Dissertations / Theses on the topic 'Vuxen ålder'

Kännetecknande för anknytning är att människor försöker skapa och upprätthålla närhet till andra människor i sin omgivning, vilket visar sig genom allt ifrån fysisk närhet till interaktion och samspel. Forskare på 1970-talet kom fram till två huvudsakliga anknytningsstilar, trygg och otrygg anknytning. Självkänsla handlar om hur individen värderar sig själv och med global självkänsla menas att individen har självacceptans och självrespekt. Denna studie undersöker om det finns något samband mellan typ av anknytningsstil och självkänsla. 110 personer deltog genom att svara på en enkät som bestod av Attachment Style Questionnaire och Rosenberg Self-esteem scale. För att mäta materialet användes korrelations- och regressionsanalyser. Resultatet visar att de med trygg anknytningsstil har en högre grad av självkänsla än de med otrygg anknytning. Tryggt anknutna personer blir troligtvis accepterade av sin anknytningsperson, vilket leder till att hen accepterar och får respekt för sig själv. På så sätt kan individen få en högre självkänsla.

The purpose of this study was to investigate and analyse the consequences of being diagnosed with Asperger syndrome during adulthood. My ambition was to investigate the participants’ perspective on how the diagnosis affected their lives and relationships with their partners. To answer the purpose three questions were formulated: (1) How did the participants experience being diagnosed with Asperger syndrome? (2) What have the diagnosis meant to the participants’ self-image and self understanding? (3) Have the diagnosis influenced the participants’ understanding of their partners and have the diagnosis influenced the partners’ understanding of the participants? The study is based on qualitative interviews with two men and two women living in Stockholm, Sweden. The theoretical framework is Symbolic interactionism and Goffmans Stigma concept. The results show that the participants found the diagnosis positive because it provided an explanation and understanding of the difficulties they had experienced. In extension, the majority of the participants experienced a more positive self-image and a better understanding between themselves and their partners. Negative experiences were reported as well, mainly chock, bitterness and grief.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutiska åtgärder för personer med depression i vuxen ålder. För att besvara studiens syfte valdes en litteraturöversikt för att få en överblick av tidigare forskning och sammanställa till en ny helhet.Data insamlades genom sökning i databaser som resulterade i 12 artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades med Fishers (2009) interventionsmodeller som raster. Analysen visade att arbetsterapeutiska åtgärder kunde placeras under tre av interventionsmodellerna och kunde summeras i form av fritidsaktivitet, fritidssysselsättning, fysisk träning, skrivterapier, gruppterapier, coopingstrategier, The Tree Theme Metod, byte av erfarenheter i grupp och livsberättelser. Resultatet visade vidare på att de arbetsterapeutiska åtgärderna är varierande och att det fanns sparsamt vetenskapliga artiklar som tar upp arbetsterapeutiska åtgärder för personer med depression i vuxen ålder. Arbetsterapeutiska åtgärder ger positiva resultat när det gäller åtgärder för personer med depression i vuxen ålder. The Tree Theme Metod (TTM) är en klientcentrerad metod som var mer framträdande i de granskade studierna och författarna kunde summera metoden som betydelsefull åtgärd för arbetsterapeuter att använda i arbete med personer med depression, detta speciellt då depression är ett växande problem i samhället.

• Den här uppsatsen handlar om att aktivt välja och bli religiös i vuxen ålder.

Det inledande syftet med uppsatsen är att studera den vuxna individens självvalda religiositet och beskriva och förmedla den så som den verkligen ter sig och upplevs för den troende själv.

Jag har i min uppsats fyra huvudfrågeställningar:

Vem? När? Hur? Varför?

• Jag har under arbetets gång intagit ett hermeneutiskt forskningsperspektiv och i och med det ett hermeneutiskt förhållningssätt, arbetssätt och metoder och använt mig av litteraturstudier samt en intervju- och en enkätundersökning för att uppnå bästa undersökningsresultat.

• Analysresultaten av mitt arbete kan redovisa följande resultat i frågorna:

Vem? En ”sökare” av olika anledningar och slag.

När? Efter yttre omständigheter såsom dödsfall, skilsmässa eller dylikt. Efter inre omständigheter, ofta beskrivet som en längtan eller ett behov.

Hur? Har sökt Gud. Gud har sökt dem.

Varför? För att möta ett behov.

Numera uppmärksammas sjukdomen ADHD hos vuxna som allt mer förekommande och psykiatrin beskriver hur dessa människors svårigheter kan se ut. Individens egna upplevelser av hur det är att leva med ADHD har inte fått lika mycket utrymme för diskussion. Min studie syftar därför till att beskriva psykiatrins sätt att betrakta sjukdomen ADHD hos vuxna kontra hur dessa människor upplever sjukdomen. Jag vill undersöka om psykiatrins bild av vuxna med ADHD överensstämmer med dessa människors upplevda verklighet. För att kunna få en mer klar bild av hur psykiatrin ser på vuxna med ADHD har jag använt mig av den tidigare psykiatriska forskningen som betonar vad man vet om ADHD, och hur dessa människors svårigheter ser ut. Den metod som har använts är en fenomenologisk upplevelseorienterad metod, vilken beskriver vuxnas upplevelser av ADHD. Empirin består av fem intervjuer med vuxna människor som har fått diagnosen ADHD. Intervjumaterialet har analyserats med stämplingsteorin. Denna teoretiska utgångspunkt ger en möjlig förklaring till hur man som vuxen upplever sin situation när man lever med ADHD.

The purpose of this study was to investigate how an ADHD diagnosis late in life as an adult can have effected childhood and adult life. It is a qualitative study executed by interviewing four adults, two men and two women. The individuals in the study had all experienced difficulties in their childhood and in school and had all felt different from the rest of the ambient. None of the interviewees were on medication for ADHD but most were open for trying. Support from school or other settings had been minimal. Work was described as an important part of their lives and that a significant part of it was to not become restless. None of the interviewees had committed serious crime but some talked about substance abuse in form of alcohol. All of the individuals in the study showed strong qualities that had helped them through difficult times. They had all reacted positively to the diagnosis as it gave a greater understanding for their problems. Almost all talked about how life before and after diagnosis had affected their confidence mostly the women but they all had experienced problems with mental health.

Violence against children indicates factors like physical, psychological, emotional or financial damage. This is also associated with the fact that children that are exposed to domestic violence, also witness violence between their parents. The concept of violence against children can be interpreted in a long or short term  and from childhood to adulthood. This perspective is associated with the perception that domestic violence affects children's health, survival development and dignity. The purpose of this study is to examine the consequences of domestic violence during their childhood. By using autobiographies it will be possible to create a greater understanding of how domestic violence is portrayed from an individual and societal perspective. This will be associated with the understanding of what consequences are created by domestic violence from the authors childhood to adulthood. Autobiographies will make it possible for the reader to get an insight into the consequences of violence from the individual himself. The issues that will be presented in the study are first, How are the consequences of violence for the child's growth during childhood  described in autobiographies and why exactly. Secondly, What support is given to children exposed to violence in social work and what difference has it made. This study also explores social work with abused children. In conjunction with the second issue of the study , we will highlight what kind of help that these individuals experienced when they needed help and what kind of difference this made for them in their adulthood.  To create an understanding for the social work with abused children, this study will highlight which interventions that are included in social work, for example call processing with foster children or even children or young people that need help to become drug free. This study's theoretical starting point has been about the attachment theory. The aim of the attachment theory was to create a greater understanding for the development of an individual at a very young age. The result of our study will be shown from an individual level of perspective. An individual level in a way where the three different authors will present their own statements and stories by their own experiences of domestic violence. The presented consequences by the impact of violence  that the authors were exposed to growing up. It shows a general result of  a stronger mindset and strive, within the authors, to build a more stable life as adults. The result of this study will also show obvious negative consequences such as mental illness, while the authors were growing up. It will also show consequences in terms of damaged social relationships, both in external relations such as friends but also in internal relations like the relationships between siblings. The authors present their stories where they show experiences of difficulties during their childhood and adolescence, struggling with their past as abused children. The results that are shown in conjunction with this studies' first question at issue are that the support measures that come from social services has not been enough in terms of help for these authors that have experienced domestic violence as children. Although, as the authors are growing up, we can state that they get stronger and somehow they have managed to use their vulnerable childhood as a momentum.

Abstract We have chosen to examine how it can be to be diagnosed with ADHD in adults. Our purpose of this study was to examine the experience of being diagnosed with ADHD in adulthood. We wanted to investigate if people feel that the diagnosis has led to a change and if so, in what way. We also wanted to investigate the impact that the participants attribute the diagnosis. We have made a qualitative study in which we interviewed five men aged 31-45 years, who have all had their diagnosis for a year or more. We have analyzed our material from our theoretical premises, which has been the SOC and Stigma theory. Our results demonstrate that the people we interviewed, to some extent have experienced a change in their lives as a result of the diagnosis of ADHD. The diagnosis has worked for them as an explanation for their difficulties and as an opportunity to get support and help, such as medication. Some of those we interviewed also felt that the diagnosis has had a negative impact on their lives by an unsympathetic environment and a sense of being different. The people we interviewed attributed the diagnosis of great importance because it contributed to an explanation of their difficulties, as well as access to support and help, and secondly that they believe they have been a different situation if they had been diagnosed as a child. We do not want to draw any general conclusions from the results we obtained in the study, but we can see that the people we interviewed told us about a higher degree of comprehensibility and manageability after being diagnosed with ADHD. We do not see that they experienced an increased sense of purpose after they were diagnosed with ADHD, which is why we can´t say if they have received an increased SOC in its entirety as a result of the diagnosis. We also see that for some has been a stigma attached to being diagnosed with ADHD, while others describe it as a stigma of living with ADHD problems without knowing the cause of it. Keywords: ADHD, SOC, stigma, adult men, experience of diagnosis
Sammanfattning  Vi har valt att undersöka hur det kan vara att bli diagnostiserad med ADHD för vuxna personer. Vårt syfte med studien har varit att undersöka upplevelsen av att bli diagnostiserad med ADHD i vuxen ålder. Vi ville undersöka om personerna upplever att diagnostiseringen har lett till en förändring och i så fall på vilket sätt. Vi ville också undersöka vilken betydelse personerna tillskriver diagnosen. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi intervjuat fem män i åldrarna 31-45 år, som alla har haft sin diagnos i ett år eller mer. Vi har analyserat vårt material utifrån våra teoretiska utgångspunkter, som har varit KASAM och Stigmateorin. Studiens resultat visar att de personer som vi har intervjuat till viss del har upplevt en förändring i sina liv till följd av diagnostiseringen av ADHD. Diagnosen har för dessa fungerat som en förklaring till deras svårigheter och som en möjlighet att få stöd och hjälp, exempelvis genom medicinering. En del av de vi har intervjuat upplever också att diagnosen har haft en negativ påverkan på deras liv genom en oförstående omgivning och genom en känsla av att vara annorlunda. De personer vi intervjuat tillskriver diagnosen en stor betydelse, dels då den bidragit till en förklaring på deras svårigheter, dels som en tillgång till stöd och hjälp och dels att de tror sig ha haft en annan livssituation om de blivit diagnostiserade som barn.  Vi vill inte dra några generella slutsatser utifrån de resultat som vi fått i studien men vi kan se att de personer som vi intervjuat har berättat om en högre grad av begriplighet och hanterbarhet efter att de blivit diagnostiserade med ADHD. Vi ser dock inte att de upplever någon ökad känsla av meningsfullhet efter att de diagnostiserats med ADHD, varför vi inte kan uttala oss om de har fått en ökad KASAM i sin helhet till följd av diagnostiseringen. Vi ser också att det för vissa har varit stigmatiserande att bli diagnostiserad med ADHD, samtidigt som andra beskriver det som stigmatiserande att leva med ADHD-problematik utan att veta orsaken till den. Nyckelord: ADHD, KASAM, stigma, vuxna män, upplevelse av diagnos

SAMMANFATTNING:

Flera internationella undersökningar om samband mellan vissa traumatiska barndomsupplevelser och psykosocial hälsa/ohälsa som vuxen, har tidigare genomförts. De flesta studier har dock utförts inom kliniska populationer med begränsat antal studerade faktorer. Då det endast finns ett fåtal svenska studier inom detta ämnesområde, har syftet med denna studie varit att undersöka om det finns samband mellan å ena sidan barndomsupplevelser av känslomässiga, fysiska och sexuella övergrepp, känslomässig och fysisk försummelse samt idealisering av familj och psykosociala hälso/ohälsoindikatorer i vuxen ålder å andra sidan. De senare är tillgången till nätverk respektive anknytning, olika indikationer på alkoholproblem såsom konsumtionsnivå, tecken på beroende och skadligt drickande, psykisk ohälsa i form av ångest respektive depression samt social misstro. Då upplevelser från barndomen är retrospektiva konstruktioner, togs som ett undersyfte upp om det finns systematiska validitetsproblem såsom minimering och benägenhet att svara på ett socialt önskvärt sätt. Undersökningen är kvantitativ och baseras på gruppenkäter som besvarats av studenter vid Mittuniversitetet. Resultaten visar att det fanns klara samband mellan olika traumatiska barndomsupplevelser och olika former av hälso/ohälsotillstånd i vuxen ålder. Multivariata analyser visar att sexuella och fysiska övergrepp är relaterade till ökade tecken på alkoholproblem, känslomässiga övergrepp och ångest, medan känslomässig försummelse är relaterat till depression, mindre socialt nätverk och till mindre grad av anknytning. Förhoppningen är att studien skall bidra till teoriutvecklingen om hur barndomsproblem påverkar problemen i vuxen ålder.

ADHD syns inte utanpå men känns desto mer inuti, och idag är det allt fler vuxna som diagnostiseras. Samtidigt har det främst bedrivits forskning om ADHD inom den medicinska forskningen, och det saknas samhällsvetenskaplig forskning om diagnosen. Mycket av den forskning som finns idag kring ADHD belyser olika behandlingsformer och vad som händer rent kroppsligt, men det saknas forskning som belyser upplevelsen att få en ADHD-diagnos. Syftet med vår studie är därför att få en djupare förståelse för hur det är att diagnostiseras med ADHD i vuxen ålder, hur det är att leva med diagnosen samt vilket stöd individen upplever sig ha fått i samband med diagnostisering. För att besvara syfte och frågeställningar på ett optimalt sätt valde vi att använda oss av en kvalitativ metod, med fenomenologisk induktiv ansats. Som datainsamlingsmetod valde vi att intervjua fyra individer som samtliga har fått en ADHD-diagnos i vuxen ålder. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer och utgick från en utformad intervjuguide. Kvalitativ konventionell innehållsanalys valdes som metod för att analysera det insamlade materialet på ett förutsättningslöst sätt.  Resultatet visade att samtliga respondenter upplevde både positiva och negativa känslor i samband med att de fick sin diagnos. Resultatet visade även att samtliga respondenter blev erbjudna diverse hjälp- och stödinsatser i samband med diagnostisering, men att de även har fått erfara brister i vården som exempelvis väntetid och dåligt bemötande. Vidare visade resultatet att respondenterna upplever att ADHD-diagnosen hindrar deras funktionsförmågor på olika sätt, men att vardagen har förbättrats med hjälp av medicin och diverse strategier som de använder sig av. Slutligen visade även resultatet att samtliga respondenter upplever att det finns en stor okunskap kring ADHD i samhället samt att allmänheten har en synnerligen stereotyp och ensidig bild av hur en individ med ADHD är. Här ser vi ett behov av framtida forskning och föreslår studier kring arbetssätt och bemötande gentemot individer som har en ADHD-diagnos, vilket är av yttersta relevans för socialt arbete.

Abstrakt Bakgrund: Attention Deficit Hyperactive Disorder (ADHD) är en diagnos som är högst aktuellt i forskningssammanhang och ADHD hos vuxna uppmärksammas allt mer. Forskning visar att inte bara barn utan även vuxna som genomgår utredning och diagnostisering av ADHD kan erhålla positiva konsekvenser. Syfte: Undersöka vad som uppdagas i samband med att diagnosen ADHD erhålls i vuxen ålder. Metod: En systematisk litteraturstudie innefattande 30 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Att erhålla diagnosen ADHD som vuxen kan förstås med grund i följande fyra kategorier: Identitet och självacceptans, självmedicinering som egenvård, samsjuklighet vid ADHD och socioekonomiska & psykologiska konsekvenser. Slutsats: Trots vuxen ålder är det aldrig för sent att utreda och diagnostisera ADHD om ett lidande finns. Att erhålla diagnosen så tidigt som möjligt i livet kan dock i många fall leda till att onödigt lidande minskas.

Syftet med vår studie är att undersöka kvinnors upplevelser av att få en AD/HD diagnos i vuxen ålder och vilka sociala konsekvenser det ger. Då många studier inriktar sig på AD/HD ur ett neuropsykiatriskt perspektiv, anser vi det intressant att i stället ha ett socialt fokus. Den teori vi huvudsakligen använder oss av är social konstruktionism då vi tycker den är relevant i detta sammanhang. Vi undersöker i studien om, och i så fall hur kvinnorna upplever att diagnosen har förändrat deras vardag, bemötandet från myndigheter och arbetskamrater, självkänsla/självuppfattning och relationen till vänner och nära anhöriga. För att göra detta möjligt formulerade vi fyra frågeställningar som passade studiens syfte. I studien använde vi oss av kvalitativa forskningsintervjuer med fyra kvinnor, detta för att få fram deras upplevelser på bästa sätt. Det resultat vi funnit visar att diagnosen haft stor betydelse för kvinnorna i den meningen att den gjort dem mer medvetna om sina brister och som en frigörande förklaring på sin känsla av att vara annorlunda. För att kunna analysera texten använde vi oss av de teman som formades utifrån frågeställningarna för att kunna hitta mönster i kvinnornas berättelser. Därefter tolkade vi materialet med hjälp av tidigare forskning och relevanta teorier. Den slutsats vi kommit fram till är att diagnosen stärker kvinnornas självkänsla/självuppfattning vilket gör att de kan hantera sina liv och sin vardag på ett bättre sätt, men också att diagnosen i sig inte förändrar de faktiska bristerna i någon större utsträckning.

The aim of our studie is to examine womens experiences of recieving a diagnosis of AD/HD as an adult and what social consequences this brings. As many studies focus on AD/HD from a neuropsychiatric perspective, we regard it interesting to look at it from a social perspective rather then psychiatric. The theory we mainly used is social constructionism as we think it relevant in this coherece. In the study we examine if and in that case how these women feel that the diagnosis has changed there everyday life, treatment by authority and colleagues, self-esteem/self-perception and relation to friends and close relatives. To make this possible we worded four questions at issue that was suitable for the purpose of the study. In the study we used qualitative research interviews whit four women, this as to bring forward there experiences in the best possible way. The result we found show that diagnosis has had great importance for the women as it has made them more aware of there scarcity and as a liberating explanation of there feeling of being different. To be able to analyze the text we used the theme as shaped from the questions to be able to find a pattern in the womens story. We then interpreted the material with the help of prior and relevant theories. Our conclusion is that the diagnosis strengthens the womens self-esteem/self-perception which means that they can handle there everyday life in a better way, but also that the diagnosis in it self does not change the real lack in extent any greater.

Bakgrund Med en befolkning som blir allt äldre är det viktigt att ha kunskaper kring hurohälsosamma levnadsvanor är fördelade bland äldre individer. Hälsobeteenden hos äldre,såsom alkoholkonsumtion och rökning, riskerar att bli en stor kostnad för samhället blandannat i form av sjukvårdskostnader. För att kunna planera det framtida sjukvårdsbehovet,samt för att ge kunskap kring vart förebyggande åtgärder är mest behövliga, krävs enförståelse kring hur de hälsoskadliga levnadsvanorna är fördelade i befolkningen. SyfteSyftet för denna uppsats är att undersöka hur socioekonomisk status vid olika tillfällen ilivsspannet är kopplat till alkoholkonsumtion och rökning hos äldre. Metod Med hjälp avnationellt representativt datamaterial från de longitudinella undersökningarna SWEOLD ochLNU har information från 982 individer, 77 år och äldre, analyserats med hjälp av logistiskaregressioner. Det är i snitt 22,5 års uppföljning mellan den intervju som gjordes tidigare i livetoch den som gjordes senare i livet. Den information som har använts, utöver kontrollvariabler,innefattar rökvanor, alkoholvanor, socioekonomisk status i barndomen samt socioekonomiskstatus i vuxen ålder. Socioekonomisk status mättes genom utbildning och socialklass(huvudsakligt yrke). Resultat Analyserna visar att frekvent alkoholkonsumtion i äldre dar ärassocierat till hög socioekonomisk status, både i barndom och i vuxen ålder. Rökning är ocksåassocierat med en hög socioekonomisk status, med undantag för män vad gäller egensocialklass samt faders socialklass. För dem är rökning associerat med låg socialklass. Detfinns även samband mellan social mobilitet och dessa hälsobeteenden. Bland män har bådeindivider som gjort en uppåtriktad klassresa och som har varit stabila i den höga klassen enmindre sannolikhet för att vara rökare än dem som varit stabila i den låga klassen. Hoskvinnor finns en mindre sannolikhet hos dem som gjort en nedåtriktad klassresa. Hos bådakönen har individer som har en hög utbildningsbakgrund både vad gäller fadern och den egnahögre sannolikhet för att vara rökare. Både individer som gjort en uppåtriktad klassresa ochsom har varit stabila i den höga klassen dricker oftare än de som varit stabila i den lågaklassen. När det gäller utbildningsmobilitet dricker samtliga grupper oftare än de som varitstabila i gruppen med låg utbildning. Slutsats Det finns skillnader i alkoholkonsumtion ochrökning bland äldre beroende på socioekonomisk status.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka sambandet mellan socioekonomisk position i vuxen ålder och ohälsa när man blir äldre och om detta eventuella samband beror på att personerna hade sämre hälsa tidigare i livet, samt att undersöka hur hälsa och socioekonomisk position är relaterat till förändring i hälsa över tid. Mått på socioekonomisk position i den här undersökningen har varit socialklass, utbildningsnivå och kontantmarginal. Ohälsa har mätts genom fyra index; mobilitetsproblem, cirkulationsbesvär, värk i rörelseorganen samt psykisk ohälsa. För att genomföra studien har ett nationellt representativt datamaterial från Levnadsnivåundersökningen (LNU) år 1968 och 1981 och undersökningen om äldres levnadsvillkor, SWEOLD, år 1992, 2002 och 2004 använts. Datamaterialet har möjliggjort för en kvantitativ longitudinell studie där respondenterna har kunnat följas från vuxen ålder till efter pensionsåldern, en period på över 20 år. Analyserna i undersökningen har utförts genom ordinal logistisk regressionsanalys och linjär regressionsanalys. Resultaten från analyserna visar ett tydligt samband mellan vissa mått på socioekonomisk position och vissa hälsoaspekter. Framförallt framkommer sambandet mellan låg socioekonomisk position i vuxen ålder och cirkulationsproblem, mobilitetsproblem och psykiska besvär efter pensionsåldern, samt att de med låg socioekonomisk position i vuxen ålder har en mer negativ förändring av dessa besvär från vuxen ålder till efter pensionsåldern. Dessa resultat bekräftar tidigare studiers resultat till stor del. Det som skiljer den här studien resultat från tidigare forskningsresultat är framförallt att den här studien inte uppvisar så markanta skillnader för olika grupper av socioekonomisk position när det gäller hälsoaspekten värk i rörelseorganen.

 

Med bakgrund i det ökade antalet barn som upplever skilsmässa och separation, undersöker denna studie påverkan på psykisk hälsa i vuxen ålder. Syftet är att undersöka om det finns ett samband mellan skilsmässa och separation under uppväxten och individens psykiska ohälsa i vuxen ålder, samt om ett eventuellt samband kan förklaras av konflikt mellan föräldrarna i uppväxtfamiljen. De teorier som uppsatsen använder för att förklara relationen mellan separation i uppväxtfamiljen och psykisk ohälsa i vuxen ålder tar sin utgångspunkt i ekonomiska svårigheter, psykologisk stress, familjestruktur samt konflikt mellan föräldrar. Studien bygger på kvantitativa data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010. Genom logistisk regressionsanalys undersöks om ett samband finns mellan separation och psykisk ohälsa i vuxen ålder. Resultatet visar ett samband mellan att ha upplevt separation och psykisk ohälsa i vuxen ålder. Dock är inte separation i sig avgörande, utan förekomsten av konflikt samt ekonomiska svårigheter under uppväxttiden visar sig vara de mest betydande faktorerna. Studien bidrar därmed till en förståelse för vad i uppväxtfamiljen som har betydelse för vuxnas psykiska ohälsa samt till en uppdaterad bild av hur individer som upplevt separation påverkas av detta. Diskussionen föreslår att samhällsförändringar över tid gällande normer kring separation och familj samt förekomsten av växelvis boende kan tänkas ha en bidragande orsak till att inte separationen i sig har en betydande roll för individens psykiska ohälsa.

Syftet med studien var att undersöka hur individer, som fått en ADHD-diagnos i vuxen ålder, idag beskriver sin och omgivningens interaktion under livets gång, i huvudsak med fokus på självbild. Studiens datainsamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer. Under bearbetningen av intervjumaterialet skapades ett övergripande tema kallat självbild, omgivning & ADHD. Materialet har även brytits ner i kategorier och underkategorier. Resutatet analyserades med utgångspunkt i George Herbert Mead och Herbert Blumers symboliska interaktionism samt Erving Goffmans teoribildning om Stigma. Resultatet visar att alla informanter sett det som övervägande positivt att få diagnosen ADHD och att alla var öppna med att prata om sin ADHD-diagnos med andra. Resultatet visar även att alla känt sig "dumma" under uppväxten samt att skolmiljön inte varit anpassad för dem. Samtliga beskrev att de som barn varit utfrysta eller mobbade. Alla pratade även om att de under barndomen varit jobbiga, stökiga eller bråkiga. Informanterna beskrev att de hade behövt hjälp tidigare i livet. De beskrev också en förbättrad självkänsla i vuxen ålder i koppling till någonting de åstadkommit i sitt liv. Informanterna pratade även om negativa upplevelser av bemötande från myndigheter. Upplevelserna och bemötandet var på olika vis kopplade till deras ADHD.

Syftet med denna uppsats är att studera Astrid Lindgrens berättelse om Karlsson på taket. Fokus ligger på att urskilja de attribut som gör att Karlsson kan betraktas som en vuxen karaktär. Därefter har en skev läsning gjorts med syfte att uppmärksamma hur hans agerande som vuxen kan anses bryta mot vuxennormen eller inte. Studien tar avstamp i barndom- och barnkulturforskning där ifrågasättandet av den binära uppdelningen mellan barn och vuxna är centralt. En annan utgångspunkt är också att det barnlitterära fältet kan utgöra en arena där detta ifrågasättande kan möjliggöras. Ålderskritisk teori används i analysen och fokus ligger på att ifrågasätta ålder, vuxen och barn som socialt konstruerade kategorier. Detta görs utifrån premisser att ålder är en organiserad princip, att ålder görs och att ålder är en maktrelation. De queerteoretiska begreppen performativitet och subversiv performativitet är också relevanta för att tolka Karlssons agerande som normbrytande eller ej. Av analysen framgår att Karlssons vuxenhet skrivs ut av både explicita och implicita markörer, men hans agerande ligger inte alltid i linje med vuxennormen. Makt är något som genomsyrar Karlssons agerande på gott och ont. Ibland används den till att ifrågasätta begreppen vuxen, barn, ålder och dess tillhörande föreställningar, i andra fall används den i förtryckande syfte och leder istället till ett bekräftande av dessa kategoriers normerande föreställningar.

The aim of this study is to examine what people with a late (adult) ADHD diagnosis experience was contributing to the late diagnosis. The empirism of this study is mainly interviews with adults that have been diagnosed with ADHD. By applying a thematic analysisas a method, the empirics have been able to be categorized and analyzed. Based on the theoretical models of the labeling theory and locus of control, the result has been interpreted as meaning that the interviewees were labeled incorrectly before diagnosis took place and that a big development can be seen around the person's locus of control. The result shows that there are numerous factors which can be claimed to contribute to a late diagnosis. The majority of the respondents highlight the importance of the environment and mostly adults whether its school staff or members of the family. Factors such as cultural norms, prejudices and lack of knowledge are also crucial when it comes to when in life one gets his diagnosis. The study also examines how it affects people to recieve a late diagnosis, the result shows that an early diagnosis would have reduced the respondents sufferings and improve their life quality.
Studiens syfte är att undersöka vad personer med en sen (vuxen) ADHD-diagnos upplever bidrog till den sena diagnosen. Empirin av denna studie består främst av intervjupersoner med vuxna som har diagnostiserats med ADHD. Genom att tillämpa en tematisk innehållsanalys som metod har empirin kunnat kategoriseras och analyseras. Utifrån de teoretiska modellerna om stämplingsteorin och kontrollfokus har resultatet kunnat tolkas som att intervjupersonerna stämplats felaktigt innan diagnostisering skett samt att man kan se en rejäl utveckling kring personens locus of control. Resultatet visar att det finns flera faktorer som kan påstås bidra till en sen diagnos. Majoriteten av respondenterna belyser omgivnings betydelse och främst vuxna vare sig det är skolans personal eller familjemedlemmar. Faktorer såsom kulturella normer, fördomar och brist på kunskap är också avgörande för när individen får sin diagnos. Studien syftar också till att undersöka vilken effekt det har på respondenterna att få en sen diagnos, resultat visar att en tidig diagnos hade reducerat respondenternas lidande och förbättrat deras livskvalité.

Aim

The aim with the work is to investigate if outdoor life at an early age will contribute to a maintained interest as a grown-up, and what other reasons play a part in maintained/lost interest. Questions:

• Are the people active within outdoor life/physical activity today?

• How much time do the people devote to outdoor life/physical activity?

• What factors during the growth, from preschool to grown-up, contribute to a maintained or lost interest in outdoor life?

Method

Since we wanted to bring forth all eventual factors that may have effected the people in their physical activity today we chose to do a qualitative study using deep interviews. The investigated group consists of six former students, four girls and two boys, from the I Ur och Skur preschool Mulleborg. Today the respondents are between 20 and 24 years old.

Results

The investigation shows that all respondents are active with some kind of outdoor life or physical activity today, but there is a difference in how much. Everyone think it is important to be outside and have the ambition to be active. The activities they practise are walks, riding, play and exercise with a dog, long-distance skating, cycling, running, cross-country skiing, downhill skiing, exercise in a gym, go mushrooming, pick berries, orienteering, climbing and go canoeing. The most important factors that have contributed to the maintained interest in outdoor life are the parents’ interests and influences and the time at Mulleborg. Other factors we have found are friends or partner with similar interests, the closeness to nature, owning a dog, having a computer and/or many TV-channels, time for any activities and to become a teenager.

Conclusions

From the results we can establish that outdoor life at an early age contributes to a maintained interest as a grown-up. We also found other factors that have had effects on this. Our hypothesis, that people who have been in an I Ur och Skur preschool also have an interest in outdoor life or physical activity as a grown-up, has been verified.

Syfte och frågeställningar

Syftet med arbetet är att undersöka huruvida friluftsliv i tidig ålder bidrar till ett bibehållet intresse som vuxen, samt vilka andra orsaker som spelar in för bibehållet/förlorat intresse.

Frågeställningar:

• Är personerna aktiva inom friluftsliv/fysisk aktivitet idag?

• Hur mycket ägnar sig personerna åt friluftsliv/fysisk aktivitet?

• Vilka faktorer under uppväxten, från förskoletid till vuxen ålder, bidrar till att intresset för friluftsliv bibehålls eller förloras?

Metod

Eftersom vi ville få fram alla eventuella faktorer som kan ha inverkat på hur aktiva individerna är idag valde vi att göra en kvalitativ studie med djupintervjuer. Undersöknings-gruppen består av sex tidigare elever, fyra tjejer och två killar, från I Ur och Skur förskolan Mulleborg. Respondenterna är idag mellan 20 och 24 år.

Resultat

Undersökningen visar att samtliga respondenter är aktiva i någon form av friluftsliv eller fysisk aktivitet idag men omfattningen är väldigt olika. Alla anser att det är viktigt att vara ute och har ambitionen att vara aktiva. Aktiviteterna som utövas är promenader, ridning, lek och träning med hund, långfärdsskridskoåkning, cykling, löpning, längd- och utförsåkning på skidor, gymträning, svamp- och bärplockning, orientering, klättring och kajakpaddling. De viktigaste faktorerna som bidragit till att personerna har bibehållit intresset för friluftsliv är föräldrarnas intresse och påverkan samt tiden på Mulleborg. Andra faktorer vi har hittat är vänner eller partner med liknande intressen, närheten till natur, att äga hund, huruvida man har dator och/eller många tv-kanaler, tid till någon aktivitet samt att bli tonåring.

Slutsats

Av resultaten kan vi konstatera att friluftsliv i tidig ålder bidrar till ett bibehållet intresse som vuxen. Vi har även hittat andra faktorer som haft inverkan på detta. Vår hypotes om att personer som gått i I Ur och Skur förskola även i vuxen ålder har ett intresse för friluftsliv eller fysisk aktivitet har blivit verifierad.

Studien syftar till att undersöka vad vuxna barn till alkoholmissbrukande vårdnadshavare upplever varit försvårande och hjälpsamt under uppväxten samt hur de tror att uppväxten påverkat deras liv i vuxen ålder. Detta undersöktes genom kvalitativ metod där skriftliga narrativ samlades in via en enkät som delades på Facebook. Resultatet delades in i tre teman: försvårande under uppväxten, stöd och hjälp under uppväxten samt uppväxtens påverkan på vuxenlivet. Datamaterialet analyserades med hjälp av anknytningsteori och Antonovskys teori KASAM. Det som respondenterna upplevde som försvårande under uppväxten var fysisk, psykisk och social utsatthet i form av bland annat våld och otrygghet. Försvårande var även att hålla situationen hemma hemlig, skolproblem och att ta ett stort ansvar i hemmet. Stödjande under uppväxten var för många respondenter någon nära person eller person i skolan som de kunde vända sig till. Majoriteten av respondenterna beskrev också att de hade önskat ett större stöd under uppväxten än vad de fick. I vuxen ålder beskrev flera av respondenterna att de till följd av sin uppväxt har problem med relationer, tillitsproblem och låg självkänsla. Flera beskrev även att det egna förhållningssättet till alkohol var annorlunda mot för hur de tror att det skulle ha varit vid en uppväxt utan alkoholmissbrukande vårdnadshavare.   Studien har visat att en uppväxt med alkoholmissbrukande vårdnadshavare kan vara svår för barnet på flera sätt, vilket även framkommit i tidigare forskning. Studien visar på att bristen på stöd i uppväxten kan orsaka konsekvenser i det vuxna livet. En av studiens slutsatser är att dessa barn ändå klarat sig bra tack vare stöd av en skyddsfaktor som flera av respondenterna beskrivit som livsavgörande.

Studiens syfte är att öka förståelsen för hur våldsutsatthet under barndomen kan påverka kärleksrelationer i vuxen ålder. Tidigare forskning har stort kvantitativt fokus, där individuella faktorer och upplevelser riskerar att missas, och där ett mer fördjupat perspektiv saknas. För att uppnå studiens syfte genomfördes kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sex kvinnor i åldrarna 23–36, deras upplevelser analyserades genom tematisk analys och resulterade i följande tre teman: självförminskning, högkänslighet, och normalisering av våld. Resultatet tolkades utifrån anknytningsteori och normaliseringsprocessen. Intervjupersonerna beskrev svårigheter att tro på sina egna känslor, svårigheter att upptäcka och säga ifrån när en partner utövar våld, en ambivalens inför kärleksrelationer samt en normalisering av våld. De beskrev även hur kärleksrelationer hade en förmåga att förstärka eller motbevisa den uppfattning av världen och relationer som deras uppväxt fört med sig. Ett viktigt resultat var att intervjupersoner beskrev liknande men också olika konsekvenser av att blivit utsatta för våld som barn. Deras upplevelser av hur kärleksrelationerna påverkats var individuella – därav framkommer vikten av att som yrkesverksam socionom inte enbart göra generella antaganden, utan istället se till den enskildes upplevelser.

The aim of the present study is to examine which need´s unaccompanied children in adulthood describe as significant. Furthermore the study aims to examine if the participants experience that they have received the support they need from Örebro Municipality’s unit for unaccompanied children. To answer this, qualitative interviews were conducted with six persons in 20-22 years of age who arrived to Sweden as unaccompanied children four to six years ago. The interviewees are some of the first in the care of the Örebro Municipality’s unit for unaccompanied children. The results show that their network, education, recreational activities, participation and religion are significant needs for them. The interviewees had experiences, both positive and negative, of the support that Örebro Municipality and affiliated organizations have offered them, based on their needs. The results of the study have been analyzed with earlier research, empowerment, salutogenesis, and the convention of the rights of the child. The discussion is about our own views and conclusions regarding the research.  A critical reflection is given over the relationship between the results and method. Finally, we present suggestions for further research.
Syftet med föreliggande studie är att belysa vilka behov ensamkommande barn i vuxen ålder beskriver som betydelsefulla. Vidare syftar studien till att undersöka om deltagarna upplever att de fått det stöd som de har behov av från Örebro kommuns verksamheter för ensamkommande barn. För att besvara studiens frågeställningar och uppfylla syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med sex personer i 20 – 22 års ålder som anlänt till Sverige som ensamkommande barn för cirka fyra till sex år sedan. Intervjupersonerna är några av de första under Örebro kommuns ansvar gällande omvårdnad och boende för ensamkommande barn. Resultatet visar att deras nätverk, utbildning, fritidsaktiviteter, delaktighet och religion är betydelsefulla behov. Intervjupersonerna hade upplevelser av både positiv och negativt karaktär gällande det stöd som Örebro kommuns verksamheter har erbjudit dem utifrån deras behov. Studiens resultat analyseras mot bakgrund av tidigare forskning samt empowerment, KASAM och barnkonventionen. Diskussion förs kring våra egna synpunkter och slutsatser av studien. En kritisk reflektion förs över relationen mellan resultat och metod. Slutligen presenteras förslag till vidare forskning.