Dissertations / Theses on the topic 'Wendigo'

A thesis submitted to the Faculty of Arts in fulfillment of the requirements for the Degree of Doctor of Philosophy in the Department of African Languages at the University of Zululand, 2017
Anyone whose mother tongue is isiZulu can provide or make an attempt to provide meaning of any isiZulu lexical item. What is very difficult is to define / explain isiZulu words as lexical items. There are countless reasons for such difficulty in defining / explaining isiZulu words in isiZulu. Some of these reasons are the following: (i) The sounds of isiZulu words do not hide anything in as far as meanings of words are concerned. Defining isiZulu words is like defining what has already been defined; (ii) IsiZulu words are written as they are being pronounced; (iii) It is extremely difficult to conduct research among amaZulu. AmaZulu are unable to assist with definitions of the isiZulu words because of a number of reasons like they are not trained in providing definitions of isiZulu lexical items; (iv) There are very few resources that can help someone who is conducting research on defining / explaining isiZulu words in isiZulu. The above mentioned reasons are just the few of the reasons which hinder research on defining /explaining isiZulu lexical items in isiZulu. The main objective of this research is to provide assistance to those who intend embarking on research in defining / explaining isiZulu lexical items most especially in a monolingual approach. Another objective of this research is to assist those who intend doing lexicography by providing lexicographic tools which will solve some problems encountered in the field of lexicography.

Studiens syfte var att undersöka hur intensiv lästräning med läslistor kan förändra avkodnings­förmågan hos elever med avkodningssvårigheter i årskurs 7. Vidare syftade studien till att undersöka elevernas upplevelse av att lästräna med läslistor samt huruvida deras läsmotivation påverkas. I studien användes en kvasiexperimentell design med en kvantitativ ansats i form av en intervention med Wendick-modellen Intensivläsning. Pre- och posttester gjordes för att kartlägga elevernas avkodningsförmåga före och efter interventionen. Studien antog även en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer för att få en ökad förståelse för elevernas upplevelse av lästräningen. En efterföljande anonym kvantitativ enkät genomfördes som komplement till intervjuerna. Efter ett slumpmässigt strategiskt urval delades studiens 12 deltagare in i två grupper, en interventionsgrupp och en kontrollgrupp med sex elever i varje grupp. Läsinterventionen genomfördes en-till-en och varje träningstillfälle pågick i 15 minuter, vid 20 tillfällen under fem veckor. Resultatet visade att både interventionsgruppen och kontroll-gruppen förbättrade sitt resultat något på testet LS Avläsning Ord, medan interventionsgruppen förbättrade sitt resultat på testet LS Avläsning Nonsensord betydligt mer än kontrollgruppen. Samtliga elever i interventionsgruppen var positiva till att lästräna med läslistor och övervägande del av eleverna upplevde att deras läsmotivation påverkades positivt. Studiens resultat visade att intensiv lästräning med läslistor framförallt utvecklade avkodningsförmågan vid läsning av nonsensord hos sex elever i åk 7.

Il presente lavoro di tesi, sviluppato nell’arco di sei mesi presso l’Institut Supérieur Industriel de Bruxelles (ISIB) in collaborazione con Ion Beam Application Group (IBA, Louvain la Neuve), ha come principale soggetto lo studio della risposta del rem meter WENDI-2 commercializzato da Thermo Scientific. Lo studio si è basato principalmente sull’uso del codice Monte Carlo MCNPX 2.5.0, simulando la risposta del detector sia in caso di campi di radiazione neutronica monoenergetici sia in corrispondenza di spettri neutronici continui. La prima fase è stata dedicata alla modellizzazione MCNPX del rem counter, consentendo così la valutazione della sua funzione risposta. Questa è stata ricostruita interpolando 93 punti, ciascuno calcolato in corrispondenza di un singolo valore di energia di una sorgente puntiforme, compreso tra 1 meV e 5 GeV. In tal caso è stata rilevata un’ottima corrispondenza tra i risultati ottenuti e quelli riportati nella letteratura scientifica esistente. In una seconda fase, al fine di ottenere informazioni sulla risposta di WENDI II in corrispondenza di campi complessi di radiazione, simulazioni MCNPX sono state realizzate riproducendo un ambiente di lavoro esistente presso la sede IBA di Louvain la Neuve: la risposta del detector è stata valutata in corrispondenza di 9 diverse posizioni all’interno di un bunker contenente un ciclotrone PET (18 MeV H-), implicando la rilevazione di campi di radiazione neutronica continui ed estesi dalle energie termiche fino a 18 MeV. I risultati ottenuti sono stati infine comparati con i valori di dose ambiente equivalente calcolata nelle stesse condizioni di irraggiamento.

Two prominent historians, David Cannadine and Brad Gregory, have recently contended that history is distorted by overemphasis on human difference and division across time and space. This problem has been acute in studies of Native-Newcomer relations, where exaggeration of Native pre-contact stability and post-contact change further emphasized Native-Newcomer difference. Although questioned in economic, social and political spheres, emphasis on cultural difference persists. To investigate the problem, this study examined the Algonquian wihtiko (windigo), an apparent exemplar of Native-Newcomer difference and division. With a focus on the James Bay Cree, this study first probed the wihtiko phenomenon’s Native origins and meanings. It then examined post-1635 Newcomer encounters with this phenomenon: from the bush to public opinion and law, especially between 1815 and 1914, and in post-1820 academia. Diverse archives, ethnographies, oral traditions, and academic texts were consulted. The cannibal wihtiko evolved from Algonquian attempts to understand and control rare but extreme mental and moral failures in famine contexts. It attained mythical proportions, but fears of wihtiko possession, transformation and violence remained real enough to provoke pre-emptive killings even of family members. Wihtiko beliefs also influenced Algonquian manifestations and interpretations of generic mental and moral failures. Consciously or not, others used it to scapegoat, manipulate, or kill. Newcomers threatened by moral and mental failures attributed to the wihtiko often took Algonquian beliefs and practices seriously, even espousing them. Yet Algonquian wihtiko behaviours, beliefs and practices sometimes presented Newcomers with another layer of questions about mental and moral incompetence. Collisions arose when they discounted, misconstrued or asserted control over Algonquian beliefs and practices. For post-colonial critics, this has raised a third layer of questions about intellectual and moral incompetence. Yet some critics have also misconstrued earlier attempts to understand and control the wihtiko, or attributed an apparent lack of scholarly consensus to Western cultural incompetence or inability to grasp the wihtiko. In contrast, this study of wihtiko phenomena reveals deeper commonalities and continuities. They are obscured by the complex evolution of Natives’ and Newcomers’ struggles to understand and control the wihtiko. Yet hidden in these very struggles and the wihtiko itself is a persistent shared conviction that reducing others to objects of power signals mental and moral failure. The wihtiko reveals cultural differences, changes and divisions, but exemplifies more fundamental commonalities and continuities.

Området för studien är valt utifrån att vi i vår verksamhet som lärare har uppmärksammat elevers svårigheter i huvudräkning. Syftet med interventionsstudien är att undersöka hur räkneflyt i huvudräkning inom talområdet 11-20 i addition och subtraktion kan utvecklas för elever i SUM genom strukturerad undervisning utifrån Wendick-modellen. I studien deltar tre elever i årskurs 4 och två elever i årskurs 7. Metoder som används är huvudräkningstest och intervjuer före samt efter studien. Även loggbok förs under studien. Intensivundervisningen som är vid 4-5 tillfällen i veckan, under 5 veckor utgår från en strukturerad arbetsgång en-en. Under studien uppmärksammas betydelsen av att utgå från elevens förkunskaper, att utveckla elevers taluppfattning och hållbara huvudräkningsstrategier. Resultatet indikerar på att räkneflyt behöver mycket tid för att utvecklas och att strukturerad intensivundervisning under kortare tid har större effekt på räkneflyt hos yngre elever än äldre. En positiv påverkan av intensivundervisning som uppmärksammas är att elevernas motivation ökade under studiens gång.

This study investigated the effects of an intensive training period in decoding and spelling with the Wendick model Intensive Reading for students diagnosed with dyslexia. A further aim of the study was to examine the students’ experience of the intense training period. The study included three students, two intervention students in grades 5 and 7 and a control student in grade 5, with diagnosed dyslexia. During five weeks, the two intervention students were involved in intensive training in decoding and spelling with the Wendick model Intensive Reading. The results showed that the intervention students had become more confident in their decoding and spelling on the lists and words included in the training materials. Normalized and standardized pre- and posttests, conducted before and after the intervention, showed positive effects in decoding ability. However, no significant changes had occurred in spelling ability, although the intervention student in grade 7 showed some progress. The students' experience of the training were positive: their motivation had increased, they felt that they had improved both in reading and spelling, and they affirmed their willingness to continue training with reading lists. In conclusion, this study proposes that also older students with diagnosed dyslexia can benefit from intensive training in decoding and spelling.

La radiothérapie est l'une des techniques utilisées pour le traitement des tumeurs cancéreuses. Cette technique utilise un nombre varié de rayonnements, avec des avantages et inconvénients qui dépendent des caractéristiques physiques de ces derniers. La radiothérapie utilisant des faisceaux de protons d’énergie entre 50-250 MeV, appelée communément ‘‘protonthérapie’’, est une technique innovante et très prometteuse, elle permet de traiter efficacement des tumeurs cancéreuses tout en préservant le plus possible les tissus sains environnants. Elle a le grand avantage de pouvoir concentrer la dose de traitement de manière très efficace et très précise dans le volume tumoral, avec moins de dose aux tissus sains et aux organes radiosensibles proches de la tumeur ou traversés par le faisceau d'irradiation. Ainsi, on diminue de manière significative la récidive cancéreuse en donnant une dose létale à la tumeur, et également on évite des cancers radio-induits par l'administration d’une dose acceptable aux tissus sains du patient.Cependant, lors de leur traversée dans la matière (matériaux des installations d'un centre de protonthérapie ou les tissus du patient), les protons peuvent avoir des interactions nucléaires, et des rayonnements secondaires, tels que des neutrons très énergétiques jusqu’à l’énergie maximale des protons d'irradiation peuvent être créés. Pour atténuer le flux de particules secondaires ainsi créées et pour que les doses reçues par les personnes se trouvant aux alentours de l’installation soient les plus faibles possibles et en conformité avec la réglementation en matière de radioprotection, d’importants blindages doivent être construits dans les centres de protonthérapie. Avant leur construction, ces blindages sont d’abord simulés numériquement par des méthodes Monte Carlo de simulation avec des programmes tels que MCNPX, FLUKA, PHITS, GEANT4, etc.En outre, une fois que le centre de protonthérapie est opérationnel, malgré ces blindages de protection, des mesures sont régulièrement effectuées pour estimer la dose d'ambiance, ainsi que la dose reçue par le personnel. Des dosimètres tels que des MOSFETs sont utilisés pour la dosimétrie individuelle des neutrons. En ce qui concerne la dosimétrie d'ambiance, plusieurs techniques ont été développées. On peut citer l’exemple d’un compteur proportionnel appelé  ‘‘WENDI-2’’, qui possède une bonne sensibilité aux neutrons. Dans cette thèse, nous présentons les travaux que nous avons menés pour la validation avec des simulations Monte Carlo de GEANT4 de la réponse de ce détecteur en fonction de l'énergie des neutrons. La 1ère validation se focalise sur la comparaison de GEANT4 avec d'autres codes de la littérature. La fonction de réponse de WENDI-2 montre des variations lorsque différents modèles physiques (ou codes) sont utilisés dans les simulations. Ensuite, des mesures expérimentales ont été confrontées aux simulations de GEANT4, et les résultats ont été interprétés avec différents modèles physiques.
Doctorat en Sciences
info:eu-repo/semantics/nonPublished

Sammanfattning/abstrakt Titel: ”Intensivläsning” - En interventions- och intervjustudie baserad på Wendickmetoden och upprepad läsning. An Intervention- and Interview Study based on the Wendick Model and repeated Reading. Författare: Brönmark, Margareta och Pedersen, Lena (2017), Speciallärarprogrammet: språk-, skriv- och läsutveckling, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp. Förväntat kunskapsbidragVår studie bidrar med en kvantitativ undersökning av två olika intensivläsningsmetoder samt en kvalitativ undersökning av hur eleverna uppfattar sin läsning under intensivläsningsperioden. Det finns ett flertal undersökningar gjorda om intensivläsning men enligt vår kännedom har ingen tidigare jämfört de två olika metoderna; upprepad läsning och Wendick samt kombinerat det med elevernas synpunkter. Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att jämföra två olika alternativa arbetsmetoder för att öka läshastighet och ordavkodning hos elever med läs- och skrivsvårigheter. Vi vill undersöka om intensiv lästräning under en begränsad period, för de elever som ännu inte har automatiserat sin avkodning, kan ge bättre resultat än den ordinära undervisningen. Vi vill ta del av hur eleverna uppfattar sin läsning före och efter perioden med intensivläsning samt deras motivation för att läsa. Vi avser även undersöka hur eleverna upplever sitt deltagande utanför klassrummet under interventionen.Preciserade frågeställningar  Hur förändras avkodningsförmågan för elever med långsam läshastighet genom att arbeta med intensivläsning?  Vilken av de undersökta metoderna ger bäst effekt för elevernas läshastighet?  Hur upplever eleverna sin läsning före och efter en period av extra lästräning?  Hur upplever eleverna arbetsmetoden intensivläsning genom en-till-en undervisning utanför klassrummet?TeoriVåra teoretiska perspektiv utgår ifrån ”The simple view of reading” (Gough & Tunmer, 1986) vilken förklarar läsning som en produkt av avkodning och förståelse. Vi fördjupar oss mot utvecklingen av avkodningen samt dess betydelse för läsutvecklingen.Metod4Vår studie har både kvalitativ och kvantitativ forskningsansats. Studien genomfördes som en intervention med för- och eftertest samt kvalitativa semistrukturerade elevintervjuer med elever i årskurs två. Interventionsgruppen omfattade 10 elever och jämförelsegruppen 11 elever. Urvalet gjordes utifrån det standardiserade testet Vilken bild är rätt? (Lundberg, 2001). De elever som hade stanine 3 eller lägre fick möjlighet att deltaga. Varje deltagare i interventionen fick sammanlagt 20 individuella träningstillfällen. Studiens kvalitativa del är inspirerad av fenomenografin eftersom undersökningen syftade till att undersöka vilka uppfattningar eleverna hade av intensivläsningen.ResultatTestresultaten från interventionen behandlades kvantitativt och intervjuerna kvalitativt. Resultaten indikerar på att interventionen med Wendickmetoden och upprepad läsning har haft en påverkan på elevernas avkodningsutveckling. Dock var inte våra resultat signifikanta. Vi kan emellertid se en positiv trend som tillsammans med tidigare forskning tyder på att interventioner med intensivläsning är gynnsamma för elever med lässvårigheter. Medelvärdet vid för- och eftertestet visade att det hade skett en något större utveckling för de elever som arbetat med Wendickmetoden, dock icke-signifikant.I intervjuerna framkom det att eleverna i interventionsgrupperna till övervägande del var motiverade till att träna med metoderna. Alla elever som hade upprepad läsning i interventionen var positiva till metoden och upplevde den som motiverande. Bland de elever som arbetade med Wendickmetoden var det drygt hälften som var motiverade. Eleverna upplevde det positivt med en-till-en undervisning och kände sig inte exkluderade när de fick lämna klassrummet under interventionen.ImplikationerGenom vår intervention ser vi indikationer på att strukturerad och intensiv läsundervisning kan stödja elever med lässvårigheter. I vår funktion som speciallärare är det en metod att föredra att arbeta med intensivläsning enskilt med eleverna för att höja deras avkodningsförmåga.I vår nya roll som speciallärare behöver vi vara en resurs som tillsammans med klasslärarna och skolledningen ska arbeta förebyggande och pröva och utvärdera olika metoder som kan främja elevernas inlärning. Genom våra fördjupade kunskaper i språk-, skriv- och läsutveckling ska vi se till så att eleverna får det stöd de behöver för att komma vidare i sin utveckling. De insikter som vi har fått om intensivläsning från denna studie kommer att vara värdefull för oss i vårt framtida yrke som speciallärare.

The aim of the thesis is to theoretically and empirically describe and explain the phenomenon of place-name adaptation which does not necessarily end with the borrowing or replication of place-names but can continue further. 48 Wendish place-names in Knýtlinga saga, including their attestations and variants in a selection of the saga’s text carriers and corresponding text witnesses, constitute the primary material for the investigation. The thesis seeks to combine place-name research, contact linguistics and philology with the theory of name adaptation in contact onomastics as its overall framework. The most important contribution of the thesis is the proposed demarcation between place-name replication and adaptation. In discussing the factors that can influence adaptation and its results, the focus is on the decisive role of the language user in contact-induced change. It is argued that the choice of adaptation strategy is primarily dependent upon the needs, competence and attitudes of the name user. The resulting form of adaptation is in most cases governed by the linguistic system of the target language, which is reflected in the model employed in the thesis to describe the results of the adaptation process. Two studies, one etymological and one philological, have been undertaken. Phonological, morphological, lexical, onomastic and semantic adaptations with and without epexegetic additions can be discerned in the toponymic material, which comprises 29 names of Slavic origin. Phonological adaptation dominates, which confirms the observations on place-name adaptation in previous research. Further adaptation of the replicated names in the post-medieval copies of Knýtlinga saga is admittedly insignificant; nevertheless scribes here make greatest use of lexical and onomastic adaptation in copying. The lack of transparency, which has been pointed out as the trigger for these types of adaptation, seems to create only the possibility of adaptation, but it is the name user who determines whether adaptation will occur and which strategy should then be employed.

The Eudaimonic turn: Well-being in Literary Studies (2013), a study by Pawelski et al, sheds light on a recent turn in literary studies. The eudaimonic approach entails that texts are examined with the help of a hermeneutic of affirmation rather than the sceptical, suspicious methods of the deconstruction and post-structuralism. Pawelski et al’s text is drawn upon in this study because it corresponds to the way in which Marlene van Niekerk utilises themes such as relationships, friendship and loss in Die sneeuslaper (2009). The eudaimonic turn focusses on the way in which complex interpersonal connections are able to add to an individual’s well-being through positive as well as negative processes. Die sneeuslaper is mainly a reflection on what it means to be an author. However, it also raises important questions about the nature of being. The four short stories provide different perspectives on friendship, on how friendship can sometimes be problematic and even a nuisance, but also how relations with others repeatedly prove to be beneficial to a person’s well-being. In my study, the relational theme of friendship in Die sneeuslaper is studied from a eudaimonic point of view. Kaja Silverman’s text, Flesh of my Flesh (2009), is referred to in order to shed light on the term relationality. The relational themes of finitude (or mortality) and interpersonal connection are clearly present in Van Niekerk’s text. Although the death of a beloved friend causes trauma in Die sneeuslaper, the trauma proves to have positive effects in the form of posttraumatic growth, comfort and acceptance as time goes by. Comfort is also construed through the creation and appreciation of a work of art like Die sneeuslaper. Cognitive narratology is referenced to show how Marlene van Niekerk overthrows and plays with fixed ideas regarding relationality and friendship, causing the reader to converse with the text. Views on friendship held by thinkers such as Aristotle, Montaigne, Lacan, Kierkegaard and Derrida are referenced to give Van Niekerk’s use of the theme in Die sneeuslaper a certain context. This context represents the fixed frames of thinking generally applicable with regard to friendship. When a reader is willing to critically interpret these as well as personal frames of reference, it provides him or her the opportunity to contemplate reality from new perspectives. In Die sneeuslaper the reader is continually challenged to question existing frames of reference by means of never ending methods (resembling a Möbius-strip) and strange notions. This study concludes with the notion that it is necessary for artists (like the writers in Die sneeuslaper) to reflect differently on reality, so that readers may be inspired to also view reality in a different light. This will result in a broader view of reality, which in turn will have a more defining influence on personal well-being.
MA (Afrikaans and Dutch), North-West University, Potchefstroom Campus, 2014

This thesis examines the transmission of the idea of crusade to Poland and the subsequent Polish response to the idea of crusade in the twelfth century. It determines the key mechanisms by which the idea of crusade was transmitted to Poland and through an analysis of primary contemporary sources the thesis provides compelling evidence that the Polish elites were highly familiar with, and receptive to, the idea of crusade. Moreover, this thesis argues that the Poles were conscious participants in the crusades and undertook various crusading activities during the twelfth century. These findings are contrary to the established position in Polish historiography, and bring many sources to an English-speaking audience for the first time.
Through an examination of narrative sources this thesis demonstrates that the Polish elites were enthusiastic supporters of the idea of crusade within a decade of the First Crusade. This thesis shows that under the leadership of the Piast dynasty the Poles engaged in Christian holy war (proto-crusading): the conquest of Pomerania (1102–1128), contributed armies to three theatres of the Second Crusade (1147–1148), and launched major expeditions against the Prussian apostates (1166 and 1192).
This thesis identifies the influence of the idea of crusade on the actions of the Piasts and in particular, Boleslaw III’s sons (the Piast Juniors), and the importance of family traditions. The thesis presents new propositions in regards to the crusades in Prussia and key Polish crusader participants: the involvement of the Polish crusader army under the command of Mieszko III in the Wendish Crusade (July–August 1147); previously unreported in English historiography, the first known example of crusading in Prussia led by Boleslaw IV (November–December 1147); and Henry of Sandomierz’s leadership of the Polish crusader contingent to the Holy Land (1147–1148).