Academic literature on the topic 'Vuxna barn till alkoholister'

Studien analyserar sambanden mellan sysselsättning för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som gått i gymnasiesärskolan och deras sociala bakgrund, mätt som föräldrarnas utbildningsnivå och geografiska härkomst. Den här registerstudien baseras på Halmstad university register on pupils with intellectual disabilities (HURPID), Longitudinell integrationsdatabas för arbetsmarknads- och sjukförsäkringsstudier (LISA) samt LSS-registret. Studien omfattar 12 269 unga med intellektuell funktionsnedsättning som gick ut gymnasiesärskolan mellan 2001 och 2011. De samband som studeras analyseras genom multipla logistiska regressioner. Resultaten visar att föräldrars utbildningsnivå har viss betydelse för före detta gymnasiesärskoleelevers sysselsättning. Barn till högutbildade föräldrar har med större sannolikhet en sysselsättning inom daglig verksamhet och barn till lågutbildade föräldrar har med större sannolikhet ett förvärvsarbete. Sannolikheten för att ha någon av sysselsättningskategorierna daglig verksamhet eller förvärvsarbete är lägst bland barn till föräldrar som är födda i länder utanför Norden. Högutbildade föräldrar antas ha en högre grad av den ”välfärdskompetens” som krävs för att hantera dagens välfärdssystem och härigenom kunna påverka de ungas möjligheter att få insatser likt daglig verksamhet. Lågutbildade föräldrar antas ha egna erfarenheter av, och kontakter med, arbetsplatser där det finns arbetsuppgifter utan (eller med låga) formella kompetenskrav. Samhällets kunskaper och medvetenhet om den sociala bakgrundens betydelse för efter(sär)gymnasial sysselsättning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning behöver öka. Detta i syfte att bättre möta varierande individuella förutsättningar och främja etablering i arbetslivet för fler unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning vid övergången från skoltid till arbetsliv.

I centrum för denna artikel finner vi fyra fyraåriga barn inbegripna i en aktivitet som inte är omedelbart styrd av vuxna, och där ett anslutande barn nekas tillträde till den aktivitet som tre av dem redan har initierat. Artikelns syfte är att belysa den komplexitet som präglar barnens strävan att upprätthålla, respektive utmana, en aktivitets exklusivitet inom ramen för en övergripande institutionskontext präglad av normer för god lek och inkluderande ideal. Fokus i analysen ligger på hur barnen, som kompetenta sociala och kulturella aktörer, ramar in och (re)kontextualiserar den pågående aktiviteten och dess relationer. Av artikeln framgår att barnen, som gränsöverskridande tricksters, navigerar såväl utanför som mellan och inom flera samordnade och samtidiga inramningar, kontextualiseringar och normer i en politisk handling som både utgör ett motstånd mot, och reproducerar den institutionella sociala ordningen. Artikeln bygger på videoetnografiskt fältarbete på en svensk förskola.

Den här studien analyserar tolv barnböcker som är tänkta att upplysa både barn och vuxna om barns erfarenheter av att ha en neuropsykiatrisk diagnos eller att vara högkänslig. Utifrån en poststrukturalistisk ansats och problematisering av några barndomssociologiska begrepp, undersöks här subjektsformering av känsliga flickor och funktionsvarierade barndomar. I böckerna är funktionsvariationer främst gestaltade som förmågor. Samtidigt handlar berättelserna om hur man ska hantera de utmaningar som barnens socialt problematiska beteenden och lidanden medför. Barn förstås både som kompetenta och sårbara aktörer – subjekt i varande och blivande. Analysen visar att ett idealt medborgerligt barnsubjekt produceras i böckerna. Denna typ av kompetenta och medgörliga barnfigur deltar i de beslut som fattas kring hennes kropp och liv. Hon uppvisar ett självreflexivt förhållningssätt och en positiv inställning till de insatser som ofta åtföljer en diagnos, som att bekänna den och engagera sig i terapi. Genom identifikationsprocessen blir flickorna subjekt som hanterar sina beteenden och känslor på diagnosens premisser och därigenom omdefinierar sig själva.

Under 1990-talets ekonomiska kris drabbades hundratusentals människor av arbetslöshet. Det var inte bara arbetare som drabbades utan också tjänstemän. Trots detta finns det få studier som uttryckligen belyser hur tjänstemän och deras familjer påverkas av arbetslösheten. Denna artikel skall ses som ett bidrag till att fylla ett slikt tomrum i arbetslöshetsforskningen. Studien fokuserar på en aspekt av arbetslöshetens konsekvenser, nämligen: hur påverkar arbetslöshetssituationen stämningen mellan de vuxna i familjen och mellan föräldrar och barn?

I en berättelse om något man varit med om berättar man inte bara om sig själv utan visar också sin inställning till det man berättar om och den kultur och det värderingssystem som händelsen är inbäddad i. Genom att analysera berättelser blir det därmed möjligt att belysa vilka föreställningar och uppfattningar kring en företeelse som är tongivande i ett visst socialt sammanhang. Artikeln utgår från barndomsminnen skrivna av nu vuxna personer födda mellan 1933 och 1962. Deras berättelser om situationer under barndomen då deras föräldrar berusat sig varierar med den tid som återges och med de kulturella föreställningar som knyts till kombinationen barn, föräldrar och alkohol.

Sedan 1600-talet har staten och kyrkan varit de makthavande institutionerna när det gäller all pedagogisk undervisning i Finland. Artikeln handlar om de här institutionernas förväntningar på allmogensbarnuppfostran i relation till den förverkligade informella uppfostran som var den främsta inlärningsmiljö för allmogebarn i Finland i början av 1900-talet. Statens och kyrkans förväntningar utrönas genomanalyser av olika dokument. Artikeln fokuserar även på ordspråk som används vid vardagliga tillfällenmellan barn och vuxna. I narrativer placeras ordspråken i en naturlig kontext. Vardagslivet bjuder påhändelser som inte alltid uppfattas som inlärningssituationer men som i själva verket har stor betydelseför människans lärande.

Denna studie undersöker vuxna som växt upp med alkoholiserade föräldrar och hur de blivit påverkade av detta. Studien tittar på om det endast har varit en negativ upplevelse och vilka metoder barnen har använt sig av för att hantera situationen. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Fem individer, som haft alkoholiserade föräldrar, har blivit intervjuade. Vid analysen av intervjuerna användes innehållsanalys. Resultaten visar att alla respondenter har blivit påverkade på ett övervägande negativt sätt. Alla respondenter har hittat sin egen metod för att hantera problematiken med att ha en förälder som missbrukar alkohol. Det kan handla om att hitta en hobby, att umgås med för att slippa vara hemma eller att avskärma sig själv med hjälp av datorn. Metoderna är individuella och har olika konsekvenser för deras välmående. Vissa metoder har lett till att respondenterna har ökat sitt välmående, medan andra har resulterat i att de inte alls mått särskilt bra. Resultaten visar dessutom att respondenterna som även i liten utsträckning, har blivit utsatta för förälderns alkoholism, har blivit negativt påverkade. Det spelar alltså ingen roll hur mycket barnen blir exponerade, de blir ändå på ett eller annat sätt, negativt påverkade.

Studiens syfte var att få en ökad förståelse och djupare inblick i numera vuxna barns upplevelser av att växa upp med en alkoholmissbrukande förälder. De frågeställningar som besvarades var "Hur beskrivs uppväxten för barn till missbrukande föräldrar från barnets perspektiv i sex olika självbiografier? " och "Vilka psykosociala konsekvenser uppger författarna till sex självbiografier att de drabbats av på grund av att de växt upp med en alkoholmissbrukande förälder?". Det var en kvalitativ litteraturstudie som baserades på sex olika självbiografier. Sammantaget konstaterades att samtliga författare till självbiografierna har påverkats negativt av förälderns missbruk. Hos samtliga författare påträffades en negativ självbild vilket utifrån anknytningsteorin förklaras av den otrygga/ambivalenta anknytningsrelationen till den missbrukande föräldern. Utifrån kognitiv teori är självbilden ett resultat av inlärning. Resultatet i studien överensstämmer med vad som framkommer i tidigare forskning.

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats var att få ökad kunskap och förståelse om hur en förälders alkoholmissbruk kan påverka relationen mellan det vuxna barnet och föräldern. Vi ville även se om det fanns könsskillnader gällande detta. Vi har genomfört en intervjuundersökning med fyra kvinnor och fyra män. Intervjuerna har tolkats efter hermeneutiska principer och de teoretiska utgångspunkterna var Bowlbys anknytningsteori och Antonovskys KASAM. Resultatet visar att flertalet av respondenterna kände bristande tillit till vuxna och avstängande av känslor var vanligt förekommande under respondenternas uppväxt. Vi fann fyra skillnader mellan männen och kvinnorna i studien. Den tydligaste var att kvinnorna flyttade hemifrån i tonåren medan männen var i tjugoårsåldern. Männen hade mamman som anknytningsperson, medan kvinnorna fann tryggheten hos syskonen. Det var enbart kvinnor som uppgav att de idag har skamkänslor. Hur förälderns alkoholmissbruk påverkat relationen mellan det vuxna barnet och föräldern idag varierade starkt mellan respondenterna.

Syftet med studien är att få en djupare inblick i hur en kvinna kan påverkas som barn men även som vuxen av att växa upp i en familj där den ena föräldern är alkoholmissbrukare. Intresseområdet är att studera uppväxtförhållanden samt hur dessa påverkar individen psykiskt, fysiskt och socialt. Då tidigare forskning i huvudsak fokuserar på hur pojkar och män påverkas av att växa upp i familjer där en förälder missbrukar alkohol, inriktar sig denna studie på kvinnor. För att få en djupare inblick i problemområdet valdes en kvalitativ metod där fyra kvinnor intervjuades. I studien framkommer flera likheter mellan kvinnorna, exempelvis funktioner inom familjesystemet, så som lojalitet, samt de roller som kvinnorna antog. Studien redovisar även vissa skillnader och det visar sig att faktorer som påverkar dessa olikheter bland annat är den missbrukande förälderns kön samt närvaron av andra viktiga vuxna. Uppväxten har påverkat kvinnorna i vuxen ålder på flera sätt, exempelvis har alla, eller har haft, svårt att känna tillit samt flera har haft problematiska förhållanden till män.

The purpose of this study is to obtain a deeper insight regarding how a woman can be affected as a child but also as an adult by growing up in a family where one of the parents is an alcohol abuser. The field of interest is to study the childhood environment and its influence on the individual in psychological terms as well as physically and socially. Since earlier research has mainly focused on how boys and men are influenced by growing up in families where one parent is an alcoholic, this study concentrates on women. Aiming to get a deeper insight into the problem area, a qualitative method was chosen, including in-depth interviews with four women. The study reveals several similarities between the four women, including similar functions in the family system, such as loyalty, and which roles the women assumed. The study also suggests certain differences between the women and the families and it is shown that some of the factors influencing these differences are the sex of the alcohol abusing parent and the presence of other adults. Growing up in a family where one parent was an alcoholic has affected the adult women in several ways, for instance has everyone, or had, problems regarding trust and several had problematic relationships with men.

This article seeks to examine the effects alcohol abuse have on the growth of women and how, as adults, their lives are affected by this. It tries to encourage a better understanding and knowledge of these experiences and how instances of support and help have influenced the subject’s life, from childhood through to adulthood. Through 10 qualitative interviews of adult women, all affected by childhood alcohol abuse, the article tries to get a better understanding of how these women coped under these circumstances. The article attempts also to better understand how the women’s experiences of support during childhood have benefited them and how they feel as adults today.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnor som vuxit upp i familjer med alkoholmissbruk har upplevt sin uppväxt och hur vuxenlivet har blivit påverkat. Vi vill även få en ökad förståelse och kunskap om upplevelser av stöd och hjälp under de vuxna barnens barndom och fram till idag som vuxen. Genom tio kvalitativa intervjuer av vuxna kvinnor till alkoholmissbrukare har vi kunnat få en förståelse hur det var att växa upp med alkohol i familjen och hur de hanterade det som var problemfyllt. Vi ville få en förståelse hur de vuxna barnen upplevde stöd under sin barndom, vad som varit gynnande, samt hur de mår idag som vuxen.

Studiens syfte var att synliggöra vuxna barns upplevelser av att växa upp med alkoholmissbrukande föräldrar och hur socialtjänsten fanns eller inte fanns som ett stöd under dessa förhållanden. I studien genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med vuxna personer som växte upp med föräldrar med alkoholmissbruk och som hade haft kontakt med socialtjänsten. Studiens resultat analyserades med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell, barndomssociologiska begreppen föräldrafiering samt being och becoming och stigmatisering. Studiens huvudresultat belyser att samtliga intervjupersoner påverkades negativt av föräldrarnas alkoholmissbruk. De flesta intervjupersoner upplevde att de behövde ta ett stort ansvar i hemmet och hålla alkoholmissbruket som en familjehemlighet. Resultaten visade att samtliga deltagande var missnöjda med socialtjänstens stöd, exempelvis genom att de inte blev bemötta på ett barns nivå. Ingen familj blev erbjuden familjeorienterade insatser.
The aim of the study was to highlight the experiences of adult children of growing up with alcohol-abusive parents and how the social services were to any support under these circumstances. In the study four qualitative interviews were conducted with adults who grew up with parents with alcohol abuse and who had contact with the social services. The study's results were analyzed by Bronfenbrenner's development ecological model, childhood sociology concepts parentification, being and becoming and the concept stigmatization. The main results of the study, highlights that all interviewees were affected negatively by the parents' alcohol abuse. Most of the interviewees felt that they needed to take great responsibility at home and keep the alcohol abuse as a family secret. The results showed that all participants were displeased with the social services support, for example by not being treated at a child´s level. None of the families were offered family-oriented support.

The purpose of the study was to create an increased knowledge and understanding of young adults’ experiences from growing up as a child in a family with alcohol abuse, as well as studying long-term consequences of this. In the study five qualitative interviews were conducted, with young adults who grew up with a parent who abused alcohol. The results of the study were analyzed by Bronfenbrenner's developmental ecological model, as well as by the theoretical concepts risk, protective factors and resilience. Results and conclusions showed, that all informants experienced negative consequences during childhood and in adult life, due to the parent’s abuse. The families of the informants were characterized by an abnormal use of alcohol during their childhood, which led to a high level of conflict, lack of relationships, a major responsibility at home for the informants, negative health effects and school difficulties. The young adults stated, that they are living a good life today, but that childhood has made its mark in their minds. The informants narrated experienced health problems, difficulties with feeling trust and expressing how they feel as well as a lack of relation to the parent with addiction.
Studiens syfte var att skapa en ökad kunskap och förståelse för unga vuxnas erfarenheter att som barn växa upp i en familj med alkoholmissbruk, samt att studera långtidskonsekvenser av detta. I studien genomfördes fem kvalitativa intervjuer med unga vuxna, som vuxit upp med en förälder som missbrukat alkohol. Studiens resultat analyserades genom Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell samt begreppen risk- och skyddsfaktorer och resiliens. Resultat och slutsatser visade att samtliga informanter upplevt negativa konsekvenser under barndomen och i det vuxna livet, till följd av förälderns missbruk. Informanternas familjer karaktäriserades under uppväxten av ett onormalt bruk av alkohol, vilket medförde en hög konfliktnivå, bristande relationer, ett stort ansvarstagande hemma för informanterna, negativa hälsoeffekter och skolsvårigheter. De unga vuxna uppgav att de idag lever ett bra liv, men att barndomen har satt sina spår. Informanterna berättade om upplevda hälsoproblem, svårigheter med tillit och att uttrycka känslor samt en bristande relation till föräldern med missbruk.

Denna studie syftar till att undersöka hur ett barns förhållningssätt gentemot alkohol påverkas av att en eller båda föräldrarna är missbrukare. För detta ändamål användes stämplingsteori samt rollteori vid tolkning av resultatet. För att en förståelse för barnens uppväxt skall möjliggöras användes det i denna studie en kvalitativ metod. Urvalet har inriktats mot ungdomar samt unga vuxna. Vid bearbetningen av resultatet urskiljer sig ett antal teman, några av dessa är familjesituation, relationer mellan vuxna och barn, ansvar, gränser samt eget bruk av alkohol. Författaren uppger att denne själv är barn till alkoholist, vilket framställs som något positivt för denna studie. Resultatet visar att samtliga ungdomar har i tidig ålder konsumerat alkohol, dels då detta normaliserats i hemmet och dels i syfte att dämpa negativa känslor inom sig själv. Resultatet visar även på en bristfällig relation mellan barn och missbrukande förälder där relationerna har inslag av rädsla, svek och en ansvarskänsla för föräldern. Samtliga respondenter uppger att de i dag lever nyktra. Vid analysen framkommer det tydliga kopplingar med den stämplingsteori samt rollteori som återfinns i tolkningsramen. Studien visar att en uppväxt med missbrukande föräldrar har en klar påverkan över hur barnet ställer sig inför att själv konsumera alkohol.

This study aims to examine how a child's attitudes toward alcohol are affected when one or both parents are addicts. In this regard, stamplingtheory and roletheory was used during the interpretation of the results. For an understanding of children's lives will be made available a qualitative approach was used in this study. The selection has focused on adolescents and young adults. In the processing of the results a number of themes stands out, some of them are family situation, relationships between adults and child, responsibility, boundaries and personal use of alcohol. The author declares that he himself is a child of an alcoholic, which is being presented as something positive for this study. The results show that all adolescents have at an early age used alcohol, partly becuse the useage of alcohol is normalized in the family and partly to mitigate the negative feelings within themselfs. The results also show a weak relationship between children and abusive parents, where the relationship show an element of fear, betrayal and a sense of responsibility for the parent. All respondents indicated that they now live sober. The analysis reveals clear links with the stamplingtheory and the roletheory, which are contained in the interpretative framework. The study shows that growing up with addicted parents have a clear impact on how the child approach useage of alcohol.

Alkoholmissbruk påverkar inte bara missbrukaren själv utan även dennes anhöriga.Alkoholmissbruk är därför att betrakta som en familjesjukdom. Syftet med studien var attundersöka om barn till alkoholmissbrukare upplever känslor av skam och om de uppleverstigmatisering. Vidare ville vi se om barnen, i så fall, gör någonting för att undvika detta. Vårstudie baseras på en kvalitativ metod där vi, utifrån en narrativ analys av sju självbiografier,försökt belysa författarens känslor, tankar och upplevelser under uppväxten. Med hjälp avdessa självbiografier skapas en djup inblick i författarnas uppväxt, upplevelser och känslor.Resultatet av vår studie består av två huvudkategorier; Skam och hemligheter/döljande.Resultatet av vår studie visar att barn till alkoholmissbrukare upplever skam ochstigmatisering. Den skam och stigmatisering som alkoholmissbruket innebär för hela familjenleder till att alkoholmissbrukarens barn använder sig av olika strategier för att omgivningeninte ska uppmärksamma familjens situation. Denna studie fokuserar på att belysa situationenför barn som växer upp i familjer med missbruksproblematik och vi har därför valt att inte gåin på hur eventuella åtgärder för att förändra detta kan se ut.

Med denna rapport vill vi förmedla hopp till unga, öka kunskapen, med-vetenheten och minska skammen kring psykisk ohälsa. Unga uttrycker själva att de vill ha mer kunskap om psykisk hälsa och skolan lyfts ofta som en bra plattform. Många unga vet inte vart de ska vända sig för att få hjälp med psykiska besvär och de har behov av att bli lyssnade på. När-varande vuxna som lyssnar behövs, dock saknar många vuxna kunskap om psykiska besvär och diagnoser kopplat till psykisk ohälsa.Psykisk hälsa bland unga är en viktig samhällsfråga som de senaste åren har fått mer uppmärksamhet i samhällsdebatten. Flera satsningar har gjorts av civilsamhällesaktörer och offentliga aktörer. Samtidigt visar den internationella kartläggningen att det är svårt att påvisa långsiktiga effek-ter av alla de satsningar som görs. Det kan finnas flera orsaker till detta. Det finns dock insatser som verkar mer lovande och här finns en möjlighet för beslutsfattare att göra skillnad för ungas psykiska hälsa. Förutom att bespara unga onödigt lidande är dessa insatser ofta samhällsekonomisktkostnadseffektiva, eftersom de på sikt leder till minskat vårdsökande och bättre förutsättningar för unga att klara skolan och i förlängningen arbets-livet. Sådana satsningar går även i linje med Barnkonventionen artikel 24 om alla barns rätt till bästa möjliga hälsa, som sedan 2020 är lag i Sverige. Utifrån kartläggningen har vi följande rekommendationer 1. Rusta unga med färdigheter om psykisk ohälsaUnga bör få tillgång till de kunskaper och färdigheter som enligt forsk-ning visat sig lovande för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa. Internationellt ges flera av dessa insatser inom ramen för sko-lan. De behöver utveckla sina färdigheter i hur man tolkar och förstår sina egna känslor och sin kropp och vad som är vanlig livssmärta, hur man kan hantera den och när man behöver kontakta vården. Därför bör ett nationellt initiativ som når alla barn tas för att främja barn och ungas kunskap och färdigheter om psykisk hälsa för att rusta dem för livet. Det bör även inkludera information om vart man kan vända sig om man behöver ytterligare stöd eller vård. Unga ska vara delaktiga i utformningen av ett sådant initiativ. 2. Ge vuxna kunskap och verktyg om psykisk hälsa – för att underlätta stöd till ungaBarn och unga behöver närvarande vuxna som har förmågan att lyssna, fånga upp och vägleda dem. Det är inte ovanligt att vuxna i barns och ungas närhet upplever osäkerhet och saknar kunskap om psykiska besvär och diagnoser. Därför behöver vuxna, framförallt föräldrar och yrkes-verksamma som jobbar nära unga, få bättre kunskap och verktyg för hur de ska möta unga på ett bättre sätt. Satsningar på att höja föräldrars kun-skap om psykisk hälsa bör göras, exempelvis i form av föräldrastödspro-gram och folkbildning. Lärare bör även ges grundläggande kunskaper om psykisk hälsa inom ramen för lärarutbildningen. 3. Insatser bör följas upp under en längre tidInsatser för att främja psykisk hälsa bör planeras, implementeras och ut-värderas med långtidsuppföljningar (>12 månader). Detta för att bättre kunna bedöma de långsiktiga effekterna och för att kunna utveckla och anpassa insatserna efterhand.