Academic literature on the topic 'Yttre faktorer'

Denne artikkelen fokuserer på hva som kan støtte eller hindre lærere i kunst og håndverk i å fokusere på kreativitet i undervisningen. De siste årene har det vært rettet mer oppmerksomhet mot utvikling av barns kreative egenskaper i grunnskolen. Læreplanen i kunst og håndverksfaget legger større vekt på kreativitet enn andre fag. Resultatene fra åtte intervjuer viser at respondentene mener at faktorer som fagkunnskap, økonomi, ledelse og tid kan hemme lærere i å legge vekt på kreativitet i kunst og håndverk. Respondentene mente imidlertid at læreplanen var støttende ettersom den var åpen og fleksibel. De var også bevisste på at deres egen kreativitet påvirket elevenes arbeid. De fleste respondenter fant videre utfordringer i definisjonen av og arbeidet med å vurdere kreativitet. Resultatene viser at det er nødvendig å støtte både indre og ytre faktorer for undervisningen for å kunne oppfylle læreplanens mål om å utvikle elevers kreativitet.

<p>Åtskilliga gånger har skolans litteraturundervisning varit föremål för diskussioner som hand-lat om det litterära urval som görs i svenskundervisningen och debatter om kanon har förts. Föreliggande studie syftar till att undersöka gymnasielärares urval av fristående skönlitterära verk, som läses i sin helhet i svenskundervisningen, samt bakomliggande motiveringar och yttre faktorer som styr lärarnas urval. Studien genomfördes som en kvantitativ enkätunder-sökning i vilken 56 gymnasielärare i svenska vid 24 gymnasieskolor i Sverige deltog. Resul-tatet visar att det i dagens gymnasieskola inte kan talas om en kanon av fristående skönlitte-rära verk i någon traditionell mening, men väl om en tradition dominerad av August Strind-berg, samt av manliga och västerländska författarskap. Dock kan det idag även talas om en utveckling som gör att författare som Jan Guillou och Jonas Gardell får ett väsentligt utrym-me i undervisningen och att urvalet domineras av 1900-talslitteratur och har en stark internationell prägel. Gymnasielärarna väljer främst verk som speglar och/eller kan relateras till nutida förhållanden och de motiverar sina val främst med fokus på eleverna och deras per-sonliga och kommunikationsmässiga utveckling. Styrande för urvalet är främst gymnasielärarnas eget intresse för verken och eleverna, men även gymnasieskolans styrdokument, dess utbud av verken och undervisningens syfte, mål och schemamässiga planering.</p>

<p>This thesis treats how accountancy companies works to maintain customer relations. This is getting more important in the accounting business because there are several inner and outer factors available that may affect customer relations in this business area. The main question with the thesis is: How works accountancy companies with keeping customers?</p><p>The purpose with the research was to investigate and identify which inner and outer factors that may be important from a company perspective to keep customers. Another purpose was to investigate if there existed any differences between the companies in how they are handling different factors like for example a law change and how it could affect customer relations. The method that has been used is the qualitative method in form of personal interviews with 5 accountants who works with customers on accountancy companies in Umeå. The five interviewed companies are KPMG, PricewaterhouseCoopers, Deloitte, Ernst & Young and Grant Thornton. The research method belongs to the hermeneutic knowledge where understanding is very important.</p><p>In the conclusion of the study there is evidence that there exist some inner and outer factors that may affect customer relations in an accountancy company. In this thesis the inner and outer affecting factors is: service quality, the company´s brand, to participate in the customers business, that the accountant is proactive, that there exist trust between the accountant and the customer, to create extra value for the customer, that it exists a good communication between the accountant and the customer. The outer factors as a law change also had some effects on the companies but also competitors and price. Factors that was specific important for customer retention was: Commitment, communication, to do a good job, to exceed expectations, that the auditor is available and active and to create more value for the customers.</p><br>magisteruppsats

Syftet med denna studie är att undersöka vad det är som gör att eleverna känner sig motiverade eller omotiverade och vilka faktorer som påverkar deras motivation. Uppsatsen ger förhoppningsvis läsaren en fördjupad förståelse för elevers motivation. För att uppnå studiens syfte har jag genomfört kvalitativa intervjuer med åtta elever. Intervjufrågorna baseras på studiens frågeställningar: Vad är elevernas uppfattning om vad som gör dem motiverade? samt, Vilka faktorer påverkar elevernas motivation? Jag för även ett teoretiskt resonemang kring motivation som baserar sig på vad forskare tidigare har skrivit inom ämnet. Analysen av resultatet visar att eleverna i undersökningen i regel känner sig motiverade inför skolan och skolarbetet. Aspekter såsom engagerade lärare och elevernas mål påverkar motivationen. Roliga kurser som är praktiska och verklighetsförankrade är något som ökar elevernas motivation.  Denna studie kan ligga till grund för lärares kunskap om elevernas motivation och kan även utgöra grund för fortsatt forskning inom ämnet.

<p>Tidigare forskning har visat att motivation kan ha en avgörande roll för arbetssökandes förmåga att påverka sin situation mot arbete, även att professionellt stöd kan minska risken för att en individ blir långtidsarbetslös. Vidare har forskning visat att arbetssökandes grad av ”känsla av sammanhang”, (KASAM), kunde påverka utfallet i individens situation. Forskning visade även att ju högre arbetssökande värderade arbetets betydelse, desto mer kontroll upplevdes över arbetssökandet. Den aktuella studien undersökte betydelsen av inre faktorer och yttre faktorer för arbetssökandes motivation till att söka arbete. Genom enkätundersökningen bland arbetssökande i Eskilstuna och Västerås framkom signifikanta samband mellan KASAM och arbetets betydelse på motivation. Sammantaget var både inre och yttre faktorer viktiga, men i jämförelse dem emellan var de inre viktigare.</p>

Internationella studier har visat att poliser drivs av såväl inre som yttre motivation och att de vidtar varierande copingstrategier för att hantera yrkets baksidor. Syftet med undersökningen var att utforska vad som påverkar arbetsmotivationen för svenska poliser i yttre tjänst samt vilka copingstrategier de använder sig av för att hantera yrkets psykologiska påfrestningar. Kvalitativa djupintervjuer genomfördes med 10 poliser i yttre tjänst. En tematisk analysmetod resulterade i sex teman under samtliga frågeställningar. Resultatet visade att polisers motivation är beroende av faktorer från individ till samhälle. Faktumet att polisyrket i hög grad tillfredsställer psykologiska behov tycktes delvis kompensera för yrkets psykologiska påfrestningar. Copingstrategier förekom i form av individuell mental självhjälp såväl som att söka hjälp utifrån. Organisatoriska faktorer och pågående attityd- och normförskjutningar i samhället visade sig ha en kraftig påverkan på polisernas motivation. Studien synliggjorde hur dessa pågående processer färgar polisers vardagliga arbete, vilket utgjorde studiens främsta bidrag.

Syftet med denna uppsats är att utifrån endast en förening ge en beskrivning samt ökad förståelse kring faktorer som påverkar ungdomars fortsatta idrottande samt hur deras motivation kan påverkas av yttre faktorer. Två frågeställningar kom att bli ledande genom hela arbetet; Vad anser föräldrar och förening påverkar ungdomars motivation inom idrotten och vilka faktorer anses vara centrala för ett fortsatt idrottande i denna förening? Samt Vad anser föräldrar och förening är påverkande faktorer för ungdomars självkänsla inom idrotten i denna förening? För att besvara dessa har vi utfört sju stycken kvalitativa intervjuer med föräldrar vars barn är/var aktiva i föreningen samt ledare och ansvariga för ungdomsverksamhet på föreningen. Studiens fokus har genomgående varit på respondenternas erfarenheter och upplevelser för att fånga in empiri, därefter har relevanta kopplingar till teori applicerats på empirin för att i slutändan analyseras med våra egna tolkningar. Studien tar även hänsyn till tidigare forskning som berör ungdomars motivation inom idrotten samt hur den fysiska aktiviteten påverkar individens självkänsla, men också hur ungdomar kan uppleva press av föräldrar i sina prestationer. När vi analyserade den data vi samlat in växte två starka teman fram i syfte att besvara våra frågeställningar; Motivation och Självkänsla. Dessa två teman delade vi sedan in mindre underkategorier; Motivation; Varför ungdomar fortsätter idrotta, Ledarens centrala roll, Den progressiva utvecklingen. Självkänsla; Förening som skola för motgångar och framgångar, Yttre faktorers motsatta effekt till motivation. Resultatet indikerar att ungdomars motivation och fortsatta idrottande främst påverkas av faktorn att “ha kul” samt den positiva upplevelsen inom sitt utövande. Ledaren har också visat sig ha en central roll och stor påverkan på ungdomarnas fortsatta idrottande och motivation då dennes engagemang är central i individens utveckling, resultatet visar att ledarens pedagogiska färdigheter är lika värdefulla som färdigheterna inom själva idrottsutövandet. Vad vi även kommer fram till i studien är att antagandet av utmaningar av olika slag kan leda till både en positiv och negativ upplevelse som kan påverka motivationen beroende på prestationens resultat. Vidare tar resultatet upp hur den fysiska aktiviteten kan vara en skola för att stärka och utmana barn och ungdomars självkänsla i form av fysiska och psykiska utmaningar. Till sist så belyses också de faktorer som kan ge en motsatt effekt på ungdomarnas motivation inom idrotten. Nyckelord: Motivation, självkänsla, idrott, yttre motivations faktorer, proximala utvecklingszonen

Föreliggande examensarbete handlar om yttre koncentrationsstörande faktorer i skolår 9 och hur elever och lärare definierar och handskas med dessa. Syftet med arbetet är att undersöka om definition och strategier överensstämmer mellan elever och lärare och om elever i koncentrationssvårigheter definierar och handskas med yttre koncentrationsstörande faktorer på ett annat sätt än sina kamrater. För att uppnå syftet har intervjuer gjorts med fem lärare och 30 elever i skolår 9. Resultatet visar att prat är den vanligaste yttre koncentrationsstörande faktorn enligt elever och lärare i undersökningen. Elever använder i första hand mentala strategier för att komma till rätta med koncentrationsstörande faktorer. En annan sak som elever gör för att hålla koncentrationen är att säga till sina kamrater att sluta störa. Detta är en strategi som lärare också i huvudsak använder för att hjälpa elever till koncentration. Elever i koncentrationssvårigheter störs av fler faktorer än sina kamrater och den övervägande delen av dem uppger att tråkiga uppgifter stör deras koncentrationsmöjligheter. De har också genomgående fler genomtänkta strategier än sina kamrater för att hålla borta koncentrationsstörande faktorer.

I denna studie har prestationsångest undersökts i relation till tre olika typer av socialt stöd och två faktorer inom tidspress. Tidigare forskning pekar på att socialt stöd spelar en betydande roll för minskad prestationsångest i studier, samt att tidspress ger en ökad effekt. Undersökningen hade 151 manliga studenter från två olika program på en högskola. Mätningen av socialt stöd och tidspress skedde genom en tvåvägs variansanalys för oberoende mätningar för att få fram om hur dessa huvudeffekter har en inverkan på prestationsångest. Resultatet visade att högt socialt stöd och lite tidspress minskar prestationsångest samtidigt som lågt socialt stöd och mycket tidspress leder till ökad prestationsångest. En åtgärd för ökat socialt stöd kan vara att aktivt arbeta för en större sammanhållning mellan studenterna. Vi valde att endast undersöka män för att tidigare forskning kring detta ämne har haft stor fokus på endast kvinnor.

Diabetes Mellitus är en vanlig kronisk sjukdom med 350 000 patienter i Sverige och sjukdomen ökar hela tiden i förekomst. Diabetes handlar om förhöjda blodsockernivåer och finns i två typer, typ I och typ II som skiljer sig något åt i orsak och medicinsk behandling. Gemensamt för de båda är att egenvård kring kost, motion och medicinering är av stor betydelse för att hålla blodsockret i schack för att undvika risken för komplikationer. Forskning visar att patienter ofta har bristande följsamhet när det gäller kosten. Syftet med den här studien är att utifrån ett patientperspektiv beskriva tänkbara faktorer till att diabetespatienter inte följer de kostrestriktioner som rekommenderas. Studien baseras på litteraturstudier av kvalitativa forskningsartiklar vilka analyserats utifrån en analysmodell beskriven av Evans (2003) och Graneheim och Lundman (2003). Genom studien har patientupplevelser identifierats och beskrivs i fem teman med tillhörande underteman. Det första temat är; kunskapsbrist där beskrivs; begränsad kunskap om kostrestriktioner och otillräcklig information från vårdpersonal. Det andra temat är; personligt förhållande till mat och där redovisas; invanda matvanor, kärlek till onyttig mat och frestelser. Tredje temat handlar om; social inverkan såsom; oförståelse från släkt och vänner, kulturella och traditionella hinder, bekvämlighet och tidsbrist samt ekonomiska hinder. Fjärde temat är; brist på frihet och självbestämmande där upplevelser av att; ej vilja låta sjukdomen styra livet och för stränga regler – vilja att bryta reglerna uttrycks. Femte och sista temat är; avsaknad av behov av följsamhet och där framkommer; brist på motivation och möjlighet till insulinjusteringar. I diskussionen belyses vikten av att sjuksköterskan ser varje patients individuella förutsättningar för egenvård och att man i en vårdrelation gemensamt finner lösningar på identifierade barriärer. Att arbeta med delmål och att inge hopp är delar av vårdarbetet som kan öka en patients motivation.<br><p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>