Academic literature on the topic 'Waldorfpedagogik'

<p>Aim</p><p>The aim has been to describe the goals and the pedagogic model concerning physical education in the Waldorfschool. Further purpose was to describe what the teachers focus on in there teaching roll about physical education. We have also chosen to give a picture of what other documents says about the teaching roll in booth the Waldorfschool and in the traditional municipal pedagogics. The Waldorfschool runs under Lpo 94 but they can also as other schools adapt and formulate there own curriculum after there pedagogic. That’s also why we have chosen to look at what the teachers says, about how they work and trying to achieve the goals of the curriculum in physical education.</p><p>Framing of the questions</p><p>• What does the teachers think affect and develop the teachingroll in the Waldorfschool?</p><p>• How does literature describing the teachingroll/physical education roll in the Waldorfschool?</p><p>• What does the teacher in physical education says achieve to, counter what the curriculum says about physical education in the Waldorfschool?</p><p>• How does the teacher do to achieve the goals in the Lpo 94?</p><p>Method</p><p>A literature research of relevant previous studies was made among others in the database Eric.</p><p>Curriculum for the Waldorfschool and books about Waldorf pedagogics and the teaching roll has been studied. We choose to have interview as a method. The requirement for the persons we interviewed was that they had an diploma for physical education in the Waldorfschool.</p><p>The interviews followed al the same questions about the teaching roll and how they spooked about it, also in what they wanted to achieve with their teaching roll. In the interpretation of the interviews, we structured the answers after themes we found in the answers and what the teachers pointed out as important information. We used Kvales methods of ad hoc and senseconcentrating.</p><p>Result</p><p>The most important of what the teachers said, was that the students should think that physical education was fun, that they could work together and that they felt secure in the lessons. The teachers regarded what had affected them mostly regarding teaching roll and how it looks today, there own background in younger years, that they learned much from the students and colleagues and also development from the staff meetings which is a common meting with al the teacher in the Waldorfschool and also from meetings with other teachers in physical education from other Waldorf schools.</p><br><p>Syfte</p><p>Syftet har varit att beskriva Waldorfskolans mål och pedagogiska utformning vad gäller ämnet idrott och hälsa i Waldorfsskolan. Vidare syfte var att beskriva vad lärarnas syn på sin lärarroll i ämnet idrott och hälsa. Vi har därför också valt att ge en bild av hur lärarrollen ser ut i andra dokument, både ur Waldorfskolans perspektiv och den kommunala skolans pedagogik. Waldorfskolan lyder under Lpo 94 men kan själva, precis som andra skolor, skapa och anpassa de egna kursplanerna efter sin pedagogik.</p><p>Frågeställningar</p><p>• Vad anser lärarna påverkar och utvecklar idrottslärarrollen i Waldorfskolan?</p><p>• Hur beskrivs Waldorfskolan i litteraturen när det gäller lärarrollen/idrottslärarrollen?</p><p>• Vad säger idrottsläraren att de strävar mot, kontra vad säger kursplanen för idrott och hälsa i Waldorfskolan?</p><p>• Hur gör lärarna på Waldorfskolan för att nå upp till målen i Lpo 94?</p><p>Metod</p><p>En litteratursökning har genomförts efter relevant tidigare forskning i bl.a. databasen Eric. Därtill har kursplaner för Waldorfskolan och böcker om Waldorfpedagogik och lärarrollen studerats. Vi valde intervju som metod. Kriterier för urval av intervjupersoner var att hon/han gått en idrottslärarutbildning för Waldorfskolan. Intervjuerna följde alla samma frågor kring deras lärarroll och hur de talar om den, även kring vad de ville uppnå med sin lärarroll. Vid tolkningen av intervjuerna strukturerade upp intervjuerna efter de teman vi kunde hitta i deras svar. Vi har använt oss av Kvales metoder för Ad hoc vid tolkning och strukturering av intervjuerna.</p><p>Resultat</p><p>När lärarna talade om det viktigaste i sin lärarroll som att var det att eleverna skulle tycka att idrott är roligt, att de ska kunna samarbeta och att de ska känna sig trygga. Lärarna ansåg att det som påverkat deras lärarroll till det den är idag, var egna erfarenheter från när man var liten, att de lärt sig mycket av eleverna och kollegor och även fått en fortsatt utveckling vid lärarkollegiet samt även träffar med idrottslärare från andra Waldorfskolor.</p><p>Slutsats</p><p>Vår slutsats är det som att Waldorfskolan arbetar i enlighet med det som står i läroplanen. Kommunala skolan har svårare att realisera den och det grundar vi på vår egen erfarenhet från skolorna under vår praktik. På Waldorfskolan jobbar de mer medvetet mot att skapa ett sammanhang för eleverna, och för att de ska se helheten.</p>

Detta arbete gick i huvuddrag ut på att undersöka uppvärmningsproblematiken på Björkö Friskola i Linköping. Uppdraget hade som huvudsyfte att finna en lösning på det kalla inomhusklimatet i skolbyggnaderna. Det ingick även att finna lösningar på problem som anläggningen dragits med sedan byggnation. Efter avgasmätning på fjärrvärmepannorna konstaterades det att en av dessa utvecklade mycket låg effekt och hade dålig förbränning. En optimering av förbränningen utfördes som resulterade i mindre pannunderhåll och mindre miljöpåverkan. Björkö Friskola stod inför ett beslut om att bygga en ny matsal, och ville ha underlag för om det var möjligt att ansluta denna byggnad till fjärrvärmen. Därför utfördes det beräkningar på om detta, rent teoretiskt skulle vara möjligt. Byggnaderna på området förbrukar vid årsmedeltemperatur cirka 27 kW och vid en utomhustemperatur på -200C, cirka 82 kW. Jämfördes detta med den installerade panneffekten som var 337 kW kunde det konstateras att anläggningen i sitt nuvarande utförande skulle klara av ytterligare en anslutning.<br>This diploma thesis was mainly focused to investigate the heating problems of Björkö Friskola. The assignment had as main objective to find a solution on the cool indoor climate in the school buildings. It was also included to find solutions on problems that have affected the plant since construction. Exhaust gas measurement was performed on the boilers and from those values it could be established that one boiler had extremely low effect and bad combustion. A combustion optimization was performed that resulted in less boiler maintenance and reduced environmental impact. Björkö Friskola faced a decision to build a new school canteen and has considered whether it was possible to connect this building to the district heating. Thereby calculations were made in order to decide whether this could be possible theoretically. The buildings on the area during average annual temperatures consume approximately 27 kW and during a temperature of -200C, approximately 82 kW. Compared this to the total installed boiler output that was 337 kW it could be noted that the facility in its current version could facilitate another connection.

Detta examensarbete handlar om att försöka skapa sig en djupare förståelse för den pentatoniska skalans betydelse i waldorfskolans yngre klasser. Utgångspunkt för denna undersökning har varit en kvalitativ forskningsintervju där fyra waldorflärare har berättat om sina tankar och erfarenheter kring arbetet med pentatoniken. Genom ett empiriskt material har jag försökt klarlägga följande frågeställning: Hur man använder sig av den pentatoniska skalan i waldorfskolan, vad pentatonikens historiska bakgrund har för betydelse för undervisningen och hur medvetet detta görs. Resultatet av intervjuerna visar att samtliga pedagoger använder sig regelbundet av pentatoniska sånger och den pentatoniska flöjten i waldorfskolan. Redan i första klass är pentatoniska melodier dominerande. Om man läser i waldorfskolans kursplan om ämnet musik står det att fr.o.m. åk 1 spelar man flöjt och sjunger sånger ur våra egna folkliga skatter och övriga världens folkmusik. Detta ingår som en viktig del i den vanliga undervisningen. I undersökningen visar det sig att samtliga lärare är väl insatta och inspirerade av den pentatoniska skalans historiska bakgrund i sin undervisning. Det framkommer också att detta har en indirekt betydelse för undervisningens upplägg och innehåll. Man finner spår av detta i lärarnas berättelser, tankar och funderingar kring pentatoniken, hur de förhåller sig till skalan och hur de använder sig av den rent didaktiskt. Utifrån de tolkningar som gjorts från intervjuerna förefaller det som att arbetet med pentatoniken i de lägre klasserna på waldorfskolor utförs på ett medvetet sätt.

Denna studie jämför uppfattningar om barngruppens storlek, det pedagogiska uppdraget och arbetssituationen hos waldorfpedagoger och kommunalt anställda förskollärare. Barngruppernai förskolan har växt de senaste decennierna, och frågan är alltjämt aktuell i samhällsdebatten. Den svenska förskolan anses hålla en hög kvalitet internationellt, men samtidigt är förskolläraryrket ett av de riskyrken som befinner sig i toppen för stressrelaterad ohälsa bland kvinnor. Verkligheten är dock komplex och fler faktorer än barnantal påverkar upplevelsen av kontroll över sin arbetssituation, vilket studien belyser i jämförelsen mellan respondenter från de olika verksamhetsformerna Waldorf och kommunal förskola (allmän förskolepedagogik). Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare inom Waldorfpedagogikens verksamhet respektive kommunal verksamhet uppfattar möjligheten att påverka sin arbetssituation samt utföra sitt pedagogiska uppdrag i relation till barngruppens storlek. Metoden som använts är kvalitativ metod, med intervju som redskap. Metoden ger förutsättningar att få syn på hur en grupp förskollärare tänker och ser på just sin situation kopplat till ämnet. Studien representerar alltså inte yrkesgruppen utan de respondenter som ingår i studien. Tidigare forskning som redovisas här består av artiklar som handlar om förskollärares upplevelser av stress i relation till sitt yrke, samt barngruppens storlek och dess betydelse i förskolan. Dessa forskningsfält ger en samlad bild av stress i relation till barngruppens storlek. Resultatet visar att barngruppens storlek inverkar på möjligheten att påverka sin arbetssituation samt utföra sitt pedagogiska uppdrag hos förskollärarna i studien i högre utsträckning än hos waldorfpedagogerna. Samtidigt styr även andra påverkansfaktorer den samlade bilden av den egna arbetssituationen, vilka också ges plats i resultatet.

Kan svarta tavlan stå sig i konkurrens med whiteboard ,smartboard och andra digitala medier? Vilka möjligheter  har jag att uttrycka mig visuellt genom att använda krita på tavlan med min hand? Jag undersöker sättet att förhålla sig till eget skapande inom ramarna för waldorfskolans kursplan. När läraren står vid svarta tavlan och tecknar och målar är det ett konstnärligt arbete och kräver skicklighet och vana. Det är dock ingen fri konst utan en medveten pedagogisk uppgift. Både till eleverna men också lika mycket för läraren. I småklasserna ska läraren visualisera alla ämnen på tavlan, göra bilder för varje bokstav och siffra, illustrera sagor, teckna bilder föreställande växter och djur, teckna av naturen. Med landskapsdetaljer, rita kartor, teckna geometriska former och mönster på fri hand samt visualisera historiska händelser. I de högre klasserna tillkommer naturvetenskapliga studier och skisser av processer, tankekartor mm. Parallellt skrivs också ganska mycket text på tavlan, ofta i anslutning till teckningarna som en förklarande text eller fristående litterär text som ramas in estetiskt och illustreras. Genom samtal med lärare kring svarta tavlans användning baserade på deras erfarenheter och genom egna experiment på tavlan vill jag ge  griffeltavlan den självklara plats som den förtjänar i klassrummet utan att behöva tränga ut eller trängas ut av andra medier.

<p>Syftet med vårt arbete är att undersöka vilken syn Waldorfpedagoger har på estetik och på vilket sätt de arbetar kring de estetiska ämnena; bild, drama, musik, dans. Vi vill med detta också förmedla en ökad kunskap om Waldorfpedagogik, som både blivande och verksamma lärare kan ha nytta av. Metod: För oss var det viktigt att få se en helhet. En renodlad intervjustudie var därför inte aktuellt. Vi valde att genomföra intervjuer och deltaga i undervisning under sex heltidsdagar som resulterade i fältanteckningar och observationer. Tillsammans med de sju intervjuer vi genomförde, bildar våra fältstudier den totala empirin i denna etnologiskt inspirerade studie. Resultat: Vi har genom vår studie kommit fram till att Waldorfpedagoger lever som de lär. Waldorfskolan har en stark övertygelse om att de estetiska ämnena väger lika tungt som de övriga. De använder inte enbart ämnena vart och ett för sig, utan lägger stor vikt vid att integrera dem i alla andra ämnen. Allt skall göras konstnärligt. De har även genomtänkta mål med sin undervisning, förankrade i läroplanen.</p>

The purpose of this study is to that with the help of literature and a number ofinterviews try find similarities and differences between Waldorf school philosophyand curriculum and the municipal school's philosophy and curriculum and see howand if these affect the students knowledge levels before and after the change betweengrade 9 and upper secondary school. The study describes both schools’ basic ideas,views on knowledge and the school's role, and to let some students tell theirexperiences. The results show that there are a lot of similarities and differences butthat the interaction between student and teacher is likely more important thanpedagogy.

Denna studie rör waldorflärares uppfattningar om kraven på och arbetet med kunskapsbedömningar, samt vilken betydelse dessa har för lärarnas professionella handlingsutrymme, mot bakgrunden av ökade krav på mätbarhet i utbildning. Tio waldorflärare, verksamma på högstadiet, har intervjuats och en tematisk analys (Braun &amp; Clarke, 2006) av deras berättelser har gjorts. Studien har ett professionsteoriskt perspektiv (Evetts, 2014; Freidson, 2001), för att analysera hur lärarnas uppfattningar kan bidra till en förståelse för professionens villkor i en vidare bemärkelse. En utgångspunkt i studien är tanken att mätning inom utbildning måste relateras till värdeomdömen om utbildningens syfte (Biestas, 2011). För att förstå lärarnas uppfattningar om kunskapsbedömningar har dessa därför satts i relation till lärarnas förståelse av sitt professionella uppdrag. Analysen visar att lärarna gav uttryck för två olika paradigm i synen på kunskapsbedömningar; det waldorfpedagogiska och det standardiserande, vilket även kan förstås som uttryck för yrkesmässig respektive organisatorisk professionalism (Evetts, 2014). Från ett yrkesprofessionellt /waldorfpedagogiskt perspektiv var lärarna kritiska mot bedömningskraven, som de menade var upphackande, tidskrävande och detaljstyrande och därmed begränsade deras möjligheter att agera utifrån sitt professionella omdöme. Samtidigt kunde lärarna se fördelar med bedömningskraven, och kunde förespråka dessa då de ansågs öka rättvisan, rättssäkerheten och även till viss del upplevdes professionsutvecklande för lärarna. Lärarna talade mestadels om detta som två separata enheter, vilket här har kallats en ’tudelning’ av lärarnas syn på sitt yrkesuppdrag, samt sig själva som professionella. Därmed kunde lärarna betrakta sig själva som professionella både då de uppfyllde kraven på kunskapsbedömningar och då de kritiserade desamma utifrån sina yrkesmässigt professionella värderingar. Trots utsagor om att kunskapsbedömningarna begränsade det professionella handlingsutrymmet uppfattade lärarna sig ha en hög grad av autonomi och tillit. De hade en pragmatisk inställning till konflikten mellan de två synsätten och strävade efter att uppfylla både inre krav att arbeta waldorfpedagogiskt och yttre krav på kunskapsbedömningar. Centralt för att kunna arbeta enligt sina waldorfpedagogiska, professionella ideal menade lärarna var gedigen erfarenhet av både waldorfpedagogik och styrdokumenten. För att stärka professionen önskade de mer kollegialt samarbete inom dessa två områden.