Academic literature on the topic 'Vuxna barn till missbrukare'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Vuxna barn till missbrukare.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Vuxna barn till missbrukare"

1

Davidsdottir, Sigurlina. "Book Review: Grundligt, men läsvänligt, om vuxna barn till alkoholister." Nordic Studies on Alcohol and Drugs 21, no. 2 (April 2004): 172–74. http://dx.doi.org/10.1177/145507250402100212.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Arvidsson, Jessica, Carin Staland-Nyman, Stephen Wildén, and Magnus Tideman. "Sysselsättning för unga med intellektuell funktionsnedsättning." Socialvetenskaplig tidskrift 27, no. 1 (December 21, 2020): 25–49. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2020.27.1.3411.

Full text
Abstract:
Studien analyserar sambanden mellan sysselsättning för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som gått i gymnasiesärskolan och deras sociala bakgrund, mätt som föräldrarnas utbildningsnivå och geografiska härkomst. Den här registerstudien baseras på Halmstad university register on pupils with intellectual disabilities (HURPID), Longitudinell integrationsdatabas för arbetsmarknads- och sjukförsäkringsstudier (LISA) samt LSS-registret. Studien omfattar 12 269 unga med intellektuell funktionsnedsättning som gick ut gymnasiesärskolan mellan 2001 och 2011. De samband som studeras analyseras genom multipla logistiska regressioner. Resultaten visar att föräldrars utbildningsnivå har viss betydelse för före detta gymnasiesärskoleelevers sysselsättning. Barn till högutbildade föräldrar har med större sannolikhet en sysselsättning inom daglig verksamhet och barn till lågutbildade föräldrar har med större sannolikhet ett förvärvsarbete. Sannolikheten för att ha någon av sysselsättningskategorierna daglig verksamhet eller förvärvsarbete är lägst bland barn till föräldrar som är födda i länder utanför Norden. Högutbildade föräldrar antas ha en högre grad av den ”välfärdskompetens” som krävs för att hantera dagens välfärdssystem och härigenom kunna påverka de ungas möjligheter att få insatser likt daglig verksamhet. Lågutbildade föräldrar antas ha egna erfarenheter av, och kontakter med, arbetsplatser där det finns arbetsuppgifter utan (eller med låga) formella kompetenskrav. Samhällets kunskaper och medvetenhet om den sociala bakgrundens betydelse för efter(sär)gymnasial sysselsättning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning behöver öka. Detta i syfte att bättre möta varierande individuella förutsättningar och främja etablering i arbetslivet för fler unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning vid övergången från skoltid till arbetsliv.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Bartholdsson, Åsa, and Mari Kronlund. "”Du måste ha en röd spade”: Tricksters, minipolitik och sociala relationer i förskolan." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 38, no. 1 (May 7, 2020): 11–21. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v38i1.3575.

Full text
Abstract:
I centrum för denna artikel finner vi fyra fyraåriga barn inbegripna i en aktivitet som inte är omedelbart styrd av vuxna, och där ett anslutande barn nekas tillträde till den aktivitet som tre av dem redan har initierat. Artikelns syfte är att belysa den komplexitet som präglar barnens strävan att upprätthålla, respektive utmana, en aktivitets exklusivitet inom ramen för en övergripande institutionskontext präglad av normer för god lek och inkluderande ideal. Fokus i analysen ligger på hur barnen, som kompetenta sociala och kulturella aktörer, ramar in och (re)kontextualiserar den pågående aktiviteten och dess relationer. Av artikeln framgår att barnen, som gränsöverskridande tricksters, navigerar såväl utanför som mellan och inom flera samordnade och samtidiga inramningar, kontextualiseringar och normer i en politisk handling som både utgör ett motstånd mot, och reproducerar den institutionella sociala ordningen. Artikeln bygger på videoetnografiskt fältarbete på en svensk förskola.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Edenroth Cato, Fanny. "Kompetenta flickor med förmågor." Socialvetenskaplig tidskrift 27, no. 1 (December 21, 2020): 51–69. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2020.27.1.3412.

Full text
Abstract:
Den här studien analyserar tolv barnböcker som är tänkta att upplysa både barn och vuxna om barns erfarenheter av att ha en neuropsykiatrisk diagnos eller att vara högkänslig. Utifrån en poststrukturalistisk ansats och problematisering av några barndomssociologiska begrepp, undersöks här subjektsformering av känsliga flickor och funktionsvarierade barndomar. I böckerna är funktionsvariationer främst gestaltade som förmågor. Samtidigt handlar berättelserna om hur man ska hantera de utmaningar som barnens socialt problematiska beteenden och lidanden medför. Barn förstås både som kompetenta och sårbara aktörer – subjekt i varande och blivande. Analysen visar att ett idealt medborgerligt barnsubjekt produceras i böckerna. Denna typ av kompetenta och medgörliga barnfigur deltar i de beslut som fattas kring hennes kropp och liv. Hon uppvisar ett självreflexivt förhållningssätt och en positiv inställning till de insatser som ofta åtföljer en diagnos, som att bekänna den och engagera sig i terapi. Genom identifikationsprocessen blir flickorna subjekt som hanterar sina beteenden och känslor på diagnosens premisser och därigenom omdefinierar sig själva.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Bergmark, Anders, and Lars Oscarsson. "Behandlingsmotivation och tvångsvård." Socialvetenskaplig tidskrift 6, no. 3 (February 4, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.1999.6.3.2892.

Full text
Abstract:
Tvångsvård av vuxna missbrukare syftar till att motivera individen till att frivilligt söka behandling för sitt problem. Den teoretiska basen och de faktiska formerna för ett dylikt arbete har dock i huvudsak förblivit oklara eller oartikulerade. Är tvångsvårdens praktik relaterad till vetenskapligt etablerade perspektiv på behandlingsmotivation?
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Jönsson, Leif R. "Arbetslöshet och familjerelationer." Socialvetenskaplig tidskrift 8, no. 3 (March 7, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2001.8.3.2772.

Full text
Abstract:
Under 1990-talets ekonomiska kris drabbades hundratusentals människor av arbetslöshet. Det var inte bara arbetare som drabbades utan också tjänstemän. Trots detta finns det få studier som uttryckligen belyser hur tjänstemän och deras familjer påverkas av arbetslösheten. Denna artikel skall ses som ett bidrag till att fylla ett slikt tomrum i arbetslöshetsforskningen. Studien fokuserar på en aspekt av arbetslöshetens konsekvenser, nämligen: hur påverkar arbetslöshetssituationen stämningen mellan de vuxna i familjen och mellan föräldrar och barn?
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Heimdahl, Karin, and Maria Abrahamson. "Barndomsminnen av föräldrars berusningsdrickande." Socialvetenskaplig tidskrift 19, no. 3-4 (April 12, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2012.19.3-4.2445.

Full text
Abstract:
I en berättelse om något man varit med om berättar man inte bara om sig själv utan visar också sin inställning till det man berättar om och den kultur och det värderingssystem som händelsen är inbäddad i. Genom att analysera berättelser blir det därmed möjligt att belysa vilka föreställningar och uppfattningar kring en företeelse som är tongivande i ett visst socialt sammanhang. Artikeln utgår från barndomsminnen skrivna av nu vuxna personer födda mellan 1933 och 1962. Deras berättelser om situationer under barndomen då deras föräldrar berusat sig varierar med den tid som återges och med de kulturella föreställningar som knyts till kombinationen barn, föräldrar och alkohol.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Granbom-Herranen, Liisa. "Stat, kyrka och familj: Innehållet i allmogebarns uppfostran i Finland i början av 1900-talet." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 31, no. 3 (August 21, 2020). http://dx.doi.org/10.5324/barn.v31i3.3740.

Full text
Abstract:
Sedan 1600-talet har staten och kyrkan varit de makthavande institutionerna när det gäller all pedagogisk undervisning i Finland. Artikeln handlar om de här institutionernas förväntningar på allmogensbarnuppfostran i relation till den förverkligade informella uppfostran som var den främsta inlärningsmiljö för allmogebarn i Finland i början av 1900-talet. Statens och kyrkans förväntningar utrönas genomanalyser av olika dokument. Artikeln fokuserar även på ordspråk som används vid vardagliga tillfällenmellan barn och vuxna. I narrativer placeras ordspråken i en naturlig kontext. Vardagslivet bjuder påhändelser som inte alltid uppfattas som inlärningssituationer men som i själva verket har stor betydelseför människans lärande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Vuxna barn till missbrukare"

1

Pettersson, Niclas. "Vuxna barn till missbrukare : tankar och upplevelser kring begreppet livskvalitet." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1320.

Full text
Abstract:

Addiction has been a problem for centuries. However, it wasn`t until the 1930s that research in this field was conducted systematically. At that time, the main focus was the wife of the alcoholic. Thirty years later the first stress-theories evolved. The theories showed that the husband´s drinking triggered the wife´s stress. During the next decade, the effect of alcohol-/ drug abuse on family and relatives, was studied, as well as the different ways in which they coped with these stressfull situations. The current study sheds light upon the thought and experiences of the adult children of addicts, with a focus on conceptions of quality-of-life. The thesis is based on a qualitative study conducted by interviewing individuals who had grown up in families where adults had addiction problems. The results show that the respondents are progressing to a higher quality-of-life. Still, there is more quality-of-life to achieve. It is also important to highlight the situation of children, and adult child perspectives in society - not just those of individuals who have an addiction

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Eklöf, Anette, and Hanna Axelsson. "Att åka berg- och dalbana : en resa från barndom till vuxenliv med fyra vuxna barn till missbrukare." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1384.

Full text
Abstract:

The aim of this degree project is to find out how people who have grown up in families with addiction problems have experienced their childhood and how their adult life has been affected by this. With the help of qualitative interviews with four grown up children to addicts, knowledge has been gained about what was experienced as problematic during childhood, what was beneficial and compensatory as well as how they feel today. The results have shown that their childhood was affected by a deficiency in the ability to parent, weak networks, adjusting, responsibility, a feeling of being left out and few positive experiences. Factors that have been protective are: important people, interests as well as attitude. In adult life many habits from childhood remain. Those who took part in the study have been affected by their childhood in the form of social and emotional problems, but also in their attitudes towards alcohol. The study has shown a need to work on their childhood, but also that their childhood has given the participators important experiences.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Banti, Anna, and Heidi Petridis. "Min mörka hemlighet : en studie om vuxna barn till missbrukare." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-15948.

Full text
Abstract:
Man hör mycket om missbruk och missbrukare, men desto mindre om de som indirekt blir drabbade, det vill säga exempelvis familjemedlemmar. Det är dem vi har valt att belysa i vår uppsats. Under 1900- talet har det forskats inom ämnet alkoholmissbruk, dock har större delen av forskningen ägnats åt alkoholisten. Det har gjort att man har försummat deras familjer. Vi har därför valt att inrikta oss på vuxna som i sin barndom farit illa genom att de har haft missbrukande föräldrar, vars barndom alltså varit långt ifrån ”normal”.Syftet var att undersöka hur deras uppväxt har sett ut och hur den har påverkat deras liv idag. Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av sju djupintervjuer med personer som vuxit upp med en eller två missbrukande föräldrar. Vi valde den metoden för att få en djupare förståelse för deras livssituation.   Resultaten visade att oavsett i vilken fas i livet våra intervjupersoner befann sig i så var de alla överens om att deras uppväxt på ett eller annat sätt påverkat deras liv idag. De nämner problem i deras förflutna, bland annat svårigheter i relationer och bristen på trygghet och tillit, men alla visade även styrkor som kommit ur deras erfarenheter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Mattsson, Jessica, and Amanda Lindgren. "Motståndskraftiga barn : En kunskapsöversikt om hur en uppväxt som präglas av alkoholmissbruk påverkar barn på lång sikt." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-98114.

Full text
Abstract:
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur vuxna barn till missbrukare har påverkats av att växa upp i ett hem där det förekommer missbruk. Vi har gjort en vetenskaplig kunskapsöversikt där vi använt oss av internationella och nationella artiklar samt relevant litteratur för att få en övergripande kunskapsöversikt om ämnet. I vår studie har vi funnit en rad risker som barn till missbrukare riskerar att utsättas för både när det gäller psykisk ohälsa, stressymptom och sjukdomssymptom. De löper även större risk för barnolycksfall samt eget missbruk. Vi har funnit att bra självkänsla grundar sig i socialt stöd och dessa två faktorer är viktiga för att barn till missbrukare ska kunna utnyttja den inre motståndskraft de besitter. Vi har sett att föräldrar med missbruk har svårigheter att utgöra det sociala stödet för barnet och därför har syskon och socialt nätverk utanför familjen stor betydelse. Föräldrarnas missbruk påverkar barnets anknytning som i längden kan påverka barnets förmåga att uttrycka sina känslor och påverka barnets nära relationer i vuxen ålder.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Fredriksson, Pernilla. "Biblioterapi eller personutvecklande läsning? : Stödgruppen som bokcirkel för vuxna barn till missbrukare." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-86158.

Full text
Abstract:
The aim of this Master’s Thesis is to find out whether bibliotherapy, in an unspokenform, is practiced in already existing group formations to be able to determine how practicalbibliotherapy can be seen in a Swedish context and thereby open the possibility for development.To fulfil this purpose I decided to do a case study on a nearby book reading circle for adultchildren of drug addicts. I made three qualitative interviews; two of the mentioned book readingcircle’s leaders and one participant/help leader. I used the following set of questions: What isincluded in the concept Bibliotherapy and how does that relate to practice? How has the bookreading circle examined in this case study proceeded, which methods were used and what kind ofliterature has been used and also what kind of effects did this reading circle have on itsparticipants. Can the library/librarian interact in any way in this type of external book readingcircles? I also studied theoretical work on bibliotherapy, as well as various theories on supportgroups and book reading circles, of which I presented a selection of in this thesis. Thistheoretical framework was the basis for my analysis of the result, which showed that theintention of the book reading circle had been consistent with its implementation; the methodsused were in line with the ones of the support groups’ standards and the literature they used wasnonfiction with a content directed especially towards the group’s main problem; the effects thebook reading activities had on the group participants were in line with how developmentalbibliotherapy is described being performed in a Swedish context , and finally; the informants’attitudes towards collaborating with a library/librarian were mainly positive. Thereby, all myquestions were answered and my conclusion is that this case study represents a number of othersupport groups/book reading circles and there would be a mutual benefit if a future collaborationwith the library was established.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Westlund, Sara, and Emelie Snögren. "Att växa upp med alkoholmissbrukande föräldrar : En granskning av självbiografier av vuxna barn till missbrukare." Thesis, Högskolan i Gävle, Socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-28360.

Full text
Abstract:
Studiens syfte var att få en ökad förståelse och djupare inblick i numera vuxna barns upplevelser av att växa upp med en alkoholmissbrukande förälder. De frågeställningar som besvarades var "Hur beskrivs uppväxten för barn till missbrukande föräldrar från barnets perspektiv i sex olika självbiografier? " och "Vilka psykosociala konsekvenser uppger författarna till sex självbiografier att de drabbats av på grund av att de växt upp med en alkoholmissbrukande förälder?". Det var en kvalitativ litteraturstudie som baserades på sex olika självbiografier. Sammantaget konstaterades att samtliga författare till självbiografierna har påverkats negativt av förälderns missbruk. Hos samtliga författare påträffades en negativ självbild vilket utifrån anknytningsteorin förklaras av den otrygga/ambivalenta anknytningsrelationen till den missbrukande föräldern. Utifrån kognitiv teori är självbilden ett resultat av inlärning. Resultatet i studien överensstämmer med vad som framkommer i tidigare forskning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Kenne, Camilla, and Erika Bui. "Hur en uppväxt med en missbrukande förälder påverkar framtida kärleksrelationer : En kvalitativ studie om vuxna barn till missbrukare." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-66682.

Full text
Abstract:
Föreliggande studie syftar till att undersöka hur erfarenheter av att växa upp med minst en förälder som missbrukat alkohol eller droger har påverkat kärleksrelationer i vuxen ålder. Studien är baserad på fem intervjuer med tre kvinnor och två män som under större delen av sin uppväxt bott med en förälder som missbrukat alkohol eller droger. Studiens resultat visar att respondenterna mött ett flertal utmaningar i sina kärleksrelationer i vuxen ålder. Dessa utmaningar har bland annat visat sig bero på låg självkänsla och dåligt självförtroende som av respondenterna beskrivs har utvecklats under uppväxten med deras missbrukande förälder. Resultatet visar även att respondenternas uppväxt påverkat deras val av partner senare i livet, liksom att två av respondenterna som vuxna utvecklat ett medberoende. Likaså tyder resultatet på att det förekommer problem med att uttrycka och förhålla sig till sina känslor, vilket medfört olika utmaningar i respondenternas kärleksrelationer. Studien visar även att respondenternas identitetsutveckling samt en bristande känsla av sammanhang har påverkat valet av kärleksrelationer samt hur dessa relationer utvecklats. Sammantaget visar studien att en uppväxt med en missbrukande förälder kan leda till flera problem med såväl den personliga identitetsutvecklingen som förmågan att inleda och upprätthålla kärleksrelationer senare i livet. Ämnet bör således uppmärksammas för att möjliggöra stödinsatser inriktade på denna målgrupp, med syfte att förbättra barns såväl som vuxnas relationsskapande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Björk, Christian. "De glömda barnen. En undersökning om vuxna barn till missbrukare - deras uppväxt och relation till skolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27869.

Full text
Abstract:
Syftet med uppsatsen är att lyfta upp olika problem som barn som växer upp i en miljö med missbruk står inför i livet. Barnen får ofta problem med självkänsla och tillit till andra människor och detta tar individerna med sig upp i vuxen ålder. Förnekelsen och tystnaden är stark på grund av att individerna skäms för att föräldern är missbrukare. Uppsatsen är också kopplad till skolan och vad personalen där kan göra för att upptäcka om ett barn far illa i ett hem med missbruk. För att få en bild av problematiken har fyra individer som växt upp med en eller två missbrukande intervjuats, och i frågan om skolans roll har två kuratorer intervjuats. Individerna som växt upp i ett hem med missbruk har skadats på olika sätt och alla vill att skolan ska hjälpa till att förändra situationen för barn med dessa problem. Lärarens roll är viktig i första fasen att upptäcka problemen enligt kuratorerna. Specialistkompetensen ligger sedan hos kuratorer, skolsköterskan och sociala myndigheter. I undersökningen har ett systemteoretiskt perspektiv använts.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Johansson, Matilda, and Johan Lindström. "Vuxna personers upplevelser och konsekvenser av att ha vuxit upp med missbrukande föräldrar." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-23782.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Idag finns ett stort antal personer som vuxit upp med missbrukande föräldrar. Dessa personer löper själva en ökad risk för att drabbas av ohälsa, bland annat riskerar de att själva hamna i missbruk samt drabbas av psykisk ohälsa. Sannolikheten är därför hög att allmänsjuksköterskor även kommer att möta denna grupp i vården, och det är då viktigt att kunna bemöta dessa personer med en förståelse för deras uppväxt. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa personers upplevelser och konsekvenser av att ha vuxit upp med missbrukande föräldrar. Metod: Studien grundades på en kvalitativ studie av sex biografier för att belysa ämnet och svara an till syftet. Analysen genomfördes utifrån Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Personer som växte upp med missbrukande föräldrar påverkades på flera olika sätt, vilket skapade konsekvenser i vuxenlivet så som psykosociala problem, relationsproblem eller missbruksproblem. Flera utav informanterna kunde dock med hjälp av stöd gå vidare och acceptera sin uppväxt. Slutsats: Informanterna påverkades mycket av sin uppväxt senare i livet. Det är viktigt att sjuksköterskans bemötande med dessa personer präglas av en förståelse för deras uppväxt. På så vis skapas möjligheter för att kunna stötta personens hälsa.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Hederström, Emma. "DEN OSYNLIGA ELEFANTEN - VUXNA BARNS EGNA BERÄTTELSER OM HUR DET ÄR ATT VÄXA UPP MED EN ELLER BÅDA FÖRÄLDRARS ALKOHOLMISSBRUK." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24791.

Full text
Abstract:
Hederström, E. Den osynliga elefanten. Vuxna barns egna berättelser om hur det är att växa upp med en eller båda föräldrars alkoholmissbruk. Ett arbete som beskriver utsatta barns påverkan från hemmiljön, med fokus på vuxna barns egna berättelser om deras uppväxt. Examensarbete, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, 2017.Syftet med detta arbete är att ta reda på hur vuxna barns upplevelser är av att växa upp med en eller båda föräldrars alkoholmissbruk samt om uppväxten har påverkat personens nuvarande sätt att leva. Jag har därför låtit vuxna barn berätta sina historier för att få en inblick i hur och om de har påverkats av sin uppväxt. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ ansats i form av enkäter med öppna frågor. Studien är baserad på följande frågeställningar.- Hur upplever informanten idag sin uppväxt med en eller båda föräldrars alkoholmissbruk?- På vilket sätt har uppväxten påverkat informantens sätt att leva idag?- Hur är relationen med föräldern/föräldrarna idag?Studien är grundad på tre olika teorier, risk- och skyddsfaktorer, resiliens och socialt arv. I resultatet framkommer det att barn som växer upp med en missbrukande förälder är en heterogen grupp, där varje individ har sin egen historia. Det har tydligt framkommit att alla informanters upplevelser är unika och skiljer sig från vad de andra beskriver. Dock har alla det gemensamma, att de alla på något vis har påverkats av att ha vuxit upp med en alkoholmissbrukande förälder
Hederström, E The invisible elephant. Adult children's own stories about how it is to grow up with one or both parents’ alcohol abuse. A work that describes the influence of vulnerable children from the home environment, with a focus on adult children's own stories about their childhood.Degree project in social work 15 credits. Malmö University: Faculty of health and society, Department of social work, 2017.The purpose with this study is to find out how adult children with alcoholic parents have experienced their childhood and upbringing and if their experiences have influenced their way of life. I've therefor asked adult children to tell me their own stories from their childhood, so that I can get an insight in how an abusive upbringing can change their way of life. I've chosen to use a qualitative method, in the form of surveys with questions where the informants answer freely and openly. The study is based upon these research questions. - How does the informant, in their adult life, look at their childhood with one or both parents abusing alcohol? - In what way have their upbringing changed or influenced the informant’s way of life today? - How is the informant’s relationship with the parent/parents today? The study is based upon three different theories, risk and safety factors, resilience and social inheritance. The result shows that children with parents abusing alcohol are a heterogeneous group where every single individual have their own story. It has clearly shown that all the informants’ different stories are unique. The one thing they all have in common, though, is that they're all affected by their upbringing with one or both parents abusing alcohol.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Vuxna barn till missbrukare"

1

Resilient Children: Stories of Poverty, Drug Exposure, and Literacy Development (Literacy Studies Series). International Reading Association, 1999.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "Vuxna barn till missbrukare"

1

Hellström, Lisa, and Linda Beckman. Att främja hälsa och förebbygga ohälsa bland ungdomar : En nationell och internationell kartläggning över initiativ och insatser. Malmö universitet, 2020. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178771103.

Full text
Abstract:
Med denna rapport vill vi förmedla hopp till unga, öka kunskapen, med-vetenheten och minska skammen kring psykisk ohälsa. Unga uttrycker själva att de vill ha mer kunskap om psykisk hälsa och skolan lyfts ofta som en bra plattform. Många unga vet inte vart de ska vända sig för att få hjälp med psykiska besvär och de har behov av att bli lyssnade på. När-varande vuxna som lyssnar behövs, dock saknar många vuxna kunskap om psykiska besvär och diagnoser kopplat till psykisk ohälsa.Psykisk hälsa bland unga är en viktig samhällsfråga som de senaste åren har fått mer uppmärksamhet i samhällsdebatten. Flera satsningar har gjorts av civilsamhällesaktörer och offentliga aktörer. Samtidigt visar den internationella kartläggningen att det är svårt att påvisa långsiktiga effek-ter av alla de satsningar som görs. Det kan finnas flera orsaker till detta. Det finns dock insatser som verkar mer lovande och här finns en möjlighet för beslutsfattare att göra skillnad för ungas psykiska hälsa. Förutom att bespara unga onödigt lidande är dessa insatser ofta samhällsekonomisktkostnadseffektiva, eftersom de på sikt leder till minskat vårdsökande och bättre förutsättningar för unga att klara skolan och i förlängningen arbets-livet. Sådana satsningar går även i linje med Barnkonventionen artikel 24 om alla barns rätt till bästa möjliga hälsa, som sedan 2020 är lag i Sverige. Utifrån kartläggningen har vi följande rekommendationer 1. Rusta unga med färdigheter om psykisk ohälsaUnga bör få tillgång till de kunskaper och färdigheter som enligt forsk-ning visat sig lovande för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa. Internationellt ges flera av dessa insatser inom ramen för sko-lan. De behöver utveckla sina färdigheter i hur man tolkar och förstår sina egna känslor och sin kropp och vad som är vanlig livssmärta, hur man kan hantera den och när man behöver kontakta vården. Därför bör ett nationellt initiativ som når alla barn tas för att främja barn och ungas kunskap och färdigheter om psykisk hälsa för att rusta dem för livet. Det bör även inkludera information om vart man kan vända sig om man behöver ytterligare stöd eller vård. Unga ska vara delaktiga i utformningen av ett sådant initiativ. 2. Ge vuxna kunskap och verktyg om psykisk hälsa – för att underlätta stöd till ungaBarn och unga behöver närvarande vuxna som har förmågan att lyssna, fånga upp och vägleda dem. Det är inte ovanligt att vuxna i barns och ungas närhet upplever osäkerhet och saknar kunskap om psykiska besvär och diagnoser. Därför behöver vuxna, framförallt föräldrar och yrkes-verksamma som jobbar nära unga, få bättre kunskap och verktyg för hur de ska möta unga på ett bättre sätt. Satsningar på att höja föräldrars kun-skap om psykisk hälsa bör göras, exempelvis i form av föräldrastödspro-gram och folkbildning. Lärare bör även ges grundläggande kunskaper om psykisk hälsa inom ramen för lärarutbildningen. 3. Insatser bör följas upp under en längre tidInsatser för att främja psykisk hälsa bör planeras, implementeras och ut-värderas med långtidsuppföljningar (>12 månader). Detta för att bättre kunna bedöma de långsiktiga effekterna och för att kunna utveckla och anpassa insatserna efterhand.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography