Academic literature on the topic 'Yoga i förskola'

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uppfattar yoga och de eventuella skillnader som framkommer i verksamheten efter yogaanvändningen, samt om den kan vara en metod för att motverka stress hos barn. Resultatet visar att förskollärarna uppfattade att det finns olika förhållningssätt till yoga i förskolan. Intervjupersoner ansåg att barnyoga ska vara roligt, spännande och lekfullt. Däremot uppfattades yogaanvändningen med barn i behov av särskilt stöd i somliga fall som komplicerad. Detta eftersom barnen, i vissa situationer, kan ha svårt att koncentrera sig eller utföra de fysiska rörelserna. Resultatet visar dessutom att yoga inte alltid prioriteras, på grund av tidsaspekt eller personaltäthet. I resultatet framkom yoga som estetik, i form av rörelse och språk, för att kunna praktisera yoga i linje med läroplanen. Barnen uppfattades även stärka sin fysiska förmåga såsom kroppskontroll och motorik. De uppfattades även som lugnare och tryggare efter yogapraktiserandet. Metoden som har använts i studien är kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer. Sex förskollärare som arbetar med barnyoga i förskolan har intervjuats. Tre intervjuer utfördes i personligt möte och tre gjordes på telefon. I analysen, vilken gjordes utifrån en fenomenografisk utgångspunkt, framträdde tre huvudteman: Yoga som övertygelse: hur förskollärarnas entusiasm kan ha påverkat hur de ser på yogapraktiserandet i förskolan. Yoga som åtgärd: vilka effekter yogaanvändningen uppfattades ge i den dagliga verksamheten. Yoga som verktyg: om och hur yoga kan användas som verktyg för att arbeta med läroplanen. Samt förskollärarnas uppfattningar om yoga kan vara ett verktyg för barnen att hantera stress genom livet.

Tidigare forskning visar på de olika effekter som yoga tycks ha för barns välmående, men det har varit ont om undersökningar som visar pedagogers upplever avseende yogans effekt i arbetet med barn. Vårt syfte med studien var därför att undersöka pedagogers upplevelser av att arbeta med yoga och barn i förskoleålder. Genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med pedagoger har studiens resultat vuxit fram och analyserats utifrån en fenomenologisk teori. Fenomenologin används sedan för att koppla studiens resultat till de begrepp vi använder oss av för att förstå pedagogernas livsvärldar. Slutsatsen visar att yoga påverkar både det enskilda barnet och barngruppen och att barn för att orka med sin vardag behöver få tid till lugn och ro. Genom att använda yoga som arbetsmedel utvecklar pedagogerna barnens självuppfattning samtidigt som barnens både fysiska och psykiska funktioner utvecklas. Barnens relationer både till sig själva och till andra utvecklas med hjälp av ett prestationsfritt förhållningssätt där pedagogerna medvetet arbetar för att hjälpa barnen att känna ett lugn och att kunna fokusera.

Den här uppsatsen handlar om yoga i skolan. Studien syftar till att undersöka pedagogers och barns upplevelser och uppfattningar om användandet av yoga, och genom detta tillföra kunskap om användandet av yoga i skola och förskola. Studien har fokuserat på förklaringar till varför man väljer att använda yoga i skolan. För att ta reda på barns och pedagogers upplevelse av yoga har intervjuer använts. Resultat från intervjuerna har sammanfattats och ordnats efter studiens frågeställningar. När frågeställningarna har behandlats har tre olika teoretiska utgångspunkter använts: ett fenomenografiskt perspektiv, ett salutogent perspektiv som utgår från hälsofrämjande faktorer, och Foucaults maktperspektiv. Dessa perspektiv har använts för analys och vidare diskussion av resultatet.     Resultatet visar att användandet av yoga i skolan kan förklaras med koppling till pedagogers intentioner. De teoretiska perspektiven har bidragit med ett fokus på barnens och pedagogens personliga tolkningar av, och syften med, att använda yoga. Pedagoger har beskrivit hälsofrämjande syften med användning av yoga, så som att det minskar stress och skapar lugn i klassrummet. Barnen har beskrivit sätt att använda yoga för att slappna av i olika situationer. Tankar och upplevelser om hälsofrämjande arbete genom yoga har genom de teoretiska perspektiven i studien bidragit med en syn på yoga som en salutogen metod för hälsa. De teoretiska perspektiven har också lyft en diskussion kring hur vi genom samhälleliga strukturer påverkas att göra vissa val, och hur detta kan synas i arbetet med hälsa i skolan.

Forskning gällande mind-body-tekniker har länge varit dominerad av kvantitativa studier samtidigt som förskollärares uppfattningar ofta beskuggas. Avsaknaden av kvalitativa studier i ämnet har också problematiserats av flera forskare och ropet efter nyanserad forskning är stort. Syftet med denna studie var att analysera förskollärares erfarenheter av mind-body teknikernas effekter på barns hälsa. Studien baserades på kvalitativ metod och sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med förskollärare från norra, mellersta och södra Sverige. Resultatet tyder på att förskollärare har erfarit att yoga och mindfulness förbättrade barns fysiska och psykiska hälsa och att barnen använde teknikerna för att förbättra och vidmakthålla deras egen hälsa. Barnen nyttjade exempelvis olika strategier och verktyg från yoga och mindfulness som hjälpte dem att hantera emotionell stress, höga energinivåer och bristande fokus. Hälsoeffekterna av yoga och mindfulness har erfarits som övervägande positiva och har kunnat anpassas efter barnens behov och humör.

Betyg i Ladok 210603.

The purpose of this survey is to gain an insight into preschool children´s experience of yoga at the preschool. To investigate this semistructured interviews with seven children in one and the same preschool have been conducted. The result shows that the children´s perception of yoga is that yoga is something you do with your body and that yoga is good for your body. The result also shows that the children experience yoga as both a physical experience and as a sensational experience.
Syftet med denna studie var att få en inblick i förskolebarns upplevelse av yoga på förskolan. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer med sju barn på en och samma förskola genomförts. Resultatet visar att barnens uppfattning av yoga är att yoga är något man gör med kroppen och att yoga är bra för kroppen. Resultatet visar också att barnen upplever yoga både som en fysisk upplevelse och som en sinnesupplevelse.

Barn mår bra av att leka och röra på sig men i dagens samhälle använder man teknisk utrustning i allt större omfattning både inom hemmet och i skolan. Detta medför olika negativa effekter så som koncentrationssvårigheter och övervikt. Undersökningar och studier visar också att barn och unga upplever stress i vardagen på grund av krav från skolan, hemmet och sig själva.   Syftet med denna studie är att undersöka förskolepedagogers upplevelser av yoga bland barn. De som valts ut att delta i studien är pedagoger på en förskola där yoga är en del i förskolans program. Telefonintervjuer har genomförts med tre av förskolans pedagoger. Resultaten visar på att förskolepedagogerna upplever att yoga har en lugnande effekt på barnen och barngrupperna upplevs harmoniska. Barnen upplevs även känna förståelse och empati för varandra samt att de kan sätta gränser. Dock uppger pedagogerna att dessa upplevelser kan vara en indirekt påverkan från pedagogernas beteende bland barnen samt att effekterna kan komma av andra orsaker än från yogan. Slutsatserna blir att förskolepedagogerna i denna studie upplever att yoga har positiv effekt på barn i förskoleålder men det krävs mer forskning inom området.

Vår vetenskapliga essä handlar om vilan bland de äldre barnen i förskolan. Den vänder sig till studenter inom förskoleutbildningar, alla verksamma inom förskolan och andra som vilar med barn. Inledningsvis får vi möta Marlen som ställs inför dilemmat när ett barn som inte får somna, somnar. Vi möter även Maria som får en väldigt stressad vila när organisationen kring vilan brister. Vi upplever att vilan är en av de mest oreflekterade delarna av förskolans verksamhet, ändå har många väldigt starka åsikter om hur den ska gå till. Vi vill med denna essä undersöka hur vi ser på vilan i förskolan idag. Frågor vi undersöker är vad vila är och varför den behövs? Hur kan förskollärare möta barns, föräldrars och pedagogers olika perspektiv kring vilan? Vilka möjligheter ges barn i förskolan till medbestämmande i sin egen vila? Reflekteras det över vilans betydelse i förskolan och hur kan reflektionen i så fall påverka verksamheten kring vilan? Detta undersöker vi genom en hermeneutisk forskningsansats och vi använder hela tiden skrivandet som en metod för att kunna reflektera vidare och söka svar i vår praktiska kunskap. Genom olika teoretiska perspektiv, främst inom etik och reflektion med inspiration från bland annat Eva Johansson och Maria Hammaren får läsaren en bättre förståelse kring problematiken som beskrivs i våra berättelser. Genom reflektion kring detta tittar vi även närmare på barnkonventionen och förskolans läroplan. Vi beskriver hur stressen ökar hos dagens förskolebarn och tittar över olika alternativ till den traditionella vilan som kan motverka detta, så som yoga, massage och miljö. Essän kommer inte fram till något optimalt sätt att vila med äldre barn, vilket inte heller var vårt syfte, utan den undersöker olika alternativ. Vi kommer fram till en förnyad förståelse över hur viktigt det är med tid för återhämtning och att pedagoger reflekterar över vilan och sitt förhållningsätt kring detta.