Dissertations / Theses on the topic 'Vuxna med läs- och skrivsvårigheter'

Att det aldrig är för sent att utveckla sin läs- och skrivförmåga är det bärande temat i denna uppsats. Syftet är tvåfaldigt: dels är avsikten att skapa en förståelse för de svårigheter vuxna med läs- och skrivsvårigheter har att brottas med, dels att lyfta fram de framgångsfaktorer som, enligt verksamma pedagoger i vuxenutbildningen, präglar effektiva utbildningsinsatser för vuxenstuderande med läs- och skrivsvårigheter.

I tre litteraturstudier belyses läs- och skrivsvårigheter hos vuxna utifrån olika perspektiv. Översikt ett beskriver hur vuxna med läs- och skrivsvårigheter uppmärksammas i olika styrdokument för vuxenutbildningen. I översikt två redogörs för det komplexa fält som läs- och skrivsvårigheter hos den vuxna individen utgör och i den tredje översikten åskådliggörs självbildens betydelse för individer med läs- och skrivsvårigheter.

I en enkätstudie ges en bred bild av hur 35 pedagoger som arbetar med särskilda insatser till vuxenstuderande med läs- och skrivsvårigheter betraktar sina insatser, vad de exempelvis lägger vikt vid i sin undervisning, vilket behov av kompetensutveckling de har och, inte minst, vad de räknade som framgångsfaktorer för effektiva insatser.

Enkätstudiens resultat bekräftar i stort den tidigare forskning som gjorts inom området när det gäller effektiva insatser. Praktiska förutsättningar i form av ett inbjudande ”yttre rum” med möjlighet till lugn och ro, ”time on task” samt tillgång till teknisk kompensation anges som viktiga villkor för en framgångsrik lärsituation. Pedagogens accepterande förhållningssätt och förmåga att stärka individens självbild, liksom ett varierat arbetssätt som präglas av metodisk mångfald framstår också som väsentliga faktorer. Mindre än hälften av pedagogerna ansåg dock att studerande med läs- och skrivsvårigheter var pedagogiskt inkluderade i den övriga vuxenutbildningen. Att undersöka hur vuxenutbildningen kan skapa lika villkor för alla studerande framstår därför som en viktig framtida forskningsuppgift.

Syftet med denna studie har varit att undersöka några vuxna dyslektikers syn på deras dyslexi som barn och som vuxen. Undersökningen byggde på fyra intervjuer med vuxna dyslektiker. Arbetets fokus har därmed varit att belysa dyslektikernas upplevelse av deras dyslexi, om de fått rätt hjälp i skolan och om deras acceptans i samhället. Resultatet från intervjuerna visade att alla fyra dyslektiker ansåg att det varit svårt att leva med sin dyslexi och att det hade varit lättare om de fått sin diagnos tidigare i livet. Arbetet fokuserar även på hur dyslektikerna hanterar sin situation i vuxen ålder. Dessutom har arbetet koncentrerat sig på hur man bäst hjälper dyslektiker i skolan. Slutsatsen som drogs efter genomförd studie var att det lönar sig att få rätt hjälp i tid för sin dyslexi. Diagnoser är positiva om den hjälper eleven framåt i sin läs- och skrivutveckling. Det som också visade sig var att dyslektikerna menar i likhet med forskarna, att om eleven blir stöttad av sin lärare och sina föräldrar så är det lättare att lyckas med sin läs- och skrivutveckling.

Syftet med uppsatsen är att med hjälp av intervjuer få en fördjupad kunskap om unga vuxnas erfarenheter av att leva med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Studien belyser om och hur individers identitetsskapande har påverkats av diagnosen.  Detta behandlas genom olika teman i analysdelen, såsom skoltiden, livet före diagnosen, att berätta, arbetsliv, påverkan på val i livet/fritiden och krav. Den tidigare forskningen som har gjorts är mycket utförlig och sträcker sig över ett stort fält och den tidigare forskningen som har använts i denna studie handlar om individers upplevelser om att leva med diagnosen läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Däremot har denna forskning angränsat sig till antagligen barn eller vuxna, det finns ingen forskning som inriktar sig på unga vuxna det vill säga individer mellan 20-35 år. De individer som har avslutat sin skolgång och ska ge sig ut i arbetslivet och det är dem som är i fokus i denna studie.Ur informanternas berättelser går det att urskilja att deras identitetsskapande har påverkats av att ha fått diagnosen och fortfarande påverkas av att ha diagnosen, genom att se på exempelvis att informanternas syn på sig själva har ändrats. De har accepterat diagnosen och funnit en styrka och trygghet att ha den. Det är till stor del informanternas erfarenheter och upplevelser av detta som har fått dem att omvärdera synen på sig själva, deras uppfattning av andras syn på dem och deras syn på människor i deras omgivning.

Syftet med studien i mitt examensarbete är att ta reda på om det finns några pedagogiska åtgärdsmetoder för elever med läs- och skrivsvårigheter. Litteraturstudierna visar att det finns ett antal sådana, men frågan blev då om de används i praktiken av speciallärarna i våra skolor. För att ta reda på den saken, intervjuades tre personer som på olika sätt kommer i kontakt med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Två av intervjuerna utfördes på respektive arbetsplats och bandades, medan den tredje var en mailintervju. Resultatet av både mina litteraturstudier och intervjuer visar att det finns ett antal olika pedagogiska åtgärdsmetoder. Det är sällan som man jobbar helt och hållet enbart efter en av metoderna. Det vanligaste är att man istället blandar material från flera olika metoder, för att på så vis kunna skräddarsy ett material som på bästa sätt hjälper elevens unika problematik inom läs- och skrivsvårighetens område.

Jag har i min undersökning tittat närmare på hur pedagoger i dagens skolor arbetar för att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter. Pedagogerna i de lägre stadierna har ett stort ansvar att lära sina elever läsa och skriva, men hur hjälper pedagogen de elever som inte knäcker läskoden innan de slutat årskurs två. Jag har valt att intervjua två pedagoger för att se hur de arbetar med läs- och skrivsvårigheter. Jag har också valt att diskutera med några elever och höra deras åsikter om att lära sig läsa och skriva.

Jag har kommit fram till att pedagogerna arbetar på liknande sätt med alla elever, oavsett svårigheter eller inte. Undervisningen är anpassad till varje individ, pedagogerna använder olika inlärningsmetoder för att hjälpa sina elever. Resultatet av min undersökning visar att eleverna får den hjälp de behöver. Eleverna tycker själva att de inte har några svårigheter trots att pedagogerna anser att det finns i klasserna.

Syftet med mitt examensarbete är att klarlägga vad läs- och skrivsvårigheter är och hur man kan undervisa barn med detta handikapp i engelska. I min litteraturgenomgång tar jag upp läs- och skrivsvårigheter i allmänhet. Detta för att ge en god bakgrund och förståelse för problemet när sedan fokuseringen på engelskundervisningen blir aktuell. I litteraturstudien har jag valt att begränsa mig till de främsta och mest belysande inriktningarna inom området. Ämnen som behandlas är orskaer, kännetecken och åtgärder. Det finns också en rubrik under vilken engelskundervisningen lyfts fram.

I mina intervjuer var det enbart engelskundervisningen som fokuserades. Mina övergripande frågeställningar för det avsnittet var: Hur klarar sig barn med dyslexi i engelskundervisningen? Hur får man en adekvat engelskundervisning för barn med dyslexi? Resultatet visade att samtliga lärare ansåg att barn som har problem med läsning och skrivning klarar sig sämre än sina kamrater. Respondenterna framhöll att dessa barn kan bli bra på att först och tala engelska. Skrivning och läsning på engelska är dock moment som alltid och under alla skolår då språket studeras ställer till med extra svårigheter. Responenterna var eniga om att man måste bygga engelskundervisningen för dessa barn påmuntliga aktiviteter. Det som rekommenderades var främst dialoger, rollspel, pjäser och sketcher.

Jag genomförde också ett praktiskt arbete med en grupp bestående av barn med läs- och skrivsvårigheter. I gruppen provade jag lektionsförslag som byggde på träning av muntliga färdigheter. Resultatet visade att den här formen passade gruppen och att de kunde ta till sig och arbeta med engelska.

Denna undersökning syftar till att undersöka elevers och deras lärares uppfattningar av att använda kompenserande datorhjälpmedel i skolpraktiken. Undersökningar som ur ett elevperspektiv belyser uppfattningar kring detta ämne är förhållandevis få. De elever och lärare som tidigare studerats har ofta varit antagna till något speciellt projekt och har därför blivit sponsrade med både utbildning och hjälpmedel. Därför behövs en undersökning kring elever och deras lärare, direkt ur skolvardagen.

Undersökningen är kvalitativ och innefattar tre elevintervjuer och fyra lärarintervjuer. Alla eleverna har betydande läs- och skrivsvårigheter och kommer från tre olika skolor i samma kommun. Varje elev har en eller flera av sina lärare med i undersökningen. Eftersom det ännu är svårt att finna lärare och elever som arbetar kontinuerligt med kompensatoriska datorhjälpmedel i de lägre åldrarna valde jag att intervjua elever från mellan- och högstadiet.

Resultatet visar att både elever och lärare är positiva till användandet av kompensatoriska datorhjälpmedel. Eleverna kan rekommendera dem till en kamrat med läs- och skrivsvårigheter och lärarna till en kollega, att introducera för elever med liknande svårigheter. Lärarna talade om ett flertal vinster med att låta de språksvaga eleverna använda datorhjälpmedel. Något som nämndes var hjälp med stavning och uppläsning av texter. Andra positiva effekter som nämndes var att eleverna producerade större textmassor i bättre kvalitet samt att de med hjälp av talsyntes kunde lyssna på ”vilken text som helst”. Lärarna påpekade även att eleverna ökade sitt självförtroende och sin självständighet i skolarbetet. Elever och lärare kunde inte se några negativa konsekvenser för elevernas språkutveckling. Däremot påtalade de problem med tekniken och datasupport samt att misstycke från oförstående kamrater kunde påverka negativt.

Sammanfattningsvis visade resultatet att det behövs engagerade lärare, föräldrar och främst intresserade och motiverade elever för att arbetet med kompensatoriska datorhjälpmedel skall fungera i skolpraktiken och påverka elevernas språkutveckling positivt.

Syftet med denna undersökning är att studera hur processen ser ut på skolor när det gäller hantering av elever som har läs- och skrivsvårigheter. Litteraturen visar att genom tidig upptäckt av elevers läs- och skrivsvårigheter och genom att individanpassa undervisningen kan läs- och skrivsvårigheter ofta förhindras. I studien har en kvalitativ undersökningsmetod använts och genom intervjuer av rektorer, lärare och specialpedagoger har vi lyft fram likheter och skillnader i denna process men också studerat hur ansvarsfördelning och samarbete mellan berörda fungerar. Undersökningen gick också ut på att se om elever får det stöd de behöver och har rätt till men också hur och vilket stöd som sätts in. Undersökningsresultaten visar att elever får stöd och att detta sätts in efter att kartläggning av eleven blivit gjord. Samtliga som är delaktiga runt eleven är väl insatta i processen och rektorerna visar delaktighet och kunnighet i elevers läs- och skrivsvårigheter.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på hur de verksamma pedagogerna definierar begreppet läs- och skrivsvårigheter samt vilket stöd de kan ge de elever som har läs- och skrivsvårigheter. Metoden som vi har använt oss av i vår undersökning för att samla in information från våra respondenter är via en enkätundersökning med både öppna och slutna frågor. Resultatet visar att kunskaper om vad begreppet läs- och skrivsvårigheter innebär finns hos de verksamma pedagogerna, men de anser sig inte ha tillräckligt med kunskap, vare sig teoretisk eller praktisk, för att ge stöd åt dessa elever. I genomsnitt finns det 2-3 elever i varje klass som har läs- och skrivsvårigheter och många av dem får specialhjälp, men behovet av hjälp finns hos fler elever. Vår slutsats utifrån vår undersökning är att behoven av extra stöd bland eleverna är större än vad vi i början trodde. Vi trodde även att pedagogerna skulle ha mer utbildning inom ämnet än vad de anser sig ha, då läs- och skrivsvårigheter är vanligt förekommande bland eleverna.

Detta examensarbete har som syfte att besvara frågan hur synen på barnet inom Freinetpedagogiken ser ut när det gäller läs- och skrivsvårigheter. Vi börjar med att belysa den litteratur som finns skriven om Freinetpedagogiken men även den litteratur vi fått tillgå genom vår utbildning gällande svenskämnet. Då vi genom litteraturen om Freinetpedagogiken inte fann svar på våra frågor genomförde vi en kvalitativ undersökning med pedagoger ute på Freinetskolor i landet, genom intervju samt enkät. Underlaget i undersökningen blev tyvärr litet och undersökningen kan därför inte räknas som tillförlitlig. Huvudresultatet vi får är att det inom Freinetpedagogiken existerar barn med läs- och skrivproblem. Vi konstaterar att Freinetpedagogiken är en pedagogik med tron att alla kan lära fast olika.

Purpose: my aim was to explore ways that teachers can support students with dyslexia and what/ which tools some teachers / special education teachers use to facilitate students.

Method: I used a quantitative method by interviewing some regular teachers and special education teachers

Results: In my study, I learned how some teachers can support students by reading loud to them; a main task for the teachers could be to create the love of reading for the students. That task was reinforced by students' self-image.

This paper is based on observations made in the classroom, interviews and studies of

literature.

The observations that I made during my practical training period made me believethat pupils with writing and reading problems succeeded more often with the methodsof teaching used in media education than with more traditional teaching methods.

Through this study I hope to specify and define the factors that were the reasons for this. In doing so I wanted to show that you could adapt the teaching methods to reach more pupils with different kinds of learning styles.

I have come to the conclusion that the following factors made the pupils with writing and reading problems succeed more often in subjects related to media education:

Variety, time spent, the pupils’ interests and the equipment used.

Svenska

Syftet med studien var att studera hur lärare och specialpedagoger beskriver sitt förebyggande och stödjande arbete med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Vi har genom kvalitativa intervjuer med lärare och specialpedagoger fått en bild över hur de förebyggande och stödjande arbetssätten kan se ut. Undersökningen genomfördes på fyra olika skolor bland pedagoger som undervisar i år 1-5. Resultatet visar att det finns skillnader i lärarnas och specialpedagogernas beskrivningar av sina förebyggande och stödjande arbetssätt. De lärare som undervisar yngre elever har mer förebyggande arbete än de lärare som undervisar äldre elever. Det mest omfattande förebyggande arbetet fann vi i den skolan med Montessoriinriktning. Det stödjande arbetet beskrevs mest utförligt av specialpedagogerna. Flera av lärarnas anser att en reducering av antalet uppgifter till elever med svårigheter var ett stödjande arbetssätt. Samtidigt framkommer andra exempel på stödjande arbetssätt av lärarna, som exempelvis möjligheten för elever att få göra muntliga prov. Flera av lärarna förlitar sig emellertid ofta på specialpedagogernas kunskap och undervisning. Några av lärarna framhåller svårigheterna med att kunna räcka till för alla. Alla i studien har svårt att beskriva var gränsen går mellan läs- och skrivsvårigheter och dyslexi, men menar att läs- och skrivsvårigheter kan avhjälpas med träning, medan dyslexi är något beständigt. Det framkommer emellertid skillnader i svaren när de beskriver vad läs- och skrivsvårigheter kan bero på, närmare bestämt allt från omognad till bristande pedagogik.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare kan arbeta inkluderande med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med 11 grundskollärare som undervisar elever i åldern 6-11. De centrala frågeställningarna har varit vad läs- och skrivsvårigheter är enligt de lärare vi intervjuat, vilka organisatoriska förutsättningar de intervjuade lärarna anser att de har när det gäller att arbeta inkluderande med elever som har läs- och skrivsvårigheter samt hur de intervjuade lärarna organiserar arbetet i klassrummet för att stödja elever med läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visar på att respondenterna är väl medvetna om vad läs- och skrivsvårigheter är. De gav många exempel på hur svårigheterna kan visa sig och hur de kan påverka elevernas skolgång. Intervjuerna visade att förutsättningarna för att arbeta inkluderat var olika på respondenternas skolor. Men flera av respondenterna hade en önskan om att få stöd i klassrummet av t.ex. fritidspedagoger, speciallärare eller specialpedagoger för att kunna arbeta mer inkluderande. Bäst verkar det inkluderande arbetssättet fungera om lärarna samarbetar eller delar klassen i mindre grupper. I sin undervisning använde sig lärarna av många olika arbetssätt, knep och hjälpmedel för att stödja eleverna med läs- och skrivsvårigheter. Flera av respondenterna betonade hur viktigt ett gott arbetsklimat och en bra stämning i klassen är för elevernas inlärning.

Föreliggande undersökning redovisar 6 intervjuer av elever med läs- och skrivsvårigheter samt ytterligare4 intervjuer med elevernas klass- respektive speciallärare. Syftet var främst att beskriva hur dessa elever upplever sin situation i skolan och hur de ser på framtiden. Av intervjuerna framgår att eleverna ofta bär på positiva upplevelser i skolan, samt att deras syn på framtiden inrymmer övervägande positiva bilder. Resultaten ger således en positivare bild än vad litteraturen ofta målar upp.