Dissertations / Theses: 'Yrkesvägledare'

1

Bohlin, Malmström Ellinor, and Eleonore Fröjdman. "Examinerade studie- och yrkesvägledare sökes : Arbetsgivares förväntningar på studie- och yrkesvägledares profession." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-127411.

Full text

Abstract:

Detta forskningsarbete syftar till att synliggöra arbetsgivares förväntningar på studie- och yrkesvägledares profession avseende kompetens, kvalifikationer och yrkesuppdrag, samt visa hur dessa förhåller sig till den europeiska NICE-modellen av studie- och yrkesvägledares profession, som utarbetats av Network Innovation in Career Guidance ann Counselling in Europé. Ett nätverk som arbetar med att utveckla och stärka det profesionella arbetet med karriärvägledning och rådgivning inom alla sektorer och nivåer i det europeiska samhället, i vilket Sverige är en del. Med stöd av styrdokument, tidigare forskning och ämneslitteratur belyses arbetsgivares förväntningar på studie- och yrkesvägledares profession. För att söka svar på frågeställningarna använde vi metoder av kvalitativ karaktär och genomförde textananlys av 69 unika platsannonser, samt 4 intervjuer. Forskningsresultatet visar att yrket har en hög kravprofil, gällande formell kompetens och personlig lämplighet, samt är ett utmanande, inte helt tydligt uppdrag. Examinerade studie- och yrkesvägledare efterfrågas i hög grad, vilket visar att en professionsutbildning krävs. För att möta den framtida arbetsmarknadens behov av studie- och yrkesvägledning indikerar resultatet att fler studie- och yrkesvägledare kommer att behövas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Ekenblad, Marie. "Studie- och yrkesvägledare." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28919.

Full text

Abstract:

Under senare år har medie- och kommunikationsforskare lyft fram Internet som ett revolutionerande verktyg för bl.a. vägledare och pedagoger i sitt arbete med sökande m.fl. Denna undersökning syftar till att studera hur och i vilken utsträckning ett webbaserat vägledningsstöd kan vara ett komplement till den traditionella vägledningen. Undersökningen har inspirerats av Karriärförlaget som önska få djupare kunskap om det webbaserade valstödet vid namn Karriärpaketet, vilket lanserats på den svenska marknaden och funnits i sin nuvarande form i närmare 3 år. Någon tidigare svensk studie inom detta område har inte gjorts enligt Karriärförlaget.Karriärförlaget etablerades år 2007 och ägs av Studie og Erhverv i Danmark, som är nordens största specialverksamhet för vägledningsinstrument. Målgrupper är svenska skolor, institutioner och privata företag, som alla hjälper vägledningssökande med att göra bra val. Karriärpaketet är ett webbaserat valstöd, uppbyggt som en vägledningsmodell och innehållande flera olika funktioner. Valstödet inbjuder till egenaktivitet och genom olika delar ges individen möjlighet att begrunda sina färdigheter, egenskaper och förmågor, vilka kan kopplas till konkreta yrkes- och arbetsområden. Undersökningen har syftat till att undersöka hur vägledare allmänt ser på ett webbaserat valstöd och hur de använder Karriärpaketet i sitt dagliga arbete.Med hjälp av Howard Gardners inlärningsteori Multipla intelligenser, John D. Krumboltz karriärutvecklingsteori Planned happenstance samt Frank Parsons matchningsteori har jag analyserat resultaten. Metoden har byggts på kvalitativa data. Genom en enkätundersökning som skickats ut till 8 stycken vägledare samt en djupintervju med 2 vägledare har undersökningen genomförts. Resultatet från min undersökning har visat på att Karriärpaketet används av studie- och yrkesvägledare på flera olika sätt i sitt arbete med vägledningssökande. Främst som ett komplement för att ge den sökande ett vidgat perspektiv kring sin valsituation. Valstödet plockas även in som ett hjälpande verktyg inför kommande vägledningssamtal då vägledaren får ett underlag att bygga vidare på.
A web-based test for career choices –Complement? In which way and for who?

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Nikola, Nahrin, and Soodabeh Bashi. "Mitt arbete som studie- och yrkesvägledare : Studie- och yrkesvägledarens olika arbetsroller inom skolväsendet." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-58899.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att nå ökad kunskap om hur arbetsuppgifter kan se ut för en ny examinerad vägledare på olika arbetsplatser. I undersökningen ges också en blick över vägledarnas upplevelser när det gäller relationen mellan deras kompetens och arbetsuppgifter. Genom kvalitativ metod där fem intervjuer med studie- och yrkesvägledare i Stockholms län har analyserats. Vi har kommit fram till att dessa studie- och yrkesvägledare har haft ett arbete efter avslutad examen inom skolväsendet. Alla vägledarna ser ett samband mellan den kompetens de har fått från utbildningen och deras arbetsuppgifter och yrkesroller. Dessa vägledare upplever också att vägledarens yrkesroll ibland kan upplevas som diffus genom att andra begär uppgifter som inte ligger i vägledarens kompetens.
The purpose of this study is to achieve better understanding of how tasks can see out for a new graduated counselor of various sites. The study a look across the practitioner experiences of the relationship between their skills and duties. Through a qualitative method, five interviews with guidance counselors in Stockholm County have been analyzed. We have concluded that these studies and counselors have had a job after graduating in the school system. All advisers see a connection between the skills they have gained from education and their tasks and roles. These counselors also feel that the counselor's professional role can sometimes be felt as diffuse through the second requires information that is not in the counselor's skills.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Vikström, Linda, and Sabinha Önnerlöv. ""Den perfekta studie- och yrkesvägledaren" : -En kvalitativ studie om gymnasieelevers uppfattningar kring studie- och yrkesvägledare." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-92809.

Full text

Abstract:

Syftet med det föreliggande examensarbetet var att undersöka hur elever på gymnasiet upplevt den studie- och yrkesvägledningen de fått och vad de hade för åsikter om studie- och yrkesvägledning generellt. Vår första frågeställning handlade därför om vilka upplevelser och åsikter elever som gick andra och tredje året på gymnasiet hade av studie- och yrkesvägledning. Den andra och tredje frågeställningen fokuserades på hur eleverna ville att vägledningen såg ut samt hur deras tankar stämde överens med studie- och yrkesvägledarens uppdrag enligt lagar och regler. Vi genomförde tretton kvalitativa intervjuer varav tre med elever som gick andra året på gymnasiet och tio elever som gick tredje året på gymnasiet. Resultatet av dessa intervjuer visade att kvaliteten på studie- och yrkesvägledningen skiljde sig åt från skola till skola. Eleverna visade i många fall en missnöjsamhet med vägledningen de fått. Detta på grund av att studie- och yrkesvägledaren inte varit nog tillgänglig, inte haft tid, inte visat intresse eller inte upplevts kunnig inom sitt område. Utifrån vår studie så efterfrågar eleverna mer personlig kontakt med studie- och yrkesvägledare. D.v.s. att vägledaren tar sig tid, är synlig ute i skolan och visar intresse och engagemang för varje enskild elev. Förutom detta ville eleverna att vägledare skulle vara en expert inom sitt område och därmed kunna svara på deras frågor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Holst, Liselott. "Studie- och yrkesvägledares yrkesidentiteter : En intervjustudie med några verksamma studie- och yrkesvägledare på grund- och gymnasieskolan." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-97800.

Full text

Abstract:

Abstract Författare: Liselott Holst Titel: Studie- och yrkesvägledares yrkesidentiteter- En intervjustudie med några verksamma studie- och yrkesvägledare på grund- och gymnasieskolan Masteruppsats: 91 – 120 hp Handledare: Niklas Gustafson Pedagogiska Institutionen Bakgrunden till denna uppsats är att det riktats en hel del kritik mot skolans studie- och yrkesvägledning av bl.a. Skolverket. Ur dessa rapporter framkom bl.a. kritik mot att det idag finns stora skillnader i kvalitet mellan olika kommuner och olika skolor när det gäller skolornas studie- och yrkesvägledning. En förklaring till dessa kvalitetsskillnader är att det enligt skollagen finns en stor frihet för den enskilda skolan att själv bestämma över innehållet och organiseringen av skolans studie- och yrkesvägledning. Tydligare riktlinjer för hur skolans studie- och yrkesvägledning ska bedrivas har därför framförts. Uppsatsens syfte är att studera hur några verksamma studie- och yrkesvägledare inom grund- och gymnasieskolan talar om sig själva och sitt yrke i relation till den egna arbetsplatsen. Min teoretiska utgångspunkt är diskursanalys och social jämförelseteori och jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med hjälp av en intervjuguide. Ur resultatet av det empiriska materialet har jag kunnat identifiera en diskursordning för vägledare på grund- och gymnasieskolan. Inom denna diskursordning finns olika åsikter bland respondenterna i studien bl.a. när det gäller arbetsuppgifter som ligger utanför vägledarens egentliga yrkeskompetens. Diskursen om ”mångsyssleri” är den mest framträdande diskursen i denna studie. Ett annat intressant resultat är att personligheten är viktigare än yrkesgrupp när det gällde frågor om samarbete och känsla av tillhörighet med andra yrkesgrupper på den egna arbetsplatsen. I intervjuerna framkom också att det finns ett önskemål bland några av respondenterna om ökad reglering och tydligare riktlinjer för skolans studie- och yrkesvägledning medan andra värdesätter ett större handlingsutrymme för den egna verksamheten.
Author : Liselott Holst Title: professional identities of guidance counselors - A interviewstudy with some active guidance counselors in elementary and secondary school Master Thesis : 91 - 120 hp Supervisor: Niklas Gustafson Department of Education The purpose of this thesis is to study how some active guidance counselors in elementary and secondary school are talking about themselves and their profession in relation to their own workplace. My theoretical starting point is discourse analysis and social comparison theory, and I have used qualitative interviews using an interview guide. From the result of the empirical material I have been able to identify a discourse scheme for counselors in elementary and secondary school. Within this order of discourse are different opinions among the respondents in the study, including when it comes to tasks that are outside the counselors' actual professional competence. The discourse of "versatile artist" is the most prominent discourse in this study. Another interesting result is that personality is more important than profession when it came to matters of cooperation and sense of belonging with other professionals in their workplace. The interviews also revealed that there is a desire among some respondents about increased regulation and clearer guidelines for school guidance and counseling, while others value the greater latitude for their own operations.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Bengtsson, Amanda, and Nikita Björnebäck. "Studie- och yrkesvägledare: elevhälsoteamens kameleonter : En kvalitativ studie om studie- och yrkesvägledares roll i gymnasieskolans elevhälsoteam." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-185393.

Full text

Abstract:

Vår studie syftar till att undersöka vilken upplevd roll några studie- och yrkesvägledare har eller skulle kunna ha i elevhälsoteam. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sex olika informanter, fyra studie- och yrkesvägledare och två elevhälsoteamansvariga och tittat på deras erfarenheter och åsikter kring studie- och yrkesvägledarnas roll i elevhälsoteam. Våra forskningsfrågor är: Hur ser studie- och yrkesvägledarnas roll ut och hur används dennes kompetenser i elevhälsoteamens arbete? Hur ser de elevhälsoteams-ansvariga på studie- och yrkesvägledarens roll och kompetenser i elevhälsoteamen? Hur upplever studie- och yrkesvägledarna och de EHT-ansvariga samarbetet mellan studie- och yrkesvägledarna och övriga professioner i elevhälsoteamen? Resultatet visar att samtliga av studiens informanter är eniga om att studie- och yrkesvägledare ska ingå i elevhälsan. Det framkommer att studie- och yrkesvägledare besitter kompetenser som ingen annan i elevhälsoteam har, om bland annat utbildningsvägar, skolgångar och samtalsfärdigheter. Vidare framkommer det att det tvärprofessionella samarbetet i elevhälsan visar sig både ha för- och nackdelar.
Our study aims to explore what experienced role some school counselors have or could have in school-health teams. We have explored this through qualitative interviews with six different informants, four school counselors and two leaders of school-health teams. We have examined their experiences and opinions about the school counselor’s role in school- health teams. Our research questions are: How does the school counselor’s role look like and how are their competencies being used in school-health teams? How does leaders of school-health teams see the school counselor’s role and competencies in the work done by school-health teams? How does the school counselor and the leader of the school-health teams experience the cooperation between the school counselor and the other members of the school-health team? The results show that all our informants agree that the school counselor should be a part of the school-health team. They also agree that the school counselor have competencies that no other member of the school-health team have, including knowledge about educational routes, schooling, and conversation methodology. Furthermore, our study shows that the interprofessional cooperation in the school-health team prove to have both pros and cons.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Vidmark, Therese. "Studie- och yrkesvägledare inom elevhälsan : en kvalitativ studie hur studie- och yrkesvägledarens yrkeskompetens används inom elevhälsan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-56920.

Full text

Abstract:

Studien syftade på att klargöra om de studie- och yrkesvägledare som medverkade i elevhälsan i Skellefteå kommun fick användning av sin yrkeskompetens eller inte, samt att tydliggöra om det fanns skillnader i arbetssätten beroende på vilken skola man arbetade på. De frågor som besvaras var: Hur såg studie- och yrkesvägledaren på sin yrkesroll inom elevhälsan? Vilken kompetens fick de användning av och inte, i arbetet inom elevhälsan? och vilken skillnad fanns det mellan de olika skolorna? Denna studie baserades på kvalitativa intervjuer och blev således en kvalitativ studie. Sex stycken studie- och yrkesvägledare på sammanlagt elva stycken skolor intervjuades. Resultatet från studien visade att studie- och yrkesvägledarna i stor utsträckning fick användning av sin yrkeskompetens men att det fanns skillnader mellan de olika skolorna. Skillnaderna bestod till stor del av hur väl sammarbetet mellan aktörerna inom elevhälsan var, och detta ledde till hur stor del av arbetsuppgifterna, och vilka arbetsuppgifter som tillföll studie- och yrkesvägledaren. Resultatet från studien visade att skillnaderna ofta berodde på hur kulturen att involvera studie- och yrkesvägledaren i arbetet med elevhälsan på skolan varit genom tiderna på skolan, inte vem som var studie- och yrkesvägledare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Krivokapa, Azra, and Zeinab Barakat. "På tal om studie- och yrkesvägledare." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32426.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka studie- och yrkesvägledares upplevelse av vägledaruppdraget och den egna yrkesrollen på grundskolan. Tidigare forskning om studie- och yrkesvägledning i både vid och snäv bemärkelse visar att studie- och yrkesvägledarens roll kan framstå som otydlig, men också som en roll som påverkar elevernas uppfattningar om uppdraget. Vi har använt oss av kvalitativ metod då vi utfört sex semistrukturerade intervjuer enligt studiens frågeställningar: Hur uppfattar studie- och yrkesvägledare sitt uppdrag på grundskolan? Hur tänker studie- och yrkesvägledare kring studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar? Hur upplever studie- och yrkesvägledare sin yrkesroll på den egna grundskolan? The Organization as a Systems of Roles som en del av The Social Psycology of Organizations Theory (Katz & Kahn, 1987) utgör arbetets teoretiska grund. Tre aspekter på studie- och yrkesvägledarens uppdrag kan plockas ut. Första aspekten handlar om de organisatoriska faktorerna i form av styrdokument för uppdragets funktion och mål. Andra aspekten handlar om samverkan i vid bemärkelse i relation till aktiviteterna och ansvarsfördelning. Den tredje aspekten handlar om vägledarens uppfattning om den egna positionen inom uppdraget som skulle kunna beskrivas som en önskan för ett tydligt mandat inför andra yrkesroller på den egna grundskolan. Studien tyder på att vägledaren aktivt skapa sin roll i relation till egna och andras förväntningar samt förutsättningar på grundskolan. Det sätter den personliga prägeln på vägledarnas sätt att arbeta och kan ses som ett uttryck för hållbarhet och ömtålighet av uppdraget i vid och snäv bemärkelse på grundskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Bengtsson, Victoria, and Johanna Bojlert. "Studie- och yrkesvägledares karriärutveckling - en kvalitativ studie om hur studie- och yrkesvägledare upplever att de utvecklas i sitt arbete." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27435.

Full text

Abstract:

Undersökningar av Skolinspektionen och Skolverket visar att studie- och yrkesvägledning sällan prioriteras i skolan. Detta beror delvis på att ledningen saknar kunskap och intresse för frågorna. Vidare visar en undersökning av Lärarnas Riksförbund att arbetsgivare erbjuder mycket begränsade möjligheter för yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare att utvecklas i yrket. Dessa begränsningar är störst inom skolan och leder till att många studie- och yrkesvägledare istället söker sig till tjänster utanför skolväsendet. Detta beskrivs som en mycket oroande trend, med tanke på att det saknas behöriga studie- och yrkesvägledare i skolan. Studiens syfte är att beskriva och analysera hur studie- och yrkesvägledare upplever sin karriärutveckling. Frågeställningarna är: Hur beskriver studie- och yrkesvägledare karriärutveckling i förhållande till sin arbetssituation? På vilket sätt problematiserar studie- och yrkesvägledare sin karriärutveckling? För att besvara frågeställningarna används en kvalitativ metod och en narrativ intervjuform med utbildade studie- och yrkesvägledare som arbetar både inom och utanför skolväsendet. För att förstå studie- och yrkesvägledarnas berättelser används Savickas Career Construction Theory med begreppen yrkespersonlighet, karriäranpassning och livstema samt begreppet tillfredsställelse i arbetet. Även om studien visar på upplevelser av stagnation, stress och ett otydligt uppdrag är den dominerande bilden att studie- och yrkesvägledarna betraktar sitt arbete som meningsfullt, lärorikt och samhällsnyttigt. Vidare beskriver de att de utvecklas genom att ha ett nära nätverk och samarbete med andra studie- och yrkesvägledare och kollegor. Däremot upplever de brister i styrningen av studie- och yrkesvägledningen. Trots denna variation kring faktorer som påverkar karriärutvecklingen har de höga ambitioner och drömmar om framtiden. De har en önskan om att vara delaktiga i förändringar för att förbättra kvaliteten på vägledningsarbetet runt om i Sverige.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Stanimirovic, Ana. "Attityder till design : samt studie- och yrkesvägledare." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1557.

Full text

Abstract:

The background to this study is the governments investment in design and the increase of design education around the country. As a future design teacher (industrialdesign) at high school/college, it is of great interest for me to look closer at students attitude towards design and design educations at high school.

Questions that have been investigated are student´s attitude towards design; design as a concept but also as a phenomenon. How does the student counselor inform the students of the different

choices before choosing high school?

Does the students view on design correspond to what the student counselor say?

What opinion does the student counselor have to the concept design as well as design in high

school? Is design just a craze or here to stay?

To get answers I have made interviews with student counselors at two different schools, I have also been in contact with a student counselor on the internet. Their thoughts will clarify the

situation that the students might be in. I have also made questionnaires at two different schools,

three classes per school. The students are ninth graders and their answers underlie this study.

Besides that, relevant literature and reports have been used.

The result shows that students attitude towards design are divided. Some thinks design is here to stay and can develop, while others thinks that there are more important things in life, for instance

a medical education. This shows that students give different knowledge different value. I have also seen that students are unsure concerning the word design, at the same time a majority says that it is a common word. The study shows that a majority of the students associates the word design with fashion design, creation of clothes.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Jacobsson, Emma. "Stress i arbetslivet för studie- och yrkesvägledare." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32383.

Full text

Abstract:

Stress och sjukskrivningar i samband med stress har ökat radikalt de senaste åren. Arbetsbelastningen och kraven på individer ute i arbetslivet verkar ha blivit allt svårare att klara av. Detta examensarbete handlar om en grupp studie- och yrkesvägledare och deras relation till stressutlösande faktorer. Jag har utifrån en kvantitativ enkät undersök-ning försökt få svar på min problemformulering om i vilka avseende upplever studie- och yrkesvägledare negativ stress och hur kan de upplevda stressreaktionerna knytas till den subjektiva arbetssituationen?Jag kommer i denna uppsats att presentera att studie- och yrkesvägledare är en yrkes-grupp som mår förvånansvärt bra. Min undersökning visade att studie- och yrkesväg-ledarna inte påvisar starka stressreaktioner. Mina resultat från min undersökning har jag även kopplat till teori om ämnet stress.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Oswald, Katarina. "Hur uppfattar lärare titeln studie- och yrkesvägledare." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31470.

Full text

Abstract:

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad lärarna tror sig veta om professionen studie- och yrkesvägledare. Studien undersöker vilken betydelse verksamma lärare lägger i titeln studie- och yrkesvägledare samt att, utifrån ett lärarperspektiv, undersöka om studie- och yrkesvägledare är en relevant titel för uppdraget. Det är både en kvantitativ och kvalitativ studie som är avgränsad till en kommun i södra Sverige. Lärarna i kommunen, som har en studie- och yrkesvägledare på sin arbetsplats, har besvarat ett formulär, en ostrukturerad intervju. Lärarna har besvarat frågor om hur de uppfattar titeln studie- och yrkesvägledare och dennes arbetsområden och kompetens. Den teori som använts i studien är den fenomenologiska teorin. Genom teorin försöker jag lyfta fram vad lärarna vet om studie- och yrkesvägledarens kunskaper och kompetens. Detta försöker jag sedan att koppla till vad som lärarna tror sig veta om titeln studie- och yrkesvägledare och dennes arbetsområde. Sammanfattningsvis är titeln studie- och yrkesvägledare mycket starkt förknippad med att arbeta inom skolväsendet. När lärarna ser en studie- och yrkesvägledare ser de samtidigt dennes persons arbetsområden och arbetsuppgifter. Lärarna anser att titeln är bra eftersom den talar om vad professionen handlar om.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Birgerson, Sara, and Elinor Börjesson. "Vad gör en studie- och yrkesvägledare anställningsbar?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35436.

Full text

Abstract:

Anställningsbarhet anses vara av värde för flera intressenter, däribland samhället, företagen och individen. Vårt examensarbete behandlar anställningsbarhet för studie- och yrkesvägledare. Vi har uppmärksammat att konkurrensen om vägledningstjänster är hård i Skåne. Vi ämnade därför undersöka vad som gör en studie- och yrkesvägledare, eller annan aspirant till vägledningstjänster, anställningsbar. Vi begränsade oss dock till att undersöka vad som ökar möjligheten för en studie- och yrkesvägledare att bli kallad till just anställningsintervju, för vägledningstjänster. Detta gjorde vi genom att använda en, av oss upprättad, kriterielista med anställningsbarhetskriterier. Kriterierna på listan fick sedan arbetsgivare inom sex olika vägledningsområden i Skåne prioritera och diskutera. Vidare jämförde vi detta utfall med Sveriges Vägledarförenings, och Studie- och yrkesvägledarföreningen i Lärarnas Riksförbunds, prioritering av samma kriterielista. Detta eftersom vår föreställning är att dessa föreningar kan bidra till studie- och yrkesvägledares ökade anställningsbarhet, förutsatt att de har samma syn på anställningsbarhet som arbetsgivarna har. Vår slutsats är att de anställningsbarhetskriterier som väger tyngst, hos studiens arbetsgivare, vid kallande till anställningsintervju för vägledningstjänster är: studie- och yrkesvägledarutbildning, arbetslivserfarenhet inom branschen, bred arbetslivserfarenhet inom olika branscher, eftergymnasial utbildning inom branschen samt professionella/välformulerade ansökningshandlingar. Vidare kom vi fram till att samstämmigheten, mellan å ena sidan arbetsgivarnas svar och å andra sidan svaren från Sveriges Vägledarförening, är hög gällande vissa kriterier, men skiljer sig mycket gällande andra. Detta gäller även för jämförelsen mellan arbetsgivares syn på anställningsbarhet och Studie- och yrkesvägledarföreningen i Lärarnas Riksförbunds syn på detsamma.
Employability is regarded to be valuable for several actors, among them the society, the enterprises and the individual. Our essay considers employability for career counsellors. We have noticed that competition for counsellor posts is hard in Skåne. Our aim was therefore to examine what makes a career counsellor, or other candidates for counsellor posts, employable. Yet we limited the essay to examine what increases the possibilities for a career counsellor to be summoned interviews, for counsellor posts. We did this by using a list of criteria of employability, established by us. The criterions on the list later got ranked and discussed by employers within six different counsellor areas in Skåne. Then we compared these results with the priorities of the Sveriges Vägledarförening, and Studie- och yrkesvägledarföreningen i Lärarnas Riksförbund. This because our conception is that these institutions can contribute to increased employability for a career counsellor, presupposed that they have the same vision of employability as the employers do. Our conclusion is that the five most important criteria for employability once summoned to a job interview for counsellor posts are, according to the employers in this study: career counsellor education, work experience within the trade, wide work experience within different trades, education in a higher level than upper secondary school within the trade and professional/well formulated application forms. We also made the conclusions that the consensus between, on one hand the answers of the employers and on the other hand the answers of Sveriges Vägledarförening, is high concerning certain criteria, but is very different concerning others. This also concerns the comparison between the idea of employability among the employers and the idea of the same of Studie- och yrkesvägledarföreningen i Lärarnas Riksförbund.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Wretman, Erika, and Kristina Grimestad-Sundmark. "Studie- och yrkesvägledare – en diffus, men viktig yrkesroll? : En studie på lärares syn gällande studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-58868.

Full text

Abstract:

I detta examensarbete vill författarna undersöka vad lärare på kommunala gymnasieskolor i två städer anser om studie- och yrkesvägledarnas yrkesroll. Författarna vill ta reda på vad lärarna anser i frågor om samarbetet och om de anser att det är en nödvändighet att gymnasieskolor har studie- och yrkesvägledare. Studie- och yrkesvägledarutbildningen är en treårig utbildning (180hp) men hur många lärare vet i själva verket det? Författarna har använt sig av en kvantitativ metod med enkäter, för att få en sådan bred bild som möjligt av lärarnas kunskaper och åsikter. Sammanlagt sextio enkäter har postats och personligen delats ut, trettio stycken i vardera stad. Således tio stycken enkäter till lärare på tre kommunala gymnasieskolor. Femtiotvå enkäter inkom. Resultatet visade att samtliga respondenter anser att det är en nödvändighet att gymnasieskolor har en studie- och yrkesvägledare. De anser att studie- och yrkesvägledning främst är viktig för eleverna. Majoriteten av respondenterna ansåg att en studie- och yrkesvägledare bör vara behörig och således ha en adekvat utbildning. De flesta respondenterna ansåg att ett samarbete mellan lärare och studie- och yrkesvägledaren snarare är viktigt än mycket viktigt. Här beskrev respondenterna ord som kommunikation, tillgänglighet, information och studie- och yrkesvägledaren som ett bollplank, vid frågan om hur ett bra samarbete ser ut. Trettio av respondenterna trodde en treårig universitetsutbildning krävdes för att bli en behörig studie- och yrkesvägledare. Åtta respondenter svarade en tvåårig utbildning, och tretton svarade att de inte visste vilken utbildning som krävdes. Resultatet har sammanställts med hjälp av tabeller för att sedan analyserats. Resultatet har även jämförts med styrdokument (som skollagen) och tidigare forskning av samarbete mellan lärare och studie- och yrkesvägledare samt studie- och yrkesvägledarens funktion och arbetsuppgifter i gymnasieskolan. Författarnas intention är att undersökningen eventuellt även kan ligga till grund för ett vidare samarbete mellan lärarutbildningen och studie- och yrkesvägledarutbildningarna.
In this thesis, the authors examine what teachers at local high schools think about guidance counselors professionally. The authors would like to find out what teachers consider the issues of cooperation and if they believe it is essential that high schools have guidance counselors. The education to become a guidance, counselor is a three-year university education to 180 credits, but how many teachers know that in fact? The authors have used a quantitative method with questionnaires, in order to get such a broad picture of teachers' knowledge and opinions. A total of sixty questionnaires were mailed and personally distributed, then thirty in each city. Thus, ten questionnaires to teachers at three local high schools. Fifty-two questionnaires were received. The results showed that all respondents believe it is essential that high schools have a guidance counselor. They believe that guidance is primarily important for the students. The majority of respondents felt that guidance counselors should be competent and therefore have an adequate education. Most respondents felt that collaboration between teachers and guidance counselors is more important than very important. Here describe the respondents’ words as communication, accessibility, information and for knowledge exchange, at the question of how a good collaboration looks like. Thirty of the respondents thought that a three-year university education required to become a competent guidance counselor. Eight respondents answered that a two-year university education was needed, and thirteen replied that they did not know what training was required. The results have been compiled with the help of tables and then analyzed. The result has also been compared with the policy-documents (like the education act) and also previous research of collaboration between teachers and guidance counselors, as well as the function and job- assignments of guidance counselors in high schools. The study may also be the basis for a possible further cooperation between the education for teachers and guidance counselors.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Siddique, Christina, and Carolin Blomqvist. "Studie– och yrkesvägledarens uppdrag ur olika perspektiv : En studie om hur rektor och studie- och yrkesvägledare upplever studie och yrkesvägledarens uppdrag inom studie- och yrkesorienteringen." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-61898.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Eriksson, Kristoffer. "Att främja självförverkligande : Sex semistrukturerade intervjuer med yrkesvägledare." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-30248.

Full text

Abstract:

The purpose of this essay is to examine whether and how labor consultants, job coaches, guidance counselors promote the possibility of self-realization of the clients they encounter in their work. By analyzing, based on the theoretical framework, six semi-structured interviews of people having the chosen professions answer the questions "Do counselors promote client's opportunities for self-realization in their work?" and "If so: how is this practiced?". In the theoretical framework three important concepts are addressed: "identity", "recognition" and "self-realization". These are explained with the help of works by including Emma Engdahl, Anthony Giddens, Axel Honneth and Allison Weir. Other influential theorists appearing are George H. Mead, Erving Goffman, Michel Foucault and Charles Taylor. The results show that respondents' practices are different but there is a similarity in the goals they are trying to achieve. The goal is that clients should have received tools to be free to set long-term goals and achieve them. Guidance and counseling is, according to the results of the essay, to create awareness for the clients of their own roles (mostly as job seekers) and enable the development of these.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Malmborg, Louise, and Andreas Alinder. "Fungerande samarbeten mellan lärare och studie- och yrkesvägledare." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31449.

Full text

Abstract:

Flera utredningar har konstaterat att samarbetet mellan vägledare och lärare oftafungerar otillfredsställande och att så har varit fallet under lång tid. Ändå finns detskolor där samarbetet fungerar väl och där studie- och yrkesvägledning betraktas somett ansvar för all personal på skolan. Kanske kan de goda exemplen hjälpa oss förståvilka faktorer som bidrar till ett fungerande samarbete mellan vägledare och lärare.Syftet med denna studie är därför att undersöka samarbeten mellan studie- ochyrkesvägledare och lärare på grund- och gymnasieskolor som beskrivs som fungerandeför att förstå vad som – enligt vägledare och lärare – bidrar till ett fungerande samarbete. Studiens frågeställning lyder; Vad bidrar till att samarbetet mellan studie- och yrkesvägledare och lärare beskrivs som fungerande inom grund- och gymnasieskolan?Sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer har genomförts med tre vägledare ochfyra lärare på grund- och gymnasieskolor i Skåne. Resultatet analyseras med hjälp avbegreppen utbyte, multipla utbyten samt balanserade och obalanserade relationer frånsocial utbytesteori och begreppen jobbkrav och resurser från JD-R-modellen. Enkonceptuell modell har skapats för att visa hur dessa faktorer samverkar.Studiens resultat visar att styrning i form av jobbkrav och resurser i balans bidrar tillett fungerande samarbete mellan vägledare och lärare. Också relationen mellanvägledare och lärare samt utbytet dem emellan bidrar, särskilt vid svag styrning. Omvägledaren och läraren dessutom har ett gemensamt syfte för samarbetet ökar parternasmotivation till att bidra i samarbetsrelationen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Andersson, Emma. "Bemanningsbranschen. Den nya arbetsmarknaden för studie- och yrkesvägledare?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29447.

Full text

Abstract:

Under studie- och yrkesvägledarutbildningen har jag fått en uppfattning av att studie- och yrkesvägledaryrket följer sin tradition att huvudsakligen bedrivas inom det svenska utbildningsväsendet. Samtidigt har jag inställningen att studie- och yrkesvägledares kunskaper om yrken och studier och dess kompetens inom samtalsteknik, kan användas även inom andra yrkesområden som till exempel bemanning. Intresset för hur denna kompetens skulle kunna nyttjas i en bransch som bemanningsbranschen har lett fram till detta examensarbete. Examensarbetet syftar till att ta reda på vad personalansvariga på bemanningsföretag tänker kring att ha studie- och yrkesvägledares kompetens på sina kontor, om de kan se ett behov av denna kompetens och om de anser att studie- och yrkesvägledare har kompetens för att arbeta i bemanningsbranschen. Metoden består av personliga intervjuer och en enkätundersökning. En intervjuguide bestående av tio frågor har arbetats fram för intervjuerna och de har genomförts med personalansvariga på bemanningsföretag. Ett enkätformulär med tretton frågor har mailats till olika bemanningsföretag varav fyra deltagit. Teorier som legat till grund för analysen av mitt resultat är Bourdieus teori kring begreppet habitus, teori kring matchning och teori kring kompetens och kommunikation. Undersökningens resultat visar att den beteendevetenskapliga grund med bland annat kunskaper i pedagogik, sociologi och psykologi som studie- och yrkesvägledarutbildningen ger tycks vara relevant för att arbeta internt inom bemanningsbranschen. Resultatet från intervjuundersökningen visar också på att tidigare arbetslivserfarenhet överlag efterfrågas hos internanställda. Kompetens inom samtalsmetodik upplevs som viktigt av respondenterna. Att ha en förmåga att kunna styra samtal och kunna gå utanför ramarna för att få fram det som kan vara intressant uppges också i undersökningen. Studie- och yrkesvägledarutbildningen tycks vara en intressant utbildningsbakgrund och en lämplig bas för att kunna gå vidare i branschen. De situationer där studie- och yrkesvägledares kompetens ses som mest relevant är vid rekryteringar och omställning/outplacement. Min förhoppning med examensarbetet är att det forskas kring vilka alternativa arbetsmarknader som studie- och yrkesvägledaryrket skulle kunna utövas och bidra med kunskaper i. Mer forskning kring hur internanställdas uppdrag på bemanningsföretagen ser ut ges också som förslag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Ostaszewska, Amy, and Pasa Mehmedovic. "Arbetsmarknaden för nyexaminerade studie- och yrkesvägledare i södra Sverige." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29378.

Full text

Abstract:

SammanfattningSyftet med detta examensarbete är att undersöka ifall nyexaminerade studie- och yrkesvägledare har större möjlighet till anställning på en arbetsförmedling i jämförelse med skola, då vi tror att på en arbetsförmedling finns fler tjänster tillgängliga för dem som har en studie- och yrkesvägledare examen i grunden. I denna studie undersöker vi möjligheter till anställning i södra Sverige för nyexaminerade studie- och yrkesvägledare inom skola, eller arbetsförmedling. Vi har valt att begränsa oss till studie- och yrkesvägledare som examinerades tidigast år 2003. För att genomföra denna studie valde vi att använda oss utav kvalitativ metod, då vi ansåg detta vara den mest lämpliga metoden för vårt arbete. Totalt har vi utfört sju intervjuer, varav med fyra studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor, samt tre med anställning på arbetsförmedlingar. I detta examensarbete tar vi upp sju nyexaminerade studie- och yrkesvägledares uppfattning avseende anställningsmöjligheter i södra Sverige. När vi började med denna studie ville vi undersöka var nyexaminerade studie- och yrkesvägledare hade större möjlighet till anställning, på arbetsförmedling, eller på skola. Grunden för våra tankar baserades på våra praktikveckor på var område. Resultatet visade att de flesta med anställning på skolan hade en uppfattning om att nyexaminerade studie- och yrkesvägledare har en större möjlighet till anställning inom skolväsendet än inom arbetsförmedlingen, dock med inslag av osäkerhet till detta uttalande.De med anställning på arbetsförmedlingen har en gemensam uppfattning om att den nuvarande situationen på dagens arbetsmarknad visar att arbetsförmedlingen har större möjlighet till anställning, än inom skolväsendet. Sökord: Anställning, Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknad, Skola, Studie- och yrkesvägledare

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Johansson, Frida, and Petra Pires. "Anställningsbarhet, kompetensutveckling och nätverkande - hur gör studie- och yrkesvägledare?" Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30454.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att undersöka hur yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare gör för att vara anställningsbara, hur de kompetensutvecklas på sin arbetsplats och var ansvaret för kompetensutvecklingen finns. Syftet är också att reda ut vilken effekt nätverkande har för yrkesrollen.Till studiens underlag gjordes kvalitativa intervjuer med sex stycken studie- och yrkesvägledare om deras upplevelser kopplat till studiens syfte.Resultatets viktigaste delar visade att anställningsbarhet är ett svårdefinierat begrepp som fortfarande inte är fastställt. Kompetensutveckling av studie- och yrkesvägledare i den undersökta staden lider av bristande ekonomiska resurser, men ansvaret för kompetensutvecklingen finns dels hos ansvarig rektor men främst hos den enskilde vägledaren. Det framkom även att nätverkande är viktigt för studie- och yrkesvägledarna för att det bland annat ger stöd och trygghet i arbetet.
The purpose of this study is to examine how professional guidance counselors do to be employable, how the skills development within the workplace works and who is responsible for the development of skills. The study also refers to the meaning of networking.To get the information, qualitative interviews were done with six professional guidance counselors about their experiences related to the purpose of the study.The most important aspects of the result were that employability is difficult to define. Skills development within the workplace of professional guidance counselors in the town where the study was made, suffers from a lack of financial resources. Mainly you and partly your headmaster are both responsible for your skills development. It was also found that networking is of importance for professional guidance counselors to among other things provide support and security.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Olsson, Louise, and Sanne Johansson. "Studie- och yrkesvägledare och dess icke tillvaratagen kompetens inom elevhälsoteam." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-172777.

Full text

Abstract:

I dag har studie- och yrkesvägledare inte en självklar plats i elevhälsoteamet. Detta innebär försummad kompetens för elevhälsoteamet då yrkesrollen besitter stor kunskap inom anpassade studiegångar, information vid skolövergångar, studiemotivation m.m. Syftet med forskningsstudien är att undersöka studie- och yrkesvägledares inkludering inom grundskolans elevhälsoteam samt att undersöka utvecklingsmöjligheter för elevhälsoarbetet. Detta för att belysa innebörden av att inkludera studie- och yrkesvägledare i elevhälsoarbetet för att främja hälsan hos elever. Forskningsstudiens frågeställningar är rörande hur studie- och yrkesvägledare upplever att deras roll och kompetens uppmärksammas i elevhälsan, hur olika elevhälsoteam arbetar med dess främsta uppdrag, dvs. ett hälsofrämjande och förebyggande arbete, samt vad studie- och yrkesvägledare anser att det finns för utvecklingsmöjligheter för arbetet inom elevhälsan. Kvalitativa intervjuer har genomförts med åtta studie- och yrkesvägledare och dessa bidrar tillsammans med tidigare forskning och karriärteorierna Te Whare Tapa Whā och Theory of Donald E. Super till forskningsstudiens resultat. Det resultat som framkommit har visat på att studie- och yrkesvägledare som profession arbetar mycket med att främja hälsan hos elever, och det är en stor bidragande faktor till att studie- och yrkesvägledare bör inkluderas i elevhälsan samt i Skollagen (2010:800). Forskningsstudiens insamlade empiri har lett fram till tre teman som var tydligt framträdande i en övervägande del av intervjuerna. Dessa är; otydligt ledarskap från rektorer/skolledare, okunskap om studie- och yrkesvägledarprofessionens kompetens från övriga professioner, samt en tids- och resursbrist som i sin tur bidragit till att elevhälsans främsta uppdrag, att arbeta förebyggande och hälsofrämjande, sällan efterföljs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Torbrand, Hanna. "En udda fågel? - Om studie- och yrkesvägledare vid fristående gymnasieskolor." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29381.

Full text

Abstract:

Studien syftar till att besvara de två forskningsfrågorna: 1. ”Hur beskriver studie- och yrkesvägledare sina arbetsuppgifter vid fristående gymnasieskolor?” och 2. ”Hur uppfattar studie- och yrkesvägledare vid fristående gymnasieskolor samarbetet med annan skolpersonal liksom sitt eget beslutsutrymme?”För att besvara frågorna har sex respondenter, med en studie- och yrkesvägledarfunktion verksamma vid den fristående gymnasieskolan, intervjuats. Studien utgår från två teoretiska utgångspunkter. Den första är ”Vägledningens spänningsfält” som är en modell av Gunnel Lindh (1997). Den andra är Lennart Henryssons begrepp ”Syo-kultur” (1994).Resultaten av studien visar att studie- och yrkesvägledarens arbetsuppgifter vid den fristående gymnasieskolan framförallt består av två saker: information och vägledningssamtal. Tendensen är att det till största del handlar om informationsdetaljer (urval och behörighetsfrågor) snarare än att studie- och yrkesvägledningen utgår från ett bredare framtidsperspektiv (yrkesvägar och livsmål). Därutöver har arbetet olika förutsättningar. Respondenterna har olika tidsutrymme för sitt arbete vid skolan. De har också i stor utsträckning kombinerade tjänster och/eller arbetsuppgifter utanför ett mer renodlat studie- och yrkesvägledningsarbete. I deras arbetsuppgifter ingår inte sällan marknadsföring.När det kommer till uppfattningar om samarbete och beslutsutrymme visar studien att studie- och yrkesvägledarna i den fristående gymnasieskolan har stort beslutsutrymme, undantaget den begränsade tid de får sig tilldelad för arbetet. Studie- och yrkesvägledarna samarbetar i liten utsträckning med övrig skolpersonal. Studie- och yrkesvägledaren avgör själva i stor utsträckning vad arbetet skall innefatta. Det är således studie- och yrkesvägledaren själv som får utgöra kärnan i syo-kulturen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Berggren, Nina, and Pernilla Johansson. "Kan studie- och yrkesvägledare förebygga avhopp från gymnasieskolan? : En studie om studie- och yrkesvägledares upplevelser av det förebyggande arbetet, förutsättningar och utvecklingsmöjligheter för det samma." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-164755.

Full text

Abstract:

Varje år väljer ungefär 7% av eleverna i Sverige att avbryta sina gymnasiestudier innan de fullföljt sin utbildning, en konsekvens som ger eko inte bara för individen utan även för samhället. Syftet med denna studie är att genom enkät undersöka det förebyggande arbete studie- och yrkesvägledare gör för att förebygga avhopp från gymnasieskolan i relation till nyckelfaktorer Skolverket listat som särskilt framgångsrika i arbetet med att minska avhopp från gymnasieskolan. Syftet är också att studera vilka förutsättningar det finns för det förebyggande arbetet, samt vilka utvecklingsmöjligheter yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolan ser i arbetet med att förebygga avhopp från gymnasieskolan. Vi vill med andra ord undersöka om studie- och yrkesvägledare upplever att de kan förebygga avhopp från gymnasieskolan. Vår analys utifrån Skolverkets nyckelfaktorer (individbaserat arbetssätt, bemötande, samverkan, koll och uppföljning och flexibilitet), visar att våra respondenter inte prioriterar dessa nyckelfaktorer i särskilt hög utsträckning, förutom nyckelfaktorn samverkan. Dessutom anser få av respondenterna att vägledarens stöd är tillräckligt för att förebygga avhopp på den egna skolan. Detta tolkar vi som om respondenterna inte tycker att de räcker till i att förebygga avhopp från gymnasieskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Svensson, Amy, and Matilda Petersson. "Samarbete önskas – Studie- och yrkesvägledare om arbetet med praon i grundskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32442.

Full text

Abstract:

Skolan förväntas arbeta aktivt med skola-arbetslivsområdet för att ge eleverna viktig kunskap inför deras framtida yrkesliv. Praon är den del av arbetslivskunskapen som skolorna främst arbetar med, trots det saknas det tydliga riktlinjer för hur den ska organiseras. Det som framgår är att det är huvudmannens ansvar att se till att den fungerar. Detta har lett till att praon i grundskolan ofta blir studie-och yrkesvägledarens ansvar och det för med sig en del problematik. Det har lett oss till att vilja beskriva och analysera studie- och yrkesvägledares arbete med den praktiska arbetslivsorienteringen. De frågor som vi har valt att undersöka är hur studie- och yrkesvägledare upplever förutsättningarna i arbetet med skola-arbetslivsområdet? Hur kan den praktiska arbetslivsorienteringen bidra till elevernas arbets¬livskunskap enligt studie- och yrkesvägledare och hur resonerar studie-och yrkesvägledare kring hur de vill arbeta med den praktiska arbetslivsorienteringen? Vi har använt oss av en kvalitativ metod och i analysen har vi utgått från Systems Theory Framework och valda begrepp ur Careershipteorin. Resultatet visar att studie-och yrkesvägledare upplever att det inte finns tillräckligt med tid för att arbeta med skola-och arbetslivsområdet. Vidare finns det önskemål om att det ska finnas en praosamordnare som underlättar det administrativa arbetet och därmed frigöra mer tid för studie-och yrkesvägledare. Det skulle kunna bidra till ett bättre samarbete med övrig personal enligt studie-och yrkesvägledarna. I längden kan detta samarbetet bidra till en ökad medvetenhet för eleverna hur skolan kan förberedda dem för deras kommande arbetsliv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Forsberg, Kenneth, and Erlandsson Pia Kjeldsen. "Tuning in - synliga kompetenser och tyst kunskap hos studie- och yrkesvägledare." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31408.

Full text

Abstract:

Utbildningen till Studie- och yrkesvägledare vid Malmö högskola är tre år lång. Under dessa tre år läggs mycket tid ner på att studera själva samtalet i vägledningssituationen. Vi studenter kommer i framtiden att möta olika typer av människor som var och en har sin egen unika livsvärld, byggd på erfarenheter och upplevelser. För att kunna möta alla dessa människor på ett respektfullt sätt och inleda ett samtal behöver vi kunna skapa kontakt, stämma av och knyta samman våra livsvärldar i ett temporärt förtroendefullt samarbetsavtal under själva vägledningssamtalet. Denna fas inom vägledningsområdet kallas för Tuning in. Syftet med detta fördjupningsarbete är att öka vår förståelse för vad begreppet tuning in innebär, samt ta reda på vilka kompetenser som en studie- och yrkesvägledare använder sig av i tuning in-fasen. Vi vill även utforska om det finns tyst kompetens hos studie- och yrkesvägledarna i tuning in-fasen som behöver begreppsliggöras. Vi har valt att analysera våra resultat genom tre från varandra skilda teoretikers tankar, Lev Vygotskij, Martin Buber och Donald Schön. Genom observationer, intervjuer och långvariga reflekterande fördjupningssamtal kring vår studie och dess resultat har vi skapat en bild som återger och begreppsliggör den kompetens som en erfaren och professionell studie- och yrkesvägledare inom det svenska utbildningsväsendet faktiskt besitter. Resultatet av vårt arbete är att de synliga kompetenser som en erfaren studie- och yrkesvägledare använder sig av i tuning in-fasen är medvetenhet, självkännedom och reflektionsförmåga. De tysta kompetenser hos en erfaren studie- och yrkesvägledare, som har synliggjorts ur vår studie och som vi begreppsliggjort är professionell intuition och följsamhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Olsson, Baiba, and Thérèse Olsson. "Studie- och yrkesvägledares roll i omställningsprocesser." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-137592.

Full text

Abstract:

På den ständigt föränderliga arbetsmarknaden sker emellanåt massuppsägningar. De flesta uppsagda omfattas av en omställningsförsäkring, vilket ger dem rätt till stöd och hjälp på väg mot en ny sysselsättning. Arbetets syfte var att undersöka hur karriärvägledning i omställningsprocesser vid massuppsägningar organiseras och genomförs för tjänstemän respektive arbetare. Målet var också att ta reda på vilken roll studie- och yrkesvägledare skulle kunna ha i ett sådant arbete. Arbetets teoribakgrund utgjordes av hur olika avtal reglerar omställningsprocesser på arbetsmarknaden, samt tidigare erfarenheter av nedskärningar på stora företag. I studien intervjuades rådgivare från Trygghetsrådet och Startkraft samt uppsagda tjänstemän och arbetare i den förestående omställningsprocessen på Ericsson i Borås. Intervjuerna kompletterades därefter med skriftliga källor. Även samtal med en chef för Human Resources (HR) på Ericsson fördes för att få en bild av vad som skett. Resultaten som erhölls visar att Trygghetsrådet och Startkrafts mål är att få de uppsagda att finna ett nytt arbete på kortast möjliga tid. Det uppdraget styr karriärvägledningens alla aktiviteter. De uppsagda som haft karriärvägledning med rådgivarna har fått sina behov tillgodosedda. Den övergripande slutsatsen är att rådgivare och studie- och yrkesvägledare kompletterar varandra på ett fördelaktigt sätt. Rådgivarna har större nätverk och kan erbjuda fler aktiviteter som exempelvis mässor, och har kontakter med näringslivet och företag som behöver rekrytera. Studie- och yrkesvägledare har däremot goda kunskaper om såväl karriärteorier och samtalsmetodik som utbildningar, behörighetskrav och tillträdesregler.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Keynemo, Monica. "Säg är det möjligt för studie- och yrkesvägledare att motverka traditionella könsmönster?" Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-59077.

Full text

Abstract:

Säg är det möjligt att motverka traditionella könsmönster,trots strukturer som formar oss så att vi omedvetet styrs att väljautbildningar som leder till könstraditionella yrkesval? Att få kunskaper om ochge redskap för ett praktikorienterat jämställdhetsarbete i studie- ochyrkesvägledning är syftet med denna aktionsforskningsstudie. De vägledare som deltar har intresseför och kunskap om genusvetenskapliga perspektiv och kan ses som goda exempel. Vägledarnadeltar genom två intervjutillfällen och en månads fokusering på uppdraget attmotverka traditionella könsmönster. De använder olika metoder och berättar ompositiva, neutrala, obekväma, häftiga och negativa reaktioner från sökande. Resultatetbeskriver hur vägledarna ser på sitt uppdrag och hur de omsätter sina kunskaperi pedagogisk praktik och hur de bemöter och tolkar reaktioner som de får frånsökande. Under arbetets gång ökar den självinsikt som följer av att förstå hursvårt det är att inte göra kön. Metodutvecklinghar betydelse för att omvandla förhållningssätt till aktiv handling, men detavgörande är attityden till uppdraget. Slutsatser som dras är att uppdraget attmotverka traditionella könsmönster kan innebära att upptäcka dessa könsmönsteri vardagen, att vägra kategorisera utifrån kön och att inse att vi med hjälp avförändrade förväntningar tillsammans kan ändra det som ses som normalt.
Say is it possible to counteract traditional gender patterns, even if structures shape us so that we unconsciously are guided to choose courses that lead to gender-traditional career choices? To learn about and provide tools for a practice-oriented work with gender equality in educational and vocational guidance is the purpose of this action research. The counselors involved have an interest in and knowledge of gender perspectives and can be seen as good examples. They participate through two interview sessions and a monthly focus on the mission to counteract traditional gender patterns. They use different methods and reports of positive, neutral, awkward, violent and negative reactions from applicants. The results describe how counselors view their mission and how they apply their knowledge in pedagogical practice. It also shows how they respond to and interpret the reactions they receive from applicants. In the process they increase their self-awareness resulting from the understanding of how hard it is not to construct the gender stereotypes. Method development is important to transform attitudes to positive action, but what matters is the attitude towards the mission. Conclusions drawn are that the mission to counteract traditional gender patterns may mean to detect these gender patterns in everyday life, refuse to categorize on the basis of gender and realize that if we are changing expectations, together we can change what is seen as normal.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Rautatammi, Nina. "VÄGLEDARE ELLER RÅDGIVANDE INFORMATÖR? : Konstruktioner av studie- och yrkesvägledare i tryckt press." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-172781.

Full text

Abstract:

Under senaste år har studie- och yrkesvägledare och vägledning fått större uppmärksamhet i styrdokument och utredningar som omgärdar det svenska skolväsendet. I nyss nämnda beskrivs vikten av vägledare och vägledning. I avsikt att se huruvida styrdokumentens beskrivningar av vägledaren fått effekt på en medial arena är syftet i detta arbete att undersöka hur vägledare konstrueras i svensk tryckt press. Arbetet utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och genomförs med hjälp av diskursanalytisk metod. Studiens resultat visar att vägledare konstrueras på olika och ofta motstridiga sätt i den tryckta pressen. Vägledare konstrueras i huvudsak antingen syssla med vägledning på det sätt som vägledning konstrueras i metodlitteratur och i styrdokument eller syssla med administrativt arbete och med att ge råd och information. I en del av materialet konstrueras vägledare utöva vägledning på fel sätt, här konstrueras också att vägledarens uppgift borde vara att (väg)leda elever mot bristyrken eller mot genomförandet av könsstereotypiskt otraditionella val.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Bengtsson, Mari. "Mot arbetslivet - en studie om samverkan mellan Arbetsförmedlingen och gymnasiesärskolornas studie- och yrkesvägledare." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-24944.

Full text

Abstract:

The number of students who finished special upper secondary school for pupils with intellectual disabilities without an employment has drastically decreased over the last decades. The purpose of this paper is to increase the knowledge of how career counselors at special upper secondary schools collaborate with the Employment Service, and how the special upper secondary school prepares their pupils for working life. The collection of data started with a national questionnaire survey which was directed to career counselors at schools. The result shows that the collaboration appears foremost in the pupils last year in special upper secondary school, and that the special upper secondary schools do not use the Employment Service's assistance to any great extent. In addition, the collaborative process consists of both inhibiting and promoting factors. The results also indicates that the collaboration between the special upper secondary schools and the local labor market can be developed more for the pupils to gain experience from working life.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Andersson, Margareta, and Anna Jonsson. "Vägledning på ett universitet - en jämförelse av studie- och yrkesvägledare med olika utbildningsbakgrund." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32441.

Full text

Abstract:

I vår studie vill vi undersöka eventuella skillnader i arbetssätt mellan utbildade studie- och yrkesvägledare och vägledare med annan utbildningsbakgrund på ett universitet i södra Sverige, med fokus på det enskilda samtalet. Vår frågeställning har delats upp i följande frågor: vilka riktlinjer finns för vägledningsarbetet på universitetet, finns skillnader i arbetssätt mellan vägledare med studie- och yrkes-vägledarutbildning och vägledare med annan utbildningsbakgrund, i sådana fall vilka samt hur prioriteras det enskilda samtalet? Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer för undersökningen. Vi har intervjuat fyra studievägledare verksamma inom universitet. Därefter har vi analyserat det resultat vi har fått, i förhållande till tidigare forskning inom området, samt kopplat till de teorier som vi ansett relevanta för studien. Vårt resultat visar att det finns skillnader i arbetssätt mellan studie- och yrkesvägledare och vägledare med annan utbildningsbakgrund. Vid en anställning som studievägledare på universitetet efterfrågas framförallt ämneskunskapen inom institutionen och fakulteten och inte en examen i studie- och yrkesvägledning. Vägledningssamtalet har hos våra intervjupersoner en hög prioritet men har olika innebörd för våra intervjupersoner beroende på vilken utbildningsbakgrund de har. Med hjälp av bland annat Bourdieus och Hodkinson & Sparkes teorier kan vi förstå att det finns skillnader i arbetssätt beroende på vilken utbildningsbakgrund studievägledarna har.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Vilhelmsson, Jonas, and Sanna Heiska. "Utvalda studie- och yrkesvägledare - en studie om deras arbetssituation kan förklaras utifrån KASAM." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33409.

Full text

Abstract:

Examensarbete belyser om det är möjligt att kategorisera studie- och yrkesvägledares upplevda arbetssituation i KASAM. För att kunna kategorisera utifrån KASAM vill vi veta hur studie- och yrkesvägledare upplever sin arbetssituation och hur deras kompetens tillvaratas inom deras arbetsorganisation. Dessutom har vi valt att ställa frågor om hur arbetsgivaren ser på deras profession och vilka möjligheter de har till kompetensutveckling. Examensarbetet är en kvalitativ studie med sex olika studie- och yrkesvägledare yrkesverksamma inom statlig, kommunal och privat arbetsorganisation i västra Sverige. Vi kontaktade studie- och yrkesvägledare för att höra om det fanns intresse att delta i en intervju. Därefter genomförde vi kvalitativa undersökningar på respondenternas arbetsplatser. För att förstå KASAM har vi fördjupat oss hur Antonovsky beskriver modellen. Den förklarar känslan av sammanhang och beskriver meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Grunden till KASAM modellen är hans teori om det salutogena arbetssättet som bl.a. har uppmärksammats inom vården. De sex olika vägledarna har samtliga genomfört den treåriga högskoleutbildningen och de har varit yrkesverksamma i minst två år. Vi bedömde att efter två år kan man känna om arbetsorganisationen ger den meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet som är viktig för den upplevda arbetssituationen. Vi hoppas att det här examensarbetet ska generera till fler arbeten och uppsatser om upplevd arbetssituation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Tornberg, Carolina. "Samarbete över gränserna - En studie om samverkan mellan Studie- och yrkesvägledare och elevvården." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35434.

Full text

Abstract:

Min uppsats handlar om Studie- och yrkesvägledarens eventuella samarbete med elevvården. En av anledningarna till att jag valt detta tema är att det finns så lite skrivet om Syv integrerat med elevvården. Jag ställer bland annat följande frågor: Hur kan ett eventuellt samarbete se ut? Hur ställer man sig som Syv till det elevvårdande arbetet? Svaren till dessa frågor har jag samanställt i denna uppsats. Det jag bland annat kommer fram till är att eleverna har en hel del förändringar framför sig som bör bejakas av relevant personal på skolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Björklund, Hansson Jenny. "Att vägleda med ett genusperspektiv - Hur studie- och yrkesvägledare vägleder killar i grundskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29400.

Full text

Abstract:

Jag har med examensarbetet haft för avsikt att undersöka studie- och yrkesvägledaresupplevelser av genuskompensatoriskt arbete gentemot killar på grundskolan, vilkametoder de upplever användbara, om de upplever skillnader i arbetet gentemot killaroch tjejer, samt om det sker ett medvetet genuskompensatoriskt arbete från studie- ochyrkesvägledarnas sida eller om det inleds först efter att eleven i samtal berört ämnet.Jag har använt mig av kvalitativ semistrukturerad intervju, för att enskilt intervju fem stycken studie- och yrkesvägledare verksamma inom grundskolan. Som teoretisk utgångspunkt har jag använt mig av genusteori och feministisk teori som jag båda anser förklarar begrepp och för ett användbart resonemang kring genusfrågor. Jag har i avsnittet om tidigare forskning visat på att det saknas genuskompensatoriska projekt riktade gentemot killar, då man från statligt håll framförallt riktat insatser till tjejer. Resultatet visar att de intervjuade studie- och yrkesvägledarna framförallt arbetar genuskompensatoriskt gentemot killar i samband med praon. Samt att detta arbete främst riktar sig till de killar som redan har brytande intressen. Resultatet pekar på att det finns stora möjligheter att vidga det genuskompensatoriska arbetet och att studie och yrkesvägledarna har en grundläggande medvetenhet kring genusfrågor att byggavidare på. Det visar sig även att det återstår att nå den grupp av killar som inte har brytande intressen. Då dessa inte tycks omfattas av det genuskompensatoriska arbetet i lika stor utsträckning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Petersson, Maria. "Ungdomars olika tankar och vägval inför studie och yrkeskarriär." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-90528.

Full text

Abstract:

Mot bakgrund av aktuella samhällsförändringar som leder till att kunskap inom beslutsfattande blir en viktig tillgång inför kommande val i livet är syftet med detta examensarbete att studera ungdomarnas kunskaper om processen att fatta beslut gällande studie och arbete. Studiens syfte är att analysera vilken medvetenhet ungdomar visar kring självbild och självkänslan och utifrån denna medvetenhet ser på möjligheter att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vägledning. Studiens valda metod är kvalitativ studie med ungdomar i årskurs tre på ett yrkesgymnasium. Ungdomarnas olika kunskaper kring att fatta beslut och dessa kan relateras till kunskaperna i studiens teori. Ungdomarna är delvis medvetna om begreppen självbild och självkänsla. Några av studiens slutsatser är att det finns behov av att arbeta med dessa inom skola och vägledning. Att arbeta med att öka erfarenheter genom praktik och studiebesök är viktigt för att öka ungdomarnas kunskaper om sig själva.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Boudabous, Jonas, and Johan Nilsson. "Karriärteorier i vägledningen : Effektiva verktyg eller hinder?" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-129560.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare använder karriärteorier i sitt arbete. Syftet leder fram till följande frågeställningar; Använder vägledare karriärteorier i sin vägledning? Hur använder vägledare karriärteorier i vägledningen? Vad kan det finnas för problem när dessa karriärteorier ska omsättas i arbetet? Hur skiljer sig arbetssättet med karriärteorier för vägledare vid olika institutioner? För att besvara syftet har vi gjort en en kvalitativ metod med fyra semistrukturerade intervjuer. Respondenterna har varit studie- och yrkesvägledare som arbetar vid fyra olika institutioner; komvux, gymnasiet, grundskola och universitet. Resultatet av respondenternas svar analyseras med hjälp av tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter som har varit Claesson (2007), Lovén (2015) och Andergren (2015). Följande teman konstruerades utifrån intervjumaterialet; karriärteorier som verktyg, karriärteorier som hinder och prioriteringar och tidsbrist. Resultaten har visat att vissa vägledare använder karriärteorier medan andra inte gör det. Teorierna har visat sig komma till användning för att förstå en klient samt för att användas som metoder och verktyg i vägledningssamtal. Ett gemensamt problem som nämnts bland respondenterna har varit att karriärteorierna kan låsa en om man fokuserar på dem för mycket i sin vägledning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Kratz, Amelie, and Marika Dozzi. "Från idrottens värld till vägledningsrummet : om idrottspsykologiska rådgivare och tillämpning för studie- och yrkesvägledare." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-58923.

Full text

Abstract:

Föreliggande studie undersöker hur idrottspsykologiska rådgivare arbetar och om det i deras klientarbete finns metoder eller modeller som kan vara tillämpbara inom studie- och yrkesvägledning. Syftet var att se hur idrottspsykologiska rådgivare arbetar och vilka skillnader det finns i de båda yrkesgruppernas arbetssätt samt att se om vissa delar i rådgivarnas arbetsformer kan vara tillämpbara eller bara vara kompletterande till studie- och yrkesvägledarnas modeller. Den metod som valdes för forskningen var kvalitativ, med personliga intervjuer. Resultaten som visade att respondenterna arbetade på ett liknande sätt där dialogen med klienten var det primära arbetssättet. En skillnad var att rådgivarna oftast arbetade med sökande som är motiverade till förändring samt att de arbetade processinriktat och hade mer tid för varje klient. Vi anser att det skulle vara möjligt för studie- och yrkesvägledare skulle kunna använda delar av rådgivarnas arbetssätt för att öka och utvidga sina egna framtagna modeller samt för att förnya sina arbetsredskap.
This study examines how sport psychology consultants are working and whether their client work are methods or models which may be applicable in career counselling. The research questions that are answered in this paper are about the sport psychology consultant’s work and what differences there are in the two professional groups. And to see if certain parts of the advisers' work can be applicable or be complementary to the study and career counsellors models. The method chosen for the research was qualitative interviewing. The results that emerged indicated that they worked in a similar manner in the dialogue with the client, the primary approach, but one difference was that counsellors often work with applicants who are motivated to change and that they work with process and had more time for each client. We think that it’s possible for study and careers advisors could use parts from the advisors' approach to enhance and expand its own developed models and to renew their working tools. The hypothesis that the two professional groups worked similarly matched and that it is possible to take parts from working sued.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Grönborg, Catharina, and Valeria Pettersson. "Vägledningsmetoder? Ja, tack! Nej, tack! : Om användninga av vägledningsmetoder av yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare." Thesis, Stockholm University, Department of Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-28332.

Full text

Abstract:

The overall aim of this study is to achieve the increased knowledge of the use of the counselling methods in the student counsellors' work and to find the possibilities for development. Two questions are used as guidelines:

Which counselling methods do student counsellors use in their work in schools?

How can the current education for the student counsellors be supplemented?

The analysis of the interviews with six counsellors in Stockholm's administrative province showed that even uneducated counsellors use the same counselling methods as the educated ones. All these methods which are used remind of the known counselling methods that are the part of the current education for the student counsellors.

In general counsellors experienced that the education for the counsellors should be supplemented within the field children with special needs and that conversation's methodology is the essence of the counselling work.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Lundvall, Camilla, and Jenny Andersson. "Människorna i organisationen - En studie om en gemensam plattforms betydelse för studie- och yrkesvägledare." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32382.

Full text

Abstract:

Denna uppsats handlar om Enheten för vägledning, en enhet där studie- och yrkesvägledarna ingår i samma organisation – en så kallad gemensam plattform - och har en gemensam vägledningschef. Syftet är att belysa och analysera organisationens betydelse för studie- och yrkesvägledarnas yrkesutövning. Frågor vi ställer oss är vilka organisatoriska faktorer som påverkar studie- och yrkesvägledarnas möjligheter att utföra och påverka sitt arbete. För att besvara våra frågeställningar har vi använt en kvalitativ metod i form av intervjuer med fem studie- och yrkesvägledare verksamma i Enheten för vägledning. Vi har analyserat resultatet med hjälp av de organisationsteoretiska begreppen organisationsstruktur, organisationskultur, ledarskap, samarbete, motivation och kommunikation. Resultatet från vår studie visar att Enheten för vägledning arbetar utifrån gemensamma mål som stämmer överens med studie- och yrkesvägledarnas uppfattningar och värderingar om hur vägledning ska bedrivas. Resultatet pekar på att en avgörande faktor för Enheten för vägledning är ledarskapet och dennes förmåga att motivera studie- och yrkesvägledarna till samarbete och en ständigt pågående kommunikation. Vidare visar resultatet att Enheten för vägledning främjar möjligheten för studie- och yrkesvägledarna att utföra och påverka sin yrkesutövning, genom att alla är utbildade studie- och yrkesvägledare och därmed skapar en stark grund och besitter en bred kompetens. Slutsatsen är därför att Enheten för vägledningen har en betydande roll för hur studie- och yrkesvägledarna kan utföra vägledning i kommunen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Bryntse, Anna. "Valkompetens i arbetslinjens tjänst - diskursiva föreställningar om valkompetens bland studie- och yrkesvägledare på gymnasiet." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35459.

Full text

Abstract:

Syftet med examensarbetet är att undersöka och synliggöra hur studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolan talar om den valkompetenta eleven och den icke-valkompetenta eleven, samt vad valkompetensen tillskrivs för betydelse. I förlängningen är även syftet att synliggöra hur studie- och yrkesvägledarens profession kan förstås ur ett samhälleligt perspektiv.Studien har en socialkonstruktivistisk utgångspunkt och använder diskursanalys av intervjuer med studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolan som metod. Frågeställningarna är: (1) Hur konstrueras den valkompetenta och icke-valkompetenta eleven av sex studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolan? (2) Hur konstruerar studie- och yrkesvägledare på gymnasiekolan vad valkompetensen ska åstadkomma och förhindra? (3) Hur konstruerar studie- och yrkesvägledare på gymnasiekolan ansvaret för att eleverna utvecklar valkompetents? (4) Vilken samhällelig funktion kan studie- och yrkesvägledaren på gymnasiet tillskrivas utifrån den diskurs som framträder i studiens material? Studien har identifierat hur valkompetens definieras av intervjupersonerna, vilket utgörs av ett antal förmågor och egenskaper. Vem som tillskrivs och inte tillskrivs besitta dessa förmågor redogörs för, och synliggör därmed vilka elever som antas vara i störst behov av att utveckla valkompetens. De konstruerade konsekvenserna av bristande valkompetens identifieras som ohälsa och att fastna på jobb. Studie- och yrkesvägledare positioneras som medansvarig för valkompetensutvecklingen hos elever, tillsammans med eleven själv och lärare likaså, och i hög grad rektorer, beslutsfattare och utbildningssystemens utformning. Studie- och yrkesvägledare kan förstås som en institutionell upprätthållare av Arbetslinjen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Planting, Gyllenbåga Jenny, and Asta Slezas. "Upplever vi stress? : Studie- och yrkesvägledares syn på arbetet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-164913.

Full text

Abstract:

Stress finns både i det privata och på jobbet, stress på jobbet innebär bland annat en dålig passform mellan individen och miljön men framför allt är det de högt ställda kraven som bidrar till stress och sjukdom. Syftet med studien är att ta reda på hur arbetssituationen ser ut för studie- och yrkesvägledare inom grundskolan, vad som stressar dem och ta reda på vilka förbättringar de har. Vi vill också veta hur deras PRAO-situation ser ut samt se eventuella förändringar från 2001 när en annan studie genomfördes. Detta undersöks med hjälp av en webbenkät indelad i fyra delar där 84 respondenter deltog i studien. Resultatet visar att PRAO är den uppgift som stressar mer än hälften av respondenterna och detta upplever dem som mest stressande. Förutom PRAO är även elevantalet och tiden ett problem som innebär stress. Trots stress har de flesta klarat sig ifrån sjukskrivningar och en möjlig förklaring är att studie- och yrkesvägledare får behövligt stöd ifrån sin arbetsplats. Många bra förslag kom in från respondenterna, däribland PRAO-samordnare, färre elever, större tjänster och tydligare arbetsbeskrivningar med mera.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Larsson, Petra. "Studie- och yrkesvägledarens lärande under ett reformarbete." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32393.

Full text

Abstract:

SammanfattningEn studie- och yrkesvägledare i grundskolan måste lära sig ny kunskap hela tiden. Utan kunskap om omvärlden, samhället och skolsystemet kan de inte utföra sitt arbete. Det övergripande syftet med detta examensarbete är att undersöka hur en studie- och yrkesvägledare på grundskolan ser på sitt lärande mot bakgrund av gymnasiereformen som implementerades under 2011/2012. Hur arbetar de med sitt lärande under en gymnasiereform? Hur blev de i sin yrkesroll utmanade under denna period? Hur ser de på skollagens text om kompetensutveckling? Detta är de frågeställningar som ställs och besvaras i denna studie.Studien är en kvalitativ undersökning där sex arbetande studie- och yrkesvägledare intervjuas. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna ser sitt lärande som en del i sitt arbete och att de lär sig på olika sätt. Förändringar är en del i deras arbete och något som accepteras. När reformen implementerades blev de utmanade främst genom att lyckas inhämta all information. Ytterligare en utmaning var att tyda reglerna i reformen då den upplevdes i vissa delar som oklar och inte färdig. Tiden är en annan utmaning för studie- och yrkesvägledarna i studien där de betonar att de måste ta sig tid för lärande och omprioritera sitt arbete för att hinna med. Kompetensutveckling är viktigt för dem och resultatet visar att utan lärande kan de inte utföra sitt jobb. Studie- och yrkesvägledarna anser, precis som skollagen säger, att kompetensutvecklingen är rektorn ansvarig för. Resultatet visar att det är upp till den arbetande studie- och yrkesvägledaren själv att ta sig tid för nytt lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Åkerman, Ingrid. "Studie- och yrkesvägledares arbete. En kvalitativ studie inom skolväsendet." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31405.

Full text

Abstract:

För att veta hur det är att arbeta som studie- och yrkesvägledare bestämde jag mig för att intervjua några verksamma inom yrket för att ge en klarare bild på hur det är att vara ute i verksamma arbetslivet inom skolväsendet. För att genomföra undersökningen valde jag att göra kvalitativa intervjuer med åtta stycken studie- och yrkesvägledare. Som kriterier för urval till undersökningsgrupp var att de varit verksamma minst 15 år i yrket samt att fyra var från grundskola och fyra från gymnasieskola. För att se om det fanns skillnader i deras arbetssätt beroende vilken skolnivå de arbetade inom gjordes detta urval. Dessutom valde jag att göra intervjuer med vägledare från både storkommun och mindre kommuner för att ser om det även var skillnader beroende på kommunernas storlek i hur de arbetade. Det jag kommit fram till i undersökningen är att studie- och yrkesvägledarnas huvudarbetsuppgift och viktigaste i deras arbete är att vägleda människor, antingen ungdomar eller vuxna. De intervjuade anser att utbildning inom främst samtalsmetodik är en nödvändighet för att kunna arbeta som studie- och yrkesvägledare. Någon markant förändring av arbetsuppgifterna upplevde vägledarna inte hade skett över tid. Skillnaderna var de intervjuade arbetade, i storkommun eller mindre kommun, var marginella. Det som jag har kommit fram till i min under-sökning stödjer tidigare studier och undersökningar angående studie- och yrkesvägledarnas arbetsuppgifter och arbetsvillkor

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Decker, Christina, and Mikela Orvén. "Nyutbildade studie - och yrkesvägledares kompetens, en entré, till Human Resources?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29411.

Full text

Abstract:

Kan ny utbildade studie - och yrkesvägledares kompetens vara intressant inom den privata sektorn och inte endast vara en tillgång inom den offentliga verksamheten eller inom skolväsendet.
Can newly graduated Student and Guidance counsellors' competence be of interest in the private sector and not only be an asset in public sectors or the educational sectors?

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Brännström, Viktoria. "Speglar vägledningssamtal den rådande arbetsmarknaden? : Den planerade slumpens betydelse för karriärutvecklingen." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-77258.

Full text

Abstract:

Internationella undersökningar gjorda av OECD visar att studie- och yrkesvägledarna i Sverige använder sig av metoder snarare än teorier. Syftet med denna studie var att undersöka karriärutvecklingsteorin Planned Happenstance relevans för vägledningssamtalet, en teori som bejakar obeslutsamhet och de planerade tillfälligheternas betydelse, vilket enligt studiens utgångspunkt - Anders Hallqvists doktorsavhandling - överensstämmer med hur den rådande arbetsmarknaden ser ut. Detta diskuteras utifrån påståendet att då den nuvarande arbetsmarknadspolitiken bygger på en idé om att vi människor gör rationella val, är verkligheten en annan; det är till stor del kreativitet och tillfälligheter som styr vårt jobbsökande. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer av fyra studie- och yrkesvägledare. Resultatet visar att respondenterna använder sig av delar av Planned Happenstance, tillämpar ett holistiskt tillvägagångssätt i sina samtal samt att de anser att klienterna får en mer gynnsam karriärutveckling med hjälp av olika färdigheter. Studien visade att det finns frågetecken kring huruvida Planned Happenstance i sin helhet kan användas i en verksamhet som präglas av ett klientel som lever på försörjningsstöd. Detta eftersom Planned Happenstance innebär att individen ska lära sig använda de fem färdigheterna optimism, uthållighet, nyfikenhet, flexibilitet och risktagande för att få en gynnsam karriärutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Eriksson, Linn, and Emma Hagerman. "Motivationsarbete : En studie om hur studie- och yrkesvägledare arbetar med studiemotivation i grundskolans senare år." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-183670.

Full text

Abstract:

Elevers skolavhopp som har sin grund i låg motivation och bristande valkompetens kostar samhället 260 miljarder kronor per årskull. Syftet med studien är att synliggöra hur verksamma studie- och yrkesvägledares kompetens nyttjas i arbetet med att upptäcka och stärka elever med låg studiemotivation i grundskolans senare år. De frågeställningar som vi använt oss av är: Hur vet studie- och yrkesvägledare vilka elever som har låg studiemotivation och hur söker de upp dessa? Hur arbetar studie- och yrkesvägledare med att motivera elever? Hur ser studie- och yrkesvägledares förutsättningar och villkor ut på skolorna för deras arbete med att motivera elever? Utifrån semi-strukturerade intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare visar resultatet att om rätt förutsättningar ges i form av tid, kontinuitet och samarbetsmöjligheter kan deras arbete stötta elever att stärka sin självkännedom, sätta upp mål och göra en handlingsplan i syfte att öka elevernas inre motivation och förhindra skolavhopp.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Hallberg, Amani. "Integration - mening och innebörd En kvalitativ studie om hur studie-och yrkesvägledare talar om integration." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34415.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Bajrami, Liridona, and Dalal Diab. "Hur Studie- och yrkesvägledare arbetar för att den sökande ska uppnå realitet i sina karriärsmål." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30439.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Hallquist, Åsa, and Anna Karlsson. "Studie- och yrkesvägledaren i elevhälsoteamet : Vad bidrar professionen med?" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-137595.

Full text

Abstract:

Vår studie syftar till att undersöka åtta studie- och yrkesvägledares erfarenheter av att vara med i elevhälsoteamet. Vi ville få en fördjupad kunskap om vad de själva anser att de kan bidra med för insatser och kompetens inom just elevhälsoteamet. Våra forskningsfrågor var: Vilken roll har studie- och yrkesvägledare i elevhälsoteamet? Vilka arbetsuppgifter har studie- och yrkesvägledare i elevhälsoarbetet? Vilken specifik kompetens bidrar studie- och yrkesvägledare i elevhälsoteamet? Vilka insatser anser sig studie- och yrkesvägledare att de skulle kunna göra i elevhälsoarbetet, utifrån sin kompetens? Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare. Resultatet visar att flertalet av studie- och yrkesvägledarna anser att de kan bidra med sin kompetens i elevhälsoarbetet. Det framkommer att de i stor utsträckning arbetar med motiverande samtal och säger att de har ett framåtsyftandeperspektiv som ingen av de övriga professionerna i elevhälsoteamet har. Vidare framkommer att de vill arbeta ännu mer hälsofrämjande och förebyggande tillsammans med de övriga professionerna i elevhälsoteamet, i syfte att stärka eleverna i sin skolsituation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Alkan, Melis, and Lopez Sara Johansson. "Studie- och yrkesvägledares stöd för att förhindra avhopp på gymnasiet." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30431.

Full text

Abstract:

Avhopp på gymnasiet orsakar problem i samhället och stöd i form av vägledning lyfts som en viktig faktor för att förhindra avhopp. Dock tycks avhoppare sakna detta under studietiden. Denna uppsats undersöker avhoppares syn, utifrån egna erfarenheter, på studie- och yrkesvägledare som ett stöd för dem under studietiden för att förhindra avhopp på gymnasiet. Syftet med uppsatsen är att undersöka avhoppares upplevelser av stöd från studie- och yrkesvägledare under studietiden. För att uppfylla syftet och frågeställningen använde vi kvalitativ metod genom att intervjua sex personer mellan sexton och tjugofem år som har hoppat av gymnasiet. Teoretiska begrepp som vi använde för att analysera resultatet var följande: begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet, levnadsrum, preventive, reintegrative och recovery.Det resultat som framkommit är att avhoppare anser att aktivt lyssnande, motivation och konsekvenstänkande är faktorer som studie- och yrkesvägledare har behövt vara ett större stöd i för att förhindra avhopp. En bra relation till studie- och yrkesvägledaren anser de behöver präglas mer utav en så kallad neutral relation där makt, bedömning eller uppfostring inte påverkar relationen och vägledningen. För att kunna förhindra avhoppen ansåg respondenterna även att studie- och yrkesvägledare behöver få mer tid att träffa elever samt att de behöver samarbeta mer med skolpersonal och andra betydelsefulla personer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Holmstrand, Åsa. "Lärande i arbetslivet : Studie- och yrkesvägledares reflektioner om sitt eget lärande." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-19948.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att nå en ökad förståelse av studie- och yrkesvägledares reflektioner om sitt eget lärande i arbetslivet. Frågeställningarna som ligger till grund är vilka erfarenheter vägledare ger uttryck för när det gäller sitt lärande i arbetslivet, samt i vilka situationer de anser att de lär i arbetet. Inriktningen har valts mot bakgrund av vägledarnas viktiga roll att vägleda individer till utbildnings- och yrkesval. Lärande i arbetslivet är en viktig aspekt som leder till förbättrade kunskaper vilket i sin tur ökar kvalitén i vägledningen av elever och klienter. Uppsatsen är en kvalitativ studie och har en hermeneutisk ansats. Datamaterialet samlades in genom fyra semistrukturerade intervjuer. Resultatet har tolkats med hjälp av teoretiska modeller om lärande och kompetensutveckling. Resultatet för studien visar att lärande sker på olika sätt såsom genom nätverk, arbetslivserfarenhet, kollegor, utbildningar, informationsmöten samt genom tolkning och tillämpning av lagar, regler och förordningar. Lärande sker främst i mötet med klienten och genom annan social interaktion med omgivningen. Vid vägledningsmötet blir skapas motivation att lära nytt. Kombinationen mellan formellt och informellt lärande utgör grunden för god yrkeskompetens. Skilda uppfattningar råder emellertid om betydelsen av det formella lärandet kopplat till karriär, vilket ses som såväl överordnat som underordnat i förhållande till det informella lärandet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Yrkesvägledare'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles