interviewed told us about a higher degree of comprehensibility and manageability after being diagnosed with ADHD. We do not see that they experienced an increased sense of purpose after they were diagnosed with ADHD, which is why we can´t say if they have received an increased SOC in its entirety as a result of the diagnosis. We also see that for some has been a stigma attached to being diagnosed with ADHD, while others describe it as a stigma of living with ADHD problems without knowing the cause of it. Keywords: ADHD, SOC, stigma, adult men, experience of diagnosis
Sammanfattning  Vi har valt att undersöka hur det kan vara att bli diagnostiserad med ADHD för vuxna personer. Vårt syfte med studien har varit att undersöka upplevelsen av att bli diagnostiserad med ADHD i vuxen ålder. Vi ville undersöka om personerna upplever att diagnostiseringen har lett till en förändring och i så fall på vilket sätt. Vi ville också undersöka vilken betydelse personerna tillskriver diagnosen. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi intervjuat fem män i åldrarna 31-45 år, som alla har haft sin diagnos i ett år eller mer. Vi har analyserat vårt material utifrån våra teoretiska utgångspunkter, som har varit KASAM och Stigmateorin. Studiens resultat visar att de personer som vi har intervjuat till viss del har upplevt en förändring i sina liv till följd av diagnostiseringen av ADHD. Diagnosen har för dessa fungerat som en förklaring till deras svårigheter och som en möjlighet att få stöd och hjälp, exempelvis genom medicinering. En del av de vi har intervjuat upplever också att diagnosen har haft en negativ påverkan på deras liv genom en oförstående omgivning och genom en känsla av att vara annorlunda. De personer vi intervjuat tillskriver diagnosen en stor betydelse, dels då den bidragit till en förklaring på deras svårigheter, dels som en tillgång till stöd och hjälp och dels att de tror sig ha haft en annan livssituation om de blivit diagnostiserade som barn.  Vi vill inte dra några generella slutsatser utifrån de resultat som vi fått i studien men vi kan se att de personer som vi intervjuat har berättat om en högre grad av begriplighet och hanterbarhet efter att de blivit diagnostiserade med ADHD. Vi ser dock inte att de upplever någon ökad känsla av meningsfullhet efter att de diagnostiserats med ADHD, varför vi inte kan uttala oss om de har fått en ökad KASAM i sin helhet till följd av diagnostiseringen. Vi ser också att det för vissa har varit stigmatiserande att bli diagnostiserad med ADHD, samtidigt som andra beskriver det som stigmatiserande att leva med ADHD-problematik utan att veta orsaken till den. Nyckelord: ADHD, KASAM, stigma, vuxna män, upplevelse av diagnos