To see the other types of publications on this topic, follow the link: Wittingmetoden.

Dissertations / Theses on the topic 'Wittingmetoden'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 18 dissertations / theses for your research on the topic 'Wittingmetoden.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Oredsson, Johanna. "Wittingmetoden : En jämförande litteraturstudie av Wittingmetoden." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-21177.

Full text
Abstract:
During these last decades there´s been a debate concerning children’s reading and writing skills. The opinion has been that children does not reach the goals in the curriculum. This study is focusing on the positive and negative sides in Phonics and Whole Language. It is also a presentation of the Witting Method and if this method can be a contributed factor when it comes to reaching curriculum goals.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Berglund, Moa. "Fyra speciallärares syn på Wendickmodellens användning som en läsutvecklingsmetod : En intervjustudie med speciallärare för grundskolans mellanår." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-23570.

Full text
Abstract:
Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka hur fyra speciallärare använder Wendickmodellen i årskurs 4-6 samt att undersöka deras inställning till Wendickmodellen som läsutvecklingsmodell. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra speciallärare för grundskolans mellanår. Alla dessa har på ett eller annat sätt kommit i kontakt med, och använt sig av, Wendickmodellen, men det är inte alla som använder den i dag. Som teoretisk utgångspunkt har Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt Deweys pragmatiska perspektiv använts. Resultatet visar att Wendickmodellens vara eller icke vara inte är vad som avgör om en utlärningssituation är tillfredsställande eller inte, utan snarare att det är det aktiva valet av metod från läraren som avgör. Resultatet visar också att det oftast inte går att använda sig av endast en modell, i alla fyra intervjuer som gjordes blev det tydligt att alla lärare valde att arbeta på olika sätt med sina elever, oavsett om de använde sig av Wendickmodellen eller inte.

Svenska

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Svedell, Camilla, and Monica Persson. "Wittingmetoden och LTG-metoden utifrån grundläggande antaganden i syntetiskt och analytiskt synsätt- en jämförande och klargörande textanalys." Thesis, Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-12751.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Svärd, Ann-Christin. "Ominlärning enligt Wittingmetoden : hur upplever lärarna att arbeta med metoden och hur upplever de att deras elever påverkas?" Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-107228.

Full text
Abstract:
Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur lärare upplever att arbetar med en metod som riktar sig till elever som har läs- och skrivsvårigheter. Mina frågeställningar berör hur lärare upplever att det är att arbeta med Wittingmetodens ominlärning samt hur de upplever att elevernas syn på sig själva som läsare och skrivare påverkas och slutligen hur de upplever att eleverna påverkas av metoden.   De teoretiska perspektiv som är utgångspunkterna i arbetet är dels specialpedagogiskt perspektiv som berör hur skolan ser på elevers svårigheter samt vilka åtgärder som lämpar sig och dels ett strukturellt perspektiv gällande vad som är goda arbets- och lärmiljöer för elever som har svårigheter med läsning och skrivning. Jag har varit inspirerad av fenomenografisk ansats och den metod jag har valt att använda mig av är kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med lärare som arbetat med Wittingmetoden för att hjälpa elever åtgärda sina läs- och skrivsvårigheter. Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys som har resulterat i teman.   Resultatet visar att lärarna har en positiv inställning till Wittingmetodens ominlärning och att eleverna utvecklar en medvetenhet om sina styrkor och svagheter, får en starkare tilltro till sin egen förmåga och därmed även ett ökat självförtroende.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Anvret, Ann-Charlotte. "Upplevelse att lära sig läsa som tonåring : Tre personers livsberättelser av tiden innan, under och efter träning med Wittingmetoden." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39870.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att undersöka några personers upplevelse att lära sig läsa i högstadieeller gymnasieåldern med Wittingmetoden och ta reda på vad som var framträdande i deras erfarenheter. I studien ingick även att undersöka hur informanternas upplevelser förhåller sig till forskning. Det sociokulturella perspektivet låg till grund för den teoretiska utgångspunkten. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer i livsberättelseform där tre personer fick en konkretiserad ritad livsväg i pappersform innan intervjun för att i förväg skriva ner sina tankar och minnen innan intervjun. Gemensamma temaområden söktes i data vilket resulterade i fyra områden: lärarupplevelse, motivation, självkänsla och upplevelsen av sin läs- och skrivförmåga. I analysen delades områdena in i tre avsnitt: före, under och efter träning med Wittingmetoden. Informanternas livsberättelser visade på att kontakten med läraren, hur denne agerade samt valde interventioner var viktigt för informanterna. Berättelserna visade att lärarkontakten hade stor inverkan på deras lärande. Den påverkade även deras motivation. Vidare var en egen målbild om att läsning var en viktig del för att klara sig i samhället inom olika områden centralt för motivationen samt att andra trodde på deras förmåga att lära. Resultaten visade att upplevelsen av att kunna, samt bevis på utveckling i sin läsförmåga var viktig för självkänslan och gav dem mod att våga mer. En omgivning som visade att de trodde på informanternas kapacitet var också positivt för självkänslan. Genom de områden som trätt fram ur livsberättelserna har betydelsen av interaktion med andra visats vara central för dessa tre informanter. Upplevelserna i livberättelserna kunde knytas till den sociokulturella teorin om lärande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Carlsson, Elisabeth. "Tre läsinlärningsmetoder : en studie om läsinlärningen i år 1." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1515.

Full text
Abstract:

Syftet med denna studie har varit att dels få en teoretisk kunskap om tre olika läsinlärningsmetoder. Jag var medveten om att Den traditionella läsinlärningsmetoden och LTG tillämpas flitigt i den svenska skolans undervisning och ville därför skaffa mig kunskap om dessa två metoders metodik. Wittingmetoden hade jag endast hört talas om och blev därför intresserad av att ta reda på mer om den.

I den empiriska delen av studien har jag intervjuat tre verksamma lärare som har erfarenhet av att arbeta med läsinlärningen i år 1. Intervjufrågorna belyser framförallt hur lärarna metodiskt arbetar med läsinlärningen.

Resultatet visar att samtliga lärare inteenbart arbetar utifrån en metod, utan väljer att blanda. Genom detta resultat framgår det tydligt att barnen lär sig oavsett vilken metod man använder sig av.

I slutdiskussionen belyser jag skillnader och likheter mellan lärarnas arbetssätt och anknyter det till de olika läsinlärningsmetoderna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Stenquist, Elinor. "Barns läs- och skrivinlärning : Vilka delar hjälper barnen att lära sig läsa och skriva." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-8326.

Full text
Abstract:

Mitt syfte med denna uppsats är att ta reda på vad läs- och skrivinlärning innebär, både det som barn själva kan råda över och sådant som är yttre faktorer. Detta arbete bygger på studier inom litteratur, främst nyare forskning men vid studier av de olika metoderna har äldre böcker använts, då nyare inte fanns att få tag i.

Jag har först beskrivit de olika delarna som barn tillägnar sig när de ska lära sig läsa och skriva, sedan följer en beskrivning av tre olika metoder inom läs- och skrivinlärningen.

Min slutsats efter arbetets gång har inte tillfört forskningen något nytt eftersom det är en studie inom den litteratur som finns idag. Jag har däremot fått en bra grund att stå på i mitt arbete som lärare för de yngre åldrarna, när jag ska lära elever att läsa och skriva.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Svensson, Linnéa. "Läs- och skrivinlärning i förskoleklass och årskurs 1 : En studie av hur Wittingmetoden, Läsning på talets grund, Whole language och Tragetonmetoden används i skolan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-54749.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att undersöka läs- och skrivinlärningen i förskoleklass och årskurs 1. Studien undersöker när elevers läs- och skrivinlärning påbörjas och hur lång tid denna inlärning tar. Dessutom undersöker studien vilka metoder som lärarna använder sig av i sin undervisning för att utveckla elevers läs- och skrivförmåga. En enkät skickades ut för att samla data om hur verksamma lärare i förskoleklass och årskurs 1 arbetar med läs- och skrivinlärningen med hjälp av Läsning på talets grund, Whole language, Tragetonmetoden och Wittingmetoden. Lärarna fick även nämna övriga metoder de använde sig av i sin undervisning. De flesta lärare börjar med läs- och skrivinlärningen i sin undervisning direkt då de får sina elever. Denna läs- och skrivinlärning tar ungefär ett halvår för en elev utan större läs- och skrivsvårigheter. Allra vanligast är det att en lärare använder sig av en blandning av läs- och skrivinlärningsmetoder i sin undervisning.
The aim of this study is to investigate how educators in preschool-class and year 1 in primary school teach their pupils how to read and write, and what methods teachers use to aid this process. The aim is also to see what the connection is between the time it takes for the pupils to learn how to read and write and their development towards literacy. A questionnaire was sent out to collect data of how teachers in preschool-class and year 1 work with literacy using LTG, Whole language, the Wittingmethod and the Tragetonmethod. The teachers also got the opportunity to mention other methods that they used in their education. Most of the teachers immediately start teaching the pupils how to read and write. Learning how to read and write takes approximately half a year for a pupil without any reading and/or writing difficulties. Teachers commonly use a variety of methods in their education.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Lindahl, Skog Paulina. "”Det finns inte någon metod som passar alla elever” : En intervjustudie om lärares uppfattningar om nyinlärning och att förebygga läs- och skrivsvårigheter utifrån Wittingmetoden." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-55146.

Full text
Abstract:
Som pedagog behöver man ha kunskap om olika läs- och skrivinlärningsmetoder för att kunna stötta eleverna så bra som möjligt i deras läs- och skrivutveckling. Alla elever är olika och har olika erfarenheter och behov när de börjar skolan. Syftet med studien är att undersöka hur Wittingmetoden fungerar vid nyinlärning samt varför den är bra för att förebygga läs- och skrivsvårigheter hos barn. Studien undersöker även hur samarbetet kan se ut mellan lärare utifrån Wittingmetoden och andra metoder, samt varför lärare tror att Wittingmetoden är relativt okänd. För att få en uppfattning om metodens funktion har det även gjorts en jämförelse med några andra väl beprövade metoder. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare från olika delar av Sverige. Gemensamt för lärarna var att de arbetar helt eller delvis utifrån Wittingmetoden. Resultaten av intervjuerna visar att metoden fungerar väl för nyinlärning, samt att den även var effektiv för att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Detta på grund av att metoden uppfattas som effektiv, inget lämnas åt slumpen, allt är genomtänkt och kreativt, strukturen är tydlig och eleverna arbetar i sin egen takt. Två av lärarna tyckte att metoden var den enda att arbeta utifrån medan de två andra lärarna även använde sig av andra metoder.
The purpose of the study is to investigate how the Witting method works in new learning and whether it is good for preventing reading and writing difficulties. The survey also shows why the method is relatively unknown among teachers. In order to gain an idea of ​​the method's function, a comparison has also been made with some other well-proven methods used in Sweden. The survey was conducted through qualitative interviews with four teachers from different parts of Sweden. Common to all four teachers was that they work fully or partly from the Witting method. The results of the interviews show that all four teachers agreed that the method works well for new learning and that it was also effective in preventing reading and writing difficulties. This because the method is perceived to be effective, nothing is left by chance, everything is thoughtful and creative, the structure is clear and the students work at their own pace. Two of the teachers thought the method was the only one to work from the outside while the other two teachers also used other methods.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Lundqvist, Lisen, and Ellen Arvinder. "Idén bakom metoden : Två läs- och skrivinlärningsmetoder i jämförelse med Lgr -11." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-193579.

Full text
Abstract:
Med syfte att analysera två metoder för läs- och skrivinlärning samt att jämföra dessa med den nu rådande kursplanen i svenska har vi genomfört en textanalys av dessa. Frågeställningarna vi ställt för att besvara vårt syfte berör metodernas arbetsupplägg, vilka teorier om lärande som återfinns i metoderna samt innehållet i kursplanen. Materialet som samlades in var texter som berör de två metoderna samt kursplanen i svenska med tillhörande kommentarsmaterial. För att bearbeta och analysera materialet genomfördes först en innehållsanalys och därefter en analys av lärande utifrån olika lärandeperspektiv, vilka var våra analysverktyg. Slutligen jämfördes metoderna med kursplanen för att säkerställa att metodernas innehåll motsvarade det som står uppställt i kursplanen. Arbetet har resulterat i kunskaper om hur metoderna förhåller sig till kursplanen samt vilka teorier om lärande som återfinns i metoderna. Med dessa kunskaper kan vi konstatera att metoder måste granskas och att lärare ibland måste frångå en vald metod för att tillgodose kursplanen samt elevers individuella behov.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Ziemke, Linnea, and Carolina Viström. "Vad krävs för att elever ska utveckla läs- och skrivkunskaper? : En litteraturstudie om inlärningsmetoder och lärarens betydelse." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-39364.

Full text
Abstract:
Avsikten med denna litteraturstudie är att undersöka vad forskning menar krävs för att elever i årskurs f-3 ska utveckla läs- och skrivkunskaper. I studien beskrivs de överordnade läsinlärningsmetoderna phonics och whole language med arbetssätten Wittingmetoden och LTG. Vidare beskrivs undervisningen och lärarens betydelse för elevers läs- och skrivinlärning. Det framkommer i resultatet att läraren har en betydande roll för elevers läs- och skrivinlärning där undervisningen behöver vara strukturerad och organiserad. Undervisningen behöver innehålla viktiga grundläggande delar och dimensioner såsom fonologisk medvetenhet, ordavkodning, läsflyt, läsförståelse och läsintresse för att elever ska utvecklas i sin läsning. Det framgår även att tidiga insatser är av stor betydelse för att elever ska tillägna sig läs- och skrivkunskaper. Informationssökning har genomförts i olika databaser som till exempel ERIC och SwePub för att finna vetenskapligt material som valdes ut för att besvara litteraturstudiens syfte och frågeställningar. Materialet består av tidskriftsartiklar, doktorsavhandlingar, en licentiatavhandling och ett konferensbidrag som har analyserats och sammanställts och ligger till grund för denna litteraturstudie.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Birgersson, André, and Johanna Jonsson. "Läsinlärning : - i ett socialt sammanhang genom tiderna." Thesis, Linnaeus University, School of Social Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-2561.

Full text
Abstract:

Syftet med vår uppsats är att undersöka de metoder som användes under olika tidsperioder för barns läsinlärning. Vi ville veta mer om samhällets värderingar i de gällande perioderna och hur den rådande barnsynen påverkade läsinlärningsforskningen samt varför metoderna egentligen uppkom. Om det visade sig att de olika läsinlärningsmetoderna är en avspegling på de samhälleliga förhållandena så ville vi veta hur. Vi gjorde en litteraturstudie för att finna svaren på våra frågeställningar och det gjorde vi i tidigare forskning samt litteratur. Vi kom fram till att samhällets utveckling och barnsyn har påverkat utformandet av de olika läsinlärningsmetoderna. Den utvecklingen var tydligast under 1970-talet då en rad nya metoder uppstod.  

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Knitter, Hammerö Marzenka. "A development approach to teaching pupils to read and write about the human body." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30478.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Westerberg, Linnéa, Paola Åsberg, and Jeanette Lundborg. "Skrivprocessens metoder och dilemman." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-8214.

Full text
Abstract:
I undervisningen av läs- och skrivinlärningen har till exempel metoder som Wittingmetoden, LTG-metoden och Bornholmsmodellen använts sedan 1950-talet. I och med datorns starka etablering i samhället har metoder som Arne Tragetons- Att skriva sig till läsning och Writing to Read-metoden tagits fram. Syftet med vår undersökning var att belysa skrivprocessens olika metoder och dilemman. Utgångspunkterna har dels varit en litteraturgenomgång där litteratur som behandlar skrivprocessens olika metoder och problematik samt datoranvändning har studerats. En kvantitativ enkätundersökning på fyra olika skolor riktade till elever och lärare samt en kvalitativ intervju med några utvalda elever genomfördes. Frågeställningarna i enkäter och intervjuer hade som syfte att undersöka elevers intresse för skrivning. Enkäter som lämnades till lärare behandlade datoranvändningens för- och nackdelar i undervisningssyfte. Resultatet på elevenkäten visar att flickors intresse för skrivning är större än pojkars. Elevintresset för att använda dator i skrivandet är stort, eleverna menar att deras texter blir prydligare skrivna på datorn dessutom är det lättare och snabbare att skriva på dator. Även intervjuerna med eleverna förstärker dessa resultat. Lärarenkäten visar att även lärarna är positiva till användningen av datorer i skolan. De menar att eleverna blir mer uppmärksamma och engagerade när de får arbeta med datorer. För elever med läs- och skrivsvårigheter kan datorn vara ett ovärderligt hjälpmedel beroende på vilken problematik som finns.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Sachs, Ulrika. "Det måste ju fungera i klassrummet också - om läs- och skrivsvårigheter på högstadiet." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35933.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att undersöka didaktiska val och kompensation kring elever på högstadiet med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Jag ville skapa mig en bild av hur det fungerar ute i skolan idag då 20 % som slutar nian inte har tillägnat sig funktionellt tillräckligt goda läs- och skrivfärdigheter. Läs- och skrivkompetens är ett villkor för att människan ska fungera bra ute i samhället samt skolkulturen bygger på att vi läser och skriver för att lära. Metoden bestod av intervjuer med fyra specialpedagoger på olika skolor. Skolorna ligger i södra Sverige samt i olika miljöer som storstad, mindre stad och villasamhälle. Detta för att få information om undervisningen med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I intervjusituationerna följdes en utarbetad intervjuguide med diktafoninspelning. Resultatet av sammanställningen visade att arbete med elever med läs- och skrivnedsättning/dyslexi varierar stort beroende på nivå och den omfattning som svårigheterna innebär för individen. Specialpedagogerna och i vissa fall de övriga ämneslärare arbetade målinriktat. De kompensatoriska hjälpmedlen är till stor hjälp för dessa elever. Skolledningen prioriterar inköp av de kompensatoriska hjälpmedlen men försummar utbildning av personalen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Segerberg, Jennie, and Zackarias Wester. "Olika sätt att lära barn läsa och skriva : Ett individualiserat lärande." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-6274.

Full text
Abstract:

Vår studie gick ut på att undersöka vilka läs- och skrivinlärningsmetoder som används i skolan och hur lärare arbetar med att individanpassa dessa metoder. För att undersöka detta har vi genomfört en kvalitativ studie. Grunden för arbetet har varit enkätintervjuer med lärare och observationer i år ett. Resultatet visar att ett par metoder, Bornholmsmodellen och Umeåmodellen, premieras av våra informanter men en mängd andra metoder förekommer också. Oavsett metod arbetar dessa lärare med individualisering på likartat sätt nämligen med arbetsscheman baserade på elevernas olika förutsättningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Swärd, Ann-Katrin. "Att säkerställa skriftspråklighet genom medveten arrangering : Wittingmetodens tillämpning i några olika lärandemiljöer /." Stockholm : Specialpedagogiska Institutionen, Stockholm University, 2008. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=017553151&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Swärd, Ann-Katrin. "Att säkerställa skriftspråklighet genom medveten arrangering : Wittingmetodens tillämpning i några olika lärandemiljöer." Doctoral thesis, Stockholm University, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8134.

Full text
Abstract:

The proposed Grounded Theory has been derived from how experienced teachers and their pupils, in four different teaching contexts, have used ’The Witting method’ to maximize literacy development among their pupils. The theory has been grounded through repeated comparisons and analysis of the empirical data.

The specific aim of the thesis is to conceptualize and generate a theory about what four teachers and their pupils (n=40, over the period of the research), in different contexts, and over a number of years, actually do when working with The Witting method. A wider goal is to apply the implications of the derived grounded theory to general and special education theory in helping to alleviate reading and writing difficulties and prevent pupils from failing.

The results show that the teachers have systematically strived to ensure each pupil’s reading and writing development and they do this through what is labeled ‘didactic arranging’. They also show an ability to adapt to situations, materials and spaces without losing their long-term aims. They are in charge of three competencies: ’me’, ’you’, and ’we’ - expressing this competence in documentation, by reflection and always in close collaboration with pupils and their families. The observed use of The Witting method would seem to enable a diagnostic mode of teaching as it contains tools that allow a teacher to follow each pupil’s reading and writing development. Teachers, pupils and the didactic procedures are shown to be in constant interaction. It was also found to be important that teachers believe that every pupil can learn. These teachers’ collective motto could be summed up as follows: never stop giving support and never stop assessing progress.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography