Dissertations / Theses on the topic 'Webben och Webbplats'

This work is done to try to solve a scientific computer problem and its basis derived from the web, as there are a variety of ways to program to it. The most common languages used by developers, both private and corporate are PHP, .NET and Ruby. But why do companies or a private developer choose a specific programming language? Is it because it is better and has more features than the others, or because they are forced? This essay uses a questionnaire and through tests sees which is best and which one is the most popular/used. To illustrate the problem, a survey is conducted and sent to several companies and asked them to answer the questions regarding the issue. There are also programming exercises in which attempts to explain and solve the problem. The conclusion shows that you can make two similar sites in two different programming languages without any problems, if the developers do it in a similar way as we conducted our lab. It can be assumed that it is possible to do this with most of the sites you want to build, since most functions are available in both languages.

Det finns riktlinjer för hur webbplatser kan anpassas för personer med kognitiva funktionhinder, men ännu har ingen enighet uppnåtts när det gäller hur man bäst går tillväga för att skapa tillgängliga webbplatser för målgruppen. Det finns flera former av kognitiva funktionshinder. Därför behövs undersökningar som fokuserar på hur man skapar tillgängliga webbplatser för personer med de olika formerna av funktionshindret. En fallstudie har därför utförts genom detta arbete, för att ta reda på hur tillgänglig Kristianstad Biblioteks webbplats är för unga personer med lindrig utvecklingsstörning. Webbplatsen har studerats genom ett användningstest som utförts tillsammans med målgruppen. Förslag ges i uppsatsen på hur webbplatsen kan förbättras för att öka tillgängligheten. Flera förbättringar behövs på webbplatsen för att den ska kunna anses som tillgänglig för målgruppen. Navigationen var ett av de områden som ställde till störst problem för deltagarna under användningstestet och därför behöver förbättras. Problem uppstod även när deltagarna skulle utläsa information om mediet (en bok) ur en tabell. Att använda mer multimodalitet på webbplatsen kan vara ett komplement till den skrivna texten som underlättar för målgruppen.
There are guidelines of how to adapt websites for people with cognitive disabilities, but so far, there is no agreement in how to make accessible websites for the target group. There are several forms of cognitive disabilities. Therefore, studies that focus on how to create accessible websites for people with cognitive disabilities of different kinds are needed. Through this essay a case study has been carried out, to find out how accessible Kristianstad Library´s website is for young persons with mild developmental disabilities. To study the website, a usability test has been carried out with the target group. Furthermore, suggestions are given in the essay of how the website can be improved to increase the accessibility. Several improvements are needed at the website for it to be considered accessible for the target group. The navigation was one of the areas that caused the most problems for the participants during the usability test and therefor needs to be improved. Problems also arose when the participants would read information about the medium (a book) from a table. Using more multimodality at the website as a complement to the written text, can facilitate for the target group.

Mitt syfte med uppsatsen var att göra en kvalitativ såväl som en kvantitativ utvärdering av den grafiska utformningen av FöreningsSparbankens hemsida. Undersökningen genomfördes utifrån perspektivet användbarhet med inriktning på gränssnittsdesign. För att uppfylla detta syfte har två metoder använts, en kvalitativ gränssnittsanalys och en kvantitativ enkätundersökning. Den kvalitativa analysen av hemsidan baserades på Jakob Nielsens riktlinjer för webbdesign medan den kvantitativa metoden undersökte attityder till FöreningsSparbankens hemsida. Slutsatserna jag kom fram till är bland annat följande: Undersökningsdeltagarna i enkätundersökningen är mest nöjda med att det inte finns extern reklam på hemsidan och att länkarna ligger separat under textstyckena. Den grafiska förändring som skulle kunna öka den kvantitativa urvalsgruppens totala nöjdhet med hemsidan, är informationen om företaget. Utifrån den kvalitativa analysen finns det dock en hel del på hemsida som bör ändras på t.ex. länkfärger och animationer.

Most of the information online is difficult for people with cognitive disabilities to understand and assimilate. In this project I have had the expectation that this is possible to change. In cooperation with FUB, a Swedish organization working for people with cognitive disabilities, I have studied how to adapt content, pictures and writing to persons with the levels of mild to moderate cognitive disabilities. I have also taken the perspective “design for all”, which means that you adapt a design for the weakest persons in the society to make it work for everyone. The purpose of my work is to study how to create a web text where content, writing and pictures are incorporated. To examine how to do this I have conducted qualitative interviews in which I have let the informants look at and read four different texts. I have participated in a reference group where the content of the website has been discussed. I have also analyzed two of the texts that I used in the qualitative interviews. The result is based on the chosen methods and on the theory of interest for my work. My study has resulted in a manual about how to create a web text where content, writing, pictures and form, are adapted to people with cognitive disabilities. I have also made anexample of this kind of text.
En stor del av den information som finns på internet är svår för personer med utvecklingsstörning att ta till sig. Med förhoppning om att detta kan gå att ändra, har jag samarbetat med FUB, För utvecklingsstörda barn, unga och vuxna. Riksföreningen ska utveckla sin webbplats genom att användaranpassa den för personer med utvecklingsstörning. Därför har jag undersökt hur man kan skapa anpassade webbtexter. Jag utgår även från perspektivet ”design för alla” som innebär att om man anpassar en design efter de svagaste personerna i samhället så passar den alla. Syftet med arbetet har därför varit att undersöka hur man skapar en webbtext bestående av innehåll, skrift och bild, anpassad för personer med lindrig till måttlig utvecklingsstörning. För att undersöka detta har jag utfört kvalitativa intervjuer där jag låtit informanterna läsa fyra olika texter, deltagit i en referensgrupp som FUB har hållit i, där innehållet på webben har diskuterats. Jag har även gjort textanalyser på två av de testtexter som ingick i de kvalitativa intervjuerna. Utifrån den teori som var av intresse för mitt arbete och utifrån metoderna, har jag kunnat skapa en manual över hur en text kan se ut, som är anpassad för personer med lindrig till måttlig utvecklingsstörning. Därefter har jag gjort ett exempel på en sådan text.

Tillgänglighet på webben är ett fenomen som blivit allt mer uppmärksammat på senare tid, i synnerhet för myndigheter, i och med nya lagar och internationella standarder. Begreppet innebär att personer med funktionsnedsättningar ska kunna uppfatta, förstå, navigera och interagera med webben. Resultatet av denna studie visar dock på att även språk kan ses som en del av arbetet med tillgänglighet. Den ökade uppmärksamheten till trots har det visat sig att det i dagsläget finns många webbplatser med bristande tillgänglighet. Vissa av dessa brister går att koppla till hur man arbetar med tillgänglighet och de problem och utmaningar som finns i detta arbete, något som denna studie har syftat att undersöka. Studien har genomförts i en kvalitativ och tolkande anda genom en fallstudie på Migrationsverket som är en av 22 så kallade strategiska myndigheter med ett särskilt ansvar i funktionshinderspolitiken. Insamlingen av det empiriska materialet har gjorts med hjälp av sex intervjuer av fem olika respondenter med ett uttalat tillgänglighetsansvar hos fallorganisationen. Det empiriska materialet har sedan jämförts och relaterats till tidigare forskning för att skapa ett trovärdigt resultat och för att möjliggöra generella slutsatser. Resultatet av studien visar att riktlinjer, användarinvolvering och tekniska hjälpmedel är vanliga komponenter i arbetet med tillgänglighet och att språk bör inkluderas som en del av tillgänglighet. Studien redogör även för att myndigheter kan ställas inför problem och utmaningar i tillgänglighetsarbetet i form av bristande attityd, bristande kompetens, bristande stöd från ledningen, otillräckliga verktyg, otillräckliga standardriktlinjer, komplicerad användarinvolvering, offentlig upphandling samt föråldrade system.
Web accessibility is a phenomenon that recently has drawn a lot of attention, particularly for governments, with enforcement of new laws and international standards. The term Web accessibility is about how people with disabilities are able to perceive, understand, navigate and interact with the web. The results of this study, however, show that language also can be a part of web accessibility. Even though the attention has increased, it has been shown that lots of websites suffer from poor accessibility. Some of these deficiencies can relate to how people work with web accessibility and the problems and challenges this work face, which is something this study has aimed to investigate.   The study has been conducted in a qualitative interpretive spirit with a case study at Migrationsverket, which is one of 22 so called strategic governments in Sweden with a special responsibility towards disability politics. The data has been gathered through six interviews with five different people with responsibility towards web accessibility within the studied organisation. The empirical data were then compared with previous research in the area in order to achieve a credible result and enable general conclusions.   The results of the study highlights guidelines, user involvement and technical tools as common components in the process of working with web accessibility and that language should be included as a part of web accessibility. The study also emphasizes that governments can bump into problems and challenges in this process in the form of lack of attitude, lack of competence, lack of managerial support, inadequate tools, inadequate standard guidelines, complicated user involvement, government procurement and out dated systems.

Syfte Vårt syfte är att undersöka hur de utvalda bankerna har kommunicerat externt via sin webbsida under pågående finanskris. Detta för att när det gäller ens privata och landets ekonomi är osäkerheten stor - och bankerna är människors naturliga val att vända sig till för att få svar i en sådan kris. Vi ämnar undersöka de utvalda bankernas webbsidor för att se hur bankerna beskrivit finanskrisen, vilka krishanteringsstrategier man kan urskilja samt hur de har skapat interaktivitet med allmänheten. Detta för att ta reda på de skillnader och likheter som bankerna kommunicerar under krisen. De utvalda bankerna är Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank.

Metod Studien har genomförts genom innehållsanalyser på de utvalda bankernas webbsidor. I det har även pressmeddelanden och övriga dokument på webbsidan granskas. Undersökningen var koncentrerad till en tvåveckors period, 29/9 - 12/10, 2008.

 

Resultat Studien visar att de skiljde en del mellan de utvalda bankernas sätt att använda sin webbsida för kriskommunikation. SEB och Swedbank hade överlägset bäst och mest information om finanskrisen. När det gäller användande av krishanteringsstrategier visar resultatet att Handelsbanken och SEB främst använde sig av strategin att bortförklara. Nordea använde sig främst av strategin minska händelsens anstötlighet, medan Swedbank använde sig av en blandning av dessa två strategier. Bankerna har inte utnyttjat de möjligheter till dialog med allmänheten som interaktivitet på webben erbjuder. Sammanfattningsvis borde samtliga banker ha varit mer proaktiva i sin kriskommunikation. Webben har som konstaterats flera gånger i denna studie en alltmer viktig del kriskommunikationsarbete. Webben är ingen synonym för interaktivitet utan man måste utnyttja de möjligheter som finns. Vi kan konstatera att bankerna inte utnyttjar sina webbsidors fulla potential då de inte erbjuder en hög grad av interaktivitet.

 

 

” Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter” (Regeringen 2018)                                                       Med den värderingen från FNs grundlagar menas det att man ska förenkla för minoriteter som inte har samma förutsättningar. Synskadade är en minoritet med samma behov och intressen att kunna utnyttja internet, som en fullt seende.  Utveckling för mer synskadeanpassade webbsidor har länge pågått. Det finns nu mera lagar i form av riktlinjer att följa för att synskadeanpassa webbplatser. Men är dessa regler för 2018 webbutveckling tillräckliga för synskadade? Med denna studie vill vi förstå hur synskadade upplever internet och vad det är som förenklar och försvårar deras användande av internet. Genom att få förståelse inom det området vill vi besvara 2 frågeställningar som är. Är de riktlinjer som är satta av regeringen för kommunala webbplatser tillräckliga för synskadade och hur anpassad är Kristianstads kommunala webbplats för synskadade. Den sistnämnda frågeställningen är en anpassning till företaget som gett oss uppdraget till denna studie. Studien har samlat in empiri på ett induktivt sätt, genom att vi har utfört fem intervjuer med personer som är synskada. Skribenterna sammanställde sedan intervjuerna för att hitta teori som berörde respondenternas åsikter och situation. Teori som skribenterna valde att skriva om i teorikapitlet är hjälpmedel, synskador, WCAG 2.0 riktlinjer och webb-tekniker. I analysen delade vi in empirin i ämnen för att sedan jämföra med teorin. Två av ämnena visade att synlighetsgrader har större påverkan än synskadan och att kontrastvärden på text kan vara avgörande för att kunna läsa en text. Sedan kunde vi finna att det lagmässigt satta riktlinjerna inte alltid levdes upp till och att en högre anpassningsnivå från det nuvarande riktlinjerna skulle förenkla för det gravt synskadade. Men vi fick även fram att det är en bredd i anpassningen för synskadade, där varje synlighetsgrad ger olika behov för anpassning. Behoven utgörs i vilka hjälpmedel som uppskattas och på vilket sätt det använder internet.
"All people are born free and equal in value and rights" (Regeringen, 2018)   The above quote from the UN constitution implies that governments have to simplify for all citizens, including minorities and people with disabilities. Visually impaired is a minority group with disabilities, and they have the same needs and interests of the internet as a person with full eyesight. The development for more visually impaired web pages has long been ongoing, and developers have law-abiding guidelines to follow as they visually adjust websites. The question however is if these rules and guidelines are enough to support visually impaired people? This study focuses on understanding how visually impaired people experience the internet and to understand what simplifies and obstructs their use of the internet. By gaining understanding in this area, the researchers want to answer the following two questions: Are the guidelines set by the government for municipal websites sufficient for visually impaired, and more specifically how adapted is Kristianstad´s municipal website for visually impaired people? The latter issue is an adaptation of the more general question to the company that gave us the assignment for this study.   This study has gathered empirically data in an inductive manner by conducting five interviews with people with visual impairment. The five interviews have then been compiled and matched against theories within the subject corresponding to the answers, viewpoints and surrounding circumstances. Theories in the field is the help equipment and visual impairments that respondents have in combination with the guidelines set for municipal websites. Techniques that concerns the subject are also included in the studies.   In the analysis chapter the empirical results is compared with theory. Two of the subject areas showed that the visibility level had greater impact than visual impairment, and respectively that contrast values in text can be crucial for reading a text. The study also found that set guidelines are not always followed and that a higher level of alignment with the set guidelines would simplify for the severely visually impaired. The study also found that visually impaired people have different problems and therefore are in need of different adaptations, tools and helping aids, which may be the underlying driver for which aids, tools and helping devices are most popular as well as visually impaired peoples search patterns on the internet.

Museerna har genom åren långsamt utvecklats mot öppnare institutioner, vilket under de senaste decennierna har visat sig bland annat som en strävan efter dialog med museets publik. Denna utveckling har likheter med hur internet under de senaste åren blivit allt mer inriktat på deltagande och sociala aspekter, ofta kallat webb 2.0. Syftet med denna uppsats är att undersöka om svenska länsmuseer och centralmuseer använder webben för att inbjuda till dialog med sina virtuella besökare. Uppsatsen tar också upp vad denna typ av webbarbete kan ha för konsekvenser, och hur museerna skulle kunna uppnå en högre grad av interaktion på internet. De svenska läns- och centralmuseernas webbplatser har analyserats ur en genomsnittlig användares perspektiv. De aspekter som tas upp är huruvida texten eller funktionerna på webbplatserna uppmuntrar till kontakt, interaktion eller dialog med museet. Skillnaden mellan kontakt, interaktion och dialog ligger i vilken typ av kommunikation det handlar om och vilken typ av information som museet efterfrågar, men också i hur relationen ser ut mellan museet och besökarna: är museet auktoriteten eller inbjuder det besökaren att påverka? På de undersökta svenska museernas webbplatser finns endast ett fåtal funktioner som utnyttjar webbens möjligheter till deltagande. De flesta webbplatserna ger snarare intryck av att vara främst reklammaterial för det fysiska museet. Detta kan bero på att webben ses som ett verktyg snarare än som en del av en virtuell kultur. Exempel finns dock på utländska museer som satsat mycket på sin virtuella närvaro. Olika sociala medier som skulle kunna användas av museer i interaktionssyfte tas också upp, främst bloggar, folksonomier och sociala nätverk. Bloggar blir allt vanligare på museer och kan användas för att till exempel visa föremål eller diskutera museets verksamhet. Besökare kan enkelt delta genom att skriva kommentarer, eller i vissa fall till och med skriva egna inlägg. Folksonomi, eller social taggning av konstverk och föremål, kan användas som navigationsverktyg på webbplatserna, vilket kan ha både för- och nackdelar beroende på vilket mål museet har med att visa sina samlingar virtuellt. Sociala nätverk, som communities av olika slag, kan för museerna vara ett sätt att nå ut till sina besökare men även till nya besökargrupper. Allmänhetens förtroende för museerna och museernas förtroende för allmänheten är något som kan påverkas av ett "öppnare" webbarbete. Förtroende behöver dock inte vara kopplat till auktoritet, och det finns tecken som tyder på att synen på auktoritet är under förändring i och med att delaktighet och deltagande blir allt vanligare i samhället. Detta är något som museer måste förhålla sig till oavsett hur de arbetar idag, och det finns troligen många fördelar med att hänga med i utvecklingen.

The aim of this paper is to examine how Tanums kommuns website's global navigation menu, local menu and search engine can get better and how to improve them. I have chosen to use usability testing, surveys and research about similar products in order to find out how this can be done. I have found that the website has problems with not getting results when searching in a specific way. I have also found, among other things, that users don't find it logical to find certain information at some places and also that the labeling of certain elements in the menu needs improvement. A few of my suggestions were to help the user by suggesting different ways to search, that there is a way to filter the search, that the labeling of the menu elements were looked through and that information were put where users finds it logical. I also suggested that a bigger usability test could be carried out before or after some changes to the website was done.

The purpose of this Master's thesis is to study metadata and its use at Web sites of six Swedish universities and colleges. Each Web site has been examined at three different hierarchical levels and the total number of examined Web pages is 258. 16 questionnaires have also been sent to webmasters at the six universities and colleges. The results show that metadata refers to the data which can assist to organize, describe, identify, locate, evaluate and retrieve resources on the Internet. Even though there are several different metadata formats available on the Internet, the commercial search engines only support the HTML's title tag and the meta tags with the attributes keywords and description. The six examined Web sites use the meta tag to some extent. The metadata format Dublin Core is represented in a small number of the examined Web pages. Search engines usually present the title tag and the description tag of Web pages in the search results. Therefore, it seems especially important to provide good title and description tags. The study of the three different hierarchical levels at each Web site shows a difference in the use of metadata. At some levels the HTML's meta tag is not used at all. In the questionnaires, the webmasters describe the Web sites as decentralized, where each webmaster only answers for his/her part of the Web site. The differences in the use of metadata could be due to each webmaster's interest and knowledge of metadata.
Uppsatsnivå: D

Webbdesign är ett populärt och viktigt område inom medieproduktion. Som ett avslutande examensarbete inom högskoleprogrammet till medieproducent har jag producerat en webbplats till årets upplaga av musikfestivalen Popup i Umeå. Projektgruppen har bestått av mig som ensam producent och beställargruppen Kulturföreningen Humlan i Umeå, föreningen som arrangerar Popup. I den här rapporten beskriver jag vägen från första mötet med min uppdragsgivare till den färdiga webbplatsen. Jag redogör även för de verktyg som använts, bland annat CMS-systemet Wordpress.
Web design is a popular and important field within media production. As a final degree project within the University Programme in Media, I have produced a website for this year’s edition of the music festival Popup in Umeå. The project team has consisted of me as sole producer, and client group Kulturföreningen Humlan in Umeå, the organization that arranges Popup. In this report I describe the path from the first meeting with my client to the final website. I also state what tools I have used, including CMS Wordpress.

Idag kommer det hela tiden nya enheter, alla med olika egenskaper, med möjlighet att koppla upp mot internet. Därmed blir det allt svårare för webbdesigners att anpassa webbplatser för användarens behov och förutse i vilken kontext användaren brukar webbplatsen. Syftet med studien var att undersöka hur webbutvecklare kan implementera flexibilitet för webbplatser, för att webbplatsen ska passa de olika enheterna, genom responsiv webbdesign. Vidare undersöks också hur användare upplever en webbplats utvecklad med responsiv webbdesign. Studien omfattar utvecklingen av en prototyp som också har används som grund för användartestning och kvalitativa intervjuer. Användartestningen omfattade test på en webbplats utvecklad med fasta mått samt testning av den responsiva prototypen. Resultatet av studien visar att användare upplever en responsiv webbplats som ett bra alternativ för en mobil webbplats. Den främsta fördelen för testpersonerna var att inte behöva scrolla i sidled eller zooma in och ut för att hitta informationen som behövdes.

The purpose of this project was to find out how reading is affected, and not affected, by different elements on a start page. The site I was studied belongs to the magazine Fitness Magazine, and the current site has a problem. The editorial texts and articles don’t reach out to the visitors. The goal was to make a proposal for a new first page of the web site that highlights the texts and the reading.With the help of interviews, user testing and textual analysis, I studied if the texts were in itself that caused the problem or if it was the design. I found that it was a combination of text and design that caused the problems. The results showed that some elements of a website is needed to help the reader in the right direction while some elements was more noise that destroyed communication. The noise consisted of color combinations that fooled the brain, a logo that did not appear right, wrongly-placed ads, articles that were not suited for the web and a menu that was not located and designed to benefit the reading. I have made a design in which I tried to remove the noise to make the information more readable to visitors.
Syftet med mitt examensarbete var att titta på hur läsningen påverkas och inte påverkas av olika element på en webbplats förstasida. Webbplatsen jag studerade tillhör tidningen Fitness Magazine och den nuvarande webbplatsen har ett problem. De redaktionella texterna når inte ut till besökarna. Målet var att jag sedan skulle gestalta ett förslag på en ny förstasida på webbplatsen som lyfter fram texterna.Med hjälp av intervju, användartest och textanalyser studerade jag om det var texterna i sig som orsakade problemet eller designen. Jag kom fram till att det var en kombination av texterna och designen som orsakade problemen. I arbetet kom jag fram till att vissa element på en webbplats behövs för att hjälpa läsningen i rätt riktning medan andra element mer blev brus som förstörde kommunikationen. Bruset bestod bland annat av färgkombinationer som lurade hjärnan, en logotyp som inte syntes, felplacerade annonser, artiklar som inte var anpassade för webb och en meny som inte var placerad och utformad till läsningens fördel. Jag har gjort en gestaltning där jag försökt ta bort bruset för att göra informationen mer framkomlig till besökarna.

Legimus är ett online bibliotek som tillhör Myndigheten för tillgängliga medier. Myndigheten för tillgängliga medier arbetar för att ge männi-skor med olika förutsättningar tillgång till litteratur och samhällsin-formation. Legimus är ett verktyg som används för att ge människor med läsnedsättningar tillgång till litteratur. Legimus har en webbplats som användare kan få tillgången att läsa litteratur på. Som ett viktigt koncept i inom interaktionen mellan människan och da-torn påverkar användbarheten och webbplatsens användarvänlighet besökarens upplevelse. På grund av detta fokuserar detta arbete på an-vändarvänligheten på Legimus webbplats. Syftet med detta arbete är att göra en fallstudie kring vad som gör Legi-mus användarvänlig samt att fokusera på vald målgrupp för att ta reda på svårigheter och vad de förväntar sig av användningen av den valda webbplatsen. Den valda frågeställningen är följande: Har Legimus lyck-ats attrahera sin prioriterade målgrupp hos studenterna på Högskolan Dalarna med webbsidans design och användarvänlighet. För att utföra detta arbete har en kvalitativ metod valts där studenter på Högskolan Dalarna intervjuas, därefter analyseras resultaten med hjälp av fyra teman som intervjufrågorna är uppdelade i. Resultatet visar att respondenterna hade olika uppfattningar kring an-vändarvänligheten. En del respondenter ansåg webbplatsen vara otydlig till en början, men med tiden lärt sig använda webbplatsen. Majoriteten av respondenterna ansåg webbsidan vara enkel samt tydlig. Responden-terna fick möjligheten att ta fram deras egna synpunkter angående webbplatsen. Där hade majoriteten av respondenterna förslag på för-bättringar av webbsidans design. Den slutsats som dragit är inte att respondenterna upplevt webbsidans design lockande. Respondenterna ansåg att de hade använts sig av webbplatsen även om designen var sämre med tanke på behovet av Le-gimus verktyg. Majoriteten av användarna ansåg att webbplatsen var användarvänlig men för att säkerställa min slutsats avslutades intervjun med frågan om respondenterna ansåg webbplatsen vara användarvän-lig. Samtliga respondenterna ansåg den vara användarvänlig, vilket stär-ker min slutsats.
Legimus is an online library owned by the Myndigheten för tillgängliga medier. Myndigheten för tillgängliga medier provides people with dif-ferent circumstances the access to public literature and information. Legimus is a tool that enables people with reading difficulties to access literature. Legimus has a website where users can read the literature. As an important concept in the interaction between man and computer, the usability and user-friendliness of the website affects the visitor's ex-perience. Because of this, this work focuses on the user-friendliness of the Legimus website. The purpose of this work is to do a case study on what makes Legimus user-friendly and to focus on the selected target group to find out diffi-culties and what they expect from the use of the selected website. The chosen question is as follows: Has Legimus succeeded in attracting its priority target group of the students at Dalarna University with the web-site's design and user-friendliness. To carry out this work, a qualitative method has been chosen where stu-dents at Dalarna University are interviewed, after which the results are analysed with the help of four themes into which the interview ques-tions are divided. The results show that the respondents had different views on user-friendliness. Some respondents considered the website to be unclear at first, but over time learned to use the website. Most of the respondents considered the website to be simple and clear. The respondents were given the opportunity to express their own views regarding the website. There, most respondents had suggestions for improvements to the de-sign of the website. The conclusion drawn is not that the respondents found the website's design attractive. The respondents considered that they had used the website even if the design was worse given the need for Legimus webpage. Most of the users considered the website to be user-friendly, but to ensure my conclusion, the interview ended with the question of whether the respondents considered the website to be user-friendly. All the respondents considered it to be user-friendly, which strengthens my conclusion.

I den här uppsatsen undersöks tre trafikbolags webbplatser utifrån en utvald mottagargrupps upplevelser. Mottagargruppen utgörs av studerande på universitet eller högskola och undersökningarna genomfördes med hjälp av att personer ur denna mottagargrupp agerade informanter. Syftet var att ta reda på i vilken mån mottagarna upplevde webbplatserna som användarvänliga och begripliga och hur detta påverkade deras helhetsintryck av webbplatserna. I uppsatsen redogörs för två undersökningar; dels ett praktiskt experiment och dels en digital enkätundersökning. Det praktiska experimentet var en kombination av metoderna observation och intervju, där 15 informanter fick testa webbplatsernas användarvänlighet genom att svara på frågor om struktur och visuellt utseende samt göra ett praktiskt test där de skulle hitta specifika webbsidor. I enkätundersökningen ställdes webbplatsernas begriplighet i fokus genom att 29 informanter svarade på frågor om textinnehållet på utvalda webbsidor. I båda undersökningarna ingick även en jämförelse av informanternas helhetsintryck av de tre webbplatserna. Resultaten visade att alla tre webbplatser upplevdes som mer eller mindre begripliga, dock med vissa skillnader mellan webbplatserna. Däremot uppstod tydliga problem och skillnader gällande användarvänligheten och det framkom kritik mot innehållets mottagaranpassning. I båda undersökningarna värderade informanterna sina sammanfattande helhetsintryck på ett liknande sätt, vilket visar på ett samlat resultat där en av webbplatserna värderades som bäst medan en bedömdes ge sämst intryck.

Det här arbetet innefattar webbtillgänglighet med avseende hur väl ett antal utvalda universitet och högskolor följer de riktlinjer för personer med läs- och skrivsvårigheter. Problemet med att inte ha en webbtillgänglig webbplats är att en stor grupp av personer som går miste om innehållet. Det är dessutom inte bara personer med läs- och skrivsvårigheter som blir drabbade, utan det är även personer med andra livssituationer som drabbas. Syftet med arbetet är att ta fram rekommendationer och finna lösningar som gör att universitet och högskolors webbplatser blir tillgängliga för alla. Analysen som görs i arbetet är baserad på W3C WAI:s riktlinjer om tillgänglighet och är avgränsad till användare med dyslexi. I uppsatsens analys används en kvalitativ metod där riktlinjerna jämförts mot webbplatserna. Ett antal testpersoner har också analyserat samma webbplatser och gett egna utlåtanden, detta för att få ett bredare omfång till rekommendationerna. Avseende resultatet visar det att webbplatserna överlag brister i webbtillgängligheten, både i stora drag och i mindre. Rekommendationer togs fram efter analysen och visar hur de bristerna går att lösa, med enkla medel. Slutsatsen är att med hjälp av rekommendationerna, kan en webbplats bli tillgänglig för alla oavsett om användaren har läs- och skrivsvårigheter eller inte.
The aim of this study is to evaluate how well Swedish university websites is accessible for users with dyslexia. Websites that is not accessible leaves out a large group of people. The purpose of this study is to find solutions and give recommendations for improvement, to make sure the university websites is accessible for all persons. The analysis in the study is based on W3C WAI guidelines about accessibility and is concentrated to users with dyslexia. Methods used in the study are a qualitative method where the guidelines were compared with the university websites. Also a couple of persons have tested and handed out their opinions about the same websites. The result after analyzing the websites shows that the websites lack web accessibility, both in bigger and minor parts. A solution to the web accessibility problem is the recommendations, which was produced after the analysis. The conclusion of the study is that a university website can be accessible with the help of the recommendations.

Organisationer förändras ständigt för att tillgodose interna och externa krav. Dessa förändringar påverkar organisationens medarbetare på olika sätt. I takt med teknikutveckling och en ökad användning av internet nyttjar allt fler organisationer webben som kommunikationskanal. Inom hälso-och sjukvårdssektorn har webbaserade informations- och kommunikationstjänster blivit allt vanligare och fått samlingsnamnet E-hälsa. I Sverige är webbplatsen 1177.se en sådan E-hälsotjänst. Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur organisationen Landstinget i Östergötland arbetar för att internt implementera och förankra den nationella webbplatsen 1177.se i sin verksamhet. Implementeringen undersöks ur två perspektiv, dels från medarbetare i sjukvården samt medarbetare på organisationens kommunikationsavdelning. För att uppnå uppsatsens syfte har en kvalitativ intervjustudie genomförts. Totalt sett har 12 medarbetare intervjuats. Intervjuerna skedde på tre olika avdelningar inom Landstinget i Östergötland. Resultatet belyser synen på organisationen, den interna kommunikationen och vikten av förankring och målsättningar som centrala teman för implementeringen av 1177.se. Organisationens kommunikationsavdelning arbetar för att fler medarbetare ska använda 1177.se i sitt dagliga arbete samtidigt som medarbetarna på sjukvårdsavdelningarna eftersöker mer tydlighet kring webbplatsens användningsområden. Slutsatsen dras att det upplevs svårt att kommunicera enhetligt med alla i en stor decentraliserad organisation, samt att nyttan med webbplatsen inte uppfattas lika mellan avdelningarna. Informationskvalitet, kunskap och chefernas roll som ambassadörer ringas in som avgörande i implementeringsarbetet.
Organization's are constantly under change in order to meet internal and external demands. These changes affect the organization's employees in different ways. As technology development, increased use of the internet as a communication platform, organizations more frequently uses the web as a communication channel. Within the health sector, web-based information and communication services are called E-health. In Sweden, the website 1177.se is such an E-health service. This essay aims to examine how the organization Landstinget i Östergötland implement and establish the national website 1177.se in their daily business. The implementation is examined from two perspectives, both from healthcare employee perspective and also from the perspective of employees of the organization's information department. To fulfill of the purpose of the essay a qualitative interview-study has been carried out. In total, 12 employees were interviewed, chosen from three different departments within Landstinget i Östergötland. The results illustrates the respondents view of the organization, internal communication, the importance of distinct establishment and the need of making objectives clear, as central themes for the implementation of 1177.se. The Information department is working to get more employees to use 1177.se in their daily work, while employees on health care services is seeking more clarity about the acctual use of the web-site. It is concluded that the perceived difficulty communicating consistently with everyone in a large decentralized organization and that the benefits of the website is not perceived equally between the departments. Information quality, ”training in use” and the managers role as ambassadors is pointed out as crucial in the implementationprocess on the three departments.

This paper reports a study in how interaction design and graphic design is affected in the process of developing an mobile application to complement the use of an existing webbsite. The paper also ask how developers are affected in this process by the use of designpatterns. The purpous of the report was to see how designpatterns affects the development of mobile applications and how the interaction and graphic design differs between various company webbsites and their related application. A study was conducted by comparing three diffrent webbsites with three related applications to find material for our thesis. Interviews were conducted on three diffrent companys that work professionaly with creating mobile applications. The results show that interaction between an application and a webbsite differs much because of technical conditions such as screen size or limits as a result of rigid interface guidlines. Graphical elements are influenced by the publishers own guidlines for graphical user interface. The company’s own webbmanual is used as a template when developing the applications and keeping the identity intact. This applies to all the interviewed developers. The use of designpatterns occurs in most cases. The interviewed companys agree that design patterns should be applied to the process but some of the informants only apply them in interaction design and not in graphic design.

Syftet med denna studie var att ta reda på om animationer kan användas för att påverka en användares förtroende för en webbplats, vid situationer där förtroende har en stor betydelse. Som till exempel registrering av prenumerationstjänster eller sociala medier. Syftet är även att ta reda på vilka animationer som ger ett förtroendeingivande intryck. För att genomföra undersökningen har litteratursökning, visuell innehållsanalys och enkätundersökning använts. Resultatet visade på att animationer kan användas för att öka en användares förtroende för en webbplats. Resultatet visade även vilka animationer som kan användas för att öka förtroendet. Slutsatserna visar att webbplatser bör innehålla någon form av animation för att öka förtroendet, användaren vill få feedback när interaktion med webbplatsen sker. Feedbacken ska ske så snabbt som möjligt och med någon form av varaktighet. Animationerna bör öka kontrasten på elementet gentemot sin omgivning, oavsett vilken sorts animering det gäller. Dock bör inte kontrasten vara för påtaglig.
The purpose of this study was to investigate if animation can be used to influence a user’s trust in a website in situations where trust is of great importance, such as registration of subscription service or social media. The purpose is also to find out which type of animations that gives a trustworthy impression. Literature studies, visual content analysis and questionnaire survey have been used to carry out the survey. The result showed that animations can be used to increase a user's trust in a website. It also showed which animations can be used to increase trust. The results show that websites should contain some form of animation to increase trust, the user wants to receive feedback when interacting with the site. The feedback should be given as quickly as possible and with some kind of duration. The animations should increase the contrast of the element to its surroundings, no matter what kind of animation it is. However, the contrast should not be too obvious.

Informationsteknik används idag i stor utsträckning för att sprida information och även våra myndigheter publicerar alltmer information på sina webbplatser. Människor förväntas vara självständiga och kapabla att på egen hand finna den information de behöver, men faktum är att information på dessa webbplatser kan vara otillgänglig för vissa användargrupper. Omkring en fjärdedel av den vuxna befolkningen i Sverige har lässvårigheter och det är inte självklart att de kan läsa och förstå det som är skrivet på myndigheternas webbplatser.

Syftet med denna uppsats är att studera om informationen på svenska kommuners webbplatser kan anses tillgänglig för personer med lässvårigheter. Vidare utreds även vilka åtgärder som kan vidtas för att åtgärda brister i denna typ av tillgänglighetsanpassning, samt vilken information på kommunernas webbplatser som är mest relevant att göra tillgänglig för personer med lässvårigheter genom översättning till lättläst svenska. Detta har gjorts genom att undersöka hur väl informationen motsvarar rekommendationerna för lättläst svenska och WCAG 1.0 riktlinje 14. Därutöver har enkätundersökningar med en användargrupp samt webbansvariga på kommunerna genomförts.

Resultatet av undersökningen visar att webbplatserna har allvarliga och ofta förekommande brister i denna typ av tllgänglighetsanpassning. Delvis är anpassningen god, men många brister finns och därför kan informationen på svenska kommuners webbplatser inte anses tillgänglig för personer med lässvårigheter. Det finns emellertid ett antal åtgärder som är kan vidtas för att förbättra tillgängligheten. Dock har inga slutledningar kunnat göras angående vilken information som är mest relevant att översätta till lättläst svenska. Utifrån resultatet kan endast fastställas att någon typ av tillgänglighetsanpassning av informationen bör göras för att underlätta för användare med lässvårigheter.

Today, information technology is to a great degree used to provide information and also our public authorities publish more and more information on their web sites. People are expected to be independent and capable to find the information they need on their own, but in reality much of the information on these web sites can be inaccessible for some user groups. Approximately one fourth of the adult Swedish population has reading disabilities and it is not a matter of course that they can read and understand what is written on the public authorities’ web sites.

The purpose of this paper is to study if the information available on Swedish municipalities’ web sites can be considered accessible for persons with reading disabilities. Furthermore will be investigated what actions can be taken to deal with any insufficiencies in this kind of accessibility adaptation. Also, this paper will analyze what pieces of information on Swedish municipalities’ web sites is the most important to make accessible to persons with reading disabilities by translation into easy-to-read Swedish. This has been done by investigating to what extent the information on these web sites complies with the recommendations for easy-to-read Swedish and WCAG 1.0 guideline 14. In addition to that, surveys with a user group and with those responsible for the municipalities’ web sites were carried out.

The result of this study shows that these web sites have serious and frequently occurring insufficiencies in this kind of accessibility adaptation. In places the adaptation is good, but there are many shortcomings and consequently the information on Swedish municipalities’ web sites cannot be regarded as accessible for persons with reading disabilities. There are however a number of actions that can be taken in order to improve the accessibility. It has not been possible to make any conclusions regarding what pieces of information that is most important to translate into easy-to-read Swedish. Based on the findings in this study can only be established that some sort of accessibility adaptation of the information should be made in order to facilitate for persons with reading disabilities.

The aim of this thesis is to find out how users and libraries are constructed at public library websites in Sweden from a Web 2.0 perspective. We discuss the development of public libraries in Swedish history and the change from an system oriented perspective to a individual oriented perspective and how these perspectives correspond to needs of the library user. We also discuss the concept of web 2.0 and library 2.0. These concepts are open for different interpretations. Some writers believe that web 2.0 and library 2.0 is something radically new and that it will change the public libraries, while other writers claim that these concepts is just a marketing plan. Library 2.0 can roughly be explained as Web 2.0 functions and concepts translated into the library field. The method we use for this study is discourse analysis and a case study on two public library websites. The result shows us that users are constructed at the library website to be active, committed and interested. The library is constructed to be a meeting point for the community and to the citizen. We also conclude that the argument of web 2.0 and the democratic aspect is questionable. The libraries dictate rules for their websites which frames and limits the user interaction.