Academic literature on the topic 'Yrkes-'

I denne artikkelen undersøker vi fremtidige muligheter og utfordringer i femårige lærerutdanninger i kroppsøving og idrettsfag på masternivået, i lys av kvalitet og relevans for fagfeltet. I undersøkelsen ble det benyttet en kvalitativ tilnærming med to metodiske innganger. Først ble et utvalg på 96 masteroppgaver i perioden 2015–2018 innenfor fagfeltet kroppsøving og idrettsfag brukt for å undersøke hva slags tematikker, teoretiske tilnærminger og metoder som er benyttet i masteroppgavene. Med bakgrunn i denne undersøkelsen ble det gjennomført en workshop med et utvalg lærerutdannere for å få innsikt i hva de oppfattet som fremtidige muligheter og utfordringer i femårig lærerutdanning i fagfeltet. Analysen av masteroppgavene viser at forskning angående meninger, oppfatninger og forståelser av kroppsøving og idrettsfag i skolen er gjennomgående tematikker. Relativt få oppgaver belyser begreper, teorier, praksiser eller didaktikk i profesjonsfeltet. Resultatene fra workshop viser at lærerutdannere identifiserer strukturelle utfordringer og adresserer et behov for mer praksisnærhet og (yrkes-)relevans i fremtidige masteroppgaver. Kompetansebehov blant lærerutdannere som veiledere trekkes også fram som en utfordring. På bakgrunn av undersøkelsen ser vi et behov for at mer utdanningsvitenskapelige perspektiver vektlegges i fremtidige masteroppgaver for å tilføre fagfeltet relevante og nye kunnskapsbidrag.

Förhållandet mellan teori och praktik på yrkesutbildningar är ett förhållandevis gammalt problem som i hög grad har diskuterats och varit föremål för forskning. De senaste årtiondena har det varit särskilt fokus på gapet mellan teori och praktik. Förhållandet mellan teori och praktik upplevs som ett särskilt stort problem inom yrken som lärare, sjuksköterska och socialarbetare, alltså yrken som helt eller delvis baseras på humaniora och samhällsvetenskap. Inom naturvetenskapsbaserade yrken, som t.ex. ingenjör, verkar problemet vara mindre.

Vi måste hjälpa nyexaminerade lärare att bli säkra i sin profession. Ett framgångsrecept kan vara att blanda tysk lärarutbildning med svensk. Detta skulle kunna medföra att vi på ett bättre sätt säkrar elevers måluppfyllelse och får fler nya lärare att stanna kvar i yrket.

Artikkelen omhandler nyutdannede kroppsøvingslæreres første år i læreryrket. Oppmerksomheten rettes mot overgangen fra utdanning til yrkesutøvelse, der lærerens opplevelse av relasjonsforhold til elever, foreldre og kollegaer er sentralt. Studiens empiri fremkommer fra semistrukturerte intervjuer med åtte nyutdannede kroppsøvingslærere som arbeidet sitt første yrkesår skoleåret 2013–2014, ved ungdomsskoler og videregående skoler. Resultatene viser at alle de nyutdannede kroppsøvingslærerne følte på et læreransvar som de ikke opplevde i lærerutdanningen. Dette ansvaret handlet om opplevelsen av å stå alene om å ta avgjørelser i utfordrende situasjoner. De opplevde selve kroppsøvingsundervisningen som minst utfordrende i møtet med læreryrket. I tillegg erfarte de å ha et godt og naturlig relasjonsforhold til sine elever. De nyutdannedes relasjon til elevenes foreldre oppleves som problematisk med tanke på ulik forståelse av kroppsøvingsfaget. Lærerne opplevde det også som utfordrende å ta del i skolekulturen, fordi de ikke fullt ut ble akseptert som likeverdige med de erfarne kollegaene. Dette gjorde det utfordrende å samarbeide med de erfarne lærerne på skolen.

The purpose of this study is to investigate how teachers with different educational and subject backgrounds co-exist within the same framework of the same education. Previous research suggests that this teacher composition should lead to conflict. But it does not provide any explanations as to how these conflicts are expressed or managed. To illustrate how potential conflicts are expressed or managed, 12 teachers from various Swedish police educations have been interviewed. The theoretical basis is a merging between institutional logics and inhabitant institutions, as a way to direct analytical focus to what happens on the micro level, between the teachers in their daily work. This analytical level has often been neglected in previous research, and this study is a way to contribute to the research about academic drift. The results show that police education is populated by teachers whom we can understand as carriers of different logics. Two logics emerged as particularly contrasting, which I chose to name police logic and academy logic. This means that the teachers was carriers of different ideologically colored norm structures. The results also indicated that the police students were carriers of the police logic. Despite this, I saw no clear traces of conflict. One explanation for this was that teachers' interaction patterns were limited by the organization of the education. One consequence of this was that the teachers with different educations and subject matter rarely met, and conflicts were avoided. In the concrete teaching situation, the two logics met and the teachers needed to find some form of co-existence, especially in relation to the police students. Using Erving Goffman´s concept of cooling out, I found three different cooling out strategies that the teachers used. A central result was that the logics were superior to the teachers. The important thing for the students was not who taught, but what was taught, and that the teaching contents, in the students’ view, had clear professional relevance.

På grund av den globala flyktingkrisen har invandringen ökat markant i Sverige (SCB, 2017). Etableringsreformen genomfördes 2010 för att hantera de samhälleliga utmaningar som identifierats och med huvudsyfte att påskynda nyanländas etablering på arbetsmarknaden (lag 2010:197). Ansvaret för nyanländas etablering fördelades på olika aktörer där Arbetsförmedlingen fick det primära ansvaret. Arbetsförmedlingens främsta uppgift är att stödja nyanlända att etableras på arbetsmarknaden, vilket innebar att såväl familje- och barnperspektivet som hälsoperspektivet hamnade i bakgrunden av integrationsarbetet. Etableringsreformen innebar även att det är varje kommun som står för integrationsarbetet, vilket kan se olika ut beroende på intresse och förutsättningar. Vidare arbetar myndigheter i så kallad vertikal samordning, som bland annat innebär att ansvarsfördelning mellan angränsande uppdrag kan bli en utmaning (Bolman & Deal, 2012). Det kan också innebära utmaningar för nyanlända som ofta har flera olika kontakter med myndigheter och andra verksamheter. I kommunen där föreliggande studie är genomförd identifierades ett behov av en länkande funktion mellan verksamheterna och de nyanlända, därav valdes det att anställa personal i uppdrag som denna länk. Kommunen har valt att benämna dem som samhällsvägledare med brobyggarfunktion. Studiens syfte är att undersöka förutsättningarna för integrationsarbetet i kommunen, samt samhällsvägledarnas yrkesroll och utveckling av professionell kunskap i deras hälsofrämjande integrationsarbete. Studien genomfördes med kvalitativ metod där inspiration hämtats från den hermeneutiska ansatsen. Semistrukturerad intervju och dokument utgör empirin där tematisk analys genomförts. Resultatet visar att samhällsvägledarnas arbete i huvudsak sker som möten med enskilda individer som de följer i sina ärenden. Arbetet kräver stor anpassningsförmåga och bred kunskap, då det är tydligt behovsstyrt utifrån de enskilda nyanlända. Detta är möjligt inom ramen för etableringens riktlinjer och att samhällsvägledaren arbetar mellan verksamheterna och nyanlända. Utvecklingen av samhällsvägledarens professionella kunskap sker i det dagliga integrationsarbetet. Exempelvis möter de utmaningar som ger inlärningsmöjligheter vid samtal med nyanlända. Samhällsvägledaren står i kontakt med verksamheter i kommunen och lär sig hur dessa arbetar, vilket underlättar deras arbete när de möter nyanlända med liknande behov. Samhällsvägledarnas egen livserfarenhet och kulturella kunskap utgör en annan förutsättning för integrationsarbetet. Vidare kan arbetet anses som hälsofrämjande insatser, genom att samhällsvägledaren tydliggör funktioner i samhället som att förklara hur Arbetsförmedlingen fungerar eller hänvisa till Försäkringskassan. Nyanlända kommer i kontakt med rätt verksamhet utifrån sitt behov via samhällsvägledaren vilket kan skynda på etableringsprocessen. Yrkesrollen är ny och relativt outforskad, vilket gör att studien bidrar till viktig kunskap för integrationsarbetet, vilka kompetenser som kan stödja arbetet och hur yrkesroller som ingår i detta kan utvecklas.
Because of the global migrant crisis, the immigration to Sweden has increased markedly (SCB, 2017). The Establishment Reform was implemented in 2010 to handle the social challenges that were identified and its main purpose was to accelerate the newly arrived's establishment in the job market (lag 2010:197). The responsibility for handling the establishment of the newly arrived was allocated among different actors, were Arbetsförmedlingen was assigned the main responsibility. The primary task of Arbetsförmedlingen is to support the newly arrived to establish themselves in the job market, which entailed that the family perspective and children perspective, as well as the health perspective ended up in the background of the integration work. The Establishment Reform also meant that each municipality is responsible for the integration work, which may look different depending on interest and preconditions. Furthermore, authorities work in what is called "vertical coordination", meaning, among other things, that the assignment of responsibility between delimited assignment may become a challenge (Bolman & Deal, 2012). It may also mean challenges for the newly arrived, which is often in contact with numerous authorities and other operations. For the municipality were the aforementioned study was carried out, a need was identified for a function which bridged the gap between operations and the newly arrived, hence personel was hired to carry out this function. The municipality choose to denominate these personel as Community Guidance workers with bridging capabilities. The objective of the study was to examine the municipality's integration work preconditions, as well as the Community Guidance worker's profession and the development of professional knowledge for their health promotional integration work. The study was carried out using a quality method, were inspiration was drawn from the hermeneutic approach. Semi-structured interviews and documents constitutes the empirics were thematic analysis were performed. The result of the study shows that the Community Guidance worker's job mainly is carried out as meetings between individuals that they follow in their matters. The work of the Social Guidance worker demands a great ability to adapt and a broad knowledge, as it is distinctively based on the needs of the newly arrived individual. This is possible within the scope of the establishment's guidelines and that the Community Guidance worker works between the operations and the newly arrived. The development of the Community Guidance worker's professional knowledge is formed in the everyday integration work. They will for instance happen upon challenges that will bring about learning possibilities through conversations with the newly arrived. The Community Guidance worker is in contact with the operations in the municipality and will gain knowledge regarding how they work, which in turn will facilitate their own work when the meet newly arrived with similar needs. The Community Guidance worker's own life experiences and cultural understanding constitutes a different prerequisite for the integration work. Further, this work may be seen as health promotional efforts, as the Community Guidance worker clarifies social functions such as explaining how Arbetsförmedlingen works or refer them to Försäkringskassan. The newly arrived will be put I contact with the correct operation based on their need, via the Community Guidance worker, which may accelerate their establishment process. The profession is new and relatively unexplored, which makes this study a valuable contribution to integration work, what expertise will support integrationwork and how the professions that are part of this work may be developed.

I de den nya läroplanen för gymnasieskolan GY11 blir historieämnet dels gymnasiegemensamt, det vill säga obligatoriskt, och dels delas det in i två olika kurser. 1a1 för de yrkesförberedande programmen och 1b för de studieförberedande programmen. Syftet för denna undersökning är att se vilka skillnader som finns mellan olika läromedel för de två olika inledande gymnasiekurserna i historia. Speciellt fokus läggs vid att jämföra de olika böckerna inom samma förlag. En textanalys görs av hur de hanterar epokbegreppet och tydliggör epokindelningen, hur de hanterar källkritik och hur de presenterar den franska revolutionen. Dessa delar har valts för att de av olika skäl kan tänkas ge en representativ bild för hur läroböckerna skiljer sig åt. De olika läromedlen skiljer sig på ett flertal punkter. De kanske viktigaste skillnaderna ligger i faktaanalysen och mängden information som de erbjuder, där texterna för 1b-kursen går djupare i sin analys och ger mer detaljerade beskrivningar av det som presenteras.

Syftet med undersökningen är att se om det uppstår eventuella konsekvenser i människors, framförallt kvinnors, livssituation i föreningen mellan yrkesliv och hem- och familjeliv som inkluderar det obetalda hemarbetet.

Skapas det någon form av stress mellan yrkes- och familjeliv för människan som leder till sjukskrivning?

Genom problemformuleringen ville författaren utgå ifrån en djupare inblick i hur intervjupersonerna påverkas av och hur de upplevde sin livssituation. Därför valdes en kvalitativ ansats för studien. Intervjuer genomfördes med fem kvinnor och en man ifrån Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun. Intervjuerna visade att alla intervjupersonerna i undersökningen känner stressrelationer mellan arbetsliv och hem- och familjeliv. Några av intervjupersonerna har blivit sjukskrivna i omgångar på grund av stress och psykisk press.

Specialistofficeren är kompetensbärare i Försvarsmakten och löser uppgifter inom all Försvarsmaktens verksamhet. För att vara kompetensbärare krävs att specialistofficeren utvecklar djup kunskap inom sitt arbetsområde. Försvarsmakten har de senaste 40 åren genomfört en mängd förändringar i sitt befälssystem och den senast införda, 2008 då tvåbefälssystem återinfördes, har inte genomförts fullt ut vilket leder till att specialistofficerare har svårt att få möjlighet att kompetensutveckla sig till det kompetensdjup som krävs för att verka som kompetensbärare. Försvarsmakten och Armén har insett att införandet avstannat och har därför infört nya riktlinjer för att underlätta införandet, varvid den senaste kom 2019.  Den här studien syftar till att förstå förutsättningar, hinder, möjligheter samt förväntningar, avseende kompetensutveckling av specialistofficerare vid två strategiskt viktiga förband, Lv6 och P18. Datan till studien är insamlad från specialistofficerare verksamma vid de två förbanden. Vid genomförandet av studien framkom att det finns förutsättningar i form av gamla strukturer som lever kvar trots skifte av befälssystem och hindrar kompetensutvecklingen av individer. Exempel på hinder är att det gamla befälssystemet inte avvecklats i samband med införandet utav det nya. Ytterligare ett exempel är att dagens specialistofficerare saknar incitament för att kompetensutveckla sig. De har dock fortfarande en stark vilja att utveckla sig, även när de saknar formella kompetenser. Förväntningarna på Försvarsmaktens riktlinjer är höga, då de på olika nivåer belyser vad som måste omhändertas för att specialistofficerens kompetensutveckling skall fungera.  Studiens främsta slutsats är att omställningen av befälssystemet måste slutföras för att specialistofficerarna skall få den möjlighet att kompetensutvecklas och utveckla de kompetensdjup som Försvarsmaktens riktlinjer föreskriver och som organisationen behöver för att utvecklas och lösa sina uppgifter.
The non-commissioned officer (NCO) is the competence bearer in the Swedish Armed Forces (SAF) and manages activities in all SAF tasks. In order to be a competence bearer the NCO has to develop deep knowledge within his or hers field of expertise. The SAF has, during the last 40 years, implemented a large number of changes in its command system. The latest change made in 2008, when the NCOs Corps was reinstated, has not been fully implemented which has led to difficulties for an NCO to acquire opportunities to develop the abilities required and proficiency needed to be a viable competence bearer. The SAF and the army have realized that the implementation process has stalled and therefore have issued new guidelines to restart the process, of which the latest was issued in 2019.  The study’s aim was to acquire knowledge about the prerequisites, hindrances, possibilities and expectations regarding acquirement of competence for NCOs in two strategical important units, Lv6 and P18.  The study’s data was collected from active NCOs serving in the two units.    During the execution of the study, prerequisites in the form of old structures emerged that, in spite of the changes in the command system, still lives on and is a hindrance to the NCOs acquisition of skills. An example is the old command system not being dismantled in conjunction with the implementation of the new system. Another example is that today’s NCOs lack incentives for the acquirement of deeper knowledge. They still possess a strong will to enhance themselves, even when they lack formal requirements. The expectations of the SAF guidelines are high, since they highlight what needs to be addressed at different levels for the NCOs acquisition of skills to be successful.        The study’s primary conclusion is that the transition to the new command system must be completed to allow the NCOs the opportunity to develop their skillsets to the required levels that the guidelines stipulate and the organization needs to evolve and manage its activities.

Hur valet av karriär ter sig för individen har varit ett forskningsfält i ca. 100 år. Syftet med studien var att undersöka föräldrars, kamraters, studievägledares, statusens och självförverkligandets påverkan på gymnasie- och yrkesvalet för elever i nionde klass. Likheter och skillnader mellan yrkesgymnasieintresserade och högskoleintresserade elever undersöktes utifrån faktorerna. Fem yngre män och tre yngre kvinnor i årskurs nio som gjort sitt val till gymnasiet valdes ut till intervjuer. Enkäter användes för att sålla ut dessa åtta. Undersökningen visade, med några få undantag, att eleverna inte upplevde att de påverkats av någon av de faktorer som studien fokuserade på. Skillnaden de två grupperna emellan var att de yrkesgymnasieintresserade fokuserade mer på lön/arbetstillfällen samt att få arbeta med kroppen. De högskoleintresserade var mer intressefokuserade i sitt val. Studien verifierar inte tidigare studiers resultat annat än i undantagsfall. Diskussion förs främst kring självförverkligandets betydelse samt bristande självinsikt hos intervjudeltagarna. Ökad förståelse har skapats vad gäller elevens perspektiv kring påverkan av de faktorer som varit i fokus i denna studie.   Keywords: career-choice, adolescent, self-actualization, contextual factors

The aim of this study was to examine the correlation between home care assistants’ job satisfaction and the intent to switch jobs or career path. We also aimed to examine the correlation between home care assistants’ form of employment and their intent to switch jobs or career path. Given the fast approaching difficulties recruiting an adequate amount of care staff in elderly care to cover the demand of care staff in the light of the population at large getting older, which means there are progressively more older people for the younger population to care for. A quantitative study was performed on 74 home care assistants. To analyze our results we used Herzberg’s two-factor theory, the social psychology theory of attitudes and job satisfaction. Our result showed that our respondents were particularly satisfied with the relationship with the care recipients, but it also showed that they were not more inclined to switch jobs or career path when they were dissatisfied with the relationship with the care recipients. The result also showed that the full time employees compared to part time employees had a higher intention to leave their employer. In conclusion, we gathered that there are several components that affect the home care assistants’ inclinations to switch jobs or career path.

Huvudsyftet med denna kandidatuppsats är att undersöka musikens betydelse och hur olika skapande musikers förhållningssätt till yrkes- ochfritidslyssning ser ut. Metoderna som används för att samla in informationen är intervjuer med fyra låtskrivande musiker samt litteraturstudier av böcker och forskningsmaterial inom ämnet. Informationen som framkommer genom intervjuerna, litteraturen och forskningsmaterialet jämförs med varandra i en avslutande diskussionsdel. För att kort sammanfatta mitt arbete har musiken en otroligt stor och viktigt plats hos de intervjuade musikerna och den tidigare forskningen påvisar musikens stora betydelse på en mängd olika plan och ur olika synvinklar. Att lyssna på musik i sitt yrke och på fritiden skiljer sig på olika sätt där informanterna bl.a. är eniga om att inte lyssna på sin egen musik på fritiden, att inte lyssna på radiomusik och att det bästa sättet att lyssna på musik på är att lyssna själv i ett par lurar. I yrkeslyssningen uppstår ett mer detaljerat lyssnande enligt informanterna och de lyssnar definitivt mer metodiskt och kritiskt i studion.

Abstract

Introduction: It has during the latest years occurred several large business scandals both abroad and in Sweden where auditors have been involved. The need for stabile conditions and well functioning professional codes of ethics for companies, especially auditing firms have been growing during the latest years. FAR has seen it as their task to define the meaning of the Swedish term ”god revisorssed”. This is specified through FAR’s nine professional codes of ethics, which came out in a new edition in 2003. The opinions about what is considered as high moral and ethical reasoning often goes apart. In previous studies it has been shown that these opinions have been affected by different factors, such as age, gender and size of the auditing firm. With this background it is interesting to examine auditor’s ethical reasoning with help of the FAR professional codes of ethics.

Purpose: The purpose of this study is to examine and explain auditors’ ethical reasoning, and also investigate which factors that affect ethical reasoning.

Method: In this study a quantitative method is used to get a broad study where general connections can be found. The data used is primary data from a survey. The survey consists of three ethical dilemmas which the respondents have to take a standpoint to and grade. The respondents also answered some general short questions about their background. The results are presented with help of mean calculations and other methods of descriptive statistics, and an interpretation of the respondents’ comments.

Results: From the means that have been calculated for the three dilemmas, it is possible to draw the conclusion that the auditors in this study are relatively ethical. It is not enough to only study the mean values to determine if the auditors are ethical or not. To get a fairer point of view it is better to read the comments given by the respondents. It is by these comments that it is possible to examine how the auditors reason about ethical dilemmas. The results also show that the auditors reason different about the different professional codes of ethics. In comparison with the factors: gender, age, ethical education, experience and size of the firm with ability to ethical reasoning, a statistical connection could not be found.

Sammanfattning

Inledning: Det har under de senaste åren förekommit flera stora företagsskandaler både utomlands och i Sverige där revisorer varit inblandade. För företag och då särskilt för revisionsbyråer är behovet stort av stabila förutsätt-ningar för väl fungerande och allmänt accepterade yrkesetik. FAR har sett det som sin uppgift att precisera innebörden av den lagstadgade termen god revisorssed. Detta preciseras genom FARs nio yrkesetiska regler som utkom i ny utgåva 2003. Åsikterna går ofta isär om vad som an-ses vara god etik och moral. Det har visat sig i tidigare studier att dessa åsikter kan påverkas av faktorer som till exempel kön, ålder och storlek på byrån. Med bakgrund av detta uppkom intresset för att med hjälp av FARs yrkesetiska regler undersöka revisorers förmåga till etiskt resone-mang.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och förklara hur revisorer resonerar kring etik samt att utreda vilka faktorer som påverkar det etiska resonemanget.

Metod: I den här studien används en kvantitativ metod för att få en bred studie där generella samband kan hittas. Den data som använts är primärdata i form av en enkätundersökning. Enkäten består av tre etiska dilemman som respondenterna ska ta ställning till och poängsätta, samt kortfrågor av generell karaktär. Resultaten presenteras med hjälp av uträkning av medelvärden och andra beskrivande statistiska instrument samt tolkning av respondenternas kommentarer.

Resultat: Utifrån de medelvärden som räknats fram för de tre dilemmana går det att dra slutsatsen att revisorerna som deltagit i enkätundersökningen är relativt etiska. Det är dock inte tillräckligt att bara titta på medelvärdena för att kunna avgöra ifall revisorer är etiska. Det kan ge en mer rättvisande bild att också titta på de kommentarer som revisorerna i vissa fall har givit. Det är först då, som det är möjligt att se hur revisorn verkligen tänker kring dilemmana. Resultaten visar också att revisorerna resonerar olika kring de olika yrkesetiska reglerna. Vid en jämförelse mellan etiskt re-sonemang och faktorerna kön, ålder, etikutbildning, erfarenhet samt storlek på byrån går det inte att finna några statistiskt säkerställda sam-band.

Veiledning er en læringsarena og et redskap for å utvikle profesjonalitet i yrket. I veiledning kan det åpnes opp for refleksjon og oppdagelser som er annerledes enn ordinære samtaler mellom kollegaer. Denne studien undersøker hvordan studenter i faget Pedagogisk veiledning beskriver sin egen utvikling og læring i møte med arbeidskravet «Mitt pedagogiske credo». Det empiriske materialet er innhentet gjennom kvalitativ metode, bestående av analyse av dokumenter fra 15 studenter, både logger og refleksjonsnotat, samt fra et strukturert litteratursøk. Studien viser at studentene i møte med arbeidskravet utfordres på en slik måte at de endrer tenkning om veilederrollen og blir bevisstgjort sin egen væremåte. Den konkluderer med at studentene gjennom studiet også istandsettes til å videreutvikle profesjonsfellesskapet på eget arbeidssted.

Om oss Vi som står bakom projektet Representera flera heter Rebecca, Natasha och Ida. Vi studerar kandidatprogrammet Språk, litteratur och medier vid Linköpings unversitet och det här är vårt slutprojekt i kursen att publicera i den medierade offentligheten. Vårt mål med bloggen är att belysa underrepresentation av kvinnor i populära genrer av film och spel. Vi vänder oss främst till ungdomar i högstadiet, men våra texter ska även fungera som undervisningsmaterial till lärare och andra med pedagogiska yrken.

Med denna rapport vill vi förmedla hopp till unga, öka kunskapen, med-vetenheten och minska skammen kring psykisk ohälsa. Unga uttrycker själva att de vill ha mer kunskap om psykisk hälsa och skolan lyfts ofta som en bra plattform. Många unga vet inte vart de ska vända sig för att få hjälp med psykiska besvär och de har behov av att bli lyssnade på. När-varande vuxna som lyssnar behövs, dock saknar många vuxna kunskap om psykiska besvär och diagnoser kopplat till psykisk ohälsa.Psykisk hälsa bland unga är en viktig samhällsfråga som de senaste åren har fått mer uppmärksamhet i samhällsdebatten. Flera satsningar har gjorts av civilsamhällesaktörer och offentliga aktörer. Samtidigt visar den internationella kartläggningen att det är svårt att påvisa långsiktiga effek-ter av alla de satsningar som görs. Det kan finnas flera orsaker till detta. Det finns dock insatser som verkar mer lovande och här finns en möjlighet för beslutsfattare att göra skillnad för ungas psykiska hälsa. Förutom att bespara unga onödigt lidande är dessa insatser ofta samhällsekonomisktkostnadseffektiva, eftersom de på sikt leder till minskat vårdsökande och bättre förutsättningar för unga att klara skolan och i förlängningen arbets-livet. Sådana satsningar går även i linje med Barnkonventionen artikel 24 om alla barns rätt till bästa möjliga hälsa, som sedan 2020 är lag i Sverige. Utifrån kartläggningen har vi följande rekommendationer 1. Rusta unga med färdigheter om psykisk ohälsaUnga bör få tillgång till de kunskaper och färdigheter som enligt forsk-ning visat sig lovande för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa. Internationellt ges flera av dessa insatser inom ramen för sko-lan. De behöver utveckla sina färdigheter i hur man tolkar och förstår sina egna känslor och sin kropp och vad som är vanlig livssmärta, hur man kan hantera den och när man behöver kontakta vården. Därför bör ett nationellt initiativ som når alla barn tas för att främja barn och ungas kunskap och färdigheter om psykisk hälsa för att rusta dem för livet. Det bör även inkludera information om vart man kan vända sig om man behöver ytterligare stöd eller vård. Unga ska vara delaktiga i utformningen av ett sådant initiativ. 2. Ge vuxna kunskap och verktyg om psykisk hälsa – för att underlätta stöd till ungaBarn och unga behöver närvarande vuxna som har förmågan att lyssna, fånga upp och vägleda dem. Det är inte ovanligt att vuxna i barns och ungas närhet upplever osäkerhet och saknar kunskap om psykiska besvär och diagnoser. Därför behöver vuxna, framförallt föräldrar och yrkes-verksamma som jobbar nära unga, få bättre kunskap och verktyg för hur de ska möta unga på ett bättre sätt. Satsningar på att höja föräldrars kun-skap om psykisk hälsa bör göras, exempelvis i form av föräldrastödspro-gram och folkbildning. Lärare bör även ges grundläggande kunskaper om psykisk hälsa inom ramen för lärarutbildningen. 3. Insatser bör följas upp under en längre tidInsatser för att främja psykisk hälsa bör planeras, implementeras och ut-värderas med långtidsuppföljningar (>12 månader). Detta för att bättre kunna bedöma de långsiktiga effekterna och för att kunna utveckla och anpassa insatserna efterhand.