Добірка наукової літератури з теми "Känsel"

The conspicuous, mostly willow-inhabiting polypore Trametes suaveolens is a threatened species in Northern Europe. In Estonia it is listed as Critically Endangered, and has not been found since 1984. We report an apparently viable population discovered in Central Tallinn, inhabiting old Salix fragilis and S. alba trees and stumps along ca. 1.5 km of the Baltic seashore. The host trees are prone to removal due to city development and park care reasons. We discuss potential conservation measures for sustaining this unique population in the urban conditions. Pajutagel (Trametes suaveolens) Eestis taasleitud Peamiselt remmelgatel silmatorkavaid viljakehi moodustav pajutagel (Trametes suaveolens) on Põhja-Euroopas ohustatud liik. Eestis on selle liigi seisund hinnatud kriitiliseks ja viimane dokumenteeritud leid pärineb 1984. aastast. Siinses artiklis kirjeldatakse Tallinnast avastatud populatsiooni, mis asustab u. 1,5 km mereäärsel lõigul rabeda remmelga (Salix fragilis) ja hõberemmelga (S. alba) vanu elus puid ja kände. See asurkond oli 2018. aastal küll elujõuline, kuid tema elupaika ohustavad linna arendustegevus ja pargihooldus. Artiklis esitatakse soovitusi nii pajutagla säilitamiseks Tallinnas kui ka üldiselt puitulagundavate ohustatud seeneliikide kaitseks linnatingimustes.

Inledning: En marknadsföringsstrategi som används i de fysiska dagligvaruhandelsbutikerna är sinnesmarknadsföring, men det finns för nuvarande kunskapsluckor vad det gäller att använda strategin vid e-handel. Syftet med studien är därav att få en djupare förståelse av hur svenska dagligvaruhandelsföretag arbetar med sinnesmarknadsföring vid e-handel och hur denna marknadsföringsstrategi påverkar kundens helhetsupplevelse.  Teori: Digitaliseringen har lett till att e-handeln fått stor betydelse. Det är därav avstor vikt att företagen genererar en positiv kundupplevelse, vilket förutsätter att förstå kundens beteende. Genom att använda sig av sinnesmarknadsföring stimuleras människans fem sinnen och det skapas möjligheter till att tillfredsställa samtliga kunder.  Metod: För att samla in teoretiskt och empiriskt material till denna kvalitativa studie har flera olika metoder använts i kombination. Semistrukturerade intervjuer med respondenter från ICA och Coop har exempelvis kombinerats med metoden “tänka högt” för att få med kundernas perspektiv.  Empiri: Respondenterna från ICA och Coop vill att det ska vara enkelt att navigera på deras e-handel, men kunderna i studien uppfattar det inte lika enkelt. Vidare upplevdes sinnena på olika sätt.  Analys: ICA och Coop arbetar mycket med synen. Både teorin och kunderna i studien bekräftar att synen blir det första som uppmärksammas. Företagen arbetar mer med smaken än känseln, medans kunderna stimuleras mer av känseln än smaken. Dock har de samma uppfattning om doften. Därefter kommer hörseln, vilket inte var en lika avgörande faktor vid ett köpbeslut.  Slutsats: Företagen arbetar främst med synen genom noga utvalda bilder och recept, vilket påverkade kunderna på olika sätt. Mottagandet av leveransen var viktig för helhetsupplevelsen för kunden, dock påverkades kunden inte av svårigheterna med navigeringen på e- handeln. Det är sinnena i kombination som utgör upplevelsen för kunden.
Introduction: A marketing strategy in the physical grocery stores is sensory marketing, but for now there is a knowledge gap applicable to the strategy used online. The purpose of the study is to get a deeper understanding of how Swedish grocery companies are working with sensory marketing in e-commerce and how this marketing strategy affects the customers' whole experience.  Theory: Digitalization has led to e-commerce becoming very important. It is therefore of great importance for companies to generate a positive customer experience, which assumes to understand the customers behavior. To use sensory marketing and stimulate the humans five senses creates possibilities to satisfy all customers.  Method: To gather theoretical and empirical data to this qualitative study several different methods were used in combination. Semi- structured interviews with respondents from ICA and Coop have for example been combined with “think aloud” to be able to bring the customer's perspective.  Empirical investigation: The respondents from ICA and Coop want their e-commerce investigation to be easy to navigate. However, customers do not perceive it as easily. Furthermore, the senses were experienced in different ways.  Analysis: ICA and Coop work with the sight. Both the theory and the customers that participated in the study confirms that the sight sense is the first that is noticed. The companies work more with the taste than the touch, while the customers are stimulated more by the touch than the taste. They both had the same perception about the scent. The hearing is not a crucial factor in a purchase decision. Conclusion: The companies work mostly with the sight with carefully chosen pictures and recipes. The receiving of the delivery was important for the holistic experience, but the difficulties of navigation on the e-commerce did not affect them that much. It is finally the senses in combination with each other that formed the experience for the customer.

This thesis aims to analyze and interpret a number of central works – Vimpelstaden (1985), Som en gång varit äng (1988), Blomman och människobenet (2003), I en cylinder i vattnet av vattengråt (2005) and Vad hjälper det en människa om hon häller rent vatten över sig i alla sina dagar (2009) – by the Swedish poet Ann Jäderlund (1955-) in the context of phenomenology and affect theory. The analysis consists of three chapters and proceeds chronologically with technical scrutinies of separate phases of Jäderlund’s œuvre – from the aphasic-like treatment of established phraseologies in Vimpelstaden and frozen expressions of the botanical discourse in Som en gång varit äng, to the uncanny focus on perceptual patterns as such in her later works. Throughout these analyses the thesis observes a series of techniques with which the author presents us with a kind of sensory paradox, through a) creating language-based complex appearances, non-appropriable by means of the normal perceptual patterns of embodied perception, while still b) simulating, and thus implicitly emphasizing, these appearances as something already concretely looked at and felt. In short, to experience what cannot be experienced, to live the unlivable. Many of these technical observations made are pinned down analytically using concepts from the field of cognitive poetics, namely George Lakoff and Mark Johnsons findings of experiential image schemata underpinning spoken phraseologies and their influential theories on conceptual metaphors. The interpretative conclusion following these observations is that Jäderlund handles her writing aesthetically as a kind of sensory material in a very literal sense, a “being of sensation” in the terminology of French philosophers Gilles Deleuze and Felix Guattari. Not as means of experiential or intellectual representation, not as some sort of critical enterprise through mere language-gaming of free- floating signifiers – but as a material able to preserve and perform sensory processes immanent to its own material compilation, a tendency that earlier research fails to grasp or simply ignores altogether. Thus the affectivity immanent to the literary material – often being the starting point of studies in affect theory and cognitive poetics – is here proven to be a characteristic, thereby playing the role more of a conclusion than a field of inquiry. The aesthetics of interrogating the limits of sensory experience, introducing a sort of crisis to embodied perception through the experience of poetic language – and the experience of it as having a “metaphysical significance”, as French phenomenologist Maurice Merleau- Ponty puts it – is articulated in the thesis against the background of influential readings of modern art carried out by Merleau-Ponty and Deleuze.

Tack vare mitt intresse för livemusik och den magi som kan skapas i kontakten mellan artister och publik har jag i det har examensarbetet genomfört två musikproduktioner, i konsertform, som handlar om drömmar. Mitt syfte med dessa musikproduktioner har primärt varit att undersöka hur man som artist, genom musik och interfolierade mellanpartier - alltså den verbala kommunikationen mellan låtar under en konsert som kommunikationsmedel, når ut till sin publik. De två musikproduktioner som jag genomfört och som utgör mitt examensarbetes praktiska del har sin utgångspunkt i ett manus som jag skrev och en given låtlista. En viktig del i detta arbete var att repetera in manus och låtar. I arbetet med musikproduktionerna har jag utgått från att vi som artister, för att vinna förtroende hos publiken, måste bjuda till och visa vilka vi är, ta kontroll över situationen för att verka trovärdiga, våga vara personliga men inte privata, visa passion för det vi gör, utstråla personlig säkerhet på scen och inte lämna över ansvaret till publiken. Hur väl vi som artister lyckas vara oss själva på ett självsäkert och övertygande sätt är avgörande om vi kommer fånga stundens nerv och publikens känslor. Utöver denna skriftliga rapport ingår även en videodokumentation av musikproduktionen.

Bilaga: 1 DVD

Detta arbete undersöker hur sinnen kan fungera som metod och vägledare för innebörd och uttryck i formgivningen. Genom att studera utvalda texter som behandlar ämnen så som sinnen, färg och form söker jag svar på hur sinnlig kommunikation kan te se via färg, form och konstruktion i min process i framtagningen av en möbel. Jag arbetar med mate- rialitet, kropp och färg som aspekter för en undersökning med känseln som utgångspunkt. Jag översätter min litterära research till min praktiska undersökning och gestaltning, där jag använder mig av testandet i material som metod för att forma mitt objekt. Målet är att aktivera mina sinnen i processen, för att i slutändan kunna berika någon annans sinnliga upplevelse. Det handlar om tänkandet, kännandet, allt på en gång. Arbetet kan tänkas bju- da in till en diskussion om handlagets, färgens och intentionens betydelse för formgivning- en, där jag hävdar att dessa aspekter är viktiga för ett emotionellt berörande resultat. Men även till samtal om den e ekt en möbel med sinnliga mjuka former har för vår känsla av omfamning och avkoppling.
is thesis examines how the sense of touch can function as a method and a guide for meaning and expression in the designprocess. By studying selected theories that deal with topics such as the sensous system, color perception and form, I seek answers to how com- munication through materiality, color and expression of the body can shape my process and survey as a starting point in designing furniture. Furniture that engage a conversation about the e ect sensual so shapes has for our sense of embrace and relaxation. In this work I translate my theroretical research into my practical process and design, where I engage directly in the materials as a method for shaping my object. e goal is to activate my senses in the process, in order to eventually enrich someone else’s sensory ex- perience. It’s about thinking, feeling, doing, all at once. e study can be used in a discus- sion about the importance of the engagement of the senses and the power of intention in design. I argue that these aspects are important for an emotionally touching result.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om beslutsprocessen och användningen av beslutsunderlag vid förvärv som genomförs av investmentbolag och riskkapitalbolag. Syftet uppfylls genom att kartlägga beslutsprocessen och identifiera beslutsunderlag vid förvärv av portföljbolag på lång respektive kort sikt, samt förklara de skillnader och likheter som går att urskilja mellan långsiktiga och kortsiktiga förvärv av portföljbolag vad gäller beslutsprocessen och dess beslutsunderlag.
The objective of this paper is to contribute with knowledge about the decision-making process and decision criterias in private equity firms focusing on long- term and short-term acquisitions of portfolio companies. The objective is met by mapping and identifying the decision-making process and its criterias in private equity firms carrying out long-term vs short-term investments. Further, relevant similarities and differences that can be distinguished are identified and explained.

Syfte – Den ökade användningen av internet har lett till en mängd olika riktlinjer kring hur den mänskliga faktorn bäst ska tas hänsyn till på internet, utan stöd av forskning. Vidare har grafiska profiler fastnat i tiden före internets existens vilket gör att organisationer missar möjligheten till att fånga målgrupper, höja grafiska profiler och bygga ömsesidigt fördelaktiga interaktiva relationer. Därmed är syftet med denna studie: Att öka kunskap om hur grafiska profiler kan utstråla mänsklighet i den digitala världen. För att kunna besvara syftet har det brutits ned i en frågeställning som lyder: Hur gestaltas en mänsklig känsla i en grafisk profil för exponering i en digital värld? Metod – För att kunna besvara frågeställningen har tre metoder tillämpats, vilka är litteraturstudie, enkätundersökning och gruppintervju i form av fokusgrupper. I metoderna ingår kvantitativa och kvalitativa studier samt primärdata och sekundärdata. Litteraturstudien innebar en insamling av befintlig forskning och fakta inom ämnet som fungerade som en grund i studiens resultat. Enkätundersökningen innefattade en jämförelse av typsnitt för att identifiera de känslor som typsnitten förmedlade. Fokusgrupperna handlade om att utforska deltagarnas känslor inför fem olika grafiska profiler och deras innefattande element. Resultat – Utifrån empirin och litteraturstudien resulterade studien i en mängd data beskrivande den mänskliga känslan i grafiska profiler. Datan sattes sedan ihop till en modell innefattande konkreta steg i ett syfte om att få in en mänsklig känsla i en digital grafisk profil. Modellen innefattar riktlinjer för fotografi, ikoner, färger, typografi och tonalitet där det ger vägledning för hur dessa ska gestaltas. Fotografier ska exempelvis vara enkla, dynamiska och kontrastrika där befintligt ljus bör eftersträvas. Studiens resultat anses vara användbart av reklambyråer i deras arbete med digitala grafiska profiler som önskas upplevas som mer mänskliga. Studiens resultat anses vidare vara användbart i syften kring att digitalisera varumärken i allmänhet, där en mänsklig känsla möjligen eftersträvas. Begränsningar – I fokusgrupperna uppkom det svårigheter kring att skapa diskussion rörande deltagarnas känslor inför varje specifikt element, vilket ledde till att diskussionerna främst kom att fokusera kring de grafiska profilernas helhet. Vidare hölls fokusgrupperna endast en gång vardera, vilket berodde på tidsbrist. Intervjuareffekt och kontexteffekt kan ha uppstått inom fokusgrupperna, vilket kan påverka resultatet. Eftersom färger vidare har olika uppfattningar och associationer i olika länder har studien begränsats till att bara innefatta uppfattningarna i Sverige.
Purpose – The increasing usage of Internet has led to a variety of guidelines on how to utilise and assess the human factor in the best way for internet usage, however, disregarding research in the field. Furthermore, graphic profiles have in a way been cemented in a pre- internet world, which has led to a situation where many organisations have missed the opportunity to attract a lot of target groups, by raising the graphic profile and building mutually advantageous and interactive relations. With this as a background, the aim of this study is to elevate the awareness of how graphic profiling may emit humanity in a digital world. Therefore, the purpose of this study is: To increase the knowledge about how graphic profiles can radiate humanity in the digital world. In order to find the purpose of this study, the purpose has been broken down to a research question that goes: How are human emotions portrayed in graphic profiles exposed in the digital world? Method – To be able to answer this question three methods have been used, namely a review of relevant literature in the field, a survey and group interviews in the form of focus groups. The methods used include quantitative as well as qualitative data as well as primary and secondary studies. The literature review aimed at collecting facts in the field to serve the research undertaken to this date. The survey comprised of a comparison of fonts to be able to identify the emotions these fonts emitted. The interviews with the focus groups were a way of investigating the different participants emotions faced with five different graphic profiles and the elements they contained. Findings – The empirical data and the literature review resulted in a variety of data describing human reactions and emotions towards graphic profiles. These data was then used to prepare a model that comprised concrete information when trying to incorporate a human emotion within a graphic profile. This model include aspects and guidelines for photography, icons, colours, typography and tone of voice on how to interact with people in a better way in this new digital world. For example, photographs should be simple, dynamic and rich in contrasts where existing light is desirable. The results of this study are considered being useful for advertising agencies in their work with digital graphic profiles that covet a human touch. The results are hopefully also useful for digitalizing brands generally, where a human touch is desirable. Limitations – Within the focus groups there was a notable difficulty in creating discussions regarding perceived emotions for each of the elements, which resulted in a discussion upon the graphic profiles generally. Furthermore, the focus groups could only meet once and discuss, due to lack of time. Hence, impact from the interviewer and the context of situation may have influenced the results. Since colours – as anthropology has shown – are perceived in different ways in different cultures, this study is confined to a Swedish perspective.

Rapportens tillhörande bilagor är sekretessbalgda varför de inte är inkluderade i denna version.

Background There is scientific evidence that choir singing has a positive impact on health, both physically and mentally. Choir singing can affect, among other things, respiratory patterns, brain function, communication skills, well-being and quality of life. According to Antonovsky’s theory of sense of coherence health increases through the degree of comprehensibility, manageability and meaningfulness. Aim The aim is to compile knowledge about choir singing as a non-pharmacological therapy measure for patients who seek outpatient care or are living in a nursing home, as well as to research if choir singing can be an influencing factor for the patient's sense of coherence. Method Systematic literature study based on ten scientific original articles published between 2006 and 2017. The article search took place in the ASSIA, CINAHL, PsychINFO and PubMed databases. Review of original articles according to quality review templates. Results A majority of the studies examined showed that choir singing could be a non-pharmacological therapeutic measure when interventions improved the participants' management of their health problems. Even the sense of coherence increased among the participants. A generalized result can not be guaranteed since the number of participants in most studies was not enough, in some cases due to non-response. Conclusion Choir singing can be a tool for patients to handle their health problems through an increased sense of coherence. In order to strengthen the level of health and raise the quality of life in society, choir singing should be used as one of several non-pharmacological therapeutic measures.
Bakgrund Det finns vetenskaplig evidens för att körsång har en positiv inverkan på hälsan, både fysiskt och psykiskt. Körsång kan bland annat påverka andningsmönster, hjärnfunktion, kommunikationsförmåga, välbefinnande och livskvalitet. Enligt Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) ökar hälsan genom graden av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Syfte Syftet var att sammanställa kunskap om körsång kan vara en icke-farmakologisk omvårdnadsåtgärd för patienter vilka uppsökte hälso- och sjukvården inom öppenvård eller bodde på ett omvårdnadsboende, samt om körsång kunde vara en påverkande faktor för patientgruppens känsla av sammanhang. Metod Systematisk litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar publicerade mellan 2006 och 2017. Artikelsökning skedde i databaserna ASSIA, CINAHL, PsychINFO och PubMed. Granskning av originalartiklar genomfördes enligt kvalitetsgranskningsmallar. Resultat En majoritet av de granskade studierna påvisade att körsång kunde vara en icke-farmakologisk omvårdnadsåtgärd då interventionerna förbättrade deltagarnas hantering av deras hälsoproblematik. Även känsla av sammanhang ökade hos deltagarna. Ett generaliserbart resultat gick inte att säkerställa då deltagarantalet i de flesta studier inte var tillräckligt stort, i vissa fall på grund av bortfall. Slutsats Körsång kan genom ökad känsla av sammanhang vara ett verktyg för patienter att hantera sin hälsoproblematik. För att stärka graden av hälsa och höja livskvaliteten i samhället bör körsång tillämpas som en utav flera icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder.

Detta är en uppsats som undersöker hur barn relaterar till platsen de bor på samt hur platsen påverkar hur de ser på sin identitet. Uppsatsen ämnar även granska barns syn på sin framtid utifrån uppväxten på denna plats. Platsen som undersöks är Tierps kommun och barnen som deltar i studien går i låg -och mellanstadieklasser på grundskolor i kommunen. Genom en enkätundersökning som utförts av Tierps kommun tillsammans med en fallstudie utförd av författaren har slutsatser om barnens relation till sin plats kunnat dras i denna uppsats. Fallstudien utfördes hos två klasser på en skola i Tierps kommun för att djupare kunna analysera barns känsla för plats. I denna fallstudie ingick en gruppintervju, som bestod av en påståendeövning och en gruppdiskussion, samt en kartstudie. Utifrån teorier om platstillhörighet, platsidentitet, barn som sociala aktörer och känsla för plats visar uppsatsen på att barn i Tierps kommun relaterar till sin plats genom det sociala umgänget på platsen samt hur platsen används. Platserna skapar en mening utifrån minnen som skapas där och förstärks av känslor som platsen ger. Barns identitet utvecklas genom interaktioner med platser som ger upphov till vissa känslor och i framtiden vill de förstärka sina positiva känslor för platsen genom att exempelvis bevara naturen och bygga fler platser för roliga aktiviteter.