Dissertations / Theses: 'Yvonne Hirdman'

1

Gunterberg, Sophia. "Gud sade,”Människan har blivit en av oss,med kunskap om gott och ont.” : En jämförelse mellan Augustinus böckeroch texter ur Nag Hammadi Corpus." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Övrig skolnära forskning, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-31142.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Olsson, Jenny, and Marie-Louise Palmersjö. "Frivården, lika för alla? : Könsrelaterade mönster och variationer i Frivårdens personutredningar." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19520.

Full text

Abstract:

Sammanfattning: Forskning har visat att myndigheters beslut och insatser påverkas av klientens könstillhörighet. Frivården har deltagit i ett regeringsprojekt kallat JiM vilket syftar till att säkerställa att myndigheters verksamhet präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Denna uppsats har utifrån ett genusperspektiv undersökt hur kön influerar personutredares förslag och motiveringar till påföljd. Genom en kvalitativ vinjettmetod har sex personutredare fått bedöma en vinjett där endast könstillhörigheten på klienten har ändrats. Resultaten analyserades sedan med hjälp av Yvonne Hirdmans genusteori vilket visade att könsrelaterade mönster framträder i personutredarnas förslag och motiveringar samt att klientens könstillhörighet tycks inverka på förslaget till påföljd. Vår slutsats är att genus omedvetet kan influera oss också i en yrkesroll som exempelvis personutredare på ett frivårdskontor, detta är något vi måste vara vaksamma på och diskutera för att inte riskera att reproducera och upprätthålla genuskontrakt och den sociala könsordningen.
Abstract The Swedish probation service, same for everyone? Gender pattern and variations in probation service recommendations of sanction Research has shown that public decisions and interventions are often affected by the clients´ gender. The Swedish probation service has participated in a governmental project called JiM to ensure that the working practice of the authorities must be characterized by a gender equality perspective. This paper is based on a gender perspective and has explored how gender influences on the probation officers risk assessments and recommendations of sanction. Through a qualitative vignette method six individual probation officers received a vignette where only the gender of the client had changed. Yvonne Hirdmans´ gender theory was used to analyze the results. It showed that gender patterns appear in probation officers risk assessments and recommendations of sanction and that the clients´ gender seems to influence the recommendations of sanction. Our conclusion is that gender unconsciously can influence us in a professional capacity such as probations officers, and this is something we must be aware of and discuss to reduce the risk of reproducing and maintaining gender contracts and the social gender order.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Bergeå, Hanna. "Den förtrollade staden : En genusstudie av modernitetens framväxt i staden i Karin Boyes Astarte." Thesis, Stockholms universitet, Avdelningen för litteraturvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-92597.

Full text

Abstract:

Denna uppsats undersöker modernitetens framväxt i staden i Karin Boyes debutroman Astarte utifrån Yvonne Hirdmans teorier om genussystemet och det stereotypa genuskontraktet. Studien undersöker de manliga och kvinnliga huvudkaraktärernas olika drömmar om staden och verklighet i staden men också modernitetens konsekvenser för de karaktärer som befinner sig utanför stadsrummet. Analysen visar att kapitalismens varufiering i stadsrummet konstituerar och vidmakthåller olika stereotypa föreställningar av vad en kvinna respektive man är. Detta sker genom de återkommande bilder som förmedlas i skyltfönstren, på biograferna, i danssalongerna och i veckotidningarna som visar olika stereotyper av vad en man respektive kvinna är och bör vara. I analysen av stadens bilder applicerar jag Walter Benjamins tankar kring den dialektiska bilden och utifrån detta drar jag slutsatsen att karaktärerna försätts i en dvala som alienerar dem från verkligheten och från sin egen andliga kärna. Uppsatsen undersöker också konsekvenserna av moderniteten bortom stadens rum. Här visar analysen att Boye strategiskt väljer att skildra utsattheten hos det kvinnliga könet framför det manliga. Detta för att påvisa vilket kön det är som styr den kapitalistiska marknaden, men också för att skildra de grupper som blir allra mest utsatta i modernitetens spår, nämligen de äldre kvinnorna på landsbygden och de fattiga kvinnor och flickor som tillverkar de kläder som massproduceras till de nya städerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Hentilä, Essi. "En folkhögskola för alla? : En studie om Sunderby folkhögskola mellan 1896-1950 ur ett genusperspektiv." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-81955.

Full text

Abstract:

Denna studie har till syfte att ur ett genusperspektiv analysera likheter och skillnader i fördelningen mellan kvinnor och män och undervisningen på Sunderby folkhögskola mellan läsåren 1896-1950. Sunderby folkhögskola valdes på grund av att det var den första folkhögskolan som var en samskola i Norrbotten. I undersökningen beskrivs hur samskolan fungerade, hur undervisningen såg ut för de manliga och kvinnliga eleverna samt hur många manliga samt kvinnliga elever som gick på skolan. Resultatet har sedan analyserats utifrån Yvonne Hirdmans genussystemteori där syftet är att genom teorin kunna utläsa orsakssamband till likheter och skillnader mellan könen och om det finns ett genuskontrakt och hur det kommer till känna. Resultatet visar att undervisningen sett olika ut för kvinnor och män genom att undervisningen varit tydligt segregerande men att den även skett tillsammans. Resultatet visar även att föreställningar om ”manligt” och kvinnligt” tydligt har genomsyrat verksamheten genom tid samt att skolan bara fungerade som samskola i viss bemärkelse men inte i all bemärkelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Andersson, Sapir Erika. "Cowboys, meat-puppets och razor-girls : Ett genusperspektiv på kroppen i William Gibsons Neuromancer." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur (IFL), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-85671.

Full text

Abstract:

Cyberpunk som litterär genre tar ofta upp teman som berör kroppen och dess förhållande till teknik på olika sätt. I denna uppsats studeras mäns och kvinnors förhållande till sin egen kropp och synen på manliga och kvinnliga kroppar i cyberpunk-romanen Neuromancer av William Gibson, utifrån Yvonne Hirdmans teorier om genus. I analysen av romanen kan man se två huvudsakliga spår utifrån Hirdmans tre formler för förhållandet mellan könen, varav det tydligaste är det som Hirdman kallar jämförelsens formel. Kvinnor ses som impulsstyrda och kroppsliga medan män står för intellektet och en längtan efter att lämna kroppen bakom sig. Eftersom kvinnor ses som kroppsliga, blir det kroppsliga också något kvinnligt och därmed något oönskat för de manliga karaktärerna. I cyberpunken modifierar kvinnor sina kroppar för att kunna stanna kvar i dem, medan män modifierar sina kroppar för att kunna lämna dem.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Arén, Sigrid. ""– Jag vill leva. Inte överleva" : En läsning av kvinnans villkor i Willy Kyrklunds Solange." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för kultur och estetik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-182695.

Full text

Abstract:

Föreliggande uppsats analyserar framställningen av kvinnans villkor i Willy Kyrklunds roman Solange från 1951. Äktenskapskildringen av makarna Solange och Hugo har i tidigare forskning tolkats som en allegori över kampen mellan två olika moralfilosofiska principer för och emot frihet, mellan ett manligt förnuft och ett kvinnligt oförnuft. Syftet med denna undersökningen har istället varit att avläsa Solanges öde utifrån romanens sociala kontext. Yvonne Hirdmans studier om folkhemmets systematiska underordning av kvinnan i svensk folkhemspolitik placerar Solange i sitt historiska sammanhang och belyser relationen mellan romanen och dess samtid. Hirdman i sin tur läses jämsides med Michel Foucaults syn på korrelationen mellan makt och kunskap i det biopolitiska samhället. Analysen redovisar olika infallsvinklar som berör kontinuiteten mellan maktens inflytande över Solanges vardagliga liv och hur maktrelationen i äktenskapet konstitueras av en viss typ av vetande. Via Hirdman knyter det teoretiska perspektivet an till den feministiska kritiken av Foucaults generaliserande av maktens specifika inbegripande på kvinnan och kvinnokroppen. Slutet av uppsatsen diskuterar hur Solanges irrationella beteende kan läsas som ett resultat av en dominerande patriarkal rationalitetstradition.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Kalogeropoulou, Konstantina. "Den oändliga jakten på frihet : En analys av patriarkatets kvinnoförtryck i Jonas Gardells släktkrönika Till minne av en villkorslös kärlek." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-82555.

Full text

Abstract:

Genom en närläsning av släktkrönikan Till minne av en villkorslöskärlek, analyserar denna uppsats hur det patriarkala samhället begränsar huvudkaraktären Ingegärd Rasmussen. Med utgångspunkt i Yvonne Hirdmans teori om genusskapande samt Lois Tysons feministiska teori och litteraturkritik, presenterar jag de rådande könsroller, könsnormer samt genusordningar som begränsar Ingegärd Rasmussen under hela hennes livstid. Hennes normbrytande och normföljande beteende, resulterar i att hon aldrig riktigt lyckas befria sig från patriarkatets begränsningar.
Through a close reading of the family chronicle In memory of an unconditional love, this essay analyzes how the patriarchal society limits the main character Ingegärd Rasmussen. Based on Yvonne Hirdman's theory of gender creation and Lois Tyson's feminist theory and literary criticism, I present the prevailing gender roles, gender norms and gender arrangements that limit Ingegärd Rasmussen throughout her life. Her norm-breaking and norm-following behavior results in her never really succeeding in freeing herself from the limitations of patriarchy.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Larsson, Fanny. "Att få ihop livspusslet : Konceptuella metaforer och bildspråk i debatten kring föräldraförsäkring." Thesis, Uppsala universitet, Avdelningen för retorik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-217158.

Full text

Abstract:

Med utgångspunkt i George Lakoff och Mark Johnsons teori om den konceptuella metaforen analyseras i denna uppsats bildspråket i opionsjournalistiska texter som behandlar frågan om individualiserad föräldraförsäkring. Därtill anläggs med hjälp av Yvonne Hirdmans teori om genussystemet ett genuserspektiv, för att undersöka om metaforerna är könade och/eller reproducerar det binära könstänkandet. Materialet är hämtat från DN, Aftonbladet, Expressen och SvD under perioden januari 2010-novmeber 2013.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Andersson, Johanna, and Julia Hansson. "Digitala verktyg och genus i förskolan : En kvalitativ studie om hur förskollärare samtalar om barn i aktiviteter med digitala verktyg." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44062.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att synliggöra hur förskollärare samtalar om barn i planerad undervisning med digitala verktyg. Dessutom ämnar examensarbetet att ge kunskap om genus i samband med förskollärares reflektioner och genom det finna olika tillvägagångssätt förförskollärare att verka för ett aktivt arbete med jämställdhet. Syftet konkretiseras ner i följande forskningsfrågor: Hur talar förskollärare om barn och genus och hur reflekterar de över en förutbestämd genomförd undervisningssituation med digitala verktyg? och På vilka sätt berättar förskollärare att de inkluderar barn i undervisning med digitala verktyg? Studien utgår från socialkonstruktionism och Yvonne Hirdmans genusteori, centrala begreppför arbetet är genus, kön, digitala verktyg och programmering. För att genomföra analysen har tematisk analys använts samt Yvonne Hirdmans begrepp och begreppsförklaringar av genus, genussystemet samt genuskontraktet. Metoden för arbetet är kvalitativ och utgår från att sex kvinnliga förskollärare har utfört förutbestämda aktiviteter med digitala verktyg för att sedan delta i semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att det finns två tydliga mönster, att tala om barn utifrån ålder och att tala om barn utifrån könstillhörighet. Det finns dessutom en skillnad i hur förskollärare talar om barn och genus när de berättar om en förutbestämd utförd aktivitet med digitala verktyg. Bland annat framkom det att maskulina normer och värden värderas högre än feminina normer och värden. Flera förskollärare visar dock på en genusmedvetenhet och en strävan i att arbeta inkluderande och jämställt i verksamheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Oshana, Nancy, and Pauline Franzén. "Tjejers underrepresentation i barnböcker : En kvalitativ studie om genusmedvetenhet och arbete i förskolan." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53875.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Rörseth, Mikael. "Mona Sahlin : en genusanalys om kvinnors förväntade roll i familje- och yrkesroll." Thesis, Södertörn University College, School of Culture and Communication, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3746.

Full text

Abstract:

Sahlinaffären blev ett hinder på Mona Sahlins väg till statsministerposten. Efter det mediedrev somdrogs i gång av kvällstidningarna sällade sig ett antal feminister till Sahlins försvar. Det är dessaförsvarstal och de svar på dessa inlägg som är analysmaterialet. Frågan som jag vill ställa är: vilkamodeller lägger företrädare för feminismen fram för att förklara Sahlins misstag samt hennesdåvarande för mediedrevet hårt utsatta position. Syftet är att göra en genusanalys på hur uppdelatsamhället är efter kön. Genom att belysa de inslag i debatten som handlar om kvinnans roll i familjoch samhälle, visa på fundamentala skillnader i synen på kön och ansvar, i det att kvinnan oavsettarbetssituation fortfarande har ett huvudansvar för hem (reproduktion) medan mannens ansvar ärdet som ligger utanför hemmet (produktion). Även om mycket har förändrats i samhället så är detfortfarande mycket som är sig likt. Jag vill visa på att denna uppdelning i olika genus finns kvaräven för kvinnor som kan nå ända upp till den absoluta politiska toppen i vårt samhälle.Utöver detta visade det sig att feminister var oeniga om man borde stödja Sahlin över huvud taget;att få, som några menade, en kvinnofientlig politiker som Sahlin som statsminister skulle i än störreutsträckning leda till att jämlikhet ersattes med jämställdhet som politiskt mål, att orättvisornabegränsades till att kopplas till kön och lämna klassfrågan utanför. Risken fanns, menade man, attfeminismen skulle urholkas till medel- och överklasskvinnors rätt till städhjälp och högt uppsattaarbeten.Sahlinaffären blev ett hinder på Mona Sahlins väg till statsministerposten. Efter det mediedrev somdrogs i gång av kvällstidningarna sällade sig ett antal feminister till Sahlins försvar. Det är dessaförsvarstal och de svar på dessa inlägg som är analysmaterialet. Frågan som jag vill ställa är: vilkamodeller lägger företrädare för feminismen fram för att förklara Sahlins misstag samt hennesdåvarande för mediedrevet hårt utsatta position. Syftet är att göra en genusanalys på hur uppdelatsamhället är efter kön. Genom att belysa de inslag i debatten som handlar om kvinnans roll i familjoch samhälle, visa på fundamentala skillnader i synen på kön och ansvar, i det att kvinnan oavsettarbetssituation fortfarande har ett huvudansvar för hem (reproduktion) medan mannens ansvar ärdet som ligger utanför hemmet (produktion). Även om mycket har förändrats i samhället så är detfortfarande mycket som är sig likt. Jag vill visa på att denna uppdelning i olika genus finns kvaräven för kvinnor som kan nå ända upp till den absoluta politiska toppen i vårt samhälle.Utöver detta visade det sig att feminister var oeniga om man borde stödja Sahlin över huvud taget;att få, som några menade, en kvinnofientlig politiker som Sahlin som statsminister skulle i än störreutsträckning leda till att jämlikhet ersattes med jämställdhet som politiskt mål, att orättvisornabegränsades till att kopplas till kön och lämna klassfrågan utanför. Risken fanns, menade man, attfeminismen skulle urholkas till medel- och överklasskvinnors rätt till städhjälp och högt uppsatta arbeten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Skoglund, Frida. "“Tillvaron [...] vidgar sig” : Alberte – en Ny kvinna i genusomskapandets tid." Thesis, Södertörn University College, School of Gender, Culture and History, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-98.

Full text

Abstract:

This essay examines the Alberte triology, by the Norwegian writer Cora Sandel, from a gender/feminist perspective. Taking Yvonne Hirdman's theory about the gender system as a starting point I will show how the living conditions and the different roles of men and women are represented in the novel and how they are changing during the centuries before and after the First World War.

I am particularly interested in Alberte, the main character, what attitude she takes to her position in the gender system and in what way she differs from the traditional female model. Is she a New Woman, a different ”species”, who doesn't fit into the rigid gender system? Does the New Woman have a male counterpart, and is he to be found in the novel? Does the novel give a positive vision of a future where men and women can meet as equals?

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Kruse, Elin. "Attraktionens hjältar : En topikanalys med genusperspektiv av två självhjälpsböckers skapande av bilden av manligt och kvinnligt." Thesis, Uppsala universitet, Avdelningen för retorik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-212656.

Full text

Abstract:

Uppsatsen berör fältet med självhjälpsböcker om dejting och vilken verkan dessa kan ha på bilden av hur man och kvinna ska vara i samhället. Syftet med uppsatsen begränsar sig till att, genom en topikanalys utifrån Ciceros och Janne Lindqvist Grindes persontopiker, göra en jämförelse av könsrollernas framställning i Henrik Fexeus dejtingbok Alla får Ligga - Strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan, och Sara Starkströms dejtingbok Game Girl. Det görs genom att genus läggs på dessa topiker som funnits intressanta. I analysen används Yvonne Hirdmans genusteori om genussystem och genuskontrakt för detta ändamål. Tidigare studier i ämnet som är intressanta för studien är bl.a. Panteá Farvid & Virginia Brauns artikel “The ‘Sassy’ Woman and the ‘Performing’ Man: Heterosexual Casual Sex Advice and the (re)constitution of Gendered Subjectivities”, och Leto DeFrancisco och Penny O’Conners intressanta inlägg “A feminist critique of self-help books on heterosexual romance: Read ‘Em and Weep”. Dessa beskriver amerikanska dejtingböcker och bilden av kvinnan och mannen som dessa ger, en bild som visar sig på många sätt likna de två svenska dejtingböckernas bild. För även om Starkströms bok ger kvinnan större spelrum i att vara en aktiv spelare så är det ändå mannen som ska ta initiativ till fysisk kontakt, något som även förespråkas i Fexeus bok, både direkt utskrivet och dolt. Ett beteende som både visar på Hirdmans genuskontrakt för kvinnan och mannen genom särskiljandet som stärker genussystemet, och även likhet med den amerikanska marknadens dejtingböcker enligt Farvid & Brauns artikel, samt DeFrancisco & O’Conners artikel. Trots goda förhoppningar att finna förändringar i ämnet om bilden av man och kvinna under dejter, är författarna inte förmögna att bryta sig ur de seglivade genussystemen. Det som vid första anblick genom persontopiker verkar visa på förändring, avslöjas sedan, utifrån Hirdman, vara låsta i gamla roller i genussystemet. Både öppet och dolt framkommer detta i tre mönster: Det fysiska utseendet hos kvinnor är viktigt eftersom det attraherar män. Män är logiska varelser och kvinnor är känslomässiga varelser. Båda parter kan vara aktiva under dejting och flörtande men mannen är den som tar initiativ till fysisk kontakt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Bergman, Sofia. "”The whole world loves a fighter” – En studie av ungdomsböckers framställning av maskuliniteter." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-89856.

Full text

Abstract:

Uppsatsen analyserar tre skönlitterära böcker vilka är populära hos ungdomar; Ondskan av Jan Guillou, Kampen om Järntronen av George R.R. Martin och John Greens Förr eller senare exploderar jag. Syftet med studien är att uppmärksamma hur manlighet och maskuliniteter framställs och porträtteras för att kunna uppmärksamma hur verkens idealmän konstrueras. Uppsatsens teoretiska ramverk består främst av Raewyn Connells begrepp hegemonisk maskulinitet med särskilt fokus på makt och våldskapital, med vissa komplement av Yvonne Hirdmans terminologier genuskontrakt och könsmaktsordningar. Resultatet visar att de tre romanerna kan placeras på en skala gällande hegemonisk maskulinitet. Makt och våldskapital fyller olika funktion och framstår som viktigast i Ondskan, följt av Kampen om Järntronen och till sist Förr eller senare exploderar jag. Ser vi till en relationell skala är ordningen omvänd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Emilsdóttir, Silja. "Med genusbyxorna neddragna : En receptionsanalys av sex könsöverskridande barnböcker." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-192343.

Full text

Abstract:

Sammanfattning: Vid min granskning av mottagandet av de sex böcker jag har behandlat i denna uppsats kan man se vissa likheter och skillnader hos recensenter och bloggare. Att gestalta könsöverskridande hos flickor verkar överlag vara lättare än när det gäller pojkar och inte alls lika uppmärksammande. Också könsneutralitet verkar kunna passera som något positivt inom vissa gränser Men det är tydligt att flickpojkarna får mest plats i recensionerna och bloggarna eftersom detta alltid är något som nämns. Detta gäller dock inte Kivi och monsterhund, som ju introducerade ett nytt begrepp inom barnlitteraturen, hen. Kanske är det så att flickpojken och böcker som använder ordet hen ännu är ett så ovanlig perspektiv att man reagerar mest på det? Stina Nylén som skrev en recension om Kivi och monsterhund i Göteborgs-Posten slår nog huvudet på spiken när hon skriver att författarna aldrig kan göra rätt när de skapar könsöverskridande barnbokskaraktärer. Böckerna fick nämligen kritik från alla håll som jag har visat här ovanför, även om de också hyllades i många fall. Antingen var pojkflickan för flickig eller för pojkig. Och flickpojken tycktes problematisk på grund av han skildrades med både kvinnliga och manliga egenskaper. Ingenting kunde bli helt rätt, inte ens när en av författarna bestämde sig för att använda ett könsneutralt ord – hen. Då blev det lite för mycket, enligt vissa. Men ingen tydlig skillnad visade sig vara mellan åsikterna hos recensenterna och bloggarna. Man kan också se, speciellt i diskussionen om hen-begreppet, att till viss del behandlas barnlitteraturen inte som enbart barnlitteratur utan som ett inlägg i en mycket större genusdebatt som har tagits långt ut från boken Kivi och Monsterhund. Konstruktion av kön och även könsneutralitet var något som ständigt pågick i de allra flesta recensionerna och på de allra flesta bloggarna. Skribenterna var mycket medvetna om vilka egenskaper som tillskrivs flickor och vilka som tillskrivs pojkar. Många skribenter var också mycket medvetna om teorier om kön som konstruktion, men det hindrar inte det faktum att när de pratar om könsöverskridande i berättelserna blir det också en konstruktion i sig eftersom man samtidigt uppmärksammar skillnader mellan det typiskt manliga och det typiskt kvinnliga. När det kommer till könsneutralitet verkar dock varken de professionella läsarna eller amatörkritikerna vara särskilt medvetna om konstruktionen om könsneutralitet. Det är många som ifrågasätter och pratar om konstruktionen om manligt och kvinnligt men vad gäller könsneutralitet verkar skribenterna inte lika medvetna. Men könsneutralitet måste ju vara en konstruktion om man menar att manligt och kvinnligt är det. Eva Heggestad påpekar att i barnböcker som behandlar kön och sexualitet finns det ofta en normalitetsdiskurs som präglar dessa ”queera” barnböckerna. Det vill säga att annorlundaskapet framställs som oproblematiskt på alla sätt. Detta är också fallet vad gäller många av böckerna jag har behandlad i denna uppsats, men också recensionerna av böckerna, båda professionell- och amatörkritik, där de i vissa fall inte heller tar upp den problematiken om annorlundaskapet eller könsöverskridandet. Det råder alltså tystnad även i recensionerna, inte bara själva böckerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Derholm, Katrin. "Kvinnliga läkares upplevelse av stress och hälsa : En kvalitativ studie om kvinnliga läkare i Sverige." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-150915.

Full text

Abstract:

Flera studier visar att läkare oftare lider av stress och psykisk ohälsa än andra yrkesgrupper. En del studier anger kvinnliga läkare som mer lidande av stress än manliga läkare. Det faktum att kvinnliga läkares självmordsfrekvens är högre än i normalbefolkningen visar att det finns ett problem. Teorier om detta fenomen hävdar att det kan ha ett samband med läkarnas överstimulerande och stressfyllda arbetsmiljö. Syftet med denna studie är att genom intervjuer, med sex kvinnliga läkare, undersöka deras upplevelse av stress utifrån ett genusperspektiv. Mina huvudfrågor är: Hur upplever kvinnliga läkare stress? Hur påverkar genus kvinnliga läkares stress och ohälsa och hur upprätthålls och skapas detta? Hur försöker kvinnliga läkare hantera sin stress och ohälsa? I min studie använder jag mig av ett genusperspektiv för att undersöka om genus påverkar kvinnliga läkares upplevelse av stress. Jag använder mig framförallt av Yvonne Hirdmans genusteori som belyser hur genussystemet och genuskontraktet skapar hierarkier och ojämlikhet mellan könen. För att ge en djupare förståelse av stress presenterar jag en definition av stress, dess innebörd och konsekvenser samt några hanteringstrategier som kan användas när stress uppstår. Vidare presenterar jag tidigare forskningsresultat som jag anser relevanta för studien. Jag använder mig av en kvalitativ analys där jag har intervjuat sex kvinnliga allmänläkare i åldrarna 50–60 år boende i Stockholms län. Intervjuerna var semistrukturerade och varade cirka i 40–50 min. Min studie visar att stress är en påfallande viktig negativ faktor för de kvinnliga läkarna som intervjuades och att genussystemets och genuskontraktets mekanismer påverkar deras upplevelse av stress både i och utanför arbetet. Samtliga kvinnliga läkare i studien har upplevt känslan av stress och har haft både psykiska och fysiska stressrelaterade symtom. Anledningen till den ökade stressen är bland annat kraven från omgivningen och på sig själva om att prestera sitt yttersta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Cotal, San Martín Nirvana. ""Pegar primero: he ahí la ley" : Estereotipos de género en una obra de Oscar Castro." Thesis, Högskolan Dalarna, Spanska, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-23184.

Full text

Abstract:

En el siguiente estudio se analiza la novela La vida simplemente del escritor chileno Oscar Castro publicada póstumamente en 1951. El fin de nuestra investigación es estudiar la existencia de estereotipos de género en la obra y cómo estos se reproducen o bien son desafiados en la novela. La interpretación hecha se basa principalmente en la teoría de las dicotomías (Hirdman, 2001), la cual pone énfasis en las cualidades que, históricamente, se le han atribuido a los respectivos géneros. Aplicamos un análisis crítico de texto para identificar cómo el lenguaje usado por el escritor contribuye a reproducirlos o los desafía. Para limitar nuestro trabajo hemos decidido concentrarnos en tres personajes de la obra: Berta, Roberto y la madre de Roberto. El resultado muestra que la obra de Castro tiende a contribuir a la reproducción y el mantenimiento de los estereotipos de género típicos de las dicotomías de las cuales problematiza Hirdman a excepción del personaje femenino representado por la madre de Roberto que los desafía en cierta forma.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Tibell, Caroline. "Det schyssta sexköpet : En diskursanalys av hur sexköp framställs som en legitim handling på diskussionsforumet Flashback Forum." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-148293.

Full text

Abstract:

Denna studie belyser hur positiva attityder till sexköp relaterar till kulturella föreställningar om manligt och kvinnligt. Tidigare forskning har visat att gruppen sexköpare består av en heterogen skara av män, och studier av dessa mäns bevekelsegrunder för att köpa sex har också genomförts. Forskning har även lyft fram hur sexköp normaliseras när män interagerar och samarbetar med varandra på prostitutionsforum. I denna studie åskådliggörs istället hur sexköpande män upprätthåller en positiv hållning till sexköp i en kontext där ett starkt motstånd mot sexköpet föreligger. Materialet som undersöks utgörs av en diskussionstråd som är hämtad från det internetbaserade forumet Flashback Forum, och som går under rubriken ”Varför köper ni sex?”. I studien tillämpas Hirdmans teori om genussystem samt Connells teori om hegemonisk maskulinitet, och genom den kritiska diskurspsykologins metodologi analyseras hur bilden av sexköp som en legitim handling sammanvävs med såväl könsspecifika normer som med sexköparnas känsloliv. Resultatet visar att framställningen av sexköpet som en legitim handling utgörs av en samling motsägelsefulla föreställningar som aktualiseras i en dynamisk process, vilken anpassas i förhållande till det motstånd som sexköpet möter. Sexköparna ger uttryck för en maskulinitet som inbegriper ett berättigande till kvinnans kropp, och den prostituerade kvinnan uppfattas vara ett bruksföremål på en marknad. Samtidigt beskrivs sexköpet som en frivillig affärstransaktion mellan jämlika parter. Männens förhållande till sina sexköp och till kvinnor präglas av känslor. De känner sig förorättade och förfördelade på det sexuella planet i relation till kvinnor, men samtidigt upplever de sig själva som altruistisk välgörare i bemärkelsen att de hjälper kvinnor genom att köpa sex.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Pärsson, Sara. ""Husets ABC" : En rumslig läsning av Ulla Isakssons Kvinnohuset." Thesis, Stockholms universitet, Avdelningen för litteraturvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-94120.

Full text

Abstract:

Uppsatsen är en rumslig läsning av Ulla Isakssons Kvinnohuset (1952) där romanens rumsliga aspekter och Huset som motiv undersöks med narratologiska verktyg. Romanen diskuteras också utifrån rollteori och sin ideologiska kontext i det socialdemokratiska välfärdssamhället. Romanen kretsar kring några av de kvinnor som bor i “Huset” - ett kollektivhus för självförsörjande kvinnor. Triangeldramat mellan Tryggve (en regissör med en våning på Stan), Anna (som är hans fru men bor i Huset) och Eva (en skådespelerska och Tryggves nya älskarinna) är centralt i romanen då Tryggve ordnar en lägenhet åt Eva i Huset. Studien visar att det i Kvinnohuset finns en stark sammanlänkning av rumslig, social och känslomässig ordning. De rum de olika kvinnorna tillskrivs hjälper till att definiera både dem själva och deras relationer - i romanen finns det ett tematiserat samband mellan den plats där kärleksrelationer utspelas och den karaktär dessa relationer har. Trapphuset är det främsta rummet för interaktion mellan kvinnorna och därigenom ett rum där de tydligast kämpar om att definiera situationer och upprätthålla roller och masker. Huset fungerar som en viktig organiserande princip för romanen, vilket märks på fabulaplan men också genom att narrerandet placeras i Husets lägenheter, även när de händelser som beskrivs skett på andra platser. Huset beskrivs i romanen både som ett väsen och som ett begrepp för kvinnokollektivet. Att vara bosatt i Huset är i romanen starkt förknippat med att inneha en viss erfarenhetsposition - den erfarna och svikna kvinnans. I uppsatsen undersöker jag också konstruktionen av manligt och kvinligt i relation till hem och offentliga platser. Trots att kvinnorna inte bor tillsammans med män fokuserar de flesta av kvinnorna sin längtan på män, och flera av dem får under romanen tillfälle att agera värdinnor i det egna hemmet.
This thesis is a spatial reading of the Ulla Isaksson novel Kvinnohuset (first published in 1952) where the focus is on the spatial aspects of the novel and the House as a motif. Kvinnohuset is set in 1952 and revolves around a group of women who live in a residential building for single working women, Stockholm. The main plot is a love triangle between the director Tryggve, his wife Anna and his new mistress Eva, an actress. For the analysis I use contextualization on both an internallevel and an external level and an interdisciplinary selection of theories are used – performativity theory, spatial theory, narratology. The novel is also seen in relation to the historic context of socialdemocrat twentieth century Sweden. The house is found to function as a main organizing principle of the novel. The novel is also found to be a rich example of narrative space being intertwined with the social and emotional aspects of the text. The fabula revolves around the house – from Eva moving in to Anna being brought out – and narrating is often situated within the apartments, even when the events narrated take place in the city or elsewhere. The House is referred to as a creature, sometimes at the sametime referring to the collective of women residents as a social unit. The character of The House depends on the focalizor, and therefore shifts. Individual women characters' spaces are also used tocharacterize them and their relations – to the House, the novel and the narrative universe. The interplay between rooms and human relationships are thematized in the novel – each love affair isassigned its own space. The interaction in the stairways and the connection between the collectiveand the outside male world are also found to be central for the novel. In this thesis the construction of female and male in relation to homes and public space is also explored, since the novel is set in the 1950's when the idea of the woman as a housewifepeaked in popularity. The women are found to act as hostesses in their homes, using housework as acomforting practice in difficult situations.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Jenbrant, Nelly. "Kvinnligt ledarskap i en värld av manliga ledare : En jämförande fallstudie mellan Margaret Thatchers och Anna Kinberg Batras politiska karriärer." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100033.

Full text

Abstract:

This essay examines two different female political leaders' ways to top positions. Even though it is over a century since women received voting rights in both the United Kingdom and Sweden, quite few women leaders have reached top positions. The purpose of this essay is to find explanation factors to why Margaret Thatcher succeeded to reach the top and why Anna Kinberg Batra did not. The method in this essay is a comparing case study between Great Britain's Margaret Thatcher and Sweden's Anna Kinberg Batra and it is analysed through Jane S Jensens theory that tries to give explanations behind the low representation of female political leadership. Yvonne Hirdmans gender theory is also a part of the analytical framework. The result of this study offers several factors as helpful for succeeding in reaching top positions such as growing up in a supportive family, having an attitude that gender would not be an obstacle and to be able to step outside one’s gender role seems essential to reach the political leadership as a female.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Hamberg, Cecilia. "Att härska över sitt eget öde : En tematisk analys av kvinnors makt och frihet i Anna Laestadius Larssons historiska romaner Barnbruden, Pottungen och Räfvhonan." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-339880.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Johansson, Elin. "Den performativa uppväxten : en studie i den heterosexuella matrisens verkan i tre svenska skolskildringar." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-11932.

Full text

Abstract:

Uppsatsen Den performativa uppväxten syftar till att studera den heterosexuella matrisens verkan i tre svenska skolskildringar. Som teoretisk grund för undersökningen används såväl Yvonne Hirdmans teori om hur genussystemet bärs upp av de logiska fundamenten isärhållning och könshierarki, som Judith Butlers queerfeministiskt filosofiska dekonstruktion av kön som kategori. De skönlitterära verk som analyseras är Agnes von Krusenstjernas Tony växer upp och Tonys läroår, Jan Guillous Ondskan och Jonas Gardells trilogi En komikers uppväxt, Ett ufo gör entré och Jenny. Genom ett textanalytiskt tillvägagångssätt med komparativa inslag undersöks hur genusstereotyper reproduceras och stabiliserar heterosexualiteten som obligatorisk norm, vidare hur dessa processer gestaltar ungdomars identitetstillblivelse i den skönlitterära skolmiljön. De tre skolskildringarna statuerar exempel som belyser hur grupptryck och okritisk medvetenhet resulterar i kollektiv könsseparerad performativitet. Den komparativa analysen av de olika skönlitterära verken framhäver genussystemets samtidigt stabila och föränderliga karaktär. De olikartade verken stärker tesen om könsnormer som kulturella, samhälleliga och tidsanpassade konstruktioner, där dock samtida manliga och kvinnliga ideal definieras utifrån varandra likt binära motsatser. Dessa, utifrån varandra definierade genus, stabiliserar en biologistisk heteronormativ beroendeställning mellan en dominant manlighet och en underordnad kvinnlighet. Genom applicerandet av Butlers teori om genussymmetri som en naturaliserad diskurs snarare än en biologisk sanning analyseras hur de olika utanförskap som gestaltas i skolskildringarna samtidigt avslöjar och stärker genussystemet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Pärsson, Sara. ""Medan detta nya fruktansvärda hände i Kramfors, stod mamma i köket och putsade prästgårdssilvret" : hushållssysslor som hemmets rumsliga praktiker. Thorvall, Johansson och Sandberg." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för kultur och estetik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-114586.

Full text

Abstract:

This thesis is a study of spatial practice and literary depictions of homes in novels by Elsie Johansson, Kerstin Thorvall and Kristina Sandberg. The theoretical perspective is based on Henri Lefebvre´s view on social space, and on the concept of spatial practice. Research questions are: What homes are depicted? How does spatial practice function in the texts? How does the depictedspatial practice relate to norms and ideals? The novels, published 1993-2014, depict an interesting period in Swedish history (cirka 1920-1970) when politics and society at large was deeply involved in reshaping the homes and lives of Swedish citizens. The aim was to turn the citizens into new, healthy and rational parts of the new and rational society. Housewives where put in a position where the new rational housekeeping clashed with the standards and practices of earlier generations. Class is found to be a crucial factor in performing and experiencing domesticity in the studied novels. Housewive characters in the Thorvall and Sandberg novels, raised in working class families, struggle in adapting the spatial practice of home in their new middle class environments.Part of the thesis is a discussion on domesticity seen as an adaptive pracitce – catering to the needs of husbands and children. The novels show this, but also depict housework being used as a way to escape unpleasant conversations or forget ones unpleasant feelings. Another task with complex connotations and uses is cleaning. Cleaning in these novels have a strong connection to positive feelings like pleasure and pride, but also to negative feelings of shame and a loss of control. Acting normal to achieve a state of normality within the home and family is a common strategy for the housewives. The material is found to support Lefebvres idea on the importance of spatial practice - sense of home, for the studied housewife characters, is found to be more dependent on spatialpractice than on the home itself.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Enström, Nette. "Liberal likabehandling och kulturella grupprättigheter ur genusperspektiv : En feministisk analys av två politiska strategier." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-351196.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Yvonne Hirdman'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles