Dissertations / Theses on the topic 'Y2K problem (Computer systems)'

Detta arbete berör hur företag har arbetat med att anpassa sina verksamheter till att klara millenniumskiftet utan att problem uppstår. Jag har genomfört undersökningen genom att intervjua fem respondenter från företag som jag anser vara intressanta i sammanhanget.

Jag har i undersökningen fokuserat på hur företagen har upprättat sina projektplaner för projekten av det här slaget. Som utgångspunkt för det här har jag använt mig utav ett förslag till projektplan som 2000-delegationen har tagit fram och som innefattar åtta olika faser som de anser vara värdefulla vid ett sådant här projekt.

De slutsatser som jag har kommit fram till är att de medverkande företagen i undersökningen har använt sig av väl fungerande projektplaner, även om dessa inte är lika omfattande och kompletta som 2000-delegationens förslag. Min bedömning är att företagen generellt sett ligger bra till tidsmässigt och jag anser att de har goda förutsättningar för att klara millenniumskiftets komplikationer.

Syftet med denna rapport är att utvärdera problem och möjligheter med att använda Web-baserade informationssystem, d.v.s. att använda World Wide Web som plattform för ett informationssystem.

Rapporten avhandlar utvecklingen av organisationer och vikten av att de använder sig av ett flexibelt informationssystem, samt fördelar och nackdelar för organisationer att använda ett Web-baserat informationssystem.

Användbarheten är en viktig del i ett system och en fallstudie har gjorts på ett existerande hypermedia-system. Överblicksproblemet är idag ett stort problem vid användandet av hypermedia och det diskuteras specifikt.

Resultatet är att Web-baserade informationssystem har många fördelar men samtidigt även stora nackdelar, vilket gör att dessa system inte idag kan inte ersätta de traditionella informationssystemen. Däremot kan de fungera som ett komplement. Det finns även problem ur användbarhets-synpunkt som måste lösas, för att hypermedia-system ska bli riktigt effektiva.

Den här rapporten handlar om upper-CASE samt dess effekter, möjligheter och de hinder som finns för dess införande. Fem personer i fem organisationer har frågats ut med enkät eller intervju om deras erfarenheter och synpunkter. I tre av organisationerna användes upper-CASE-verktyg i systemutvecklingen och i två användes det ej.

· De förra ansåg alla att underlättad dokumentation, förbättrad kommunikation mellan projektmedlemmar, förbättrad kvalitet hos det färdiga systemet samt en viss tidsvinst i systemutveckling var effekter som uppnåtts av användandet av upper-CASE. Det utvecklade systemet blir också lättare att förvalta ibland. Av negativa effekter tyckte man sig se ett visst beroende av CASE-leverantörens support. Det verkar också som att gränssnittet brister i vissa verktyg. Användandet av upper-CASE i en organisation kan påverka kunskaperna hos användarna. I en organisation yttrade sig detta på så vis att mängden människor med samma kompetens - skill set - växte. Detta underlättade matchning uppgift - kompetens i systemutveckling.

· Ett av de konsultföretag som ej använde upper-CASE arbetade oftast efter kundens metod. Eftersom upper-CASE-verktyg ofta har en metod inbakat blev det klumpigt att använda sådana. Ett tecken hittades på att faktorer som ekonomi och användbarhet gör att upper-CASE kanske bidrar dåligt i systemutveckling hos små organisationer, i jämförelse med lower-CASE.

· Underlättad dokumentation, förbättrad kommunikation, och ökad kvalitet var fördelar som sågs av samtliga organisationer i den här undersökningen.

Snabb tillgång till korrekt information är idag ett viktigt konkurrensmedel för företag. Databaser gör detta möjligt genom att flera användare kan dela på verksamhetens information och därmed kan informationen hållas aktuell och konsistent. Den här studien behandlar relationsdatabasen som kännetecknas av att datan lagras i tabeller. Databasens fördelar medför att den utgör kärnan i flera informationssystem och det är därför viktigt att databasen uppfyller kundens och användarnas krav.

Studien identifierar typsituationer som kan skapa problem vid design och implementering av relationsdatabaser. Syftet är att databasutvecklare kan utnyttja studien för att veta vilka typsituationer som kan skapa problem i ett databasprojekt och på så sätt vara förberedda. De identifierade problemen exemplifieras och förslag på lösning presenteras.

ER-modellen är en datamodell som ofta används i designfasen av informations-systemets relationsdatabas. Idag existerar det situationer som måste modelleras och som är mer komplexa än när ER-modellen utvecklades i början av sjuttiotalet. Det leder till att de begrepp som traditionella ER-modeller har inte är tillräckliga för modellering i flera situationer. Förekomst av arv, komplexa datatyper och användande av CASE-verktyg är enligt studien situationer som kan skapa problem vid databasdesignen om en traditionell ER-modell används.

De problemsituationer som rör implementeringen av en relationsdatabas är uppdelade i två delar, de som kan härledas till funktionella krav och de som kan härledas till icke-funktionella krav. Implementering av komplexa datatyper och affärsregler, överföring av objektmodell till relationsdatabas jämföra data och söka i trädstrukturer i SQL, är exempel på situationer som kan skapa problem vid implementering och som härleds till funktionella krav i studien. Prestanda och skalbarhet, maskinberoende och kostnad är de icke-funktionella krav som studien behandlar.

In the maximum solution equation problem a collection of equations are given over some algebraic structure. The objective is to find an assignment to the variables in the equations such that all equations are satisfied and the sum of the variables is maximised. We give tight approximability results for the maximum solution equation problem when the equations are given over finite abelian groups. We also prove that the weighted and unweighted versions of this problem have asymptotically equal approximability thresholds.

Furthermore, we show that the problem is equally hard to solve as the general problem even if each equation is restricted to contain at most three variables and solvable in polynomial time if the equations are restricted to contain at most two variables each. All of our results also hold for the generalised version of maximum solution equation where the elements of the group are mapped arbitrarily to non-negative integers in the objective function.

För att företag skall kunna konkurrera på ständigt föränderliga marknader krävs att de har kunskap om exempelvis kundbehov, konkurrenter och nya produkter. Källor till denna kunskap finns både internt inom organisationer och externt i deras omgivning. Både de interna och externa kunskapskällorna är viktiga, men under de senaste åren har ett allt större intresse riktats mot de externa källorna, då de har blivit allt viktigare för att organisationer effektivt skall kunna hantera sina affärsprocesser.

En av de kunskapskällorna som ofta nämnts är Internet och den data som lagras på hemsidor runt om i världen. Dock är det svårt att hitta relevant data på Internet på grund av dess omfattning och dynamiska karaktär. Det har därför börjat uppkomma nya tekniker för att inhämta, strukturera och integrera data från Internet. En av dessa tekniker är Webfarming som används för att automatiskt inhämta data från Internet och integrera denna med intern data lagrad i så kallade datalager.

Dock är mängden litteratur som berör Webfarming begränsad och den som finns är till stor del författad av grundaren till Webfarming, Richard Hackathorn. Denna rapport syftar därför till att undersöka vilka möjligheter och problem som företag ser med Webfarming. Resultatet av denna undersökning har sedan jämförts med befintlig litteratur, för att konstatera eller förstärka de idéer som Hackathorn ger uttryck för.

En trend på marknaden för affärssystem är att utveckla branschspecifika affärssystem, det vill säga system som är anpassade till affärsprocesserna inom en viss bransch. Eftersom det är affärsprocesserna i en verksamhet som affärssystemet ska stödja är det vid utveckling av affärssystem viktigt att kartlägga dessa processer.

Detta arbete syftar till att undersöka vilka problem som kan uppstå i samband med processkartläggning vid utveckling av branschspecifika affärssystem. Vidare är arbetet begränsat till att endast behandla problem vad det gäller val, uppdelning och benämning av affärsprocesser. Arbetet har genomförts dels genom en fallstudie, dels genom intervjuer av leverantörer av affärssystem.

Resultatet av detta arbete visar på problem med att avgöra hur många och vilka affärsprocesser som ska innefattas av affärssystemet. Vidare kan problem uppstå bland annat vad det gäller identifiering av huvudprocesser och antalet processnivåer som ska tillämpas. Problemen kring benämning av affärsprocesser visade sig vara av mindre omfattning, dock kan det finnas risk att benämningen avspeglar avdelningar inom verksamheter istället för affärsprocesser.

Examensarbetets problemområde återfinns i den tidiga delen inom informationssystemutveckling. Denna utvecklingsfas, kallad Requirements Engineering (RE), innefattar aktiviteter för att förstå, dokumentera och validera de behov och krav som föreligger för ett framtida informationssystem. RE är en avgörande aktivitet i processen att utveckla ett informationssystem som tillfredsställer användare och kunders förväntningar och behov.

De olika intressenterna som är involverade i RE-processen har olika roller, bakgrund och kunskaper. Av denna anledning föreligger olika problem och möjligheter med avseende på intressenterna. I examensarbetet utreds vilka dessa möjligheter och problem kan vara. För att besvara frågeställningen har en mindre litteraturstudie och fem intervjuer med analytiker genomförts.

Intressentprofiler har tagits fram där respektive intressenttyps roll och bidrag framgår och för dessa har även svårigheter och problem som kan uppstå i RE-processen identifierats. För att ge en tydlig bild över identifierade möjligheter och problem samt redovisa interaktionen mellan intressenterna har även sammanfattande figurer över detta skapats.

Metoder som används för att utvärdera om en produkts gränssnitt är användbart, är av stort intresse för dagens forskare inom området människa-datorinteraktion. Med anledning av att användbarhetstester i allmänhet är tidskrävande och kan innebära stora kostnader, används idag metoder som heuristisk utvärdering. Användbarhetsproblem som identifieras vid användandet av inspektionsmetoder (däribland heuristisk utvärdering) har dock ifrågasatts på grund av att de vid användning bland annat identifierar andra slags användbarhetsproblem, än vad som identifieras när reella användare utför användbarhetstester. Om resultaten från utvärderingarna används som vägledning vid omdesign av befintliga system, kan detta ge felaktiga beslutsunderlag som kan ge upphov till allvariga konsekvenser för en designprocess.

Syftet med detta arbete var att undersöka om heuristisk utvärdering är en effektivare metod med avseende på validiteten, i jämförelse med metoden användbarhetstestning, att identifiera kognitiva användbarhetsproblem. För att få ett svar på arbetes frågeställning har tekniker som intervju, scenarier och ?tänka högt?, används. Även om det inte erhölls några signifikanta resultat, tyder det ändå på att heuristisk utvärdering är en effektivare metod. Resultatet visade även att metoderna kompletterar varandra.