Academic literature on the topic 'Webbapplikationer'

Som alla vet och som alla läst har användandet av Internet ökat explosionsartat de sista tio åren vilket har lett till att mängden information som nu finns tillgänglig på några sekunders avstånd in i framtiden är gigantiskt. Då fler och fler företag vill nå ut till den breda publik som Internet har, måste de skapa webbsajter på ett sådant sätt att de fångar besökarnas intresse snabbt och får dem att göra återbesök. Detta gör givetvis konkurrensen om kunderna stenhård. Hur kan man då fånga intresset hos besökare för att få en större chans att påverka dem positivt och det snabbt? Den här rapporten riktar sig framförallt till utvecklare av webbapplikationer som vill se vad som är avgörande för att försöka locka till sig fler besökare och för att behålla de som redan finns. Undersökningen inriktar sig på hur olika grad av interaktiva element påverkar besökares belåtenhet och förtroende. De olika graderna av interaktivitet var kontroll av fart och sekvens, kontroll av variabler, kontroll av transaktioner och kontroll av objekt. För att kunna undersöka de olika graderna av interaktivitet tog vi fram tre olika versioner av en webbsajt. Dessa hade samma färger, dimensioner och andra delar var exakt samma i de tre olika versionerna. Endast graden av interaktion var olika. Resultaten vi fick fram visade att med ökad grad av interaktivitet i form av spel, gästbok och sökfunktion på företagets webbsajt kan skapa högre belåtenhet för besökarna. Användarnas förtroende för webbsajten visade sig dock vara mycket lika. Ett av svaren är något högre än de andra, men skillnaden är så marginell att vi inte kan dra någon slutsats av det. Sammanfattningsvis är vår uppfattning att desto fler element som en besökare kan påverka, desto bättre och positivare uppfattas sajten om det gäller en webbsajt som har en yngre generation som huvudbesökare.<br>Email: Anders Hermansson - inb00ahe@student.bth.se Kenneth Nilsson - keni02@student.bth.se

<p>Webbens utveckling går i raskt tempo och nya tekniker utvecklas ständigt. På senare tid har en ny teknik växt fram som kallas för remote scripting. Med detta menas att man kan göra anrop till servern utan att ladda om hela webbsidan. Genom att utnyttja denna teknik kan man också reducera tiden för att hämta data från servern och tiden det tar att uppdatera informationen i webbläsaren. Det har funnits metoder och tekniker för detta ett antal år men det var inte förrän Jesse James Garret myntade uttrycket AJAX i sin artikel ”Ajax: A New Approach to Web Applications” som tekniken uppmärksammades i större skala. AJAX står för Asynchronous JavaScript And XML och används för tekniker som utnyttjar XMLHTTP-objektet för att skicka och ta emot data.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om man kan göra webbapplikationer mer användbara genom att använda sig av AJAX. Ett andra syfte är att se vilka saker som är viktigt att tänka på när man utvecklar applikationer med denna teknik. Detta har gjorts genom att ta fram en prototyp i AJAX som har jämförts med en befintlig webbapplikation. Användartest har utförts på både webbapplikation och prototypen. Därefter har resultaten av de båda användartesten analyserats och jämförts.</p><p>Resultaten visar att det finns en del saker som kan vara bra att ha i åtanke då man utvecklar AJAX-applikationer. Att ge användaren återkoppling när information har sparats är en av de sakerna. Man kan också behöva ge användaren vägledningsinformation då detta är en ny interaktionsform på webben. Efter en jämförelse mellan de båda användartesten uppkom en indikation om en förbättrad användbarhet i prototypen. Det visade sig att effektiv användning var den punkt där användbarheten hade förbättrats mest.</p>

<p>Webbaserade informationssystem innehåller allt fler inslag av multimedia och multimediateknik tillämpas av många typer av informationssystem. World Wide Web som plattform för informationssystem är mycket speciell och har egenskaper som gör den unik, som t ex distributionsegenskaper och flexibilitet. Begränsningar i form av överföringskapacitet och bandbredd gör att multimedia på webbplatser måste användas med försiktighet för att dessa multimediabaserade webbplatser ska bli användbara. Användbarhet är ett mycket viktigt begrepp och bör ligga till grund för all webbdesign. Denna undersökning redogör för vilka konsekvenser multimedia får på webbplatser med avseende på användbarhet och redovisar ifall multimedia förhöjer användbarheten på webbplatser eller inte. Åsikter och synpunkter ges ur systemutvecklarperspektiv samt ur användarperspektiv. Undersökningen innefattar även en litteraturstudie.</p><p>Resultatet visar att multimedia måste användas med försiktighet och kunskap om hög användbarhet skall uppnås. Undersökningen påvisar att multimediainslag inte alltid uppskattas av användare till lika hög grad som hos systemutvecklare och författare av facklitteratur.</p>

Webbapplikationer blir allt mer komplexa och avancerade. Bara några år tillbaka var det största ändamålet med webbapplikationer att servera statiskt innehåll. Sedan dess har tillämpningen vuxit och lika så dess komplexitet. Det finns till och med projekt som försöker utnyttja webbläsare som operativsystem och i takt med att komplexiteten ökar, ökar även testningens betydelse. En annan anledning till att testning inom just webbutvecklingen är så pass viktig är för att stor del av koden exekveras hos klienten vilka kan använda olika typer av interpretatorer för tolkning av exempelvis Javascript och CSS. För att eliminera risker bör koden testas för dessa interpretatorer och renderingsmotorer innan koden når slutanvändaren. En vanlig metod för att minimera förekomsten av defekter är testning. En variant är automatiserad testning som bygger på att interaktion med applikationen eller delar av applikationen simuleras från en användares perspektiv utan mänsklig inblandning. Det är detta som denna rapport behandlar och utgår ifrån frågeställningen: vilka möjligheter finns det att automatisera testning av webbapplikationer? Genom litteraturstudier och egenutveckling har lösningar på olika problem arbetats fram och det har visat sig att en av de större tekniska svårigheterna är hur man kan få stor täckningsgrad bland webbläsare för de testningstyper som kräver en webbläsares inblandning, exempelvis enhetstestning av klient-Javascript, acceptanstestning och GUI-testning. Det har även visat sig att kommunikationen och möjligheten att ta gemensamma beslut mellan olika utvecklare/testare spelar en stor roll för att testningsprocessen skall kunna införas i en organisation med lyckat resultat. En missuppfattning kan vara att testning skall lösa alla problem och finna alla defekter, något som i praktiken inte är sant. Testning bör ses som ett moment för att ge en tryggare utvecklingsmiljö och ge högre kvalité på applikationen och framförallt källkoden. Kontentan är dock att det inte finns något ”rätt” sätt att utföra testning på utan organisationen måste själv hitta det sätt som passar bäst för dem.<br>Web-applications have recently become increasingly complex and more and more companies tend to shift from traditional desktop applications to web-based applications. The more complex an application tends to become, the more defects tend to occur. This applies not only during development but also during maintenance. A common method to minimize the number of defects is by testing, for instance by automated testing that simulate interactions with an application, or parts of an application, from a user's perspective without human intervention. The aim of this thesis is to review the difficulties with automated testing of web-applications. The report focuses on client-side Javascript and Python as server-side language. This thesis has shown that one of the major, technical, difficulty is how to execute test cases that require a web browser, such as unit testing of client-Javascript, acceptance testing and GUI testing, and how these test case can be executed in browsers on remote machines. It has also been found that the communication and the ability to make joint decisions between different developers/testers have a major impact if the testing process can be introduced in an organization successfully. A misconception may be that testing will solve all problems and find all defects – that is, unfortunately, not true. Testing should be seen as a tool to give developers more confidence and provide a higher quality of the application. The bottom line is that there is no "right" way to perform testing; organization must find the way that works best for them.

Prestanda är idag en av de viktigaste faktorerna för en webbapplikation. Då mer och mer tid för en webbapplikation idag dock läggs på att hämta data från t.ex. en databas, krävs tekniker för att effektivisera hämtningen av data. En teknik som kan användas för detta är cachning, som dock ställer ett antal utmaningar. T.ex. är det svårt att veta vart cachen ska implementeras för bästa prestandavinst, eller att veta vilken cachningsalgoritm som ska väljas för bäst prestandavinst.I det här arbetet undersöks hur prestandan påverkas av val av plats för cachen, samtidigt som det undersöks hur viktig cachningsalgoritmen är för resultatet. Undersökningen görs genom en fallstudie där cachning implementeras i ett verklighetsbaserat system och testats med olika cachningsalgoritmer. Resultaten för fallstudien visar att cachning ger en tydlig förbättring av prestandan där val av plats är den utslagsgivande faktorn för resultatet. Val av algoritm gav för denna studie inget utfall.

Under 2015 hade progressiva webbapplikationer sitt genombrott. En progressiv webbapplikation (förkortas PWA) beskrivs enklast som en vanlig webbsida som även kan laddas ner till hemskärmen på surfplattan eller mobiltelefonen och kan användas som en vanlig mobilapplikation. I detta arbete undersöks hur PWA är framtiden för olika kategorier av företag. Undersökningen görs för att se hur företag själva tänker kring användning av en PWA samt hur den kan användas istället för den applikation eller lösning företaget använder idag. Syftet med arbetet är att de företag som deltar får kunskap om PWA samtidigt som utvecklingsmöjligheterna för företaget utforskas. Målet är att se hur känt PWA är hos olika företag idag, hur företagen själva tänker kring användning av en PWA, vilken (eller vilka) kategorier av företag en PWA passar bäst för och hur framtiden för PWA i företag ser ut. För att besvara frågeställningarna genomfördes först en litteraturstudie där fakta till ett informationsdokument togs fram. Detta dokument fick sedan deltagarna ta del av för att få kunskap om PWA:er. Därefter gjordes analyser av vilka lösningar företagen idag använder för att publicera sin verksamhet, samt för att välja ut vilka kategorier av företag som skulle undersökas i arbetet. De kategorier som valdes var: restauranger, e-handel och verksamheter/föreningar som erbjuder olika typer av tjänster. Därefter gjordes intervjuer med tre företag inom varje kategori. Intervjun var uppdelad i tre delar: kunskap om PWA sedan tidigare, hur en PWA kan användas i företaget och hur företag ser på framtiden med PWA. Resultatet visade att inget av de företag som deltog hade någon kunskap om PWA sedan tidigare. Majoriteten av företagen var positiva till användningen. Majoriteten trodde även att om mer information ges kommer fler och fler företag att övergå till PWA i framtiden. Dock är en viktig faktor att övergången inte får vara allt för arbetskrävande och komplicerad, varken för användarna eller för företaget själv. Alla företag som deltog har en verksamhet där en PWA är kompatibel. Dock har kategorierna e-handel och verksamheter/föreningar en större användning för alla de funktioner som följer med en PWA än vad restauranger har.

<p> </p><p>Datoriseringen ökar exponentiellt i dagsläget och har gjort de senaste tre decennierna. Med denna utveckling så ökar även näthandeln eftersom detta är viktigt för att kunna konkurrera med andra detaljvaruförsäljare. Till varje webbshop så finns det en administrationsapplikation där webbshopsägaren sköter webbshopen. Problem som kan uppstå i dessa gränssnitt kan vara så kallade kognitiva arbetsmiljöproblem vilket kommer att undersökas i detta arbete för att se hur de kan påverka navigationen specifikt. En prototyp skapades för att lösa dessa kognitiva arbetsmiljöproblem med hjälp av välkända designriktlinjer. I en användbarhetsundersökning så visade det sig att den nya prototypen faktiskt löser dessa problem men en ny prototyp skapades i efterhand där två nya designelement tillagts efter förslag från användbarhetstestdeltagarna.</p><p> </p>

<p>Detta arbete undersöker ett par olika tekniker för att implementera single sign on med Kerberos i webbapplikationer. Undersökningen har gjorts på HTTP-autentisering som bygger på Microsofts NegotiateAuth och Cosign från University of Michigan. Dessa två tekniker har undersökts för att se hur de står sig mot varandra på kriterier såsom komplexitet, arbetsinsats och mjukvarukrav.Resultatet visar att HTTP-autentisering är väldigt simpel att implementera men kräver dock att användarens webbläsare konfigureras för den. Cosign är mer komplext men använder sig av Cookies vilket gör att de flesta webbläsare stödjer tekniken utan extra konfiguration.</p>