To see the other types of publications on this topic, follow the link: Waldorfpedagogik.
Dissertations / Theses on the topic 'Waldorfpedagogik'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 24 dissertations / theses for your research on the topic 'Waldorfpedagogik.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Bååth, Carina, and Ewa-Lena Fränkel. "Waldorfpedagogik på ett HVB-hem : Exemplet Dormsjöskolan." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-6290.
Full text
2
Bergdahl, Jonas, and Lisa Wallgren. "En studie av idrottslärarrollen i skolor med Waldorfpedagogik." Thesis, Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-85.
Full textAbstract:
<p>Aim</p><p>The aim has been to describe the goals and the pedagogic model concerning physical education in the Waldorfschool. Further purpose was to describe what the teachers focus on in there teaching roll about physical education. We have also chosen to give a picture of what other documents says about the teaching roll in booth the Waldorfschool and in the traditional municipal pedagogics. The Waldorfschool runs under Lpo 94 but they can also as other schools adapt and formulate there own curriculum after there pedagogic. That’s also why we have chosen to look at what the teachers says, about how they work and trying to achieve the goals of the curriculum in physical education.</p><p>Framing of the questions</p><p>• What does the teachers think affect and develop the teachingroll in the Waldorfschool?</p><p>• How does literature describing the teachingroll/physical education roll in the Waldorfschool?</p><p>• What does the teacher in physical education says achieve to, counter what the curriculum says about physical education in the Waldorfschool?</p><p>• How does the teacher do to achieve the goals in the Lpo 94?</p><p>Method</p><p>A literature research of relevant previous studies was made among others in the database Eric.</p><p>Curriculum for the Waldorfschool and books about Waldorf pedagogics and the teaching roll has been studied. We choose to have interview as a method. The requirement for the persons we interviewed was that they had an diploma for physical education in the Waldorfschool.</p><p>The interviews followed al the same questions about the teaching roll and how they spooked about it, also in what they wanted to achieve with their teaching roll. In the interpretation of the interviews, we structured the answers after themes we found in the answers and what the teachers pointed out as important information. We used Kvales methods of ad hoc and senseconcentrating.</p><p>Result</p><p>The most important of what the teachers said, was that the students should think that physical education was fun, that they could work together and that they felt secure in the lessons. The teachers regarded what had affected them mostly regarding teaching roll and how it looks today, there own background in younger years, that they learned much from the students and colleagues and also development from the staff meetings which is a common meting with al the teacher in the Waldorfschool and also from meetings with other teachers in physical education from other Waldorf schools.</p><br><p>Syfte</p><p>Syftet har varit att beskriva Waldorfskolans mål och pedagogiska utformning vad gäller ämnet idrott och hälsa i Waldorfsskolan. Vidare syfte var att beskriva vad lärarnas syn på sin lärarroll i ämnet idrott och hälsa. Vi har därför också valt att ge en bild av hur lärarrollen ser ut i andra dokument, både ur Waldorfskolans perspektiv och den kommunala skolans pedagogik. Waldorfskolan lyder under Lpo 94 men kan själva, precis som andra skolor, skapa och anpassa de egna kursplanerna efter sin pedagogik.</p><p>Frågeställningar</p><p>• Vad anser lärarna påverkar och utvecklar idrottslärarrollen i Waldorfskolan?</p><p>• Hur beskrivs Waldorfskolan i litteraturen när det gäller lärarrollen/idrottslärarrollen?</p><p>• Vad säger idrottsläraren att de strävar mot, kontra vad säger kursplanen för idrott och hälsa i Waldorfskolan?</p><p>• Hur gör lärarna på Waldorfskolan för att nå upp till målen i Lpo 94?</p><p>Metod</p><p>En litteratursökning har genomförts efter relevant tidigare forskning i bl.a. databasen Eric. Därtill har kursplaner för Waldorfskolan och böcker om Waldorfpedagogik och lärarrollen studerats. Vi valde intervju som metod. Kriterier för urval av intervjupersoner var att hon/han gått en idrottslärarutbildning för Waldorfskolan. Intervjuerna följde alla samma frågor kring deras lärarroll och hur de talar om den, även kring vad de ville uppnå med sin lärarroll. Vid tolkningen av intervjuerna strukturerade upp intervjuerna efter de teman vi kunde hitta i deras svar. Vi har använt oss av Kvales metoder för Ad hoc vid tolkning och strukturering av intervjuerna.</p><p>Resultat</p><p>När lärarna talade om det viktigaste i sin lärarroll som att var det att eleverna skulle tycka att idrott är roligt, att de ska kunna samarbeta och att de ska känna sig trygga. Lärarna ansåg att det som påverkat deras lärarroll till det den är idag, var egna erfarenheter från när man var liten, att de lärt sig mycket av eleverna och kollegor och även fått en fortsatt utveckling vid lärarkollegiet samt även träffar med idrottslärare från andra Waldorfskolor.</p><p>Slutsats</p><p>Vår slutsats är det som att Waldorfskolan arbetar i enlighet med det som står i läroplanen. Kommunala skolan har svårare att realisera den och det grundar vi på vår egen erfarenhet från skolorna under vår praktik. På Waldorfskolan jobbar de mer medvetet mot att skapa ett sammanhang för eleverna, och för att de ska se helheten.</p>
3
marselje, triina. ""Att utbilda hela människan" : En studie om hur några Waldorfpedagoger kan förstå Waldorfpedagogikens grundidè och arbetssätt." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-314124.
Full text
4
Holmberg, Albin, and Mikael Kindahl. "Uppvärmning av Björkö Friskola : Ett uppdrag för Stiftelsen Waldorfpedagogik i Vreta Kloster." Thesis, Linnéuniversitetet, Sjöfartshögskolan (SJÖ), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-43506.
Full textAbstract:
Detta arbete gick i huvuddrag ut på att undersöka uppvärmningsproblematiken på Björkö Friskola i Linköping. Uppdraget hade som huvudsyfte att finna en lösning på det kalla inomhusklimatet i skolbyggnaderna. Det ingick även att finna lösningar på problem som anläggningen dragits med sedan byggnation. Efter avgasmätning på fjärrvärmepannorna konstaterades det att en av dessa utvecklade mycket låg effekt och hade dålig förbränning. En optimering av förbränningen utfördes som resulterade i mindre pannunderhåll och mindre miljöpåverkan. Björkö Friskola stod inför ett beslut om att bygga en ny matsal, och ville ha underlag för om det var möjligt att ansluta denna byggnad till fjärrvärmen. Därför utfördes det beräkningar på om detta, rent teoretiskt skulle vara möjligt. Byggnaderna på området förbrukar vid årsmedeltemperatur cirka 27 kW och vid en utomhustemperatur på -200C, cirka 82 kW. Jämfördes detta med den installerade panneffekten som var 337 kW kunde det konstateras att anläggningen i sitt nuvarande utförande skulle klara av ytterligare en anslutning.<br>This diploma thesis was mainly focused to investigate the heating problems of Björkö Friskola. The assignment had as main objective to find a solution on the cool indoor climate in the school buildings. It was also included to find solutions on problems that have affected the plant since construction. Exhaust gas measurement was performed on the boilers and from those values it could be established that one boiler had extremely low effect and bad combustion. A combustion optimization was performed that resulted in less boiler maintenance and reduced environmental impact. Björkö Friskola faced a decision to build a new school canteen and has considered whether it was possible to connect this building to the district heating. Thereby calculations were made in order to decide whether this could be possible theoretically. The buildings on the area during average annual temperatures consume approximately 27 kW and during a temperature of -200C, approximately 82 kW. Compared this to the total installed boiler output that was 337 kW it could be noted that the facility in its current version could facilitate another connection.
5
Salas, Ramos Muriel. "Pentatoniska skalans betydelse för undervisningen i waldorfskolan." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-88922.
Full textAbstract:
Detta examensarbete handlar om att försöka skapa sig en djupare förståelse för den pentatoniska skalans betydelse i waldorfskolans yngre klasser. Utgångspunkt för denna undersökning har varit en kvalitativ forskningsintervju där fyra waldorflärare har berättat om sina tankar och erfarenheter kring arbetet med pentatoniken. Genom ett empiriskt material har jag försökt klarlägga följande frågeställning: Hur man använder sig av den pentatoniska skalan i waldorfskolan, vad pentatonikens historiska bakgrund har för betydelse för undervisningen och hur medvetet detta görs. Resultatet av intervjuerna visar att samtliga pedagoger använder sig regelbundet av pentatoniska sånger och den pentatoniska flöjten i waldorfskolan. Redan i första klass är pentatoniska melodier dominerande. Om man läser i waldorfskolans kursplan om ämnet musik står det att fr.o.m. åk 1 spelar man flöjt och sjunger sånger ur våra egna folkliga skatter och övriga världens folkmusik. Detta ingår som en viktig del i den vanliga undervisningen. I undersökningen visar det sig att samtliga lärare är väl insatta och inspirerade av den pentatoniska skalans historiska bakgrund i sin undervisning. Det framkommer också att detta har en indirekt betydelse för undervisningens upplägg och innehåll. Man finner spår av detta i lärarnas berättelser, tankar och funderingar kring pentatoniken, hur de förhåller sig till skalan och hur de använder sig av den rent didaktiskt. Utifrån de tolkningar som gjorts från intervjuerna förefaller det som att arbetet med pentatoniken i de lägre klasserna på waldorfskolor utförs på ett medvetet sätt.
6
Waldh, Ingrid. "Barngruppens storlek, arbetssituationen och uppdraget : En jämförandestudie mellan waldorfpedagoger och förskollärare." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21091.
Full textAbstract:
Denna studie jämför uppfattningar om barngruppens storlek, det pedagogiska uppdraget och arbetssituationen hos waldorfpedagoger och kommunalt anställda förskollärare. Barngruppernai förskolan har växt de senaste decennierna, och frågan är alltjämt aktuell i samhällsdebatten. Den svenska förskolan anses hålla en hög kvalitet internationellt, men samtidigt är förskolläraryrket ett av de riskyrken som befinner sig i toppen för stressrelaterad ohälsa bland kvinnor. Verkligheten är dock komplex och fler faktorer än barnantal påverkar upplevelsen av kontroll över sin arbetssituation, vilket studien belyser i jämförelsen mellan respondenter från de olika verksamhetsformerna Waldorf och kommunal förskola (allmän förskolepedagogik). Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare inom Waldorfpedagogikens verksamhet respektive kommunal verksamhet uppfattar möjligheten att påverka sin arbetssituation samt utföra sitt pedagogiska uppdrag i relation till barngruppens storlek. Metoden som använts är kvalitativ metod, med intervju som redskap. Metoden ger förutsättningar att få syn på hur en grupp förskollärare tänker och ser på just sin situation kopplat till ämnet. Studien representerar alltså inte yrkesgruppen utan de respondenter som ingår i studien. Tidigare forskning som redovisas här består av artiklar som handlar om förskollärares upplevelser av stress i relation till sitt yrke, samt barngruppens storlek och dess betydelse i förskolan. Dessa forskningsfält ger en samlad bild av stress i relation till barngruppens storlek. Resultatet visar att barngruppens storlek inverkar på möjligheten att påverka sin arbetssituation samt utföra sitt pedagogiska uppdrag hos förskollärarna i studien i högre utsträckning än hos waldorfpedagogerna. Samtidigt styr även andra påverkansfaktorer den samlade bilden av den egna arbetssituationen, vilka också ges plats i resultatet.
7
Distler, Agnes. "Vitt på svart : Svarta tavlan och undervisningen i waldorfskolan." Thesis, Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-5626.
Full textAbstract:
Kan svarta tavlan stå sig i konkurrens med whiteboard ,smartboard och andra digitala medier? Vilka möjligheter har jag att uttrycka mig visuellt genom att använda krita på tavlan med min hand? Jag undersöker sättet att förhålla sig till eget skapande inom ramarna för waldorfskolans kursplan. När läraren står vid svarta tavlan och tecknar och målar är det ett konstnärligt arbete och kräver skicklighet och vana. Det är dock ingen fri konst utan en medveten pedagogisk uppgift. Både till eleverna men också lika mycket för läraren. I småklasserna ska läraren visualisera alla ämnen på tavlan, göra bilder för varje bokstav och siffra, illustrera sagor, teckna bilder föreställande växter och djur, teckna av naturen. Med landskapsdetaljer, rita kartor, teckna geometriska former och mönster på fri hand samt visualisera historiska händelser. I de högre klasserna tillkommer naturvetenskapliga studier och skisser av processer, tankekartor mm. Parallellt skrivs också ganska mycket text på tavlan, ofta i anslutning till teckningarna som en förklarande text eller fristående litterär text som ramas in estetiskt och illustreras. Genom samtal med lärare kring svarta tavlans användning baserade på deras erfarenheter och genom egna experiment på tavlan vill jag ge griffeltavlan den självklara plats som den förtjänar i klassrummet utan att behöva tränga ut eller trängas ut av andra medier.
8
Hilmér-Eira, Malin, and Stjernqvist Cathrin Ifver. "Precis som alla människor skall lära sig skriva och räkna, skall man lära sig sjunga och måla : en studie om Waldorfpedagogers åsikter och arbete kring estetik." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1223.
Full textAbstract:
<p>Syftet med vårt arbete är att undersöka vilken syn Waldorfpedagoger har på estetik och på vilket sätt de arbetar kring de estetiska ämnena; bild, drama, musik, dans. Vi vill med detta också förmedla en ökad kunskap om Waldorfpedagogik, som både blivande och verksamma lärare kan ha nytta av. Metod: För oss var det viktigt att få se en helhet. En renodlad intervjustudie var därför inte aktuellt. Vi valde att genomföra intervjuer och deltaga i undervisning under sex heltidsdagar som resulterade i fältanteckningar och observationer. Tillsammans med de sju intervjuer vi genomförde, bildar våra fältstudier den totala empirin i denna etnologiskt inspirerade studie. Resultat: Vi har genom vår studie kommit fram till att Waldorfpedagoger lever som de lär. Waldorfskolan har en stark övertygelse om att de estetiska ämnena väger lika tungt som de övriga. De använder inte enbart ämnena vart och ett för sig, utan lägger stor vikt vid att integrera dem i alla andra ämnen. Allt skall göras konstnärligt. De har även genomtänkta mål med sin undervisning, förankrade i läroplanen.</p>
9
Jungstedt, Anders. "Upplevelser av byte mellan Waldorf och kommunal skola i åk 9 och gymnasiet." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-35236.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to that with the help of literature and a number ofinterviews try find similarities and differences between Waldorf school philosophyand curriculum and the municipal school's philosophy and curriculum and see howand if these affect the students knowledge levels before and after the change betweengrade 9 and upper secondary school. The study describes both schools’ basic ideas,views on knowledge and the school's role, and to let some students tell theirexperiences. The results show that there are a lot of similarities and differences butthat the interaction between student and teacher is likely more important thanpedagogy.
10
Dagaris, Elina. "Konsten att balansera : Waldorflärares uppfattningar om kunskapsbedömningar." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-184946.
Full textAbstract:
Denna studie rör waldorflärares uppfattningar om kraven på och arbetet med kunskapsbedömningar, samt vilken betydelse dessa har för lärarnas professionella handlingsutrymme, mot bakgrunden av ökade krav på mätbarhet i utbildning. Tio waldorflärare, verksamma på högstadiet, har intervjuats och en tematisk analys (Braun & Clarke, 2006) av deras berättelser har gjorts. Studien har ett professionsteoriskt perspektiv (Evetts, 2014; Freidson, 2001), för att analysera hur lärarnas uppfattningar kan bidra till en förståelse för professionens villkor i en vidare bemärkelse. En utgångspunkt i studien är tanken att mätning inom utbildning måste relateras till värdeomdömen om utbildningens syfte (Biestas, 2011). För att förstå lärarnas uppfattningar om kunskapsbedömningar har dessa därför satts i relation till lärarnas förståelse av sitt professionella uppdrag. Analysen visar att lärarna gav uttryck för två olika paradigm i synen på kunskapsbedömningar; det waldorfpedagogiska och det standardiserande, vilket även kan förstås som uttryck för yrkesmässig respektive organisatorisk professionalism (Evetts, 2014). Från ett yrkesprofessionellt /waldorfpedagogiskt perspektiv var lärarna kritiska mot bedömningskraven, som de menade var upphackande, tidskrävande och detaljstyrande och därmed begränsade deras möjligheter att agera utifrån sitt professionella omdöme. Samtidigt kunde lärarna se fördelar med bedömningskraven, och kunde förespråka dessa då de ansågs öka rättvisan, rättssäkerheten och även till viss del upplevdes professionsutvecklande för lärarna. Lärarna talade mestadels om detta som två separata enheter, vilket här har kallats en ’tudelning’ av lärarnas syn på sitt yrkesuppdrag, samt sig själva som professionella. Därmed kunde lärarna betrakta sig själva som professionella både då de uppfyllde kraven på kunskapsbedömningar och då de kritiserade desamma utifrån sina yrkesmässigt professionella värderingar. Trots utsagor om att kunskapsbedömningarna begränsade det professionella handlingsutrymmet uppfattade lärarna sig ha en hög grad av autonomi och tillit. De hade en pragmatisk inställning till konflikten mellan de två synsätten och strävade efter att uppfylla både inre krav att arbeta waldorfpedagogiskt och yttre krav på kunskapsbedömningar. Centralt för att kunna arbeta enligt sina waldorfpedagogiska, professionella ideal menade lärarna var gedigen erfarenhet av både waldorfpedagogik och styrdokumenten. För att stärka professionen önskade de mer kollegialt samarbete inom dessa två områden.
11
Attnäs, Magnus. "Skolans möjligheter i platsen - Hur använder Waldorfläraren den fysiska miljön?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30889.
Full textAbstract:
Jag har i det här arbetet diskuterat skolan som plats utifrån Waldorfpedagogik. Har Waldorflärare medvetenhet bakom platsens inverkan och hur står det i så fall i förhållande till resten av samhället? Vad är det som är bra med deras sätt att ta vara på platsen i skolan? Jag har tagit reda på hur Waldorflärare kan tänkas använda skolans fysiska miljö i sitt arbete. Genom att utföra fyra kvalitativa intervjuer med Waldorflärare på Rudolf Steinerskolan i Lund har jag nått resultat som jag kopplar till litteratur som jag läst. Respondenterna har bland annat redogjort för hur de använder naturen, färgerna, material och rummen i sitt skolarbete. Genom att skapa bra förutsättningar för kreativitet och lek sätter de barnen i fokus för hur den fysiska miljön utformas. Det har också varit intressant att koppla Waldorfskolan som plats i förhållande till historia, teorier om plats och hur resten av dagens samhälle ser ut. Jag har upplevt att Waldorflärare har stor medvetenhet om hur den fysiska miljön kan ses som en tillgång i förhållande till pedagogik, barnens utveckling, en god stämning och samhället.<br>This essay is based on four interviews with Waldorfteachers. It discusses awarness of the school´s physical environment and how it can work with the teacher and create atmospehere and possibilities in teaching. The place of the Waldorfschool also becomes an expression of it´s relation to the society.
12
Blomqvist, Stefan. "Kunskapssyn och lärande i estetiska lärprocesser och waldorpedagogik." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-5665.
Full text
13
Larsson, Bobby, and Aron Schoug. "Musicerandets roll i barns utveckling." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7809.
Full textAbstract:
<p>Vilka erfarenheter har lärare av att barns musicerande leder till effekter på andra områden i livet än det musikaliska? Vad säger forskning om sådana samband? Vi har tittat på bl. a. transferbegreppet, som innebär att övande inom ett område får verkningar på helt andra områden. Om det existerar transfereffekter skulle det kunna vara en anledning till att se över synen på musikämnet. Vi har gjort intervjuer med sex lärare i waldorfskolan, eftersom man där arbetar mycket med musik. Vi gjorde också en litteraturgenomgång i ämnet för att belysa det som lärarna tog upp. Det visade sig att alla lärare i undersökningen hade erfarenheter av att musicerande ger effekter på barns utveckling på icke-musikaliska områden, särskilt visade det sig att den sociala kompetensen utvecklades positivt. Vi delade upp intervjumaterialet i följande tio kategorier. Därefter jämförde vi varje kategori med aktuell forskning. Det visade sig att forskning i stort stödjer lärarnas positiva erfarenheter. Slutsatsen är att det här är ett viktigt område som man inte bör förbise, men man borde forska vidare för att få säkrare kunskap.</p>
14
Rust, Daniella. "Den antroposofiska bildningshumanismen porträtterad i svensk press : En studie om den svenska pressens framställning av Kristofferskolan och dess pedagogik." Thesis, Södertörns högskola, Religionsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-37554.
Full textAbstract:
This paper studies newspaper articles from Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Aftonbladet and Expressen between 1949 and 1960 to see what is written about the anthroposophical Kristofferskolan. The paper intends to investigate and answer how Kristofferskolan and the Waldorf pedagogy are presented in these articles, if there are critical voices in the articles and how these express themselves, but also to what extent life view is addressed in the articles. The survey is a qualitative discourse analytical method to see how these representations are made and what the content of the articles has for meaning. The theory that the essay has to relate to is what David Thurfjell calls the secularization hypothesis, which aims to see if society and the people in it go from the clerical to the more individualized life view. Kristofferskolan and its pedagogy are largely presented in all articles positively, and as an appreciated healthy pedagogical wind that could give the ordinary school advice on how it can be improved. The critical voices that were in the articles were just aimed at the ordinary school, which seemed to be stuck in the same pedagogical methods it always used. Where, according to the articles, journalists considered that the new unit school should look at the Waldorf pedagogy. Critical voices were also directed against the decisions that the state claimed not to grant Kristofferskolan state subsidies. Furthermore, relatively little was written about life view in connection with Kristofferskolan. In a couple of articles there was written about anthroposophy and its influence on the pedagogy used at the school. What was noted by the journalists was mainly that Kristofferskolan in some sense is a school for everyone, not a confessional school only for children whose parents belong to the Anthroposophical Society, or that it is a rich man's school for the most wealthy.
15
Eriksson, Veronica, and Åse Johansson. "Barn i behov av särskilt stöd? : en jämförande studie av det pedagogiska arbetet mellan Montessori-, Reggio Emilia-, Waldorf- och den traditionella förskolan." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1192.
Full textAbstract:
<p>Studien syftar till att undersöka hur pedagoger i förskolor med olika pedagogiska inriktningar definierar barn i behov av särskilt stöd. Vi vill också ta reda på vilka faktorer som påverkar deras val av arbetssätt samt vilka barn som är berättigade till ett åtgärdsprogram. Vi har genomfört en kvantitativ studie med en enkät som instrument. Studien har genomförts på tolv förskolor med de för vår studie aktuella pedagogikerna. Enkäten innehåller 21 frågor. Av dessa är 20 stycken slutna frågor med olika kryssalternativ. Den sista frågan är en öppen fråga som syftar till att försöka få reda på informanternas egen definition av barn i behov av särskilt stöd. Materialet har bearbetats och analyserats i statistikprogrammet SPSS 14,0. Vi har genom hela studien rättat oss efter de forskningsetiska aspekterna som gäller. Resultatet av vår studie visar att det endast finns få signifikanta skillnader mellan de pedagogiska inriktningarna som finns representerade i vår studie. De signifikanta skillnaderna är att fler informanter inom Montessoriförskolorna svarade att de oftare får resurspersonal riktad till det enskilda barnet än resurspersonal riktad till barngruppen som de övriga informanterna i vår studie svarade, samt att det finns skillnader i fördelning av professionell handledning mellan de olika pedagogikerna. Att vår studie resulterat i så få signifikanta skillnader är i sig kanske det mest intressanta resultatet. Resultatet visar även att det finns vissa skillnader mellan de olika pedagogiska inriktningarna i hur pedagogerna definierade begreppet barn i behov av särskilt stöd</p>
16
Olsson, Jessika. "Tankar om slöjd. Waldorfskolan och den kommunala skolan i en komparativ studie." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2082.
Full textAbstract:
<p>Syftet med denna litteraturstudie är att hitta likheter och skillnader mellan waldorfskolans grundtankar och den kommunala skolans grundtankar samt idéer om textilslöjd inom de båda verksamheterna. Dessutom vill jag hitta kvaliteter inom båda skolformerna som jag kan använda mig av i min kommande undervisning. För att hitta likheter och skillnader har jag använt en komparativ analys. </p><p>Studien beskriver de båda skolformernas grundtankar samt idéer kring slöjd utifrån litteratur som behandlar verksamheternas grundläggande människosyn, kunskapssyn och skolans roll samt syn på slöjd. Resultatet visar att likheterna är fler och skillnaderna färre än jag från början trodde, men de skillnader som finns är relativt stora.</p>
17
Baum, Saskia. "Språkutveckling i Montessori- respektive Waldorfförskolan : En jämförelse av det pedagogiska arbetet med barns språkutveckling i Montessori- respektive Waldorfförskola." Thesis, Högskolan i Gävle, Pedagogik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29071.
Full textAbstract:
Språkutvecklingen hos barn har fångat en nyfikenhet hos mig under min studietid och hur det vardagliga arbetet kan utveckla barnens språkutveckling. Ett intresse för olika pedagogiska inriktningar har vuxit fram och vilka strategier som används inom dessa för att stimuleras den verbala språkutvecklingen. Syftet med studien är därför att jämföra två pedagogiska arbetssätt, ett grundat i Montessoripedagogik systemet och ett grundat i Waldorfpedagogik systemet. Studiens frågeställning är vilka strategier som förskollärarna använder sig av och vilka likheter och skillnader som finns inbördes och mellan de två olika pedagogiska inriktningarna. Genom semistrukturerade intervjuer med fyra olika förskollärare, två inom respektive pedagogisk inriktning, där deltagarna svarar på frågor om vilka arbetssätt som respektive förskola använder sig av för att stimulera språkutvecklingen hos barn. Detta medför att resultatet nödvändigtvis inte behöver bero på respektive pedagogisk ideologi. Utan det kan även förekomma strategier utan specifik pedagogisk inriktning. Studien visar att barnens första språkutveckling är något som är en del av den vardagliga verksamheten på förskolan. Strategierna som används skiljer sig däremot emellan de pedagogiska inriktningarna. I Montessoriförskolan nyttjas pedagogiskt material för att lära barnen de mer specifika delarna av språkutvecklingen. Inom Waldorfförskolan nyttjas den fria leken och ett mer generellt lärande, där lärandet anpassas efter barnets egna förmågor.<br><p><strong>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</strong></p><p><strong> </strong>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>
18
Bråth, Petersson Therese. "Speciell pedagogik = Specialpedagogik? : En studie i synsättet på dyslexi inom två alternativa pedagogiker." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-5427.
Full textAbstract:
<p>The purpose of this report is to contribute with knowledge about the views within special education. I want to explore and compare the way students with special needs are approached within two different pedagogies in Sweden: Waldorf pedagogy and Montessori pedagogy.</p><p>I have closely studied these pedagogies, read the literature from existing research and also by conducting two interviews with a representative from each pedagogy Both pedagogies claim that their teaching methods are most suitable for children with reading and writing difficulties..</p><p>The Waldorf pedagogy was founded in 1919 in Germany by Rudolf Steiner. The pedagogy believes in the development of the students into independent children who can use their bodies as a tool for the learning of knowledge. The Montessori pedagogy was also founded in the beginning of the nineteenth century and stands for developing the students into independent individuals. However, the pedagogical approach to reading, writing and dyslexia is different. The Waldorf teachers avoid the term dyslexia because many of them have the opinion that these children are being diagnosed too easily. The method of teaching is relatively relaxed and to be able to read and write is not necessary during the first years in school. On the other hand, the Montessori teachers are planning their students education so that they learn how to read and write during the first year, when they are only six years old. They believe that all students have different backgrounds and that a child who is attending a Montessori school is no different than the children who are studying within the traditional school system in Sweden.</p><br><p>Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap inom synen på specialpedagogik. Jag vill se och jämföra bemötandet av elever med speciella behov inom två pedagogiker i Sverige; Waldorfpedagogik och Montessoripedagogik.</p><p>Jag har studerat dessa pedagogiker närmare, gjort en litteraturstudie av den tidigare forskningen och även genomfört två intervjuer med en representant från vardera pedagogik. Båda pedagogikerna hävdar att deras undervisningssätt är mest lämpat för elever med läs- och skrivsvårigheter, detta trots de stora skillnaderna i deras sätt att undervisa.</p><p>Waldorfpedagogiken grundades 1919 i Tyskland av Rudolf Steiner. Pedagogiken står för att utveckla eleverna till själständiga människor som kan använda sin kropp som ett verktyg för kunskapsinlärning. Montessoripedagogiken uppkom även den i början av 1900-talet och står också den för att utveckla eleverna till självständiga individer. Dock skiljer sig synsättet på läs- och skrivinlärning samt dyslexi betydligt. Waldorfpedagogerna drar sig för att använda begreppet dyslexi i skolan då många anser att eleverna diagnostiseras allt för lätt. Undervisningssättet har ett relativt lugnt tempo och att kunna bruka läsning och skrivning är inget som krävs under de första åren i skolan. Montessoripedagogerna å andra sidan lägger upp arbetssättet så att eleverna lär sig läsa och skriva redan i förskoleklassen och arbetar utefter det. De menar att alla har olika bagage med sig och att det inte är någon skillnad på eleverna som läser enligt Montessoripedagogik jämfört med den traditionella skolgången.</p>
19
Andersson, Helena. "En jämförelse av Montessoripedagogiken och Waldorfpedagogiken. : Hur blir resultaten i matematik?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-17783.
Full text
20
Bergendal, Erik. "En läroplan för själen? : En studie av de svenska Waldorfskolornas läroplan och utbildningsfilosofi, i jämförelse med den nationella läroplanen, Lpo 94." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-9416.
Full textAbstract:
The aim of this essay is, firstly, to – through a text analysis – compare the curriculum of Waldorf education in Sweden (in the essay referred to as “WL”) to the Swedish national curriculum “Lpo 94”, to uncover possible differences and similarities between these documents, and, secondly, to present the roots and educational philosophies that these two curricula, respectively, are based upon. The purpose hereby is to be able to trace, describe and explain the differences between the pedagogical practices of Waldorf education and that of conventional Swedish schools. In the essay, a historical investigation of the main traditions of ideas behind the Swedish national curriculum is briefly carried out, where I swiftly present the educational philosophies of John Dewey (1859-1952) and Lev S. Vygotsky (1896-1934). Next, an investigation of the worldview and philosophy of Rudolf Steiner (1861-1925) is effectuated, where I attempt to bring to light Steiner’s anthroposophical and holistic worldview – a worldview that throughout the 20th century has developed into an international and wide-ranging anthroposophical movement – as well as his concepts of knowledge, science and educational philosophy. It is made clear that Steiner’s texts and lectures are continuously centred on a holistic outlook on mankind and nature, as well as the spiritual development of humankind and deeper development of the mind. Even though the text analysis of the two curricula shows several similarities between the curriculum of Waldorf education and the national one – in particular regarding in what way the text is structured, as well as in what way the basic (democratic) values are expressed – the analysis also displays a wide range of differences. The curriculum of the Waldorf education displays a closer relation to Steiner’s holistic worldview and educational ideas than does Lpo 94 to the educational ideas of Dewey and Vygotsky, and it focuses more on the importance of the child’s playing activities, creativity and art compared to conventional schools, even though these perspectives do exist here as well. It is argued that, above all, it is the outlook on mankind behind the curriculum that shapes the educational system and the practices within it. The outlook on mankind of Steiner and the Waldorf curriculum focuses on the importance of the pupil’s spiritual development, something that is seldom – if ever – considered in the conventional school. This seems to have an impact on the Waldorf schools in the sense that the pupil is less likely to share materialistic values, and, instead, to have a better understanding of civic and democratic values as a whole. Thus, the curriculum of Waldorf education can – in a much higher degree than the national one, Lpo 94 – be viewed as a “curriculum for the soul”, i.e. to be a curriculum that focuses on the pupil’s spiritual development. Curriculum, Waldorf education, Lpo 94, Rudolf Steiner, educationalphilosophy, anthroposophy, John Dewey, Lev S. Vygotsky
21
Rehn, Johanna. "Lärande genom estetiska lärprocesser : Konstnärlighet som metod i Waldorfskolan - en etnografisk fältstudie." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-17002.
Full textAbstract:
In this essay we study the practice of teaching and learning through aesthetic learning processes in a Waldorf School. Through an ethnographic field study three Waldorf teachers have been interviewed about their views regarding in what ways aesthetic learning processes are present in their teaching and how learning through these processes is being carried out practically. For the study a specific class has been observed during three days in a Waldorf School in Stockholm to examine how the aesthetic learning processes are being performed in practice. Through the study we have reached the conclusion that in this particular Waldorf School teaching is being performed artistically and through aesthetic approaches and perspectives. This way of teaching is being carried out not only in the aesthetic subjects but also in the theoretic. The results of the study show that aesthetic learning processes are present in almost all of the subjects in this Waldorf School.
22
Petersson, Sofie. "Förskolors inomhusmiljö och leksaker. : En jämförelse av kommunala förskolor och förskolor med Waldorfpedagogisk inriktning." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-2232.
Full textAbstract:
<p>Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger på förskolan resonerar runt sin inomhusmiljö och sitt leksaksinnehav, samt hur barnen inspireras av miljöns uppbyggnad och vilka leksaker barnen intresserar sig mer eller mindre för. De undersökta områdena är inomhusmiljö, barnens lek, leksaksinnehav på fyra förskolor, samt en jämförelse av två traditionellt kommunala förskolor och två förskolor med Waldorfpedagogisk inriktning. Metoden jag har använt är kvalitativa intervjuer med en pedagog från varje förskola, samt observationer av lekmiljöerna. Genom pedagogerna har jag fått information om barnens lek. Mitt resultat är att pedagogerna inreder för att sänka ljudnivån, ha olika vrår för olika aktiviteter och ge barnen utrymme för att få vara ifred. På de kommunala förskolorna har de gott om plats med flera lekrum och många olika leksaker för att det ska finnas något som tilltalar alla barn. Waldorfförskolorna har endast ett litet lekrum med bara några få och enkla leksaker i naturmaterial som ska utveckla barnens fantasi.</p>
23
Pejnemo, Åström Marcus. "När Centraliseringen gav vingar åt det enskilda och potentiellt religiösa : En studie över hur Sveriges första waldorfskola fick statsbidrag i en tid när den dominerande trenden var emot." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34346.
Full textAbstract:
The study delves into reasons and arguments why Kristofferskolan, the first Waldorf school in Sweden, was able to get financial aid from the government in a time when it was unthinkable to support private schools in Sweden. From the 1950s until the 1990s publicly controlled schools were the norm in the Swedish school system and private schools were systematically dismantled. The government of this time motivated the objective of centralization with it being a democratization process to achieve equality. The public-school system was transformed during the 1950s and this transformation needed inspiration. Ironically this was found in private schools such as Kristofferskolan since it had a unique pedagogy, waldorf pedagogy. The study draws the conclusion that a long period of persuasion from the actors supporting the school’s principles was set into play, in which to convince the government of allowing the privately-operated school to be able to base the education on waldorf pedagogy. The reason why the school could flourish during these times was proved to come down to forces not foreseen by first glance. Lobbyism by the founders of Kristofferskolan to get the media on their side was discovered to be one of the utmost reasons to how the school could convince the government of providing subsidies yearly. The study was made using the method argumentation analysis and qualitative text analysis.
24
Andrén, Malin, and Hanna Lilja. "Från cylinderblock till kottar och limpistol : En litteraturstudie om barns delaktighet och inflytande inom Montessoripedagogiken, Waldorfpedagogiken och Reggio Emilia filosofins miljö och material." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41112.
Full textAbstract:
All Sweden´s preschools are part of the schoolsystem and, according to the School Act, must follow the Curriculum for Preschool: Lpfö18 (2018), whether they are independent, municipal or have different orientations. However, the curriculum does not contain specific goals about what the children should have achieved at a certain age or what knowledge they should have developed during their time in preschool but should be seen as a basis for planning the activities. With this, the curriculum can be perceived as interpretable and different areas of pedagogy become possible. The purpose of this literature study is to find out how the pedagogical orientations of Montessori pedagogy, Waldorf pedagogy and Reggio Emilia philosophy create prerequisites and opportunities for preschool children to be involved and influence the environment and the educational material. What similarities and differences can be learned based on scientific texts by Swedish authors? The child is seen as the central point when it comes to the environment and material placement in the various configurations. Participation and influence are created by the child being able to reach and take care of himself. Therefore, the child does not need to ask for help, which increases the child´s power to take care of the material that is desired to be used. The fact that the play is important can be deduced that the different educational orientations agrees at. Likewise, the material should create and stimulate the imagination and creativity. Differences that emerged during the study are the type of materials and toys found within the various configurations. Common to the results of the studies is that it is about the teachers' attitude and approach to the children's perspectives. The adult holds the power to decide how much influence and participation the children have, and everything has to do with the teacher's interest in creating meaning and a shared reality.