Дисертації з теми "Motiverad"

Aim

The aim of this study was to find out whether Motivational Interviewing can affect people to change their behaviour in form of increasing physical activity. What results do studies conducted at healthy adults using Motivational Interviewing with physical activity as an outcome present?

Method

To fulfil the aim of the study we chose a review process. During the research two data-bases were used, PUBMED and CSA. Studies including participants under the age of 18 or studies where the participants suffered from diseases were excluded. Studies in parity with our inclusion criteria´s have been examined and compiled. In total, eight studies were selected for analysing. The eight studies used Motivational Interviewing at least as a part of the inter-vention. The number of participants in the studies varied from 20 to 1400. The length of the interventions varied from 8 to 52 weeks.

Results

There were no evident differences in the studies comparing Motivational Interviewing and other intervention methods. Five studies demonstrated an increase of physical activity, being compared to initial values or to a control group, as a result of Motivational Interviewing combined with other methods. One study showed no evident changes and the remaining two studies lacked sufficient information to give the possibility to draw any conclusions.

Conclusions

The studies show that the counsellor’s background may be of importance concerning Motivational Interviewing. The examined studies show that motivational interviewing conducted by a counsellor who has a background in behavioural change, contributes to an increase in physical activity. To summarize, Motivational Interviewing, combined with other methods, can contribute to an increase of physical activity in healthy adults in a short-term perspective. There is a need for more studies to investigate specifically how Motivational Interviewing can increase the level of physical activity.

Syfte och frågeställningar

Syftet med uppsatsen var att ta reda på om motiverande samtal påverkar människor till en beteendeförändring i form av ökad fysisk aktivitet. Vilka resultat visar studier, utförda på vuxna friska individer, som finns på MI-samtal med fysisk aktivitet som utfall?

Metod

För att uppfylla studiens syfte valde vi ett reviewförfarande. För sökning av studier har två databaser använts, PUBMED och CSA. Studier med deltagare under 18 år eller med sjukdomstillstånd selekterades bort. De artiklar som var i paritet med urvalskriterierna granskades och sammanställdes. Totalt var det 8 studier som analyserades. De hade motiverande samtal som del eller hel intervention. Studiernas deltagarantal varierade från 20 till 1400. Interventionstiden varierade mellan 8 till 52 veckor.

Resultat

I studierna uppvisades ingen påtaglig skillnad mellan MI-samtal och andra interventionsmetoder. Fem av studierna uppvisade en ökning, i jämförelse med utgångsvärden eller kontrollgrupp, av fysisk aktivitet med hjälp av MI-samtal kombinerat med andra metoder. En gav inga påtagliga förändringar och de resterande två studierna saknade tillräcklig information för att dra några slutsatser.

Slutsats

Studierna visar att rådgivarens bakgrund kan ha betydelse vid motiverande samtal. I studierna som granskats har majoriteten av de med störst ökning av fysisk aktivitet haft en rådgivare med beteendevetenskaplig bakgrund. Sammanfattningsvis kan motiverande samtal kortsiktigt, kombinerat med andra metoder, bidra till en ökning av fysisk aktivitet. Fler studier behövs i framtiden för att undersöka mer specifikt hur metoden MI-samtal påverkar till ökad fysisk aktivitet.

Försvarsmaktens omställning från ett nationellt invasionsförsvar till ett flexibelt insatsförsvar har för flygvapnets stridsflygdivisioner, likt som för många andra förband, inneburit stora förändringar i hur verksamheten genomförs. Ett tidigare relativt jämnt flöde av verksamhet och resurser har nu bytts ut mot årsvisa cykler med variationer i resurstilldelning divisionerna emellan. Syftet med detta arbete är att först undersöka hur dessa cykler påverkar piloternas uppfattning av sin arbetssituation. Därefter diskutera hur denna uppfattning påverkar flygvapnets krigföringsförmåga. En undersökning har genomförts på flygvapnets fyra stridsflygdivisioner. Kvantitativ- och kvalitativ metod har nyttjats i form av en enkät samt samtalsintervjuer. Därtill har även textanalys genomförts av Doktrin för gemensamma operationer och Doktrin för luftoperationer. Teorin som har nyttjats är Fredrick Herzbergs tvåfaktorteori som redogör för trivsel och motivation i arbetet. Framkommen empiri i undersökningen har sedan analyserats utifrån Herzbergs teori och sedan ställts mot Försvarsmaktens modell för krigföringsförmågan. Resultatet visar på att deltagarna i undersökningen uppvisar en hög grad av motivation som skapas genom arbetet i sig. Det råder även en utbredd frustration som framför allt beror på arbetssituationen. Påverkan utifrån detta är både positiv och negativ på krigföringsförmågans tre delar.

Forskning visar att den viktigaste behandlingen för att förebygga och läka venösa bensår är att minska ödem med kompressionsbehandling. Det saknas evidensbaserat informationsmaterial att lämna till patienten som komplement till den muntliga informationen.

Syftet var att granska den litteratur som finns gällande bensårs påverkan på livskvaliteten och hur god compliance till kompressionsbehandling uppnås samt sammanställa ett underlag för en kort evidensbaserad informationsbroschyr till patienter om kompressionsbehandling.

Metod:Studien gjordes som en systematisk litteraturstudie.

Resultat: Bensår och kompressionsbehandling både under och efter sårläkning inverkar negativt på patienternas livskvalitet. Över hälften av patienter med bensår upplever smärta av varierande grad. Det är viktigt att distriktssköterskan lyssnar noga på varje enskild patient eftersom upplevelsen av smärta är individuell. Behandling med kompressionsstrumpor eller kompressionslindor är en förutsättning för att läka bensår och förhindra recidiv. Tidigare studier visar att patienter ofta får bristande information om kompressionsbehandling och att distriktssköterskor ofta har otillräcklig kunskap om bensår och kompressionsbehandling. Bensårspatienter uppvisar ofta dålig compliance till kompressionsbehandling. För att uppnå bättre compliance krävs framför allt bättre utbildning av patienten, patientdelaktighet och täta uppföljningsbesök

Syftet med denna studie är främst att undersöka i vilken mån eleverna i årskurs 1 på gymnasiet kan sägas ha självtillit i ämnet matematik och vad lärare gör för att öka deras motivation. Utifrån svaren på frågeställningarna diskuteras sedan kort vilken betydelse studiens resultat får i undervisningen, vad statens utredningar föreslår i sammanhanget och på vilka sätt lärare kan skapa en miljö som specifikt ökar elevernas självförtroende i ämnet. För att ge svar på studiens frågeställningar har en elevenkät besvarats av gymnasieelever från två olika program, där frågorna anknutits och tolkats utifrån ett antal motivationsteorier. Motivation och självtillit inom ett område är intimt sammankopplat enligt flera motivationsteorier, därför tar undersökningen sitt avstamp bland annat från attributionsteorin, prestationsmotivationsmodellen och humanistiska behovsteorier. För att i diskussionen kunna tillföra vad lärare redan i dag gör för att öka elevernas motivation har även lärare observerats under deras matematiklektioner. De slutsatser som kan dras av undersökningen är att 30-40 % av eleverna i studien innehar en relativt låg självtillit utifrån hur de förklarar sina resultat i matematik. Om man i stället utgår ifrån vilka förväntningar de har på sina möjligheter att lära sig matematik så är självförtroendet högt. Samtidigt som en andel på 30-40% kan anses äga en lägre självtillit i fråga om känslan av trygghet under matematiklektionen. Sammantaget visar studien att något mindre än hälften av eleverna kan anses inneha ett gott självförtroende inom matematikämnet, medan den indikerar en låg självtillit hos drygt en tredjedel av gruppen. Vid jämförelser mellan de två programmen kan vissa skillnader i självförtroendet noteras. Det gör att elevgrupper med olika grad av tillit i matematik kan kräva varierande strategier för att höja självförtroendet och vända en nedåtgående trend. Den avslutande diskussionen visar att lärare idag på olika sätt försöker följa de förslag som framkommit vid statens utredningar, men det vore önskvärt med fler uttalade strategier som förutom ökad förståelse, även på ett direkt sätt ökar elevernas trygghet och självtillit i ämnet matematik.

Tidigare forskning har visat att mindfulness kan höja livskvaliteten inom en rad områden som till exempel välbefinnande, inre motivation och prestation. Dock saknas studier om dess inverkan på arbetslivet. Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vilken roll mindfulness eventuellt kan spela för människan i arbetslivet, särskilt för arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation.  Respondenter var 103 yrkesverksamma individer i olika åldrar och från olika yrkesgrupper, varav 78 kvinnor. En kvantitativ enkätstudie gjordes där respondenterna självskattade 81 påståenden bestående av de tre etablerade mätinstrumenten Five Facet Mindfulness Questionairre (FFMQ), Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale (WEIMS) och An Index of Job Satisfaction. Resultatet visade att mindfulness hade en liten betydelse för arbetsstillfredställelse och inre arbetsmotivation. Därav slutsatsen att mindfulness inverkan på arbetslivet förmodligen inte är lika stor som förväntat, men det bör göras fler studier av olika karaktär innan mindfulness kan borträknas som ett verktyg för arbetslivet, förslagsvis longitudinella experimentstudier innehållande mindfulnessträning.

Likt många andra små och medelstora kommuner har Falköping på senare år genomfört ett omfattande arbete med att bygga sitt varumärke. Det ökade intresset för intensifiering av marknadsförande åtgärder bland kommunerna har flera orsaker, bland annat insikten om den viktiga roll som marknadsföring spelar för att förhindra en negativ befolkningstillväxt – ett problem som har sin grund i ökad globalisering och snabb utveckling av kommunikativ teknologi, vilket gör att människor idag är mer benägna att flytta runt i världen.

Idag är det grundläggande arbetet färdigt, vilket innebär att det är dags att vidta åtgärder för utvärdering. Inom en kommun är det viktigt att betrakta sina anställda som ambassadörer då de varje dag har någon form av personlig kontakt med en eller flera av målgrupperna. Utifrån denna problematisering fokuserar undersökningen på den interna kommunikationen och syftar till att ta reda på huruvida de anställda har förutsättningar att kännetecknas som goda ambassadörer för Falköpings kommun, eller om det inom något område behövs information och utbildning. Grunden till undersökningen byggs genom en analys av kommunens varumärkesbyggande arbete. Därefter genomförs en frågeundersökning med hjälp av en enkät till de 2780 anställda inom kommunen med syftet att få reda på hur väl varumärket är implementerat bland dem.

Resultatet visar att kommunen har gått igenom de sex steg som enligt de teoretiska perspektiven bör innefattas i det varumärkesbyggande arbetet. Arbetet har genomförts med ett helhetsperspektiv och var i hela processen kopplat till organisationens övergripande mål, vision och kärnvärden. Det finns dock vissa brister inom omvärldsanalys, produktattribut, marknadskommunikation och varumärkesvård. Man har heller ännu inte helt lyckats implementera varumärket bland de medarbetare som besvarat enkäten. Respondenterna hade fått information om varumärket och nästan alla kände igen den nya logotypen. Men det behövs fortfarande mer information och motivationsarbete när det kommer till vissa kärnvärden, de tre värderingarna samt varför det vore positivt för kommunen att bli utnämnd till en Cittaslow. Enligt resultatet behöver man också arbeta mer med att skapa förtroende bland medarbetarna då det framkom en osäkerhet över om kommunen skulle lyckas nå sitt övergripande mål. Mer marknadsföring kring visionen behövs också då det rådde delade meningar över huruvida denna stämde överens med verkligheten. Genom utvärdering av kommunikationsåtgärder lär man sig mycket inför framtiden och förhoppningsvis ger denna undersökning kommunen mer på fötterna. Jag hoppas samtidigt att den kan ge andra platser, som går i tankar kring intensifierande av sitt varumärkesbyggande, kunskap och inspiration till att ta steget.

An effective Integration policy is important in Sweden while our government has decided and committed to be a country where everybody will be given the same opportunities. There is a greater awareness in today’s society of integration policy goals such as equal rights, responsibilities and opportunities for all. In a number of areas, however, the disparities between immigrants and Swedish-born citizens are still too large.

The Swedish Riksdag decided on integration policy in 1997. The main task for this thesis will be to examine the motive behind the Government's decision to revoke immigrations policy and introduce integration policy. This task will be completed with two questions at issue;

• Which were the obvious pronounced and underlying, extern- and intern sectorial motives and which immigrant policies could be identified during the three periods; 1, 2 and 3?

• In what way have the extern- and intern sectorial motives, that where expressed in 1997, affected the douting in 2006 years integrationspolicy?

The questions will be examined by using Lindbloms muddling through theory and Dahlströms “eigth faces of immigration politics” and for identifying motives a model inspired by Hadenius will be used.

The empirical material has brought forward that the decision to introduce integrationpolicy was based on the central motive that earlier immigration policy produced assimilationpolitics. Which futher on caused the “perverse effect” – segregationpolitics.

The adjustments have been clarifying of words sooner than improvement of concrete measures. The Swedish government has applied seven different immigrationpolitics during the periods 1, 2 and 3. Becides Dahlströms “eight faces of immigration politics” two more have been identified; “demanding politics and condition politics”. Seven of the ten different types have been noticed; assimilation-, segregation-, diversity-, demanding, condition-, residual-, universial politics.

The motives that where observed during period 2 didn´t improve the conditions for the immigrant which were discriminated in society especially on the labourmarket. The motives from period 2 have therefore affected the motives for period 3. The recently appointed government will during it´s runningperiod try to leave the muddling through theory by the motives in creating conditions for a “self earned living” and participation. By doing this the esscense of diversity and integration policy will hopefully be reached.

Föreliggande studies syfte var att undersöka vad studenter på civilingenjörsprogrammet med inriktning mot teknisk fysik och elektroteknik beskriver är deras motivation till att genomföra sina studier och om denna förändras över tid. Frågeställningarna som legat till grund för studien är: Vad beskriver studenterna påverkar deras motivation? Vad består motivationen av? Förändras studenternas motivation över tid, om ja på vilket sätt? Gör studenterna själva något för att påverka sin motivation, och i så fall vad? Studien är longitudinell och bygger sammanlagt på 32 intervjuer med åtta studenter som har intervjuats kontinuerligt under 3-4 år. Metoden som använts kan beskrivas som en induktiv empirinära kvalitativ metod då innehållet i data fått styra arbetsprocessen. Resultatet visar att studenternas motivation utgörs av tre byggstenar som alla har betydelse för motivationen på lång sikt - upplevelser av: meningsfullhet/tillämpbarhet, kompetens/behärskande och socialt sammanhang/socialt stöd. Vidare visar resultatet att motivationen skapas i mötet mellan student och utbildningskontext.

I denna uppsats redovisas en studie av några lärares uppfattning och resonemang kring sitt arbete med att motivera elever. Studiens syfte är att ta reda på hur fem idrottslärare anser att de motiverar elever i grundskolans högre åldrar till ökad delaktighet i ämnet idrott och hälsa. Som datainsamlingsmetod har kvalitativa intervjuer utförts med fem utbildade lärare inom ämnet idrott och hälsa. För att nå studiens syfte har det enbart varit av intresse att veta hur lärarna resonerar kring arbetet med att motivera elever. Övriga faktorer såsom ålder, kön och arbetslivserfarenhet har inte beaktats. Därmed utarbetades lämpliga frågor för att finna svar på studiens frågeställning. Intervjuerna spelades in varefter de transkriberades. Därmed kunde datamaterialet analyseras och återspeglas i de teoretiska utgångspunkter som använts som grund för studien. Resultatet av studien visar på att det finns olika sätt att resonera kring arbetssättet att motivera elever. De intervjuade lärarna resonerar kring motivation som något positivt. I resultatet kan ses att det finns både likheter och olikheter i hur lärarna resonerar kring hur de arbetar med att motivera elever i de högre åldrarna till delaktighet i ämnet idrott och hälsa. Det som kan utläsas är att lärarna samtalar mycket med eleverna, de försöker att på ett positivt och uppmuntrande sätt prata med eleven, i vardagsspråk kallat att peppa. De tar också upp att skapa ett klimat i klassen som blir en tillåtande miljö som i sin tur leder till att eleverna vågar försöka och därmed ökar sina chanser att lära sig. Övriga svar som getts är att skapa en välkomnande miljö till lektionerna och även berätta för eleverna att det inte är exempelvis bäst på fotboll som ger högst betyg utan i stället motivera vad som förväntas av dem.

Rekryteringsbranschen hävdar att kandidater som svarar på annonser eller söker spontant är mer motiverade till att söka ett arbete vilket ger högre arbetsprestation efter anställning. Mot bakgrund av det har 163 anställda på ett energiföretag undersökts i frågan om motivation till att ansöka tjänsten i förhållande till valet av rekryteringskälla och deras engagemang, arbetsinlevelse, arbetstrivsel och commitment till organisationen efter anställning. I en variansanalys med kovariater visades att rekryteringskällor där kandidaten har ett aktivt beteende som att svara på en annons var mer motiverade än de som haft ett passivt beteende, ex. genom att bli rekommenderad. Attityderna till organisationen skiljde sig inte åt beroende på vilken rekryteringskälla medarbetaren rekryterats från. Rekryteringskällan bör därför ses som ett verktyg i en rekryteringsprocess och har inget egenvärde i att förutspå medarbetare med hög arbetsprestation.

Fristående kurs Idrott III

Uppsatsen ämnar undersöka hur gymnasielärare med ämneskombinationen svenska/engelska ser på användandet av dramapedagogik som metod i sina ämnen. Uppsatsen bygger på intervjusvar från åtta kvalitativa intervjuer gjorda med svensk/engelsklärare på två olika gymnasieskolor i Kalmar under våren 2008. Resultatet visar att många lärare är positiva till dramapedagogik men att det är få som använder det i en större utsträckning. Skälen att inte använda drama är enligt de intervjuade framförallt okunskap, tidsbrist samt organisatoriska svårigheter.

We live in an information society where we are constantly surrounded by the "written" language and therefore the demands on the individuals writing are very high. One of the issues in many schools has been how to motivate the students writing. This undergraduate thesis involves motivation and the purpose this project is to investigate how different teachers motivate their students writing. For this purpose four teachers working at the same school (grade 4-6) were interviewed. Many of the theories from the theoretical section have been used in order to understand and analyse the information gained from the teachers.

Earlier research indicates that lack of motivation blocks learning while other scientists claim that children are seeking creatures by nature and motivation is not necessary. When it comes to writing, research indicates that it is nearly always the teacher who decides what the students should write and how the text should bee. Lpo 94 advocates student influence since education should confirm the students’ demands and conditions.

Judging from the result of the teachers’ interviews one can claim factors as boring writing assignments, unclear instructions, lack of imagination, decreasing reading aloud and too much influence by computers as some of the reasons for lack of motivation concerning students’ writing. This study further indicates that although the teachers working at the same school different strategies are used for motivating students writing. Some of the teachers use pictures in order to expound on their students imagination. Others give a beginning of a text so that the students can build on it and complete the story. A constantly recurring pattern is that the teachers don’t allow their students to decide what to write about in order not to create too much confusion. Many teachers claim that lack of time is also a big problem.

Vi lever i ett kunskapssamhälle, där vi är omringade av

skriftspråket. Det i sig ställer höga krav på den enskilda individen och dennes skrivförmåga.

Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur olika pedagoger jobbar för att motivera omotiverade elevers skrivande, samt hur det dialogiska klassrummets vara eller icke vara påverkar skrivandet.

Undersökningen är kvalitativ då jag för att nå mitt syfte har intervjuat fyra verksamma lärare. Resultatet baserar sig på lärarnas utsagor.

Forskning visar att brist på motivation är ett hinder för inlärning samtidigt som det finns forskare som hävdar att barn av sin natur är sökande varelser, som inte behöver motiveras. När det gäller skrivning, visar forskning på att det nästan alltid är läraren som bestämmer vad som ska skrivas eller hur texten ska vara. Lpo 94 förespråkar elevinflytande, man menar att undervisningen ska utgå från deras behov och förutsättningar.

Av resultatet framgår det att lärarna ser faktorer som tråkiga skrivuppgifter, otydliga instruktioner, brist på fantasi, minskad högläsning och för mycket datoranvändning som anledning till att elever inte känner sig motiverade till att skriva. Resultatet av min undersökning visar även att lärare på samma skola använder olika strategier för att motivera elevers skrivande, bl. a. använder man sig av bilder för att eleverna ska utveckla ett beskrivande tänkande. Genom att låta eleverna skriva på berättelser, där inledningen är klar, hoppas lärarna att eleverna kommer i gång snabbare. En återkommande mönster, är att lärarna inte låter sina elever bestämma skrivämne.

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar

Syftet med den aktuella studien var att undersöka inställning till ämnet idrott och hälsa ur ett motivations- och genusperspektiv hos gymnasieelever i årskurs 2 på det naturvetenskapliga programmet.

• Vilka är de vanligaste motivationsfaktorerna till att eleverna deltar i idrott och hälsa?

• Hur ser sambandet ut mellan elevernas inställning till ämnet idrott och hälsa och motivationstyp?

• Finns det några skillnader i inställning till ämnet idrott och hälsa och motivationstyp mellan könen?

Metod

För att samla in data till undersökningen användes en kvantitativ enkätmetod. Målgruppen bestod av 122 gymnasieelever i årskurs två som studerade på det naturvetenskapliga programmet. Eleverna valdes ut från två gymnasieskolor i Stockholm. Enkätsvaren behandlades statistiskt med hjälp av SPSS där signifikansnivån sattes till (p<0,05).

Resultat

Analysen av enkätsvaren visade att den främst förekommande anledningen till att de motiverade eleverna deltar i idrott och hälsa utgörs av faktorn upplevelse. Resultaten visar på ett starkt negativt samband mellan amotivation och inställning, vilket innebär att elever med en hög amotivation med största sannolikhet även har en negativ inställning till idrott och hälsa. Den inre- samt yttre motivationen har ett positivt samband i förhållande till inställningen. Detta innebär att elever med en hög inre- eller yttre motivation med största sannolikhet har en positiv inställning till idrott och hälsa. Det fanns en statistiskt säkerställd skillnad mellan könen gällande inställning och motivationstyp till ämnet idrott och hälsa, där en större andel pojkar var positivt inställda och en större andel flickor var amotiverade.

Slutsats

Studiens resultat pekar på centrala faktorer som lärare i idrott och hälsa kan få nytta av i sin undervisning. Undersökningen visar vilka faktorer som är viktiga för att kunna bibehålla motivation hos elever som har en inre- eller yttre motivation, samt vilka faktorer som är väsentliga för läraren att ta hänsyn till för att skapa motivation hos de amotiverade eleverna och därmed bygga upp en positiv inställning till idrott och hälsa.